The role of religion in the public sphere. A comparative study of the five Nordic countries (NOREL) Religionens roll i Sverige 1980-2009: kontinuitet och förändring Resultat från NOREL-studien CRS seminarium 15 april 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet
NOREL studien: en översikt The role of religion in the public sphere. A comparative study of the five Nordic countries (NOREL) Danmark, Finland, Norge, Island, Sverige 1988, 1998, 2008 Stat, politik, medier, civilsamhälle Utgångspunkt i studie 1930-1980 (Gustafsson 1985)
Gemensamma frågor Religionens nya synlighet i samhället Globalisering, migration och avreglering Från religiös och kulturell homogenitet till ökad mångfald? Religion och sekularitet? Privatisering eller de-privatisering? Religiösa majoriteter och minoriteter?
Per Pettersson RELIGION OCH STAT
Sverige Anses vara ett mycket sekulariserat land med en sekulär stat Fortfarande är en majoritet av befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan, 68% och totalt 75% är medlemmar eller betjänade (SST)(2012) Ökande religiös pluralism, särskilt observerbar genom den offentliga synligheten av den förhållandevis lilla andelen muslimer (1% betjänade) Den historiska nationella lutherska Svenska kyrkan separerades (nästan) från staten 1:a januari 2000 Staten och offentliga myndigheter och institutioner ska vara sekulära och religiöst neutrala Men är den svenska staten i praktiken verkligen så sekulär och religiöst neutral som den officiellt ska vara?
Religiös tillhörighet i Sverige (2012) Befolkning 9,5 miljoner Svenska kyrkan (medlemmar) 6 446 729 68% Betjänade (enligt SST): Equmeniakyrkan 134 391 1,4% Ortodoxa/österländska kyrkor 124 651 1,3% Pingströrelsen 121 500 1,3% Muslimska församlingar 110 000 1,2% Romersk-katolska kyrkan 103 804 1,1% Mindre kristna samfund 57 099 0,6% Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) 43 188 0,4% Andra (Jehovas V., Buddhism, Judiska, Mormer) 0,5% 75,8%
NOREL Tema 1: Religion och stat A. Lag-reglering av religion Tre områden i fokus: B. Religion i offentliga institutioner C. Offentliga myndigheter och deras represententers officiella användning av religion
Stat-religion reformen 1:a januari 2000 - avreglering och nyreglering - två nya lagar Lag om trossamfund (SFS 1998:1593) Ger trossamfund i Sverige en jämställd juridisk ställning, samtidigt som Svenska kyrkans särställning bevaras genom en särskild lag Lag om Svenska kyrkan (SFS 1998:1591)
Tendenser i statens/regeringens policy rörande trossamfund En tendens att fokusera på ekonomiska relationer: de som tar emot ekonomiskt stöd behöver kontrolleras, och uppmärksammas därmed En tendens att fokusera på de trossamfund som uppfattas som potentiella problem för integration, orsak till värderingskonflikter etc. Därigenom granskas och utvärderas de små trossamfunden (som är de som får ekonomiska bidrag), vilket innebär en utveckling av dessa mot en närmare relation till staten Medan Svenska kyrkan tenderar att falla utanför statens aktiva intresse - och därmed utveckla en svagare relation till staten Efter år 2000 utvecklas en omvänd stat-religion dynamik jämfört med tidigare: Minoritetsreligion får starkare band till staten och blir mer ekonomiskt beroende (och därmed indirekt kontrollerade) av staten Majoritetsreligionen (Svenska kyrkan) tenderar att marginaliseras i den officiella diskursen om religionens roll i samhället
Trossamfunden en god kraft i samhället (Regeringskansliet, 2014, 12 sidor)
Stefan Stefan Attefall med Haider Ibrahim, Islamiska samarbetsrådet, och Fadila Jasarevic, Bosniakiska islamiska samarbetsrådet (s.8).
Syrisk ortodoxa kyrkans ärkebiskop i Sverige Dioscoros Benyamin Atas, grekisk-ortodoxa biskopen Demetrios Charbak, syrisk-ortodoxa biskopen Jean Kawak och den syriska, protestantiska prästen Riad Jarjour informerar Stefan Attefall om situationen för de kristna i Syrien (s.9)
Jan-Erik Levy, styrelseordförande vid Föreningen Judiska hemmet i Stockholm, Samuel Borg, vd vid Immanuelskyrkans vård AB, Stefan Attefall, Maria Larsson och Gustaf Carlsson, vd vid Södermalmskyrkans Vård och omsorg (s.10).
Rabbinen David Lazar vid Stockholms synagoga visar torarulle för samfundsminister Stefan Attefall (s.12)
Svenska kyrkans samhällsroll nämns bara en gång i broschyren som ansvarig för begravningsverksamhet (och inte alls som en religiös eller social aktör) (s.11) Staten har övergripande ansvar för att begravningsverksamheten fungerar. Ansvaret omfattar alla som är folkbokförda i Sverige. På de flesta orter är Svenska kyrkan ansvarig för begravningsverksamheten. Det handlar bland annat om att se till att det finns tillräckligt antal gravplatser, att ta emot stoft för förvaring och visning samt att sköta gravsättning och kremering. Svenska kyrkan eller kommunen i de orter där kommunen är ansvarig för begravningsverksamheten ska kunna anvisa och hålla med lokaler som lämpar sig för begravningsceremoni.
Regeringens broschyr väcker frågor om: Uppfattningen av Svenska kyrkan som trossamfund, och dess relation till andra trossamfund efter stat-kyrka reformen 2000 Regeringens/statens definition av begreppen Trossamfund och Religion
B. Religion i offentliga institutioner Religiösa service-funktioner integrerade i svenska offentliga institutioner: Fyra exempel 1. Sjukhus - 271 sjukhuspräster/pastorer 2. Kriminalvården - 160 präster/pastorer/imamer 3. Försvaret - 37 präster 4. Offentliga (kommunala) skolor - t.ex. skolavslutningar i kyrkor
Skolavslutning i Hällekis kyrka. Kyrkan var fylld till sista bänk med elevernas anhöriga och vänner. Programmet innehöll musik och sång av elever från olika årskurser. Som det ska vara inleddes allt med psalmen Den blomstertid nu kommer" och "Idas sommarvisa, som man måste räkna som tradition på en skolavslutning.
Skolavslutningar i kyrkobyggnader Traditionen praktiseras i 50% av alla skolor och på 90% av alla lokala orter (Kyrkans Tidning, maj 2011, 60% svarsfrekvens) Undersökning bland 720 rektorer 2013-06-05 50% har skolavslutningar i kyrkan 8 av 10 rektorer tror att traditionen kommer fortsätta Undersökning bland 1467 geografiska församlingar inom Svenska kyrkan 90% har skolavslutningar i kyrkan Mest frekvent i den nioåriga grundskolan
C. Offentliga myndigheters och deras representanters officiella användning av religion. Indikatorer: 1. Förekomst och form av religiös ceremoni vid riksdagens öppnande 1988, 1998, 2008 2. Användning av religiös retorik i tal av statsöverhuvud (statsminister/president/ kunglighet) 1988, 1998, 2008 3. Religiös närvaro och ritual vid officiella firanden och minneshögtider (t.ex. i samband med kris och katastrof) 4. Närvaro av representanter för offentliga myndigheter vid religiösa ritualer och ceremonier (t.ex. i samband med kris och katastrof)
Förekomst och form av religiös ceremoni vid riksdagens öppnande 1988, 1998, 2008 Gudstjänst i Storkyrkan vid riksdagens öppnande 2010. Biskop Eva Brunne predikar mot främlingsfientlighet och rasism. (SvD 2010-10-05)
Interreligiös gudstjänst i Storkyrkan i samband med riksdagens öppnande 2011. Miljöminister Andreas Carlgren, finansminister Anders Borg, utbildningsminister Jan Björklund och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. (SvD 2011-09-15)
2. Användning av religiös retorik i tal av statsöverhuvud (statsminister/president/ kunglighet) 1988, 1998, 2008 Ingen användning av religion i retorik/tal av statsministern, kungen eller annan kunglighet (men det har hänt att religionens plats i officiella offentliga sammanhang har försvarats av regeringsrepresentanter. T.ex. har utbildningsminister Jan Björklund och civilminister Stefan Attefall under de senaste åren officiellt uttalat stöd för religiösa inslag i samband med skolavslutningar)
3. Religiös närvaro och ritual vid officiella ceremonier och minneshögtider En ökande religiös närvaro och ritualer i officiella ceremonier i samband med kriser och katastrofer 1986 1994 1998 2003 2004 Mordet på Olof Palme M/s Estonia katastrofen Diskotekbranden i Göteborg Mordet på utrikesminister Anna Lindh Asien tsunamin
m/s Estonia katastrofen 1994 Landshövdingen i Uppsala län tog initiativ att be Svenska kyrkan att arrangera en sorgegudstjänst i Uppsala Domkyrka redan samma dag som katastrofen inträffade Kungen och drottningen deltog i sorgegudstjänsten, som även direktsändes i radio En officiell nationell minnesgudstjänst arrangerades följande söndag. Statsministern, kungen och drottningen deltog i den.
Asien Tsunamin 2004 Svenska kyrkan var en integrerad del i statens krishantering i Thailand Officiell minnesgudstjänst i alla 13 domkyrkor på samma klockslag lördag kl 18 en vecka efter Tsunamin En minister från regeringen var närvarande i varje domkyrka. Regeringen annonserade på sin websida vilken minister som deltog i gudstjänsten i respektive domkyrka kungafamiljen delade också upp sig för att vara representerade i olika domkyrkor runt om i landet
4. Närvaro av representanter för offentliga myndigheter vid religiösa ritualer och ceremonier Svenska kyrkans kyrkomöte: Kungen och drottningen är närvarande varje år vid kyrkomötets öppnande Biskopsvigningar Begravningar av speciella personer. T.ex. Fadime Sahindals begravningsgudstjänst 2002, minister Mona Sahlin var närvarande som representant för regeringen Sorge- och minnesgudstjänster i samband med kris och katastrof
Vigning av biskopar Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia var närvarande vid vigningen av biskop Eva Brunne och biskop Tuulikki Koivunen Bylund, 8 november 2009
Stat-religion relationer Två olika svenska religiösa normaliteter 1. Det finns en sekulär offentlig religiös normalitet under normalt vardagliga förhållanden, att behålla religion inom den privata sfären och att hålla den utanför det offentliga området 2. Det finns en annorlunda religiös offentlig normalitet under speciella förhållanden och situationer Inom särskilda områden där religion/religiösa aktörer är en nästan integrerad del av offentliga myndigheter/institutioner I traditionella kulturella kontexter som skolavslutningar I kris- och katastrofsituationer 3. Det finns accepterade områden för, och växlingar mellan, dessa normaliteter
Svensk religiös normalitet i den offentliga sfären i vardagen och i speciella situationer Det som betraktas som religiöst onormalt i normalt vardagsliv, uppfattas som religiös normalitet i onormala situationer
Men religionens plats i den Svenska offentliga sfären är under omförhandling Kommer acceptansen av de två olika religiösa normaliteterna att försvinna? Som en konsekvens av Ökande religiös mångfald Separationen mellan staten och Svenska kyrkan Ökande influens av internationell restriktiv policy beträffande officiell religiös närvaro i offentliga sammanhang med hänvisning till religionsfrihet
Jonas Lindberg RELIGION OCH POLITIK
Religion och politik 1988, 1998, 2008 Partiprogram Riksdagsdebatter Fallstudie om debatterna kring samkönade äktenskap Sammanfattning
Partiprogram Långsiktig ideologi Förändring över tid? Religiösa skiljelinjen (Lipset och Rokkan 1967)? Metod
Partiprogram: Slutsatser Förändring över tid: Minskning: partiidentitet Ökning: globalisering och totalt antal relaterade områden Den religiösa skiljelinjen kvarstår, men mer komplex
Riksdagsdebatter Realpolitik Politisk profilering Politisering Metod
Riksdagsdebatter: Vad religion relateras till Andel av anföranden med referenser till religion 1988/89 1998/99 2008/09 51% 47% 38% 33% 34% 33% 36% 22% 13% Organiserad religion Globalisering Mänskliga rättigheter
Riksdagsdebatter: Problematiserad religion Andel av anföranden med referenser till religion 1988/89 1998/99 2008/09 26% 10% 14% Problematisering
Riksdagsdebatter: Partifördelning Andel av anföranden med referenser till religion M C MP S V(PK) KD(S) FP 25% 12% 26% 17% 5% 18% 6% 15% 23% 1988/89 1998/99 2008/09
Riksdagsdebatter: Slutsatser Relativt konstant antal anföranden med referenser till religion Ökat debatt om mångreligiositet Vanligast i relation till organiserad religion, men ökande om globalisering och mänskliga rättigheter Ökad problematisering KD mest och MP minst
Fallstudie: Samkönade äktenskap Nordiska länderna pionjärer Parallella system Parlamentsdebatter 1994 och 2009 Majoritetskyrkans roll? Metod
Fallstudie: Slutsatser Majoritetskyrkans roll utmanad Båda sidor använder majoritetskyrkan som auktoritet Båda sidor understryker vikten av valfrihet för religiösa samfund Obligatoriskt civiläktenskap får inget stöd Utdragen process i Norden mellan registrerat partnerskap och samkönade äktenskap =omförhandling av majoritetskyrkornas roll
Sammanfattning Förändring genom ökad religiös mångfald och ökade referenser till mänskliga rättigheter och ökad problematisering av religion Kontinuitet och omförhandling i kyrka/stat-relationen
Mia Lövheim RELIGION OCH MEDIER
Mediesamhället 1988-2008 Tidningsläsande: minskande med fortfarande över 67% Tv och radio: från monopol till ökat utbud Internet: stark ökning 1988-2008 Starkt medieförtroende: 67% (DN, SR/SVT)
Religion i dagspress Fyra tidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Göteborgs-Posten Fyra två-veckors perioder: före påsk, Ramanda, jul samt en vanlig period Sökord: islam, judendom, kristendom, hinduism, buddhism, andlighet, sekularisering Religion som huvudnyhet/notis, genre, religiös tradition 4900 artiklar (Sverige 720)
Resultat: religion i dagspress Ökning av artiklar där religion är huvudtema: Sverige 24% (1988) 38% (2008) Kristendom (Svenska kyrkan) dominerar men minskar (55% 1988 15% 2008) Islam ökar (2% 1998-29% 2008) Minskning av krönikor och nyheter ökning av ledare och debattartiklar fr a om mångkultur, integration
Religion i film och livsstilsmagasin Ökad skildring av religion som problem för samhälle/individ Ökad representation av religiösa minoriteter samt alternativ andlighet Religion som norm skildras som problem Religion som individuell resurs skildras positivt
Religiös media: tv, radio och internet Religiösa program (gudstjänster) minskar men har fortsatt starkt stöd (2008 2013?) Ökad användning av digitala medier inom majoritetskyrkorna praktik och retorik Religiöst medieinnehåll brukas mest av redan religiöst aktiva
Mediebilder av religion Ökad rapportering - fr a 1990-2000 Ökad mångfald/heterogenitet i mediebevakningen Islam - koppling till internationella konflikter och sociala problem och spänningar i Sverige Individualisering Ny synlighet på mediernas villkor
Medialisering: generella tendenser Mediernas logik genomsyrar alltmer andra institutioner och former av kommunikation i samhället Medier blir den främsta arenan för information om religion Medier formar religion utifrån nyhetsvärdering, polarisering, underhållning Journalistik om religion
Medialisering: nya frågor Religiösa medier: religiösa organisationer och individer lär sig och använder mediernas logik Medieanvändarens makt: region, historia, tolkningssammanhang Religion på mediernas agenda Digitala medier: nya berättelser, auktoriteter och plattformar
Annette Leis-Peters RELIGION OCH CIVILSAMHÄLLE
Civilsamhället och religion Ett nytt perspektiv i Norel (inte - med i Gustafsson) Mycket tid och arbete gick åt att - definiera vad som är uppgiften -
Vad är civilsamhälle? (Zimmer & Simsa 2014) Används mest i statsvetenskap och sociologi - Civilsamhälle som summa av aktörer och handlingar som har (et minimum av) autonomi från marknad och stat - syftar på att forma politiska processer och sociala förutsättningar - som äger rum som ett slags kollektivt handlande - inkluderar både frivilliga organisationer och frivilliga Fokus på - Egenorganisering - medlemsbaserad organisation (föreningar) - orientering samfund och samhälle - medlingsfunktion mellan individ och samhälle - skydd mot hierarki
Är civilsamhällsdiskussionen ett nytt fenomen i Sverige? - Hur relaterar folkrörelsediskussionen (arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, frikyrkorörelsen) civilsamhällsdiskussionen? - Fördelning mellan uppgifter (cf. Välfärdsområdet) - Från röst till service, från bidrag till ersättningar, från förening till stiftelse och bolag och från medlemsavgifter till gåvor och köp av tjänster? (Lundström & Wijkström 2014)
Stat-kyrkoutredning 1968/1972 service argumentet, dvs. statens förpliktelse att möta medborgarna behov inklusive religiösa och kulturella behov; demokratiargumentet, dvs. att en mångfald av religion och livsåskådningar är nödvändig för en vital demokrati; värderingsargumentet, dvs. att religioner och livsåskådningar bygger på en värderingsgrund som är viktig för demokratin SOU 1968:11, SOU 1972:36
5 9 Ideelle organisationer i välfärden i Norden Siffror Sivesind 2014 Danmark Sverige Norge utbildning 24 % 5 % 6 % hälsa - 1 % 10 % Sociala tjänster 9 % 3 % 6 %
Vad landande vi på? Visa att religiös pluralisering pågår i Sverige Visa majoritetsreligionen Svenska kyrkan krymper Kartlägga ekumenisk och interreligiös dialog/samarbete Se på vilka tema trossamfunden tar upp i den offentliga debatten De på trossamfundens verksamhet för migranter
Membership in registered faith and worldview communities in Sweden, 1988 2013 Source: Church of Sweden statistics; Swedish Commission for Government Support to Faith Communities Lutheran majority church Other Christian faith communities Registered faith communities outside Christianity Registered worldview communities 1988 1998 2008 2012 Number % Number % Number % Number % 7 577 450 90.2 7 464 990 84.3 6 751 952 72.9 6 446 729 67.5 651 072 7.7 675 870 7.6 539 005 5.7 626 611 6.5 66 396 0.8 100 239 1.1 125 436 1.3 123 254 1.3 Non-affiliated Total (Total Swedish population) (8 294 918) 8 458 888 (98) (8 241 099) 8 854 322 (93,1) (7 416 393) 9 256 347 (80,1) (7 196 594) 9 555 893 (75.3)
Deltagande i kyrkliga handlingar i Svenska kyrkan 1988 2013 Year Baptisms Confirmations Weddings Funerals Number % of all born Number % of all aged 15 number % of all marriag es Number % of all decease d 1988 80 097 71,7 70 152 66,2 28 151 62,0 89,226 93,3 1998 66 806 75,0 46 271 46,8 19 573 61,9 82,518 88,5 2008 64 589 59,1 41 795 34,2 22 184 44,1 75,607 82,7 2013 55 039 48,5 29 833 30,1 17 249 33,9 70 538 78,0
Utträden ur Svenska kyrkan 1988-2012 1988 1997 1998 2007 2008-2012 Total Disaffiliation 147 473 488 368 287 544 923 385 New (adult) members 76 866 54 938 33 407 165 211 Actual loss 70 607 433 430 254 137 758 174
1988 % 1998 % 2008 % 2012 % Change in % Andra kristna trossamfund Mission Convenant 154 433 1.8 151 247 1.7 115 999 1.3 Equmenia Church Bapist 32 847 0.4 35 951 0.4 29 212 0.3 Methodist 9 726 0.2 8 422 0.1 6 555 0.1 134 391 1.4-32 Pentecosta 155 1.8 149 1.7 121 545 1.3 108 842 1.1-30 l 322 445 Swedish 22 794 0.3 23 001 0.3 23 335 0.3 21 059 0.2-8 Alliance Mission Salvation 30 209 0.4 26 159 0.3 17 398 0.2 14 022 1.5-54 Army Adventist 4 367 0.1 5 483 0.1 3 868 0.0 3 532 0.0-20 17 659 0.2 14 125 0.2 6 980 0.1 6 635 0.1-62 Evangelical Lutheran Roman- 135 1.6 163 1.8 89 959 1.0 103 804 1.1-23 Catholic 470 221 Orthodox 88 245 1.0 98 816 1.1 124 154 1.3 130 763 1.4 48
Övriga trossamfund 1988 % 1998 % 2008 % 2012 % Change in % Muslim 57 331 0.68 90 000 1.0 110 000 1.2 110 000 1.2 48 Jewish 9 065 0.11 10 239 0.1 9 472 0.1 8 442 0,2-7 Buddhist - - - - 5 964 0.1 21 059 0.2 253 Hindu - - - - 7 000 0.1 - Sikh - - - - 4 000 0.0 - Other Total
Påskuppropet
Vad saknas? Hybridorganisationer
För information om publikationer, andra projekt m.m: NOREL: www.kifo.no/index.cfm?id=266100 Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS): www.crs.uu.se Forskningsprogrammet The Impact of Religion: www.impactofreligion.uu.se