FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB FEBRUARI -03-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank
Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 Utlåning fördelad på långivande sektor Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utrikes fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utrikes tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utrikes tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utrikes fordringar och skulder
Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari avseende förhållandena per -01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Åsa Andersson 08-5069 4487 fornamn.efternamn@scb.se Kristian Tegbring 08-5069 4497 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utrikes fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.
Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.
Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000
Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000
1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1998- Feb 1999- Feb 2000- Feb 2001- Feb 2002- Feb 2003- Feb 2004- Feb 2005- Feb - Feb - Feb 0% 1998- Feb 1999- Feb 2000- Feb 2001- Feb 2002- Feb 2003- Feb 2004- Feb 2005- Feb - Feb - Feb 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -02-28, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 5 438 212 3 666 582 831 502 413 595 179 954 346 579 Bostadsinstitut 1 861 503 1 800 357 25 658 8 386 6 625 20 479 Finansbolag 275 048 160 407 0 9 630 15 104 995 MFI 441 079 216 143 195 799 1 155 8 316 19 666 MFI totalt 8 015 843 5 843 489 1 052 958 432 767 194 910 491 719
1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssekorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssekorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 1998- Feb 1999- Feb 2000- Feb 2001- Feb 2002- Feb 2003- Feb 2004- Feb 2005- Feb - Feb - Feb 0% 1998- Feb 1999- Feb 2000- Feb 2001- Feb 2002- Feb 2003- Feb 2004- Feb 2005- Feb - Feb - Feb 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -02-28, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 5 438 212 3 389 956 1 036 400 188 414 521 779 301 664 Bostadsinstitut 1 861 503 459 433 1 269 635 5 423 42 447 84 566 Finansbolag 275 048 180 270 19 271 50 20 052 55 405 MFI 441 079 48 533 355 719 7 236 14 959 14 632 MFI totalt 8 015 843 4 078 191 2 681 024 201 124 599 237 456 267
1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 20,0% 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 20,0% 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2003 2004 2005 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec Sep Dec Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -02-28, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 1 415 306 400 208 875 028 1 454 618 Bostadsinstitut 1 681 760 1 266 112 397 578 1 480 Finansbolag 124 743 56 791 64 889 11 278 MFI 156 067 65 628 50 890 3 695 MFI totalt 3 377 875 1 788 739 1 388 384 1 471 071
1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 8 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 8 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D J D J D J D J D 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Sep Dec Sep Dec 2005 0 0 D J D J D J D J D J D J D J D 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 0 Sep 2005 Dec Sep Dec Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag feb-06 3,60 3,77 3,43 0,90 0,67 1,13 jan-07 4,19 4,29 4,10 1,90 1,60 2,22 feb-07 4,28 4,36 4,23 2,07 1,76 2,42
1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningsmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 10 M1 M3 0 5 0-5 Dec 2001 Sep Dec 2002 Sep Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec Sep Dec 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % feb-06 1 105 464 14,8 1 326 638 11,2 1 516 190 12,8 jan-07 1 213 428 8,7 1 482 715 11,1 1 790 955 16,2 feb-07 1 194 598 8,1 1 468 000 10,7 1 778 475 17,3
1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 900 000 Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Dec Sep Dec 2002 Sep Dec 2003 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten 2004 Sep Dec Sep Dec 2005 Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut Sep Dec 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mdr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut feb-06 265 957 63 969 779 001 719 035 jan-07 266 954 109 599 771 899 775 483 feb-07 261 159 102 310 773 426 793 580
2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 20 Penningsmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 15 10 5 0-5 Dec 2000 Sep Dec 2001 Sep Dec 2002 Sep Dec 2003 Sep Dec 2004 M1 M2 M3 0 Sep Dec 2005 Sep Dec Sep Dec
2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.
M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor
Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut
2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 106 385 9 691 96 694 1 026 327 964 770 61 558 73 170 383 278 20 674 513 924 35 281 1 123 021 Aug 106 497 9 864 96 633 1 059 519 1 000 605 58 913 87 846 391 509 26 270 518 993 34 901 1 156 152 Sep 106 492 10 405 96 087 1 077 377 1 016 116 61 261 87 046 392 498 28 828 535 209 33 796 1 173 464 Okt 106 335 9 659 96 676 1 082 504 1 024 589 57 914 84 323 391 650 40 896 531 504 34 131 1 179 179 Nov 107 524 10 398 97 126 1 089 465 1 031 818 57 647 81 062 407 140 33 912 533 123 34 227 1 186 591 Dec 112 375 11 612 100 763 1 118 362 1 052 616 65 746 95 177 434 458 31 366 523 625 33 736 1 219 125 Jan 107 856 12 094 95 762 1 117 665 1 052 677 64 989 99 355 427 452 22 247 532 076 36 537 1 213 428 Feb 108 053 12 913 95 140 1 099 458 1 034 506 64 952 86 958 409 035 25 903 541 163 36 399 1 194 598 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 237 454 227 378 10 075 12 001 51 867 15 197 155 554 2 835 1 360 475 75 278 67 810 149 649 1 653 212 Aug 237 493 227 371 10 122 9 130 51 544 15 886 158 207 2 727 1 393 645 81 227 67 810 147 613 1 690 294 Sep 250 468 241 370 9 098 11 154 57 452 16 567 162 666 2 628 1 423 932 94 371 62 507 136 755 1 717 566 Okt 248 236 238 872 9 364 8 846 59 162 11 878 166 161 2 189 1 427 415 77 335 62 507 148 306 1 715 564 Nov 254 361 242 520 11 840 10 501 60 460 12 430 168 463 2 506 1 440 951 70 672 62 507 145 825 1 719 956 Dec 259 758 253 266 6 492 17 072 65 425 10 286 164 527 2 447 1 478 883 47 157 63 782 181 455 1 771 277 Jan 269 287 262 364 6 924 25 652 60 080 10 568 170 702 2 284 1 482 715 72 216 63 782 172 242 1 790 955 Feb 273 402 269 234 4 169 17 677 64 152 17 483 171 660 2 430 1 468 000 71 134 63 782 175 558 1 778 475 M3
2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jul 0,5 9,3 9,0 18,2 0,4 9,3 8,5 17,6 Aug 0,1 13,3 12,9 19,2 0,2 10,3 10,0 18,3 Sep -0,5 12,8 13,9 19,2 0,0 11,8 12,0 18,9 Okt -0,7 10,8 11,7 14,6-0,4 12,3 12,8 17,7 Nov -0,6 11,6 13,2 16,7-0,6 11,7 12,9 16,9 Dec 0,4 12,2 14,0 15,7-0,3 11,5 13,0 15,7 Jan -0,8 8,7 11,1 16,2-0,3 10,8 12,8 16,2 Feb -0,8 8,1 10,7 17,3-0,4 9,6 11,9 16,4
2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 96 816 1 160 622 72 764 653 694 1 518 399 995 55 717 106 933 15 529 7 769 1 337 972 Aug 96 755 1 182 386 69 197 661 130 1 518 417 003 53 301 104 252 14 378 11 889 1 360 228 Sep 96 238 1 209 556 72 685 681 775 1 647 416 680 57 007 111 101 14 031 8 338 1 386 816 Okt 96 826 1 204 298 67 635 681 100 1 576 419 064 52 157 104 134 13 902 9 378 1 378 137 Nov 97 268 1 221 780 71 652 685 067 1 465 429 744 56 622 106 970 13 565 8 480 1 399 180 Dec 100 883 1 244 807 74 411 670 488 1 571 455 959 60 782 118 359 12 057 7 336 1 427 436 Jan 95 882 1 256 966 71 189 684 961 1 733 446 790 56 867 125 215 12 589 8 798 1 432 835 Feb 95 260 1 251 801 70 435 695 067 1 644 440 752 56 080 115 982 12 710 9 152 1 426 649
2.6 Noter till del 2 penningmängden 1) I publiceringen avseende april har avistainlåningen (och därmed M1), samt inlåning med vissa villkor reviderats för perioden Jan 1998-Sep 2004
3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 6 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument 6 000 000 Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Dec Sep 2003 Dec Sep 2004 Dec Sep 2005 Dec Sep Dec 0 Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec Sep Dec Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital
3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 16% 90% 14% 80% 12% 70% 10% 60% 8% 50% 6% 40% 4% 30% 2% 20% 10% 0% -2% -4% 0% 1998- Feb 1999- Feb 2000- Feb 2001- Feb 2002- Feb 2003- Feb 2004- Feb 2005- Feb Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI - Feb - Feb -6% Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sep Dec
3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod
3.3 MFIs balansräkning -02-28 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -25 232 643 900 5 843 489 4 401 043 1 442 446 Icke-MFI 8 223 493 599 4 157 409 3 415 623 741 787 Svenska icke-mfi -15 419 334 134 3 377 875 3 263 534 114 341 Icke-monetära finansiella företag -12 089 21 018 80 364 78 084 2 279 Icke-finansiella företag 3 209 121 466 1 388 384 1 278 560 109 824 Offentlig sektor -17 794 666 120 389 120 051 338 Hushåll inkl HIO 11 255 190 983 1 788 739 1 786 839 1 900 Utländska icke-mfi 23 642 159 465 779 534 152 089 627 445 EU-länder -744 99 783 384 867 67 562 317 305 utlandet 24 386 59 682 394 667 84 527 310 141 MFI -33 455 150 302 1 686 080 985 420 700 660 Svenska MFI -70 137 13 858 814 281 765 257 49 024 Banker -35 254 35 051 218 480 209 751 8 728 Bostadsinstitut -36 360-24 852 442 068 427 022 15 047 Andra monetära kreditmarknadsföretag 765 4 984 152 915 127 666 25 249 MFI 712-1 325 818 818 0 Utländska MFI 36 682 136 443 871 799 220 164 651 635 EU-länder 37 075 130 817 649 361 199 343 450 018 utlandet -393 5 626 222 438 20 821 201 618 Räntebärande värdepapper 28 258 125 272 1 052 958 483 808 569 150 Aktier och andelar 11 825 26 400 432 767 198 675 234 092 Derivatinstrument -11 112-79 957 194 910 110 895 84 015 tillgångar -30 958 43 343 491 719 339 483 152 236 SUMMA TILLGÅNGAR -27 219 758 958 8 015 843 5 533 904 2 481 939 Svenska kronor -94 624 467 844 5 533 904 Euro och EMU-valutor 39 902 212 002 1 079 960 EU-valutor 1 060 17 946 369 281 utländska valutor 26 443 61 165 1 032 697
3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -58 440 337 007 4 078 191 2 609 626 1 468 565 Icke-MFI -9 636 223 420 1 931 684 1 525 878 405 806 Svenska icke-mfi -11 311 158 455 1 471 071 1 389 385 81 687 Icke-monetära finansiella företag -30 632 18 325 159 488 140 940 18 548 Icke-finansiella företag -6 527 44 290 503 279 446 922 56 357 Offentlig sektor 15 804-2 610 61 493 56 789 4 704 Hushåll inkl HIO 10 044 98 450 746 812 744 734 2 078 Utländska icke-mfi 1 676 64 966 460 613 136 493 324 119 EU-länder 5 261 41 889 232 836 83 242 149 593 utlandet -3 585 23 076 227 777 53 251 174 526 MFI -48 805 113 587 2 146 507 1 083 748 1 062 760 Svenska MFI -72 519 19 432 826 330 776 370 49 960 Banker -53 607-2 690 686 451 640 387 46 063 Bostadsinstitut -19 867 29 817 118 670 118 010 660 Andra monetära kreditmarknadsföretag -710-5 152 17 843 14 727 3 116 MFI 1 665-2 543 3 366 3 245 121 Utländska MFI 23 715 94 154 1 320 178 307 378 1 012 800 EU-länder 50 554 121 757 866 168 266 531 599 637 utlandet -26 839-27 602 454 010 40 847 413 163 Emitterade värdepapper 81 340 395 217 2 681 024 1 180 156 1 500 868 Certifikat 15 057 39 403 617 065 108 093 508 973 Obligationer 43 520 312 898 1 784 339 1 033 632 750 707 Förlagslån 2 825 16 321 211 230 30 816 180 414 emitterade värdepapper 19 938 26 595 68 390 7 616 60 774 Derivatinstrument -12 555-66 961 201 124 115 663 85 461 skulder -50 222 32 563 599 237 454 410 144 827 Eget kapital 12 659 61 132 456 267 332 833 123 434 SUMMA SKULDER -27 219 758 958 8 015 843 4 692 688 3 323 155 Svenska kronor -78 933 445 368 4 692 688 Euro och EMU-valutor 57 608 202 054 1 239 842 EU-valutor 8 278 42 383 393 710 utländska valutor -14 172 69 153 1 689 603
3.4 Bankers balansräkning -02-28 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -14 646 442 092 3 666 582 2 302 913 1 363 669 Icke-MFI -4 491 323 750 2 137 811 1 456 756 681 055 Svenska icke-mfi -26 534 177 250 1 415 306 1 306 392 108 914 Icke-monetära finansiella företag -12 031 20 648 79 168 76 959 2 209 Icke-finansiella företag 3 316 110 309 875 028 770 191 104 837 Offentlig sektor -18 894-940 60 902 60 851 51 Hushåll inkl HIO 1 075 47 234 400 208 398 391 1 817 Utländska icke-mfi 22 043 146 499 722 506 150 364 572 142 EU-länder -1 091 93 597 362 940 66 426 296 514 utlandet 23 134 52 903 359 565 83 937 275 628 MFI -10 155 118 343 1 528 771 846 157 682 614 Svenska MFI -49 121-17 954 671 153 626 555 44 598 Banker -27 439 17 088 140 300 133 877 6 423 Bostadsinstitut -22 338-32 630 419 066 404 020 15 047 Andra monetära kreditmarknadsföretag -55-1 093 110 993 87 865 23 128 MFI 711-1 319 793 793 0 Utländska MFI 38 966 136 297 857 618 219 602 638 016 EU-länder 39 299 130 162 638 638 198 787 439 850 utlandet -333 6 135 218 981 20 815 198 166 Räntebärande värdepapper 25 941 107 313 831 502 443 672 387 829 Aktier och andelar 11 828 22 879 413 595 186 112 227 483 Derivatinstrument -13 944-79 829 179 954 104 727 75 228 tillgångar -12 030 44 214 346 579 229 694 116 885 SUMMA TILLGÅNGAR -2 852 536 670 5 438 212 3 267 118 2 171 094 Svenska kronor -63 146 285 350 3 267 118 Euro och EMU-valutor 33 371 191 276 885 977 EU-valutor 1 876 20 019 356 415 utländska valutor 25 047 40 025 928 702
3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -17 679 362 393 3 389 956 2 013 295 1 376 661 Icke-MFI -11 975 221 000 1 882 981 1 502 101 380 881 Svenska icke-mfi -10 963 158 298 1 454 618 1 373 283 81 335 Icke-monetära finansiella företag -30 041 18 501 156 539 137 991 18 548 Icke-finansiella företag -6 824 44 754 496 832 440 752 56 080 Offentlig sektor 15 809-2 553 61 437 56 740 4 697 Hushåll inkl HIO 10 093 97 596 739 809 737 800 2 010 Utländska icke-mfi -1 011 62 702 428 364 128 818 299 546 EU-länder 5 287 39 351 218 859 75 930 142 929 utlandet -6 298 23 350 209 505 52 888 156 617 MFI -5 704 141 393 1 506 974 511 194 995 780 Svenska MFI -27 452 46 285 227 663 216 306 11 357 Banker -22 110 36 446 150 613 143 152 7 460 Bostadsinstitut -6 328 19 708 62 906 62 246 660 Andra monetära kreditmarknadsföretag -679-7 328 10 791 7 675 3 116 MFI 1 666-2 540 3 354 3 233 121 Utländska MFI 21 748 95 108 1 279 311 294 888 984 423 EU-länder 50 196 123 869 839 240 256 802 582 438 utlandet -28 448-28 761 440 071 38 086 401 985 Emitterade värdepapper 66 689 160 551 1 036 400 174 455 861 944 Certifikat 43 884 52 612 449 058 48 936 400 122 Obligationer 103 63 679 325 220 99 112 226 109 Förlagslån 2 765 17 670 193 741 18 802 174 939 emitterade värdepapper 19 938 26 590 68 380 7 606 60 774 Derivatinstrument -12 198-66 508 188 414 110 710 77 704 skulder -47 730 33 111 521 779 388 530 133 248 Eget kapital 8 066 47 123 301 664 178 939 122 726 SUMMA SKULDER -2 852 536 670 5 438 212 2 865 929 2 572 283 Svenska kronor -49 701 353 649 2 865 929 Euro och EMU-valutor 43 308 95 450 917 319 EU-valutor 12 895 28 435 343 487 utländska valutor -9 354 59 137 1 311 477
3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -02-28 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -11 071 165 460 1 800 357 In- och upplåning -41 364-32 889 459 433 Icke-MFI 10 237 135 895 1 682 564 Icke-MFI 2 722-410 16 763 Svenska icke-mfi 10 229 135 709 1 681 760 Svenska icke-mfi 12-566 1 480 Icke-monetära finansiella företag 1-26 373 Utländska icke-mfi 2 710 156 15 282 Icke-finansiella företag 27-2 342 397 578 MFI -44 087-32 479 442 670 Offentlig sektor 184-1 363 17 697 Svenska MFI -44 087-32 381 442 670 Hushåll inkl HIO 10 017 139 439 1 266 112 Utländska MFI 0-98 0 Utländska icke-mfi 8 186 804 EU-länder 0-98 0 EU-länder 2 105 440 utlandet 0 0 0 utlandet 6 81 364 Emitterade värdepapper 5 996 198 542 1 269 635 MFI -21 308 29 565 117 792 Certifikat -23 081-35 334 126 994 Svenska MFI -21 308 29 565 117 792 Obligationer 29 041 234 673 1 130 386 Utländska MFI 0 0 0 Förlagslån 36-798 12 255 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0 0 0 Derivatinstrument -132-1 602 5 423 Räntebärande värdepapper -3 286 16 466 25 658 skulder 219 3 328 42 447 Aktier och andelar 0 5 275 8 386 Eget kapital 3 724 8 326 84 566 Derivatinstrument 2 165 201 6 625 SUMMA SKULDER -31 557 175 704 1 861 503 tillgångar -19 364-11 697 20 479 Svenska kronor -29 650 77 125 1 477 354 SUMMA TILLGÅNGAR -31 557 175 704 1 861 503 Utländsk valuta -1 907 98 580 384 149 Svenska kronor -32 636 165 393 1 844 631 Euro och EMU-valutor 11 835 111 347 254 933 Utländsk valuta 1 079 10 312 16 873 EU-valutor -3 419 3 751 14 910 Euro och EMU-valutor 1 119 9 446 14 804 utländska valutor -10 324-16 518 114 306 EU-valutor 6 14 39 utländska valutor -46 852 2 029 Ställning
3.6 Finansbolagens balansräkning -02-28 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -486 6 778 160 407 In- och upplåning -167 7 336 180 270 Icke-MFI -679 8 827 145 145 Icke-MFI -329 5 920 27 748 Svenska icke-mfi -294 7 763 124 743 Svenska icke-mfi -306 2 569 11 278 Icke-monetära finansiella företag -59 307 723 Utländska icke-mfi -23 3 351 16 470 Icke-finansiella företag -720 5 588 64 889 MFI 162 1 417 152 522 Offentlig sektor 446-425 2 340 Svenska MFI -62 3 164 118 611 Hushåll inkl HIO 39 2 293 56 791 Utländska MFI 224-1 748 33 910 Utländska icke-mfi -385 1 063 20 402 EU-länder 72-613 22 799 EU-länder -126 1 080 9 694 utlandet 152-1 135 11 111 utlandet -259-17 10 708 Emitterade värdepapper -125 1 826 19 271 MFI 193-2 049 15 263 Certifikat -1 187 1 585 10 461 Svenska MFI 609-1 982 11 361 Obligationer 1 061 407 7 671 Utländska MFI -416-67 3 902 Förlagslån 2-169 1 130 EU-länder -413-105 3 097 emitterade värdepapper 0 4 10 utlandet -3 39 805 Derivatinstrument 3 41 50 Räntebärande värdepapper 0-13 0 skulder -465 2 064 20 052 Aktier och andelar -3 376 9 630 Eget kapital 202 5 671 55 405 Derivatinstrument 7 15 15 SUMMA SKULDER -552 16 938 275 048 tillgångar -69 9 782 104 995 Svenska kronor -129 12 795 219 050 SUMMA TILLGÅNGAR -552 16 938 275 048 Utländsk valuta -422 4 143 55 999 Svenska kronor 495 13 692 220 784 Euro och EMU-valutor -794 908 23 173 Utländsk valuta -1 046 3 246 54 264 EU-valutor -103 1 016 9 677 Euro och EMU-valutor -529 437 23 132 utländska valutor 474 2 220 23 149 EU-valutor 267 1 475 9 675 utländska valutor -784 1 335 21 457 Ställning
3.7 MFIs balansräkning -02-28 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 972 29 571 216 143 In- och upplåning 770 166 48 533 Icke-MFI 3 156 25 127 191 889 Icke-MFI -54-3 090 4 191 Svenska icke-mfi 1 181 13 411 156 067 Svenska icke-mfi -54-1 847 3 695 Icke-monetära finansiella företag 0 89 100 Utländska icke-mfi 0-1 243 496 Icke-finansiella företag 586 7 912 50 890 MFI 824 3 256 44 342 Offentlig sektor 470 3 394 39 449 Svenska MFI -919 2 364 37 385 Hushåll inkl HIO 124 2 017 65 628 Utländska MFI 1 743 892 6 957 Utländska icke-mfi 1 975 11 716 35 822 EU-länder 287-1 402 4 129 EU-länder 470 5 001 11 792 utlandet 1 457 2 294 2 828 utlandet 1 505 6 715 24 030 Emitterade värdepapper 8 779 34 298 355 719 MFI -2 184 4 443 24 254 Certifikat -4 559 20 541 30 552 Svenska MFI -317 4 230 13 975 Obligationer 13 316 14 139 321 062 Utländska MFI -1 867 214 10 279 Förlagslån 22-382 4 104 EU-länder -1 811 761 7 626 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet -56-547 2 653 Derivatinstrument -228 1 108 7 236 Räntebärande värdepapper 5 604 1 505 195 799 skulder -2 245-5 940 14 959 Aktier och andelar 0-2 130 1 155 Eget kapital 666 12 14 632 Derivatinstrument 660-345 8 316 SUMMA SKULDER 7 741 29 645 441 079 tillgångar 506 1 043 19 666 Svenska kronor 548 1 800 130 355 SUMMA TILLGÅNGAR 7 741 29 645 441 079 Utländsk valuta 7 194 27 845 310 724 Svenska kronor 664 3 410 201 371 Euro och EMU-valutor 3 258-5 650 44 417 Utländsk valuta 7 077 26 235 239 708 EU-valutor -1 095 9 181 25 636 Euro och EMU-valutor 5 941 10 843 156 047 utländska valutor 5 031 24 314 240 672 EU-valutor -1 090-3 561 3 152 utländska valutor 2 226 18 953 80 509 Ställning
3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, -02-28 3.8.1 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning 3 147 085 611 345 410 900 108 598 Icke-MFI 1 707 972 413 853 330 390 99 450 Svenska icke-mfi 1 060 736 1 915 255 530 99 040 Icke-monetära finansiella företag 51 271 11 27 697 200 Icke-finansiella företag 695 781 1 486 142 587 36 660 Offentlig sektor 47 080 0 12 993 829 Hushåll inkl HIO 266 604 418 72 253 61 351 Utländska icke-mfi 647 236 411 938 74 860 410 EU-länder 340 276 196 372 22 431 233 utlandet 306 960 215 566 52 429 177 MFI 1 439 113 197 492 80 510 9 148 Svenska MFI 640 018 11 721 21 987 9 148 Banker 113 665 27 17 503 9 133 Bostadsinstitut 418 530 7 015 521 15 Andra monetära kreditmarknadsföretag 107 045 4 680 3 948 0 MFI 779 0 15 0 Utländska MFI 799 095 185 771 58 523 0 EU-länder 582 754 80 529 55 884 0 utlandet 216 341 105 243 2 640 0 Räntebärande värdepapper 695 659 237 486 126 781 9 062 Aktier och andelar 408 559 10 398 488 4 548 Derivatinstrument 164 686 55 799 15 042 227 tillgångar 264 191 124 198 79 725 2 662 SUMMA TILLGÅNGAR 4 680 179 1 039 225 632 936 125 097 Svenska kronor 2 565 273 41 174 577 583 124 262 Euro och EMU-valutor 857 133 177 040 28 357 488 EU-valutor 354 188 242 606 2 196 31 utländska valutor 903 585 497 843 24 800 316 Ej valutafördelad filialdifferens 80 561
3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning 2 834 535 537 936 452 379 103 041 Icke-MFI 1 655 998 267 947 129 638 97 346 Svenska icke-mfi 1 255 065 13 590 102 696 96 857 Icke-monetära finansiella företag 121 687 1 363 34 303 549 Icke-finansiella företag 436 826 11 910 42 335 17 671 Offentlig sektor 51 396 10 8 010 2 031 Hushåll inkl HIO 645 156 307 18 047 76 606 Utländska icke-mfi 400 933 254 358 26 942 489 EU-länder 204 439 119 528 14 162 257 utlandet 196 494 134 829 12 780 232 MFI 1 178 537 269 989 322 741 5 695 Svenska MFI 177 405 2 444 45 154 5 104 Banker 101 022 539 44 487 5 104 Bostadsinstitut 62 903 0 3 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 10 362 1 905 429 0 MFI 3 118 0 236 0 Utländska MFI 1 001 133 267 544 277 587 591 EU-länder 581 115 127 342 257 537 589 utlandet 420 018 140 202 20 050 3 Emitterade värdepapper 1 008 053 308 935 26 952 1 395 Certifikat 425 993 304 449 23 065 0 Obligationer 321 112 2 397 3 757 351 Förlagslån 193 663 2 089 0 78 emitterade värdepapper 67 284 0 130 966 Derivatinstrument 172 958 52 330 15 388 69 skulder 387 643 129 469 132 977 1 158 Eget kapital 276 990 10 554 5 240 19 435 SUMMA SKULDER 4 680 179 1 039 225 632 936 125 097 Svenska kronor 2 287 361 37 614 454 249 124 319 Euro och EMU-valutor 885 214 175 113 31 637 468 EU-valutor 341 321 238 349 2 144 22 utländska valutor 1 166 283 541 702 144 906 288 Ej valutafördelad filialdifferens 46 448
3.9 MFIs balansräkning tidsserier 3.9.1 MFIs utlåning totalt och till icke-mfi, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul 5 563 417 4 319 501 1 243 916 3 903 262 3 255 123 648 138 3 211 764 3 102 617 109 147 69 310 67 545 1 766 1 332 516 1 227 989 104 527 Aug 5 481 211 4 292 092 1 189 119 3 933 084 3 285 028 648 056 3 217 742 3 116 821 100 921 60 788 58 783 2 005 1 333 612 1 238 765 94 847 Sep 5 589 169 4 385 765 1 203 404 3 952 155 3 291 152 661 004 3 274 027 3 164 972 109 055 80 034 77 396 2 638 1 335 755 1 231 700 104 055 Okt 5 693 199 4 419 485 1 273 713 3 999 585 3 321 175 678 410 3 295 154 3 188 730 106 424 79 624 77 678 1 946 1 347 991 1 245 739 102 252 Nov 5 636 281 4 354 502 1 281 779 4 010 341 3 332 118 678 223 3 305 376 3 201 174 104 203 72 764 70 929 1 835 1 359 763 1 259 674 100 089 Dec 5 637 900 4 351 746 1 286 153 4 042 163 3 354 602 687 561 3 322 284 3 213 246 109 038 82 209 80 287 1 922 1 342 994 1 242 719 100 275 Jan 5 868 721 4 463 574 1 405 147 4 149 186 3 429 947 719 240 3 393 294 3 279 568 113 726 92 453 90 592 1 861 1 385 175 1 277 341 107 833 Feb 5 843 489 4 401 043 1 442 446 4 157 409 3 415 623 741 787 3 377 875 3 263 534 114 341 80 364 78 084 2 279 1 388 384 1 278 560 109 824 3.9.1 forts. MFIs utlåning till icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul 131 348 130 949 399 1 678 590 1 676 135 2 455 691 498 152 507 538 991 323 611 69 121 254 490 367 887 83 386 284 502 Aug 132 286 130 406 1 881 1 691 056 1 688 868 2 188 715 342 168 207 547 136 339 246 81 902 257 344 376 097 86 305 289 792 Sep 147 101 146 594 507 1 711 136 1 709 281 1 854 678 129 126 180 551 948 329 296 59 587 269 709 348 833 66 593 282 240 Okt 143 277 142 976 301 1 724 262 1 722 337 1 925 704 431 132 445 571 986 341 146 56 509 284 638 363 285 75 936 287 349 Nov 132 091 131 800 291 1 740 758 1 738 771 1 987 704 965 130 944 574 020 344 315 55 545 288 770 360 650 75 400 285 251 Dec 125 937 121 094 4 843 1 771 144 1 769 146 1 998 719 880 141 356 578 524 338 651 47 506 291 145 381 229 93 850 287 379 Jan 138 183 135 997 2 186 1 777 484 1 775 638 1 846 755 892 150 378 605 514 385 611 77 512 308 099 370 281 72 866 297 415 Feb 120 389 120 051 338 1 788 739 1 786 839 1 900 779 534 152 089 627 445 384 867 67 562 317 305 394 667 84 527 310 141