miljörapport 2013 Huskvarna avloppsreningsverk

miljörapport 2013 Huskvarna avloppsreningsverk

1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet... 4 3.1.3 Verksamhetsområde... 4 3.1.4 Dimensionering och aktuell belastning... 5 3.1.5 Driftövervakning Huskvarna avloppsreningsverk... 5 3.1.6 Processchema Huskvarna avloppsreningsverk... 6 3.1.7 Reningsprocess Huskvarna avloppsreningsverk... 6 3.1.8 V-anläggning... 6 3.1.9 Slambehandling... 7 3.1.10 Gasproduktion... 7 3.1.11 Kemikaliehantering... 7 3.1.12 Avfallshantering... 7 3.1.13 Ledningsnät, pumpstationer och bräddningar... 7 3.1.14 Anslutna industrier... 8 3.1.15 Verksamhetens påverkan på miljön... 8 3.2 Gällande föreskrifter och beslut... 8 3.2.1 Tillstånd enligt miljöskyddslagen... 8 3.2.2 Kontrollprogram... 9 3.2.3 Förelägganden och beslut gällande tillsyn enligt miljölagstiftningen... 9 3.3 Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer... 10 3.4 Drift- och produktionsförhållanden... 11 3.4.1 Produktionsmängd avloppsvatten... 11 3.4.2 Produktionsmängd gas... 11 3.4.3 Slam... 11 3.4.4 Elproduktion... 11 3.4.5 Energiförbrukning... 11 3.4.6 Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och kemiska produkter... 12 3.4.7 Avfall och restprodukter... 12 3.4.8 Driftförhållanden... 12 3.4.9 Bräddningar och förbiledning... 12 3.4.10 Nederbörd... 12 3.4.11 tförda åtgärder... 12 3.4.12 Åtgärdsplan... 12 3.5 Kontrollresultat... 12 3.5.1 tsläppskontroll och utsläpp:... 12 3.5.2 Trender utsläppshalter... 13 3.5.3 Recipientkontroll... 13 3.5.4 Periodisk undersökning... 13 3.6 Kommunens beaktande av hänsynsreglerna... 13 3.6.1 Kunskapskravet... 13 3.6.2 Bästa möjliga teknik (BAT)... 13 3.6.3 Hushållning med råvaror och energi... 13 3.6.4 Produktvalsprincipen... 13 3.6.5 Skälighetsprincipen... 13 4. BILAGOR... 15 Bilaga 1 Anslutning och belastning... 15 Bilaga 2 tsläppskontroll vatten... 16 Bilaga 3 Bräddningar... 17 Bilaga 4 Totala utsläppsuppgifter till recipient... 18 Bilaga 6 Villkorsuppföljning... 21 Bilaga 7 Flödesberäkningar... 22 Bilaga 8 Slam... 23 Bilaga 9 Avfall, kemikalier och energihushållning... 24 2 (24)

2. GRNDDEL PPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Huskvarna avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: 0680-50-002 Fastighetsbeteckning: Kvarteret tloppet 1 och Sanna 3:1 Besöksadress: Huskvarnavägen 111, 561 32 Huskvarna Kommun: Jönköpings kommun Huvudbransch och tillhörande kod 1 : Avloppsreningsanläggning 90.10 B Övriga branscher och koder 1 : Kod för farliga ämnen 2 : Grund för avgiftsnivå 3 : Anslutna personekvivalenter mer än 2000 Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom X Miljöskyddslagen Dispens Daterat: 1995-12-22 Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol X Länsstyrelsen Annat: Tillsynsmyndighet: X Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljöledningssystem: EMAS ISO 14001 Annat: X Nej Emissionsdeklaration bifogas X Rapporteras i SMP Nej PPGIFTER OM HVDMAN Huvudman: Tekniska kontoret, Jönköpings kommun Organisationsnummer: 212 000 0530 Gatuadress: Västra Storgatan 16 Postnummer: 551 89 Kontaktperson: Roger Rohdin Verksamhetschef VA Telefonnr: 036-10 50 00 Ort: Jönköping 1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2000:13 3 enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken 3 (24)

3. TEXTDEL 3.1 Verksamhetsbeskrivning 3.1.1 Organisation VA-frågor hanteras i Jönköpings kommun av Tekniska kontoret på avdelningen för VA och Avfall och Miljöhantering, under vilken Vatten och avlopp är ett av tre verksamhetsområden. Teknisk Direktör Thomas Bergholm Fastighet Daniel Håkansson Gata Park Therese Evertsdotter- Staaf VA och Avfall och Miljöhantering T.f. Thomas Bergholm Mark och exploatering Fredrik Norrå Vatten och avlopp Roger Rohdin Avfall Lisbeth Merkert Miljöhantering Jönköping Erik Gaude VA-abonnent /stab VA-nät/Drift Rolf Landin VAnät/tveckling Jan-Eric Bengtsson VA-verk Nicklas Eriksson VA-lab Helena Hörling VA-verk/ Vattenverk Stefan Svensson VA-verk /Huskvarna avloppsreningsverk Jan-Erik Lönn VA-verk /Simsholmens avloppsreningsverk Hans Rosén 3.1.2 Verksamhet Huskvarna avloppsreningsverk är ursprungligen byggt 1958 och är ett avloppsreningsverk med mekanisk, kemisk och biologisk rening. 3.1.3 Verksamhetsområde Avloppsreningsverket renar avloppsvatten från Huskvarna, östligaste delen av Jönköping och tätorterna Tenhult, Hakarp, Gisebo, Kaxholmen, Skärstad, Öggestorp och Ölmstad. Huskvarna avloppsreningsverk ligger i ett industriområde vid Huskvarnaån och ligger cirka 200 m ifrån närmaste bostadsfastighet. Det generella upptagningsområdet ses i nedanstående bild: 4 (24)

pptagningsområdet för Huskvarnas avloppsreningsverk 3.1.4 Dimensionering och aktuell belastning Dimensionerande värden för verket: pe = 43 000 pe Flöde Q = 1400 m 3 /h BOD 7 = 3000 kg/d Fosfor (P) = 120 kg/d Kväve = 700 kg/d 4 Aktuella värden in till verket 2013: Anslutna = 25 780 pe Flöde Q = 559 m 3 /h BOD 7 = 1849 kg/d Fosfor (P) = 60 kg/d Kväve (N) = 503 kg/d 3.1.5 Driftövervakning Huskvarna avloppsreningsverk Driftövervakning av Huskvarna avloppsreningsverk sker dygnet runt. 4 Dimensioneringen har fastställts till 700 kg/d i ett anmälningsärende 2003 5 (24)

3.1.6 Processchema Huskvarna avloppsreningsverk 3.1.7 Reningsprocess Huskvarna avloppsreningsverk Avloppsvattnet pumpas in till Huskvarna avloppsreningsverk och avloppsreningen sker med mekanisk, kemisk och biologisk rening. Den första delen av den mekaniska reningen utgörs av rensgaller där föroreningar som plast och toapapper tas bort. Renset tvättas, torkas och samlas upp i soptunnor samt transporteras bort till förbränning. I efterföljande sandfång kan tyngre material som sand och grus avskiljas. I sandfånget sker också en förluftning för att avskilja olja och fetter, men också för att hålla slammet flytande samtidigt som sandavskiljningen underlättas. I sandfånget tillsätts en fällningskemikalie för att fälla ut fosforn ur avloppsvattnet och utfällningen sker genom sedimentering. Slammet som sedimenterat skrapas ner i slamfickor och pumpas till rötning. Den biologiska reningen sker i aktivslamsteget där mikroorganismer lever på det organiska materialet och därmed minskar mängderna av dessa föreningar i vattnet. I den biologiska reningen minskar även mängden kväve genom att olika bakterier omvandlar ammonium till kvävgas. Kvävereningen sker i aeroba zoner, där det är god tillgång på syre, respektive anoxa zoner där det är fri tillgång på nitrat (NO 3 - ), men utan tillgång till syre. NH + 4 + 2 O 2 NO - 3 + 2H + + H 2 O Nitrifikation - 5/4 C + ½ H 2 0 + NO 3 ½ N 2 + OH - + 5/4 CO 2 Denitrifikation Slammet från aktivslamsteget sedimenterar i mellansedimenteringsbassängerna och recirkuleras som returslam tillbaka till aktiv slamsteget för att hålla en hög biologisk aktivitet. Det biologiskt renade vattnet pumpas till ytterligare ett eftersedimenteringssteg där suspenderat material för möjlighet att sedimentera. En låg dos av aluminiumklorid tillsätts för att öka fällningskapaciteten och när avloppsvatten av hydrauliska skäl måste ledas förbi biosteget påbörjas automatiskt en högre dosering av aluminiumklorid för att ytterligare reducera suspenderat material ur avloppsvattnet. Det renade avloppsvattnet leds via en rörledning förlagd i Huskvarnaån till en värmepumpanläggning som drivs av Jönköpings Energi AB. I värmepumpen återvinns värmeenergin i avloppsvattnet, varefter vattnet rinner ut i Huskvarnaån via en utloppstub. 3.1.8 V-anläggning nder badsäsongen, från juni till mitten av september, leds det utgående vattnet genom en desinfektionsanläggning istället för genom värmepumpen. Desinfektionsanläggningen består av skivfilter och V-ljus, se bild på framsidan, och 6 (24)

avsikten med anläggningen är att utgående avloppsvattnet skall uppnå badkvalitet. nder 2013 togs prover mellan 1-2 ggr/vecka under den tid som anläggningen var i drift och resultat ses i bilaga. Resultaten visar att anläggningen till största delen uppfyller sin funktion och de gränsvärden som är satta i E:s badvattendirektiv. De tillfällen som halterna varit högra har ofta varit på grund av hög nederbörd, vilket medför högre flöden genom anläggningen och därmed något sämre funktion. 3.1.9 Slambehandling Slam, som avskiljs i reningsprocessen, rötas i en tvåstegsprocess där huvuddelen av rötningen sker i den första rötkammaren för att efterrötas i rötkammare 2 och 3. Efter den sista rötkammaren pumpas slammet till ett slamlager där det finns möjlighet till dekantering av mindre mängd överskottsvatten. Det utrötade slammet leds till två stycken slamcentrifuger där slammet avvattnas till en TS-halt av ca 23-24 % med tillsatts av polymer. Rejektvattnet återförs tillbaka till första steget i reningsprocessen och det torra slammet lagras i täckta containrar om cirka 17 ton innan avhämtning sker. 3.1.10 Gasproduktion Av biogasen, som bildas vid rötningen, framställs elenergi och värme i en gasmotor respektive i en gaspanna. 3.1.11 Kemikaliehantering De kemikalier som förbrukas mest är etanol, betbad och polymerer. I en separat kemikaliebyggnad lagras betbad i två stycken invallade polyestertankar med 30 m 3 vardera. För kvävereduktionen krävs etanol som förvaras i invallad stålcistern om 20 m 3 ovan mark. Polymererna är i fast form och levereras i säckar om 750 kg och förvaras inomhus nära doseringspunkterna. Oljor, smörjmedel, rengöringsmedel med mera förvaras separat. Säkerhetsdatabladen för använda kemikalier läggs in i ett webbaserat register. 3.1.12 Avfallshantering Farligt avfall uppstår normalt inte i verksamheten i några större mängder, men det som uppkommer (ex lysrör och batterier) transporteras av egen personal. Anmälan för egentransport av farligt avfall från de västra avloppsreningsverken är inlämnad till Länsstyrelsen. 3.1.13 Ledningsnät, pumpstationer och bräddningar Avloppspumpstationer och ledningsnät Det finns ett 30- tal avloppspumpstationer inom verksamhetsområdet som pumpar avloppsvattnet till Huskvarna avloppsreningsverk. Tabell Ledningsnätets längd inom Huskvarnas upptagningsområde Typ av ledning Längd 2011 (m) Längd 2012 (m) Längd 2013 (m) Dricksvatten 269 351 270 268 270 566 Dagvatten 162 148 165 934 165 475 Kombinerat 17 007 17 007 17 221 Spillvatten 220 891 221 895 226 224 Dagvatten är separerat från spillvattenledningarna i ett område som utgör ca 50 % av verksamhetsområdets yta. De centrala och södra delarna av Huskvarna samt delar av Vättersnäs har inte separerade system eller har enbart gatuvatten separerat. Bräddningar Bräddningar beror oftast på stora nederbördsmängder under kort tid eller när det blir stopp i någon avloppsledning. Bräddpunkter finns innan verket, på verket, på pumpstationer och ute på ledningsnätet. En datormodell används för att verifiera bräddsituationen genom att beräkning görs då uppmätt nederbörd matas in i modellen. En klassificering av recipienterna har gjorts och ligger till grund för framtida insatser. Recipienterna är indelade i hög, medel och låg beroende på hur känslig recipienten är. Andelen spillvatten i bräddvattnet (utspädningsgraden) har beräknats och uppgår uppskattningsvis till ca 10 %. Denna huvudrapport nderlag för åtgärdsplanering, juni 98 bifogades miljörapporten 1998. Nederbörd Regnmätare finns anslutna till driftövervakningssystemet och uppgifterna från nederbördsmätarna ligger till grund för de bräddberäkningar som görs årligen. 7 (24)

3.1.14 Anslutna industrier Anslutna industrier är huvudsakligen verkstadsindustrier av olika slag, se bilaga, men därutöver tillförs lakvatten från deponi som kan bidra med kväverika flöden med hög alkalinitet. I det nya tillståndet för deponin på Hult finns ett prövotidsvillkor för lokal lakvattenbehandling. 3.1.15 Verksamhetens påverkan på miljön Ett avloppsreningsverk har till främsta uppgift att förbättra miljön i recipienten, genom att minska utsläppen av syreförbrukande material och övergödande ämnen, men även ta bort synliga föroreningar. Om oönskade ämnen släpps ut till avloppsledningsnätet så kan det orsaka skador på ledningsnätet eller medföra risk för störningar i reningsprocessen. Slammet innehåller mycket näringsämnen som det är viktigt att ta till vara på i form av jordförbättringsmedel eller jordtillverkning, men om oönskade ämnen tillförs avloppsvattnet så kan detta medföra att slamkvaliteten försämras Inläckage av ovidkommande vatten till spillvattennätet ökar energiåtgången vid reningsprocessen och ökar risken för bräddningar. Bräddningar kan leda till olägenheter då orenat eller delvis renat vatten släpps ut i recipient genom att orsaka lukt- och synliga utsläpp. Ledningsnätets dimensioner är viktiga, men bräddningar kan även uppstå vid reparations- och underhållsarbete eller strömavbrott. 3.2 Gällande föreskrifter och beslut 3.2.1 Tillstånd enligt miljöskyddslagen Länsstyrelsen lämnade 1995-12-22 nr 246-8538-94 tillstånd att släppa ut renat avloppsvatten från Huskvarna med flera tätorter i Huskvarnaån med följande villkor: 1) Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökande i ansökningshandlingarna och i övrigt ärendet angivit eller åtagit sig. 2) Kommunen skall före den 1 april 1996 inkomma med utredning om alternativa utsläppspunkter för avloppsvattnet samt redogöra för konsekvenserna av de olika alternativen. tredningen skall innehålla åtminstone följande alternativ: - Oförändrat läge i Huskvarnaån - tsläppspunkten flyttas uppströms i Huskvarnaån - tsläppspunkten flyttas ut i Vättern utanför åmynningen Länsstyrelsen kan komma att fastställa nytt villkor med anledning av utredningen. 3) Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. 4) tsläppet av fosfor, mätt som totalfosfor enligt svensk standard (SS028127), från avloppsreningsverket får som riktvärde* inte överskrida 0,5 mg/l, beräknat som rullande tremånadersmedelvärde. 5) tsläppet av fosfor, mätt som totalfosfor enligt svensk standard (SS028127), från avloppsreningsverket får som gränsvärde** inte överskrida 0,5 mg/l, beräknat som rullande tolvmånadersmedelvärde. 6) tsläppet av syreförbrukande material, mätt som BOD 7 enligt Svensk standard (SS028143) från avloppsreningsverket får som riktvärde inte överskrida 10 mg/l, beräknat som rullande tremånadersmedelvärde. 7) tsläppet av syreförbrukande material, mätt som BOD 7 enligt Svensk standard (SS028143) från avloppsreningsverket får som gränsvärde inte överskrida 10 mg/l, beräknat som rullande tolvmånadersmedelvärde. 8) tsläppet av kväve, mätt som totalkväve, från avloppsreningsverket får senast den 1 oktober 1998 som riktvärde inte överstiga 15 mg/l, beräknat som rullande tolvmånadersmedelvärde. 9) Vid större ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkoren tillfälligt får överskridas. En förutsättning för att 8 (24)

tillsynsmyndigheten skall få medge tillfälliga överskridanden är att kommunen vidtar nödvändiga motåtgärder för att begränsa utsläppen så långt som möjligt. Kommunen skall i god tid innan arbeten påbörjas underrätta tillsynsmyndigheten. 10) Kommunen får vid införande av nya kemikalier i avloppsvattenbehandlingen endast använda kemikalier med minsta möjliga miljöfarlighet. Tillsynsmyndigheten skall informeras i god tid innan val eller byte av fällningskemikalier sker. 11) Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter får inte förvaras i utrymme med golvbrunnar. Förvaringsutrymmen skall vara utformade så att eventuellt spill eller läckage kan tas omhand. 12) Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna. 13) Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat avloppsvatten. Övergång till duplikatsystem skall ske fortlöpande. Kommunen skall hålla en löpande saneringsplan för ledningsnätet. Tillsynsmyndigheten skall i den årliga miljörapporten informeras om utförda och planerade saneringsåtgärder samt åtgärdernas effekt avseende bräddning och ovidkommande vatten. 14) Kommunen skall kontinuerligt arbeta för att tillförseln av svårnedbrytbara ämnen och tungmetaller till avloppsreningsverket begränsas så långt som möjligt. Det industrispillvatten som tillförs avloppsreningsverket skall ha undergått sådan rening som krävs för att säkerställa dels att driften av reningsverket och behandlingen av avloppsslam inte störs, dels att slammet kan omhändertas på ett säkert och miljömässigt godtagbart sätt. Slammet skall vara av sådan kvalitet att det kan nyttiggöras i jordbruk eller för annat ändamål. 15) Buller från anläggningen skall begränsas så att ljudnivån vid de närmsta belägna bostadshusen inte överstiger följande riktvärden: Ekvivalent Momentan Dagtid kl. 07-18 50 dba - Kvällstid kl. 18-22 45 dba - Sön- och Helgdagar kl. 07-18 45 dba - Nattetid kl. 22-07 40 dba 55 dba 16) Förslag till komplettering av gällande kontrollprogram enligt vilket verksamhetens miljöpåverkan skall följas upp, skall upprättas av kommunen och insändas till tillsynsmyndigheten senast den 1 april 1996. *Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, skall föranleda att åtgärder vidtas för att förhindra att överskridande upprepas. ** Med gränsvärde avses ett värde som aldrig får överskridas. Samtliga rikt- och gränsvärden för utsläpp av syreförbrukande material, fosfor och kväve skall gälla för det samlade utgående avloppsvattnet från reningsverket inklusive det avloppsvatten som ej genomgått fullständig rening i samtliga behandlingssteg. Länsstyrelsen lämnade 1999-06-18 nr 246-3543-99 tillstånd att släppa ut renat avloppsvatten i Huskvarnaån från Huskvarna med flera tätorter med ovanstående villkor i en ny utsläppspunkt c:a 1000 m uppströms den gamla. 3.2.2 Kontrollprogram Dokument för egenkontroll har redovisats för Länsstyrelsen. 3.2.3 Förelägganden och beslut gällande tillsyn enligt miljölagstiftningen Enligt SNFS 1990:14 skall COD cr analyseras i utgående avloppsvatten, men för att analysera COD cr i avloppsvatten används idag en metod som innehåller kvicksilver. Då kvicksilver är ett utfasningsämne så har denna parameter med stöd av SNFS 1994:7 ersatts med TOC från och med 2009. Länsstyrelsen underrättades om detta under 2008 i en skrivelsen daterad 2008-09-11. För att visa att kravet på COD cr angivet i tabell 1 i SNFS 1994:7, uppfylls i utgående avloppsvatten kommer COD cr istället att beräknas, då kvoten COD cr /TOC fastställts till 4. Kvoten COD cr /TOC på inkommande vatten har fastställts till 3,5. 9 (24)

3.3 Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer Villkorspunkt 1: Avloppsreningsverket har drivits i huvudsaklig överensstämmelse med ansökningshandlingarna. Villkorspunkt 2: Denna villkorspunkt utgår då tillstånd för ny utsläppspunkt erhållits. tsläppspunkten har flyttat uppströms i Huskvarnaån i höjd med Esplanadbron i samband med att Jönköping Energi AB har byggt en värmepumpanläggning för att utnyttja värmen i avloppsvattnet. Villkorspunkt 3: Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Anläggningen drivs så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser Villkorspunkt 4: tsläppet av fosfor, mätt som totalfosfor får som riktvärde inte överskrida 0,5 mg/l, beräknat som rullande tremånadersmedelvärde. Villkoret har uppfyllts, resultat ses i bilaga 6. Villkorspunkt 5: tsläppet av fosfor, mätt som totalfosfor får som gränsvärde inte överskrida 0,5 mg/l, beräknat som rullande tolvmånadersmedelvärde. Villkoret har uppfyllts, resultat ses i bilaga 6. Villkorspunkt 6: tsläppet av syreförbrukande material, BOD 7, får som riktvärde inte överskrida 10 mg/l, beräknat som rullande tremånadersmedelvärde. Villkoret har uppfyllts, resultat ses i bilaga 6. Villkorspunkt 7: tsläppet av syreförbrukande material, BOD 7 från avloppsreningsverket får som gränsvärde inte överskrida 10 mg/l, beräknat som rullande tolvmånadersmedelvärde. Villkoret har uppfyllts, resultat ses i bilaga 6. Villkorspunkt 8: tsläppet av kväve, mätt som totalkväve, från avloppsreningsverket får senast den 1 oktober 1998 som riktvärde inte överstiga 15 mg/l, beräknat som rullande tolvmånadersmedelvärde. Villkoret har uppfyllts, resultat ses i bilaga 6. Villkorspunkt 9: Vid större ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligt får överskridas. En förutsättning för att tillsynsmyndigheten skall få medge tillfälliga överskridanden är att kommunen vidtar nödvändiga motåtgärder för att begränsa utsläppen så långt som möjligt. Kommunen skall i god tid innan arbeten påbörjas underrätta tillsynsmyndigheten. Ej aktuellt under året Villkorspunkt 10: Kommunen får vid införande av nya kemikalier i avloppsvattenbehandling endast använda kemikalier med minsta möjliga miljöfarlighet. Tillsynsmyndigheten skall informeras i god tid innan val eller byte av fällningskemikalier sker. Järnklorid används fortlöpande som fällningskemikalie. Aluminiumklorid används i efterfällningen i låg dos numera istället för polymer och vid de tillfällen som avloppsvatten leds förbi biosteget så ökas doseringen av denna kemikalie. Villkorspunkt 11: Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter får inte förvaras i utrymme med golvbrunnar. Förvaringsutrymmena skall vara utformade så att eventuellt spill och läckage kan tas omhand. Vid tidigare renovering av verket åtgärdades eventuella brister i detta avseende. Villkorspunkt 12: Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna. 10 (24)

Inga klagomål på lukt har under året inkommit till tekniska kontoret. Villkorspunkt 13: Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat avloppsvatten. Övergång till duplikatsystem skall ske fortlöpande. Kommunen skall hålla en löpande saneringsplan för ledningsnätet. Tillsynsmyndigheten skall i den årliga miljörapporten informeras om utförda och planerade saneringsåtgärder samt åtgärdernas effekter avseende bräddning och ovidkommande vatten. Se kapitel tförda åtgärder respektive Åtgärdsplan. Villkorspunkt 14: Kommunen skall kontinuerligt arbeta för att tillförseln av svårnedbrytbara ämnen och tungmetaller till avloppsreningsverket begränsas så långt som möjligt. Det industrispillvatten som tillförs avloppsreningsverket skall ha undergått sådan rening som krävs för att säkerställa dels att driften av reningsverket och behandlingen av avloppsslam inte störs, dels att slammet kan omhändertas på ett säkert och miljömässigt godtagbart sätt. Slammet skall vara av sådan kvalitet att det kan nyttiggöras i jordbruk eller för annat ändamål. Vid kontroll och kontakter med industrin bearbetas frågor enligt villkoret och beträffande slammet så uppfylls kraven i SFS 1998:944 för att få saluföra slammet för jordbruksändamål. Villkorspunkt 15: Buller från anläggningen Inga klagomål avseende buller har under året inkommit till tekniska kontoret. Villkorspunkt 16: Förslag till komplettering av gällande kontrollprogram enligt vilket verksamhetens miljöpåverkan skall följas upp, skall upprättas av kommunen och insändas till tillsynsmyndigheten senast den 1 april 1996. Länsstyrelsen har i denna villkorspunkt begärt att få förslag till komplettering av gällande kontrollprogram beträffande resthalter av nonylfenol, PCB, PAH och toluen i utgående avloppsvatten samt kontroll av större dagvattenutsläpp. nder januari och februari månad 1996 gjordes analyser på nonylfenol, PCB, PAH och toluen från 2 veckoprover och samtliga analyserade parametrar var under detektionsgränsen Detta meddelades företrädare på Länsstyrelsen och parterna enades i mars månad 1996 om att det inte fanns anledning att ändra kontrollprogrammet i detta avseende 3.4 Drift- och produktionsförhållanden 3.4.1 Produktionsmängd avloppsvatten Mängden mottaget avloppsvatten uppgick till 4 900 789 m 3 under 2013. 3.4.2 Produktionsmängd gas Total gasproduktion 216 674 m 3 varav till gasmotor 155 885 m 3 varav till gaspanna 11 680 m 3 varav uppskattningsvis till fackla 49 109 m 3 3.4.3 Slam 3745 ton slam med 22,4 % TS producerades på Huskvarna avloppsreningsverk under 2013. 3.4.4 Elproduktion Elproduktionen från gasmotorn uppgick till 316 642 kwh under 2013. 3.4.5 Energiförbrukning Elförbrukning nder 2013 har 1 799 526 kwh köpts in från Jönköpings energi, vilket med den egna produktionen innebär en total förbrukning om 2 116 168 kwh. Energiförbrukningen uppgick därmed till 0,4 kwh/m 3 behandlat avloppsvatten. Energin används till största delen till drift av blåsmaskiner, pumpar och uppvärmning av slam och lokaler. Oljeförbrukning Förbrukningen av eldningsolja klass 1 var under året 0 m 3. 11 (24)

3.4.6 Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och kemiska produkter Förbrukningen under 2013: Järnklorid (betbad) PAX XL60 Etanol (kolkälla till kvävereningen) Polymer 534 ton 7 ton 237 ton 6,8 ton 3.4.7 Avfall och restprodukter 94 m 3 trasor och rens har insamlats med hushållssoporna och sand om 44 m 3 har transporteras till Miljöhantering i Jönköping. 3.4.8 Driftförhållanden Avloppsreningsverket har varit i full drift hela året och på ledningsnätet har följande driftstörningar erhållits och åtgärdats: Tabell Driftstörningar på ledningsnätet Typ av driftstörning Antal (st) Avloppsstopp Huvudledning 14 Avloppsstopp Servisledning 1 Driftproblem Huvudledning 0 Marköversvämning 0 3.4.9 Bräddningar och förbiledning Ett flöde om 88 530 m 3 har av hydrauliska skäl runnit förbi biosteget. Detta vatten renas ej biologiskt, men både kemiskt och mekaniskt och är med i provtagningen för utgående avloppsvatten. te på ledningsnätet har uppskattningsvis 4097 m 3 vatten bräddat enligt tidigare nämnd beräkningsmodell. På pumpstationerna har bräddning skett under 305 timmar sammanlagt. 3.4.10 Nederbörd nder 2013 har det uppmätts 375 mm regn. 3.4.11 tförda åtgärder Avloppsreningsverket nder 2013 har nya rensgaller satts in med tillhörande tvättpress och mottrycksskruv. Samtliga rötkammare har tömts ner och rengjorts. Gas- och slamrör med tillhörande ventiler har bytts ut i rötkammarbyggnaden. Nya pumpar för utpumpning av slam samt en ny slamvärmeväxlare har installerats. Slampumpar till centrifugerna har byts ut och arbete med att byta ställverk har påbörjats. En blåsmaskin har bytts ut och gamla pannor för olja och gas har rivits ut. För övrigt har nytt staket och nya grindar satts upp och en ny ammoniummätare har monterats. Ledningsnät 57 sträckor på ledningsnätet har rotskurits. Tryckavloppsledningen från Lyckås har kompletterats med ytterligare en ledning och uppströms pumpstationen i Lyckås har 9 fastigheter kopplat bort dagvatten från spillvattenledningen. Pumpstationen i Lyckås är också nyrenoverad. 3.4.12 Åtgärdsplan Snäckskruv i mellan pumpstationen kommer att bytas ut liksom två huvudavloppspumpar. Ny avvattningsutrustning kommer också att installeras. 3.5 Kontrollresultat 3.5.1 tsläppskontroll och utsläpp: Vatten Minst 48 dygnsprov tas på inkommande vatten och utgående avloppsvatten varje år och analyseras bland annat med avseende på fosfor, kväve och COD cr. Metallerna mäts på inkommande vatten i minst 12 dygnsprov om året samt i 12 (24)

minst 12 veckoprover på utgående avloppsvatten. Analyserna utförs på Simsholmens ackrediterade laboratorium och analysresultat ses i bilaga. Slam På det centrifugerade slammet tas 12 månadsprov om året och halter på metaller, fosfor, kväve samt organiska föreningar analyseras. Analyserna görs av Simsholmens ackrediterade laboratorium och analysresultat, som ses i bilaga, visar att metallhalterna uppfyller kraven i SFS 1998:944. 3.5.2 Trender utsläppshalter Tabell Trender utsläppshalter 2011-2013 Parameter 2011 2012 2013 Flödesvägt medel BOD 7 mg/l 5,1 4,6 4,0 Flödesvägt medel P tot mg/l 0,14 0,16 0,15 Flödesvägt medel N tot mg/l 11,6 13,1 12,1 Flödesvägt medel Beräknad COD mg/l 35 36,4 37,2 3.5.3 Recipientkontroll Recipientkontroll sker i Vätternvårdsförbundets regi och resultat från dessa prover redovisas separat i rapport från Vätternvårdsförbundet. 3.5.4 Periodisk undersökning En periodisk undersökning av Huskvarna avloppsreningsverk utfördes den 20 oktober 2011 av Sweco Environment. Enligt undersökningsrapporten bedrivs den dagliga tillsynen på ett tillfredställande sätt och i rapporten nämns dock att egenkontrollen bör uppdateras på ett flertal punkter. 3.6 Kommunens beaktande av hänsynsreglerna 3.6.1 Kunskapskravet Jönköpings kommun är engagerad i olika branschorganisationer som har till uppgift att sprida kunskaper inom vatten och avloppsområdet samt att ge erfarenhetsutbyten. Arbetsledare och drifttekniker deltar i kurser angående rötning samt drift och underhåll inom avloppsteknik, exempelvis Svenskt vattens diplomkurs i avloppsteknik. Driftpersonalen är väl förtrogen med arbetsuppgifterna inom avloppsrening. 3.6.2 Bästa möjliga teknik (BAT) Med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser försöker personalen uppnå bästa möjliga reningsgrad på avloppsreningsverket. 3.6.3 Hushållning med råvaror och energi Åtgärder för att hushålla med energi prioriteras i samband med renoveringar. För att tillvarata den ändliga resursen fosfor, som finns i slammet, är målsättningen att slammet i första hand ska kunna spridas på åkermark, vilket därmed kan ersätta konstgödning till viss del. Slamproduktionen är därför certifierad enligt REVAQ. 3.6.4 Produktvalsprincipen På avloppsreningsverket försöker personalen i största möjligaste mån använda kemikalier som inte medför risker för människor eller miljö, dock med bibehållen effektivitet. 3.6.5 Skälighetsprincipen Verksamheten är utformad så att risker för omgivande miljö ska vara minimerade. 13 (24)

JÖNKÖPINGS KOMMN Tekniska kontoret Astrid Löfdahl Tekniska nämndens 1:a vice ordförande Miljörapporten är inrapporterad på naturvårdsverkets miljörapporteringsportal SMP mars 2014 14 (24)

4. BILAGOR Bilaga 1 Anslutning och belastning Kommun: Avloppsreningsverk: Jönköping Huskvarna avloppsreningsverk Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (p) Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD 7 -belastning i inkommande vatten (70 g/person, dygn) 25 780 32 648 därav från industri (pe) - Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) 43 000 För turistort (antal pe) - Mängd ovidkommande vatten* (m3/år) 2 464 650 Del av totala flödet (%) 50 *Ovidkommande vatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten tgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 560 Medelvärde (m 3 /d) 13 427 Totala årsflödet (m 3 /år) 4 900 789 Dimensionerande flöde m 3 /h 1400 m 3 /d 15 000 Medelvärde, se Maxgvb bilaga 8 26 414 pe 39 571pe 15 (24)

Bilaga 2 tsläppskontroll vatten Inkommande vatten, årsmedel (beräkning av mängder och halter ses i bilaga 7) Medelvärde Maxvärde (t/år) ej från rejekt t/år ej från rejekt Typ av och antal prov mg/l kg/d mg/l kg/d BOD 7 141 1849 280 4232 675 51 st dygnsprov COD Cr 353 4643 560 7661 51 st dygnsprov (ber.från TOC) 1695 TOC 91.7 1204 140 1915 51 st dygnsprov 439 P tot 4,6 60,4 6,4 93.3 51 st dygnsprov 22 N tot 38,3 503 49 668 51 st dygnsprov 184 SS 145,5 1911 303 3756 51 st dygnsprov 698 tgående vatten, årsmedel Medelvärde Maxvärde Mängd (ton/år) Reduktion (%) Typ av och antal prov mg/l kg/d mg/l kg/d BOD 7 4,0 53,1 6,6 149 19,4 Medelreduktion=97 % 51 st dygnsprov COD Cr 37,7 495 67 984 181 51 st dygnsprov (ber från TOC) COD Cr 611 67 1125 223 52 st veckoprov (ber från TOC) TOC 10,8 141 14 278 51,5 Medelreduktion= 88 % 51 st dygnsprov TOC 10,3 183 19 970 68 52 st veckoprov P tot 0,15 2,0 0,36 4,5 0.7 Medelreduktion= 96 % 51 st dygnsprov P tot 0,145 2,4 0,31 6,1 1 52 veckoprov N tot 12,1 159 26 354 58 Medelreduktion= 69 % 51 st dygnsprov NH 4-N 5,1 26 25 51 st dygnsprov SS 5,2 67,8 7 139 24.8 51 st dygnsprov Inkommande vatten, årsmedel metaller Medelvärde Maxvärde Mängd (kg/år) Typ av och antal prov μg/l kg/d μg/l kg/d Cd 0.11-0,6-0,5 13 dygnsprov Cu 100-170 - 490 13 dygnsprov Zn 90-120 - 441 13 dygnsprov Cr 12.1-20 - 59 13 dygnsprov Ni 11.6 42 13 dygnsprov - - 57 Pb 4.7 39 13 dygnsprov - - 23 Sn 2,4 4,5 13 dygnsprov - - 12 Ag 0,4 1.2 13 dygnsprov - - 2,0 As 1,2 5,2 13 dygnsprov - - 5,9 Hg 0,1 0,2 13 dygnsprov - - 0,5 tgående vatten, årsmedel metaller Medelvärde Maxvärde Mängd (kg/år) Typ av och antal prov μg/l kg/d μg/l kg/d As 0,3 0,004 0,4 0,005 12 veckoprov 1,5 Cd 0,07 0,001 0,6 0,008 12 veckoprov 0,3 Hg 0,1 0,001 0,1 0,002 12 veckoprov 0,5 Cu 11,2 0,15 21 0,26 12 veckoprov 55 Zn 20,2 0.3 32 0,4 12 veckoprov 99 Cr 1,1 0,01 4,5 0,07 12 veckoprov 5,4 Ni 6,4 0,08 7,4 0,1 12 veckoprov 31 Pb 0,30 0,004 0,96 0,01 12 veckoprov 1,5 Fe 400 5,2 2300 31,4 1960 52 veckoprov 16 (24)

Bilaga 3 Bräddningar Bräddat vatten vid reningsverket Antal Antal h Antal Orsak bräddningar m 3 Kvartal 1 Med behandling 20293 snösmältning tan behandling Kvartal 2 Med behandling 21632 Hög nederbörd tan behandling Kvartal 3 Med behandling 18227 Hög nederbörd tan behandling Kvartal 4 Med behandling 28378 Hög nederbörd tan behandling Summa utan behandling Summa med viss 88530 behandling Typ av behandling av bräddat vatten Mekaniskt och kemiskt renat Total bräddad volym pga. drifthaveri (m 3 /år) Totalt delvis renad volym pga. hydraulisk 88 530 överbelastning (m 3 /år) Delvis renad volym i % av totala årsflödet 1,8 % Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Antaget att bräddvatten innehåller 10 % avloppsvatten Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (ton/år) BOD7 14 1,2 CODCr 35 3,1 TOC 9 0,8 P-tot 0,4 0,04 N-tot 4 0,3 Medelvärde (μg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) Cd 0,009 0,0010 Cu 0,007 0,9 Zn 8 0,8 Cr 0,5 0,1 Ni 0,5 0,1 Pb 0,2 0,04 Sn 0,2 0,02 Ag 0,03 0,004 As 0,09 0,01 Hg 0,01 0,001 Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Ja X Nej Flödesproportionell provtagning Ja NejX ingår dock i provtagning på utgående avloppsvatten Tidsproportionell provtagning Ja Nej X 17 (24)

Bilaga 4 Totala utsläppsuppgifter till recipient tsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket Parameter Ton/år BOD 7 19,3 COD cr 181 TOC 51,5 P tot 0,7 N tot 58 NH 4-N 25 As Cd Hg Cu Zn Cr Ni Pb Sn Ag 1,5 kg/år 0,3 kg/år 0,5 kg/år 55 kg/år 99 kg/år 5,4 kg/år 31 kg/år 1,5 kg/år 1,3 kg/år 0,6 kg/år 18 (24)

Bilaga 5 Bräddningar på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) Mängd p.g.a. hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 305 h på pumpstationer samt 4097 m 3 på ledningsnätet Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Bräddpunkter Kontroll metod (se nedan) Recipient Frekvens (ggr/år) Antal timmar Volym (m 3 /år) NÖDTLOPP PMPSTATION Hp1 Lyckås gård 2a Landsjön (L) 41,4 DNE Hp2 Vistavallen 2a Landsjön (L) Hp3 Landsjön 1 Kaxholmsvägen 2a Landsjön (L) 0 DNE 20 Hp4 Landsjön 2, Öster badplatsen 2a Landsjön (L) Hp5 Kaxholmen, Bosgård 2a Vättern (L) 13,4 DNE Hp6 Vista sommarstugeomr 2a Vättern (L) 19 DNE Hp7 Vistakulle rastplats 2a Vättern (L) Hp8 Gisebo 2a Vättern (L) Hp9 Brunstorp roddarnas 2a Vättern (M) 2,5 DNE Hp10 Norrängen vid Jätten Vist 2a Vättern (L) 0 DNE Hp11 Vätterplan Tegnergatan 2a Vättern (L) 1,1 DNE Hp12 Skrämma, Kastanjevägen 3 Skrämmabäcken 3,3 DNE (M) Hp13 Häradsvägen Wilhelm 2a Huskvarnaån (L) 0,4 DNE Thamsväg Hp14 Tippen, Erik 2a Huskvarnaån (L) 0 Dahlbergsgatan 34 Hp15 Ågatan Elverket 2a Huskvarnaån (L) 0,4 Hp16 p13, Torgbron, Smedbyn 2a Lillån, 6,1 DNE Huskvarnaån (L) Hp17 Sotarvallen 2 a Huskvarnaån (L) 0 Jönköpingsvägen 3 Hp18 Smedstorpsgatan 1 2a Huskvarnaån (L) Hp19 Platåvägen 32 2a Dike, 0 Huskvarnaån (M) Hp20 Svarvaregatan 4 2a Dike, 0 DNE Huskvarnaån (M) Hp21 Jutaholm, Näckrosvägen 34 2a Huskvarnaån (L) 0 Hp22 Ebbes Bruk 2a Huskvarnaån (L) 0 DNE Hp23 Vipevägen Vipegränd 2a Huskvarnaån (L) 0 Hp 24 Stefa 1 Görängsvägen 17 2a Huskvarnaån (L) 14,2 Hp25 Stefa 2 Görängsvägen 1 2a Huskvarnaån (L) 19,6 Hp26 Jöransberg, af Kleckersv 2a Dike (M) 0 DNE vändplan Hp27 Öxnehaga, Lövhagsgatan 2a Dike (M) 0 DNE Hp 28 Wessman, Verkstadsv, 2a Lillån (L) 14,1 DNE Tenhult Hp29 Kabe 2a Lillån (L) Hp30 Östra vägen, Tenhult 2a Dike (L) 0 DNE Hp31 Ölmstad 2a Bäck (M) 169 DNE 19 (24) Orsak (drifthaveri el. överbelastning)

Ängsberg 0 Öggestorp 0 Eriksberg 0 BRÄDDAVLOPP H1A Huskvarna vägen Ö om 5 Huskvarnaån 2 75 DNE Andrevägen (LL) H1B Huskvarna vägen Ö om 5 Huskvarnaån 2 47 DNE Andrevägen (LL) H2 Huskvarnavägen Ö om 5 Huskvarnaån 2 730 DNE Alviksvägen (LL) H3b Grännavägen vändplan 5 Huskvarnaån 2 67 DNE (LL) H3A Grännavägen vändplan 5 Huskvarnaån 2 1419 DNE (LL) H4 Grännavägen 14 5 Huskvarnaån 1 39 DNE (LL) H5 N om Vättergatan 5 Vättern (H) 1 3 DNE H6 N om Grännavägen 5 Vättern (H) 2 80 DNE H7 Brunnsgatan 14 5 Lillån (M) 0 0 H8 Tormenåsgatan-Frejagatan 5 Lillån (M) 0 0 DNE H9 V om Tormenåsgatan 28 5 Lillån (M) 0 0 DNE H11 Rogbergavägen Båggatan 5 Lillån (M) 0 0 H12 Drottninggatan- 5 Vättern (H) 2 68 DNE Järnvägsgatan H14 Huskvarnavägen 5 Vättern (H) 1 8 DNE P13 5 Lillån Hva 2 1561 DNE metoder, 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med frekvens+varaktighet 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 20 (24)

Bilaga 6 Villkorsuppföljning Villkor Rullande tolvmånadersmedelvärden 10 mg BOD 7 /liter 15 mg N tot /liter 0,5 mg P tot /liter Resultat rullande tolvmånadersmedel 2013 3,8 4,5 mg/l 12,1-13,8 mg/l 0,15 0,16 mg/l Villkor rullande tremånadersmedelvärden Resultat rullande tremånadersmedel 2013 10 mg 0,5 mg BOD 7 /liter P tot /liter 3,01 4,53 mg/l 0,11 0,22 mg/l 21 (24)

Bilaga 7 Flödesberäkningar Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten skall i fortsättningen ske enligt följande: Vid beräkning av medelhalter (mg/l) skall hänsyn tas till flödet. D.v.s. medelhalterna skall vara flödesvägt enligt följande formel: Medelhalt (mg/l) = (C 1 * Q 1 ) + (C 2 * Q 2 ) + + (C n * Q n ) Q 1 + Q 2 + + Q n C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m³) 1,2 n = provtagningstillfälle Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler: Dygnsmedelvärde (kg/dygn) = M 1 + M 2 + + M n n M = belastning vid respektive mättillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen Belastning (ton/år) = Dygnsmedelvärde * 365 1000 Reduktion som medelvärde (%) = R 1 + R 2 + + R n n R = reduktion (%) vid respektive mättillfälle n = antal mättillfällen Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel: Belastning (pe) = Dygnsmedelvärde BOD 7 (kg/dygn) (Beräknat enligt formel ovan) 70 * 10-3 (kg/p, dygn) 22 (24)

Bilaga 8 Slam Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,5 1,4 0,42 12 månadsprov Cd 0,6 0,9 0,50 12 månadsprov Pb 14,4 24 12,1 12 månadsprov Cu 351 410 294,4 12 månadsprov Zn 495 580 415,2 12 månadsprov Cr 60,8 70 51,0 12 månadsprov Ni 22,4 28 18,8 12 månadsprov Ag 1,8 3,4 1,51 12 månadsprov Co 5,2 7,6 4,36 12 månadsprov S 9,0 11 7,55 12 månadsprov Sn 17 21 14,26 12 månadsprov B 11,3 15 9,48 12 månadsprov Mg 2,0 2,4 1,68 12 månadsprov Ca 13,9 16 11,66 12 månadsprov Mo 4,9 6,4 4,11 12 månadsprov Fe 95700 110000 80281 12 månadsprov K 1265 1900 1061 12 månadsprov N-tot 47300 50000 39679 12 månadsprov P-tot 26900 33000 22566 12 månadsprov PCB, summa 0,035 0,140 0,03 12 månadsprov PAH, summa 0,5 1,4 0,42 12 månadsprov Nonylfenol 8,5 41 7,13 12 månadsprov Producerad mängd TS-halt Mängd TS totalt 3745 ton/år 22,4 % TS 839 ton TS/år Behandling ton TS/år Rötning Ja X Nej 839 Kompostering Ja Nej X Vassbäddar el. liknande Ja Nej X Annat Ja Nej X Från 2013 lagrad mängd 403 Sluthantering Åkermark Ja X Nej 671 Energigröda Ja Nej X Energiskog Ja Nej X Täckning deponi Ja Nej X Övrig markanvändning Ja Nej X Deponering Ja Nej X Förbränning Ja X Nej 217 Lagring till 2014 Ja X Nej 354 Till annat reningsverk Ja Nej X om ja vilket: Förs register över åkermark där slam sprids? Ja X Nej vem för register: Biototal 23 (24)

Bilaga 9 Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod rsprung Mängd Slutbehandling Rens 19 08 01 Grovrens från fingaller Tvättad och torkad i mottrycksskruv 494 m 3 Hushållssopor Sand 19 08 02 Sand från sandfång Tvättad 44 m 3 Förvaras på verket Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Järnklorid Betbad 534 Aluminiumklorid Pax XL 60 7 Kväverening Etanol Avfallsprit 237 Slambehandling Polymer Flopam FO4350(C90) 6,75 Annat Skumdämpare (i rötkammare och centrifuger) Foammaster/rapsolja 400 kg foamaster, 4000 liter rapsolja Energi Förbrukad mängd elenergi 1 799 (MWh/år) Förbrukad mängd olja 0 m 3 Gasproduktion Ja X Nej Mängd prod. gas/år (m 3 ) 216 674 Facklad mängd (m 3 /år) 49109 Användning av gasen ppvärmning X annat: elproduktion 24 (24)

HSKVARNA RENINGSVERK Verksamheter inom upptagningsområdet med eller utan anslutning Företag Verksamhet procetillst.enl. sen. Tillsyns- ev.för avtal om ex Ty Övrigt till S / M-skyddsl. bes. myndighet halter avgift avseeanläggning Alex Autoservice Lack&bdelar rep. Bilar, lackering Andersson&söner AB Karl möbeltillverkning S Mk C Antars Skaleri potatisskalning Arvidssons Bilverkstad bilrep. B-B:s Bilservice bilreparation Berendsen textil service AB vattentvätt S Mk C Bil & Rikt H Söderström bilreparation Bilolackeringen KB billackering SBE Svensk Brikettenergi AB prod biobränsle Car City Bilservice bilreperation Combiluft Ab tillv. luftbeh. Aggr. Danesco AB metalllegotillv C Derabon Bilvård biltvätt,rep,motortvätt Ferrum Metall AB metallegotillv. Geirons Bilverkstad bilreperation Gisebo Bensin & Service AB bensinmack, verkst Hakarps Bilservice bilreparation Huskvarna Bil & båtservice bil- och båtservice Huskvarna Bilverkstad bilreparation Huskvarna Cementgjuteri AB cementgjuteri S Huskvarna Däck&Rostskydd Rostskyddsbehandling Huskvarna Härdverkstad AB verkstad 1994-08-16 010404 Mk C Husqvarna AB industri S 031104 Lst Intratech AB formsprutning C June-component AB Jönköpings Bildemontering bilskrotning Kabe Husvagnar AB tillv. husvagnar Kaxholmens Sängfabrik AB lackering, möbelindustri S Mk KR Svets AB svetsning, smide LB Bilservice bilreparation Ljungs Mekaniska AB mek.verkst.. OK Q8 biltvätt, bensin S Mk olja,zn,pb,cd C

HSKVARNA RENINGSVERK Verksamheter inom upptagningsområdet med eller utan anslutning Företag Verksamhet procetillst.enl. sen. Tillsyns- ev.för avtal om ex Ty Övrigt till S / M-skyddsl. bes. myndighet halter avgift avseeanläggning Osborn International AB Maskin-ind. S Osmo bil bilreperation PLR Metallisering borstpletering Preem Preem Preem biltvätt S Mk olja,zn,pb,cd Preem Huskvarna biltvätt, bensin S Mk olja,zn,pb,cd C Proton Finishing Hva AB ytbehandling D Lst Ni,Cr,suvatten till Dv R & T Jonsons Bil AB bilreparation Saab Training Systems AB mek.ind. S Shell biltvätt S Mk olja,zn,pb,cd Silduksfabriken i Jkpg AB tillv metallfilter Siringe Bil & Motorservice AB bilreparation Smålandsbussen AB billackering Tenhults Pressgjuteri AB gjuteri S Wadenruds i Lekeryd AB lackering VSM Group AB tillv symaskiner S 2000-03-24 031104 Lst Tenhults Såg Och Trävaror AB AB Expodul Inredningar Montage & Mekanik AB Tubbins Mekaniska AB Svetsar-Bengt Stens Mekaniska Beto Mekaniska Verkstad Tanksvets i Huskvarna AB Knud Rasmussen AB Svets Eurowater AB Danac Industriservice KB Wadenruds I Lekeryd AB Induf Aktiebolag Svenssons I Tenhult AB Färghörnan Huskvarna AB

HSKVARNA RENINGSVERK Verksamheter inom upptagningsområdet med eller utan anslutning Företag Verksamhet procetillst.enl. sen. Tillsyns- ev.för avtal om ex Ty Övrigt till S / M-skyddsl. bes. myndighet halter avgift avseeanläggning Stenkompaniet i Jönköping AB betongvaror Smålands Polymerteknik AB Sinterteknik I Husqvarna, Hubbe AB Briljant Bilvård Huskvarna Bilverkstad Wenners Motor AB Autolab Sverige AB Benny Lydéns Transport AB Bjureks Fjärrtransporter AB Karlsson Åkeri AB, Jan Fj Sintermetal AB Svenssons Bil & Motor Autotec I Tenhult AB Crystal Car Cleaning Smålands Bilservice Jan Sjökvist Fastighetsbolag AB C SHELL C SW-SON Kuvert AB C Tenhults Bilservice Aktiebolag C Superfos Tenhult AB C GR-Produkter AB C Intratech AB C Fixolin C Huskvarna Cementgjuteri, AB C June Component AB C June Grävservice AB C AB Tenhults Maskinstation C Natumin Pharma AB läkemedelsindustri C Smålands Rotfrukter AB C Premould AB C Ha Bil AB Swebus Sverige AB, Jkpg busstvätt S Mk olja,zn,pb,cd C

HSKVARNA RENINGSVERK Verksamheter inom upptagningsområdet med eller utan anslutning Företag Verksamhet procetillst.enl. sen. Tillsyns- ev.för avtal om ex Ty Övrigt till S / M-skyddsl. bes. myndighet halter avgift avseeanläggning Herenco Press AB tidningstryckeri C Holmgrens Bil AB bilreparation Österängens Färgcenter AB Aero Materiel AB Alvarssons Transport AB transport av gods och avfall Ölmstad området Conradssons Gräv i Gränna AB (tillhör HVA) Maskinentreprenad Dorema International AB Kontorsmaterial Fredenvalls Installations AB elektriska installationer Gösta Gustavssons åkeri och bulktransport AB Ölmstad Åkeri Gränna Rör AB VVS installationer Gunnar Jacobsens Bygg AB Ölmstad Bygg Ingvar Källberg Bygg AB Ölmstad Byggföretag LALMEK Verkstad AB Hyraulik Ölmstad Trä AB Träbearbetning Ölmstad Träförädling AB Såg och hyvleri R Transport i Ölmstad AB Transport och snöröjning Solbacka Rundstavsfabrik AB Träindustri Vättersvets AB Svets Carl Fritsell AB Såg

Plats Leverantör Produktnamn Ämne CAS-nr. R-fraser Faroklasser Nedre gräns Övre gräns Enhet tfasning Lagstiftning CAS-nr. EG-nr. Information Huskvarna ARV AB Svenska Shell Omala 100 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Alvania Grease EP (LF) 0 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Alvania Grease EP (LF) 2 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Alvania Grease EP(LF) 1 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Corena Oil P 68 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Mysella Oil T 40 Långkedjigt kalciumalkylsal R52/53 1,00 3,00 % Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Omala Oil 150 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Omala Oil 220 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Omala Oil 460 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Omala Oil 68 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Retinax Grease EP 2 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Retinax Grease HDX 2 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Tellus Oil 15 Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Tellus Oil 22 Oljedimma,mineral Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Tellus Oil 32 Oljedimma,mineral Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Tellus Oil 46 Oljedimma,mineral Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Tellus Oil 68 Oljedimma, mineral Huskvarna ARV AB Svenska Shell Shell Tellus Oil S 100 Huskvarna ARV AMG Svenska AB Carsoft Velvet Huskvarna ARV AMG Svenska AB Herobiol Huskvarna ARV Brenntag Nordic ABFOSFORSYRA 75% INKL 39 fosforsyra 7664-38-2 R34 C; % Huskvarna ARV CRC Industries Swe 5-56 AEROSOL Koldioxid 124-38-9 1 5 % vkt/vkt Huskvarna ARV CRC Industries Swe 5-56 AEROSOL Kolväten, C11-C14, n-alkan R65, R66 Xn; 50 75 % vkt/vkt Huskvarna ARV CRC Industries Swe 5-56 AEROSOL Petroleumsulfo 68608-26-4 R36 Xi; 1 5 % vkt/vkt Huskvarna ARV CRC Industries Swe 5-56 AEROSOL mineral olja (IP 346 DMSO-extrakt < 3%) 10 25 % vkt/vkt Huskvarna ARV CRC Industries Swe BELT GRIP AEROSOL Kolväten, C6, isoalkaner, < R11, R38, R51/53 Xn;F;N; 5 10 % vkt/vkt Huskvarna ARV CRC Industries Swe BELT GRIP AEROSOL cyklopentan 287-92-3 R11, R52/53 F; 10 30 % vkt/vkt Huskvarna ARV CRC Industries Swe BELT GRIP AEROSOL isopentan 78-78-4 R12, R51/53, R65 Xn;F+;N; % vkt/vkt Huskvarna ARV CRC Industries Swe BELT GRIP AEROSOL kolväten, C3-4-68512-91-4 F+; 30 60 % vkt/vkt BELT GRIP APRIO - kriterie 68512-91-4 270-990-9 Detaljer Huskvarna ARV CRC Industries Swe BELT GRIP AEROSOL pentan 109-66-0 R12, R51/53, R65 Xn;F+;N; % vkt/vkt Huskvarna ARV Energifabriken i Öst Biodiesel (FAME, FattyAcidMethylEster) Huskvarna ARV EXXONMOBIL LB MOBIL PEGASS 710 Förgrenad alkylfenol och ka R38, R50/53, R62 Xn;Xi;N; % Huskvarna ARV EXXONMOBIL LB MOBIL PEGASS 710 Polybutenyl succinimid R53 1 5 vikt% Huskvarna ARV EXXONMOBIL LB MOBIL PEGASS 710 kalciumsalter 61789-86-4 R43 Xi; 1 5 % Huskvarna ARV G.A Lindberg AB Molykote 111 Valve Lubricant & Sealant Huskvarna ARV Henkel Norden AB Tangit KS Servett Etanol 64-17-5 F; 70 80 % Huskvarna ARV Henkel Norden AB Tangit PVC-C Cyklohexanon 108-94-1 R10, R20 Xn; % Huskvarna ARV Henkel Norden AB Tangit PVC-C Di-noctyltinbis( 15571-58-1 R22, R38, R43, R4 T;Xn;Xi;N; 0,1 0,25 % Tangit PVC-CPRIO - kriterie 15571-58-1 239-622-4 Huskvarna ARV Henkel Norden AB Tangit PVC-C Tetrahydrofuran109-99-9 R11, R19, R36/37 Xi;F; % Huskvarna ARV Henkel Norden AB Tangit PVC-C butanon 78-93-3 R11, R36, R66, R6Xi;F; % Huskvarna ARV Henkel Norden AB Tangit PVC- Special-Lim Cyklohexanon 108-94-1 R10, R20 Xn; 20 25 % Huskvarna ARV Henkel Norden AB Tangit PVC- Special-Lim Tetrahydrofuran109-99-9 R11, R19, R36/37 Xi;F; 25 30 % Huskvarna ARV Henkel Norden AB Tangit PVC- Special-Lim butanon 78-93-3 R11, R36, R66, R6Xi;F; 25 30 % Huskvarna ARV Kemira Kemi AB KEMIRA PAX-XL60 Polyaluminiumk1327-41-9 R36/38 Xi; 35 45 % Huskvarna ARV Kemira Kemi AB Kemira Saltsyra Saltsyra 7647-01-0 R34, R37 C;Xi; 30 40 % Huskvarna ARV Lahega Kemi AB MICROL TM 708 2-Etylhexanolet26468-86-0 Xi; 5 15 % Huskvarna ARV Lahega Kemi AB MICROL TM 708 2-propanol 67-63-0 Xi;F; % Huskvarna ARV Lahega Kemi AB MICROL TM 708 Alkanolamid 61791-31-9 Xi; 5 15 % Huskvarna ARV Lahega Kemi AB MICROL TM 708 Alkohol alkoxilat Xi; % Huskvarna ARV Lahega Kemi AB MICROL TM 708 Amfokarboxyglycinater Xi; % Huskvarna ARV Lahega Kemi AB MICROL TM 708 Destillat (petrol 64742-47-8 Xn; 30 100 % Huskvarna ARV Lahega Kemi AB MICROL TM 708 Fettalkoholetox69011-36-5 Xi; %