Svenska Livräddningssällskapet bildades den 28 november 1898. Anledningen till bildandet var det stora antal människor som omkom genom drunkning i Sverige under slutet av 1800-talet, nära 1100 personer per år. Om inget gjorts hade antalet omkomna genom drunkning nu varit fler än 3 300 personer per år. Svenska Livräddningssällskapet arbetar med att främja allmän simkunnighet, kunskap i livräddning och säkerhet. Barnen är vår främsta målgrupp men vårt fokus är alla svenskars vattenkunskap. Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2010
Här finns vi Innehåll Verksamhetsberättelse Central ledning och förtroendevalda...3 Svenska Livräddningssällskapet...4 Ordförande har ordet...5 Simborgarmärket...6 SLS Jämtland SLS Norrbotten SLS Västerbotten SLS Västernorrland Barn och ungdomsverksamhet...6 Barnens Livräddningsskola Fler livräddare & unga livräddare Att lära vuxna vattensäkerhet...8 En vattensäker kommun...8 Stränderna och livräddarskolan i Tylösand...9 Utbildningsverksamhet... 10 Kommunikation och information... 11 Medlemmar... 11 Råden under 2010... 12 SLS Dalarna SLS Värmland SLS Uppsala SLS Västmanland SLS Örebro SLS Skaraborg SLS Bohuslän-Dal SLS Göteborg SLS Märkespool SLS S:a Älvsborg SLS Jönköping SLS Gävleborg SLS Södermanland SLS Östergötland SLS Halland SLS Kronoberg SLS Livräddarskola Tylösand SLS Kalmar SLS Skåne SLS Blekinge SLS Stockholm SLS Centralt kansli SLS Gotland SLS Livräddarskola Tofta Förlagsverksamhet... 14 Statistik... 14 Internationell verksamhet... 15 Stipendier och fonder... 16 Samarbetspartners... 16 Årsmötet och SM i livräddning... 17 Årsredovisning Förvaltningsberättelse... 18 Resultaträkning... 19 Balansräkning... 20 Noter... 22 Revisionsberättelse... 27 Utmärkelser... 28 2 Verksamhetsberättelse 2010
Central ledning och förtroendevalda 2010 Styrelse Ordförande Vice ordförande Ledamöter Föredragande/ Generalsekreterare Ann Wallbom Fagraeus, Stockholm Anders Jacobsson, Haverdal Christer Junefelt, Jönköping Marie Swenson, Kävlinge Mats Rosander-Liew, Norrköping Lars Adrian, Göteborg Christian Wiktorin, Stockholm Peter Svanström, Linköping Annette Nääs, Åsarna Karin Brand, Stockholm Styrelsen har under året haft 10 protokollförda sammanträden. Styrelsens presidium består av ordförande och vice ordförande med generalsekreteraren som föredragande. Revisorer Revisorsuppleanter Bengt Doyle, Stockholm Bo S Carlsson, Onsala Jonas Grahn, Stockholm Bodil Månsson, Lidingö Valberedningen Birgitta Wennebäck, Göteborg Kristina Sahlin, Halmstad Mikael Löfgren, Stockholm Medaljnämnden Claes Thorell, Helsingborg Carl-Johan Rundberg, Nacka Karin Brand, Stockholm Hedersledamöter Sten Agnholm, Bo Fredriksson, Leif Karlborg, Nicke Lougin, Claes Thorell och Bertil Werner. Rådsordföranden Annica Karlsson, Deje Utbildning Göran Bertilsson, Dalby Säkerhet Mikael Andreasson, Luleå Kommunikation/information Stefan Nyander, Jönköping Sport- och ungdom SLS centrala kansli Generalsekreterare Karin Brand Utbildningsansvarig Mona Lisa Wernesten Kansliservice Margaretha Jansson/Josefin Häggström Ekonomiassistent Karin Söderholm/Kjell Gustavsson Marknad/kommunikation Karin Levin Verksamhetsberättelse 2010 3
Svenska livräddningssällskapet, SLS, är en ideell organisation som sedan 1898 arbetar med att främja allmän simkunnighet, kunskap i livräddning och säkerhet. Barnen är vår främsta målgrupp men på senare tid har även de vuxna icke simkunniga fått ett ökat fokus. SLS finns på riks, länsförbunds- och lokalnivå som alla är egna juridiska personer med egen ekonomi, bokslutet avser endast riksorganisationen. De insamlade medel som länsförbund och lokalavdelningar bidrar med i form av medlemsavgifter finns dock med. Styrelsen tillsätter generalsekreterare som leder verksamheten på rikskansliet. Styrelsen föreslår och utser även de råd som ska verka som sakkunniga åt styrelsen inom olika områden, dessa är utbildnings-, säkerhets-, sport- och ungdoms- samt kommunikationsråden. De 24 länsförbundens verksamhet bedrivs i huvudsak av ideellt arbetande medlemmar förutom i Göteborg och Stockholm som har fem respektive tre hel- och deltidsanställda på kanslierna. SLS uppgift på riksnivå är att stödja länsförbunden genom att t.ex. arrangera utbildningar, konferenser, producera materiel, göra besök och informera. SLS högsta beslutande organ är årsstämman som väljer både styrelse och ordförande för riksorganisationen. 4 Verksamhetsberättelse 2010
Ordförande har ordet Det sägs att ska du planera för framtiden, - så lär först av erfarenheterna av din historia. Det stämmer bra på Svenska livräddningssällskapet, vi har en lång kvalificerad erfarenhet kring alla frågor som rör vatten och is! Det är det som vårt begrepp Vattenkunskap handlar om. Vi har proklamerat för och utbildat i vattenkunskap sedan 1898 och gör det fortfarande med samma passion, energi och värdegrund men metodiken och pedagogiken att nå ut med vårt budskap är under ständig och nödvändig förändring. Det senaste året har vi sjösatt vår nya hemsida, startat med arbetet kring vårt eget intranät och finns även med på Facebook. Vi har också genomfört en enkätundersökning med länsförbunden för att kunna förbättra vår kommunikation och vårt gemensamma arbete i Sverige. Risken är annars att vårt viktiga budskap försvinner i bruset av allt annat som har en större massmedial uppmärksamhet. Fokusering av vissa media tenderar också att få en olycklig vinkling. Jag har pratat med livräddare som bekräftar att vissa media är mer intresserade av nyheten om att en person tyvärr drunknat och att de som vi räddar till livet har ett lägre nyhetsvärde. Det är en av av många attityder vi behöver arbeta med att förändra! Självklart ska också mycket mer uppskattning nå fram till de som gör en livräddande insats. Det poängteras av våra länsförbund som uppvaktar många av dem som gjort fantastiska livräddande insatser och det har på ett positivt sätt synliggjorts i lokal media. Flera av dem som under året var nominerade till Svenska Hjältar, var personer som utan att tveka räddade livet på personer som höll på att drunkna. Jag är helt enig med biskop Esbjörn Hagberg, som i samband med SLS-uppvaktningen av en av dessa livräddande skyddsänglar sa att det finaste man kan göra är att rädda någon annans liv! Vi har under 2010 representerat vår verksamhet såväl inom Norden, som internationellt. Förutsättningarna för vattensäkerhetsarbetet är vitt skilda i Norden och övriga Europa, men kontaktnätet och intresset för gemensamt arbete och kunnande växer hela tiden. Vi inom Norden jobbar nu med att få en gemensam europeisk definition för simkunnighet. Vi fortsätter med att jobba för ett enat SLS - och en ökad vattenkunskap i Sverige för alla åldrar. Tänk vilka möjligheter som det ger för vårt friluftsliv och vår frihet att våga göra det vi vill! Ann Wallbom Fagraeus Ordförande Verksamhetsberättelse 2010 5
Simborgarmärket 2010 Barn och ungdomsverksamhet Sedan första Simborgarmärket 1934 har fler än sju miljoner märken köpts men många fler har testat sin simkunnighet. Märket står för simkunnighet, vattenkunskap och tradition och vänder sig till alla åldrar. Genom att varje år simma 200 meter för att ta Simborgarmärket bevisar du inte bara för dig själv att du kan simma. Du är också en förebild och visar att du bryr dig om din egen och andras säkerhet. Svenska livräddningssällskapet och Svenska simförbundet förvaltar tillsammans Simborgarmärket och arbetar för att så många som möjligt ska ta märket varje år. Trots sin storleksmässiga litenhet är Simborgarmärket välkänt bland svenska folket. 2010 såldes nära 65 000 märken. Bland märkestagarna finns både barn, vuxna och gamla. Under andra veckan i juli arrangerades också en landsomfattande Simborgarvecka. Initiativtagare till Simborgarmärket var David Jonasson, Mr Jones, Dagens Nyheters dåvarande sportchef. Det första Simborgarmärket, som kom ut 1934, var midnattsblått. Sedan 1960-talet har färgerna ändrats för varje år. 2010 års märke var klarrosa. Att kunna simma är och förblir det första och viktigaste steget för en ökad trygghet i och vid vatten. SLS verksamheter som riktar sig till barn- och ungdomar har en erkänt mycket hög kvalité. De olika stegen i SLS kunskapsstege leder till vattenkunskap och därmed ökad vattensäkerhet. Simlärarutbildningens pedagogik för simskolan följer kunskapsstegen och utgör basen för den höga kvalitén i alla våra barnoch ungdomsverksamheter. Genom att ständigt utveckla SLS utbildningsmaterial i takt med nya rön inom det pedagogiska området kan vi behålla vår höga kvalité. En viktig del i den processen är kontakten med skolan och landets olika lärarhögskolor bland andra Gymnastik och Idrottshögskolan, GIH. Simundervisning I Sverige bedrivs ett stort antal simskolor såväl inom- som utomhus. I de flesta, fler än 90 procent, arbetar simlärare utbildade av SLS. Svenska livräddningssällskapets kansli har under året, genom information och rådgivning och efter behov givit dessa simskolor stöd och inspiration i sin verksamhet. Flera av SLS länsförbund bedriver också en omfattande egen simskoleverksamhet. Information har under hela sommaren spridits via olika mediekanaler om nödvändigheten av att kunna simma och känna till risker vid vatten. Svenska livräddningssällskapets ordförande Ann Wallbom Fagraeus och Bengt Jönsson, Förbundsdirektör på Svenska Simförbundet, efter avslutat Vansbrosim. 6 Verksamhetsberättelse 2010
Barnens Livräddningsskola År 1993 startade Svenska livräddningssällskapet Barnens Livräddningsskola, BLS, efter förebild från Norge. Under 2010 har utbildningsmaterialet anpassats ytterligare till skolans förändrade läroplan som började gälla den 1 september 2007. I läroplanen tillkom då kunskapskrav i bad-, båt- och isvett samt att kunna hantera nödsituationer vid vatten. Förändringen har för Barnens Livräddningsskola bland annat inneburit att antalet elevhäften och lärarhandledningar blivit tre mot tidigare fem. Sedan starten har fler än 8,5 miljoner elevhäften distribuerats till skolans klasser 1-3. SLS samarbetar med Sjösäkerhetsrådet/Transportstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sjöräddningssällskapet och SweBoat såväl kunskapsmässigt som ekonomiskt, kring Barnens Livräddningsskola. Under året har arbetet intensifierats för att utveckla BLS till framtidens pedagogik och möjlighet att sprida kunskapen via fler media till skolan. Inom ramen för SLS utbildningsverksamhet har tre filmer om bad-, båt- och isvett tagits fram. Dessa kan också användas som ett stöd och komplement till lärarna i skolans undervisning. Fler livräddare - gemensam utbildning Med hjälp av projektbidrag från Friluftsrådet har ett nordiskt samarbete påbörjats med syfte att skapa en livräddarutbildning som stöder sig på de utbildningar som just nu arbetas fram inom den Europeiska delen av ILS, International Life Saving federation. En arbetsgrupp har haft i uppdrag under 2010 att anpassa SLS utbildning av livräddare till en kunskapsnivå som kan täcka kommunernas behov av utbildade livräddare för att därigenom tillgodose allmänhetens behov av en trygg och säker fritid i enlighet med organisationens stadgar. Synpunkter har inhämtats från de nordiska livräddningsorganisationerna samt övriga organisationer och personer som är berörda när det gäller att skapa förutsättningar för ett tryggt, säkert och långsiktigt hållbart friluftsliv. Även en genomgång och anpassning av nordiska och europeiska krav för vattenlivräddare har gjorts. Materialet har varit ute på remiss till alla badvaktsutbildare, livräddarskolan och SLS råd. Unga livräddare för ökad vattensäkerhet Svenska livräddningssällskapets har med projektet Unga livräddare utvecklat sommarsimskolan till att omfatta utökad kunskap om säkerhet i och vid vattenmiljöer. Inom ramen för denna utbildning ingår även den så kallade Nippersverksamheten som vänder sig till barn mellan 7 till 12 år. I denna verksamhet ingår lekar på stranden och i vattnet. Uppvärmning på land, löpning och flags. Bojkastning blandas med bad- och båtvettsteori. I havet springer, simmar, hoppar, räddar man med hjälp av olika redskap, men kanske framför allt, lek med Nippersbrädor. De får också prova på allt från strandlivräddning med skallgångskedja, hjärt- och lungräddning, åka motorbåt, snorkling och klipplivräddning. Livräddarskolan i Tylösand hade över 30 barn i sin Nippersverksamhet under 2010. Som en del av Tofta Livräddningsstations 15-års firande ordnades ett Nippersläger i augusti. Sju barn deltog och fick bekanta sig med livräddarlivet under en hel vecka. Första hjälpen, flera studiebesök, sjöräddningsövning och givetvis olika livräddningstekniker i vattnet var något av det som barnen fick prova på under veckan. Förutom att de lärde sig en massa så blev de också ett sammansvetsat gäng som hade riktigt roligt. Verksamhetsberättelse 2010 7
Att lära vuxna vattensäkerhet -självskydd En vattensäker kommun Fler än två miljoner vuxna svenskar tror inte att de kan simma 200 meter. Det är därför viktigt att det finns möjlighet även för vuxna att utveckla sin simkunnighet. Det är glädjande att de kurser vi inom ramen för projektet Självskydd kan erbjuda vuxna är så efterfrågade och vi vet att de har en mycket viktig betydelse för många vuxnas vattensäkerhet och därmed möjlighet till ett tryggt friluftsliv. Under 2010 genomfördes Självskyddskurser innehållande utbildning i vattensäkerhet och simfärdighet för vuxna som inte var simkunniga. Att vara simkunnig definierar SLS som att falla i vattnet, få huvudet under och efter att åter tagits sig upp till ytan kunna simma 200 m på djupt vattnet, varav 50 m på rygg. Projektet har genomförts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Självskyddsverksamheten för äldre startade 2001 med 25 kurser har därefter ökat i omfattning för att under 2010 omfatta 313 kurser, fördelade på 15 av SLS länsförbund. Sammanlagt utbildades under 2010 totalt 2066 elever. Cirka 93 procent av eleverna hade invandrarbakgrund. Fördelningen mellan män och kvinnor på kurserna har varit 23 respektive 77 procent. Platser där kurser i Självskydd arrangerades under 2010. Stockholm Göteborg Gävleborg Skåne Jönköping Örebro Blekinge S:a Älvsborg Östergötland Värmland Jämtland Västernorrland Kronoberg Kalmar Skaraborg Halland SLS arbetar för att minska antalet tillbud och olyckor i samband med vatten och isar. Under den senaste 10-års perioden har 1 150 personer drunknat i Sverige, 115 personer per år. Vi måste hjälpas åt att på olika sätt minska antalet drunknade! Simkunnigheten är viktig men också att förändra attityder och öka medvetenheten om de risker som finns vid vatten. En viktig del i detta förebyggande arbete har landets 290 kommuner. Svenska livräddningssällskapet vill hjälpa kommunerna att öka vattensäkerheten genom att ge råd om effektiva insatser. Som ett led i detta arbete har SLS tagit fram sex delmoment/ kriterier som var för sig och tillsammans kommer att, om de följs, innebära att vi får vattensäkrare kommuner i Sverige. Till grund för de sex kriterierna ligger dels lagen om skydd mot olyckor, dels skolans mål för klasserna fem och nio, samt arbetsmiljölagens regler. När SLS startade arbetet med En vattensäker kommun var vi ensamma om att intressera oss för detta område. Allt eftersom arbetet har fortskridit har flera myndigheter tagit upp detta på sitt program. Tillsammans har vi nu stora möjligheter att informera och påverka kommunerna att, i betydligt större utsträckning än tidigare, arbeta med förebyggande vattensäkerhet och att genom information sprida vattenkunskap till kommunens invånare. Vattensäkra kommuner Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, har under 2010 tillsammans med bl.a. SLS genomfört en undersökning av vattensäkerhetesarbetet i landets kommuner. Resultatet visar att cirka hälften av kommunerna, i mer eller mindre grad, följer SLS sex kriterier. Det återstår alltså mycket arbete innan man kan påstå att Sveriges kommuner kan kallas vattensäkra. Till stöd för kommunernas arbete erbjuder SLS på olika sätt råd och stöd i arbete med att uppfylla de sex kriterierna för en vattensäker kommun. Syftet med projektet är att ge insikt om riskerna vid vatten och att ge stöd och information till dessa vuxna så att de själva eller deras barn naturligt kan söka sig till den ordinarie simskolan för fortsatt utbildning. Kurserna som är helt kostnadsfria för deltagaren består av 10 lektioner á 60 minuter med ca 6-8 elever per kurs och innefattar praktiskt träning och vattensäkerhetsmoment av såväl praktiska som teoretiska genomgångar. Kännedomen om projektet är idag på många platser stor och i takt med att det omnämns i TV, radio och tidningar ökar allmänhetens kunskap om självskyddsutbildningen ytterligare. Behovet av denna typ av utbildning är stort och fyller en viktig roll för att öka vattenkunskapen hos de äldre. 8 Verksamhetsberättelse 2010
Stränderna och livräddarskolan i Tylösand Svenska livräddningssällskapets utbildning för livräddare är unik i Sverige. Sedan 1960 bedriver vi organiserad utbildning av livräddare vid livräddarskolan i Tylösand Sveriges enda livräddarskola. Livräddarna är ett sammansvetsat gäng och de blir fler och fler varje år. Engagerade livräddare lämnar skolan efter färdig utbildning och ser till att vi som är på stränderna kan känna oss trygga. Här genomförs även specialkurser för ambulans-, brand- och polispersonal samt för John Bauers Idrottsgymnasium runt om i landet. En nyhet för året var sim- och livräddningsutbildningen för Hallägraskolans åk 7-9 i Halmstad. De så kallade branschdagarna som sedan tre år tillbaka genomförs i slutet av augusti för KY-studenterna på programmet Bad, spa- och hälsa i Kristianstad och som SLS bjuder in till har blivit mycket uppskattat. 2010 arbetade cirka 100 livräddare och instruktörer på stränderna i Tylösand, Tofta, Varberg och Skanör-Falsterbo. Arbetet är oavlönat och livräddarna får bara mat och husrum i samband med bevakningsarbetet. De bor tillsammans på livräddarstationerna och arbetar varje dag, hela sommaren, oavsett väder. Under 2010 firade livräddarskolan 50 år! Den 19 juni firades jubileumet med historisk utställning, officiell gratulering och bankett på kvällen på Tylöhus. Sedan starten 1960 har cirka 1500 livräddare och 1300 badvakter utbildats på livräddarskolan i Tylösand. Ett annat stort kalas hade Tofta livräddningsstation som firade 15 år 2010. Stationen höll öppet under 4 veckor då ca 18 livräddare bevakade stranden. Att vara livräddare handlar inte enbart om att ingripa i dramatiska drunkningstillbud, utan lika mycket om att ta hand om sina medmänniskor. Det är många bistick, skrubbsår och borttappade barn under sommarmånaderna. Såhär kan det se ut under en sommar: Omplåstringar och sårvård, hjälp badgäster vid olycksfall/sjukdomsfall, 79 st Livräddarna larmade till annan strand för att hjälpa till, 2 st Förebyggande arbete i havet (längre ut än 200m) så som hjälp till: båtar, madrasser, surfare, och långsimmare, 29 st Drunkningstillbud, 14 st I väntan på ambulans larm via SOS-alarm, 6 st Omhändertagande av manet, stick ex. geting, fästing, fjärsing, 7 st Eftersök av försvunna barn, 6 st Som utbildad livräddare finns det ytterligare möjligheter att utöva sitt yrke. Livräddarutbildningen är godkänd världen över, vilket betyder att de kan åka till t.ex. Tyskland, Australien eller England för att bevaka stränderna. Det finns också en utbredd tävlingsverksamhet, både nationell och internationell. Nippers Nippers kallas våra unga livräddare, barn mellan 7 och 12 år, som får prova på hur det är att arbeta som livräddare. De får prova på allt från strandlivräddning med skallgångskedja, hjärtoch lungräddning, åka motorbåt, till snorkling och klipplivräddning. Livräddarskolan i Tylösand hade fler än 30 barn i sin Nippersverksamhet under 2010 och på Tofta arrangerades ett Nippersläger under augusti där sju barn deltog. Tylösand Tofta, Gotland Verksamhetsberättelse 2010 9
Utbildningsverksamhet Det totala antalet utbildade under året uppgick till 313 personer, 10 babysiminstruktörer, 200 simlärare och 103 badvakter. Svenska livräddningssällskapet har totalt 80 simlärarutbildare, 115 livräddarutbildare och 8 babysiminstruktörutbildare. Dessa har genomgått den obligatoriska uppdateringsutbildningen. HLR utbildningarna har under 2010 ökat i och med ett nytt samarbete med Lernia. Omfattningen är följande utbildningar som äger rum i hela landet, HLR 2 timmar, L-ABCDE 3 timmar, kombinationsutbildning HLR/L-ABCDE 4 timmar Utöver ovanstående har SLS genomfört utbildningar i kombination med andra utbildningar inom Lernia Techs utbildningssortiment. På 20 orter över hela landet har SLS genomfört 48 utbildningar med totalt drygt 800 deltagare under året i samarbete med Lernia Tech. Arbetet med EQF påbörjades under 2010 EQF är ett gemensamt europeiskt referenssystem som ska koppla samman olika länders nationella kvalifikationssystem och refe-rensramar. I praktiken kommer den att fungera som ett översättningsverktyg som gör kvalifikationerna mer förståeliga. Detta kommer att hjälpa studerande och arbetstagare som vill söka arbete utomlands, byta jobb eller börja hos en annan utbildningsanordnare i sitt hemland. Nytt utbildningsmaterial Simlärarutbildningen har översats till engelska för att möjliggöra utbildning och information till de som inte talar och läser svenska språket. Före sommaren informerades landets alla kommuner om vikten av att det arrangeras sommarsimskolor inom ramen för SLS arbete med en vattensäker kommun. Kommunerna erbjöds informationsmaterial på olika språk att dela ut samt information att lägga ut på respektive kommuns hemsida. Kommunerna erbjöds också hjälp och stöd vad gäller att starta och driva simskolor, speciellt med elever från andra kulturer. Tre filmer som handlar om bad-, båt- och isvett har tagits fram som ett stöd och komplement till lärarna i undervisningen. Inom ramen för projektet Sommarsimskola för alla har bad-, båt- och isvettsreglerna under året översatts till de nio vanligaste invandrarspråken. Det översatta materialet har tryckts och distribuerats till barn och vårdnadshavare via landets kommuner, föreningar, skolor och simskolor. Under sommaren arrangerades också tre mindre informationsturnéer till sommarsimskolor inom ramen för projektet för att sprida information och vattenkunskap. Simskolorna har under året getts stöd, dels genom SLS hemsida, dels genom möjlighet till direktkontakt med SLS för frågor, men också genom uppsökande verksamhet hos flera simskolor. SLS informationsturn é 2010 10 Verksamhetsberättelse 2010
Kommunikation och information Medlemmar En stor satsning på kommunikation och information har gjorts under 2010. En heltidstjänst har tillsatts vars arbetsområde är marknadsföring och kommunikation, en helt ny hemsida har lanserats och en kommunikativ plattform har tagits fram. Dessa delar är ett steg för Svenska livräddningssällskapet att tydliggöra vårt viktiga arbete mot såväl allmänhet som kommuner och skolor. Ett nytt ord har introducerats genom SLS, vattenkunskap. Vattenkunskap är till för alla ingen ska behöva drunkna på grund av okunskap. Genom att öka vår synlighet i media kan vi förmedla kunskapen till allmänhet, kommun och skola och på det sättet ta oss ett steg närmre vårt mål, inga drunknade. Hemsidan Lanseringen av en ny hemsida i slutet av juni har ytterligare ökat vår synlighet på marknaden. En professionell webbplats där våra målgrupper lätt kan hitta den information de söker är viktigt i vårt arbete att knyta till oss värdefulla samarbetspartners. Till hemsidan finns även en webbshop som underlättar för kunder när de beställer informationsmaterial och märken. Detta har i sin tur minskat de administrativa uppgifterna för organisationen. Redan från starten har hemsidan haft många besökare och genom sociala medier drar vi uppmärksamhet till hemsidan. Cirka 5000 unika besökare per dag hittar in på www.svenskalivraddningssallskapet.se. Adressen är uppdaterad från www. sls.a.se som ett led att arbeta in namnet Svenska livräddningssällskapet istället för vår vanliga förkortning SLS. Medlemstidningen Simfrämjaren Livräddaren som är organisationens medlemstidning har kommit ut med fem utgåvor under 2010. Tidningen distribueras till SLS medlemmar men också till media, räddningstjänster och simhallar och andra som bedöms ha nytta av tidningens innehåll. Under 2010 har Svenska livräddningssällskapet medlemsantal i sin helhet minskat. Antalet medlemmar 2010-12-31 var 5485 st jämfört med 2009-12-31 då de var 6676 st, en minskning med 1191 st. Medlemsminskningen har delvis sin förklaring i en genomgång av medlemssystemet då alla som under 2010 inte betalat sin medlemsavgift tagits bort. Gruppen där den största minskningen har skett innefattar bad/simhallar, prenumeranter och utbildade. Till kategorin utbildade hör de som har gått en utbildning hos oss t.ex. simlärare eller badvakter som valt att inte fortsätta som medlemmar. Dessa har inte aktivt valt att bli medlemmar utan medlemsavgiften har ofta ingått i utbildningskostnaden. Glädjande kan vi konstatera att antalet unga medlemmar, under 25 år, har ökat med 18 procent och antalet enskilda medlemmar, över 25 år, har ökat med 21 procent. Av varje inbetald medlemsavgift går 60 procent av beloppet till aktiviteter i det länsförbund som medlemmen tillhör. För juridiska medlemmar tillfaller hela medlemsavgiften respektive länsförbund. Mässor och event Svenska livräddningssällskapet har arrangerat och deltagit på många mässor och event under året. Vi är aktiva under hela året oavsett väder men vår- och sommarmånaderna har vi många aktiviteter för att sprida vattenkunskap. Under två veckor fanns simlärare och livräddare på utvalda platser i Sverige för att informera om vattenkunskap. Tillsammans med den loka räddningstjänsten visade de upp vattenlivräddningar, hur man använder en flytväst och berättade om bad-, båt- och isvett. För andra året i rad var Svenska livräddningssällskapet tillsammans med Svenska simförbundet i Vansbro för att uppmuntra simmarna och deras familjer att ta Simborgarmärket. SLS deltog under 2010 på en rad olika mässor och arrangemang. Bland andra Skolmässan, Badmässan i Göteborg och båtmässorna i Göteborg och Stockholm för att nämna några. Verksamhetsberättelse 2010 11
Råden under 2010 Huvudinriktningen för SLS råd är att planera, driva, bevaka och följa upp verksamheten inom SLS tre huvudområden, simkunnighet, livräddning och säkerhet. Varje råd leds av en ordförande som tillsammans med övriga rådsmedlemmar planerar och beskriver sin verksamhet mot organisationens fastställda mål. Råden ska vidare även fungera som rådgivande till riksorganisationens styrelse i sakfrågor samt stödja och vid behov samordna länsförbundens olika aktiviteter. Sport- och Ungdomsrådet Rådets huvuduppgift är att utveckla och driva ungdoms- och tävlingsverksamheten inom SLS samt att svara för att utveckla samarbete med och mellan nationell och internationell tävlingsverksamhet. Rådet har, förutom tävlingsverksamheten, under året haft två möten och arrangerat två så kallade breddläger för ungdomar. Tävlingsverksamhet Rescue 2010 VM i livräddning ägde rum i Alexandria, Egypten, mellan den 2 och 17 oktober. Över 3000 deltagare och 1000 delegater, lagledare och tränare var på plats. Sverige tog tre topp 16 platser. I totalpoängen kom Sverige på plats 29, vann gjorde Australien före Nya Zeeland och Tyskland. Sverige representerades av Sandra Algeskär, Stephanie Parke, Elis Westin, Jim Asprou, Kristina Lindahl och Frida Nilsson. Förbundskapten Stefan Nyander hade en förhoppning om ett par topp 16 platser på årets VM. Det blev totalt tre platser. Trots sjukdomar, axelskador och väldigt starka strömmar i havet är förbundskapten Stefan Nyander nöjd med årets VM. SM 2010 Till de Svenska Mästerskapen med bassäng- och havsgrenar fanns deltagare från både tyska och danska livräddningsklubbar. Bassänggrenarna hölls i Jönköping och havsgrenarna genomfördes i Halmstad där Tylösand stod som värd. I Tylösand var runt 60 livräddare på plats. Även deltagare från Danmark och Norge var med och tävlade i de öppna klasserna. Med 20 fler deltagare än 2009, strålande väder och taggade livräddare var det ett mycket väl arrangerat och väl genomfört mästerskap I nordisk lagkapp, som i år anordnades i Jönköping, tävlade 15 dam- och herrlag. Segrande lag på herrsidan blev Lutra Lutra från Eksjö och på damsidan segrade Tylösand. Övriga tävlingar som genomförts under året har bland andra varit: Midsommarpokalen, Tylösand Stockholm Cup Tyska Cupen, Warenmunde Höglandsbojen Junior VM, Antwerpen. Utbildningsrådet Rådets huvuduppgift är att mot fastställda mål utveckla och driva SLS samtliga utbildningar samt att initiera och utveckla samarbeten med myndigheter, kommuner och andra organisationer inom utbildningsområdet. Under året har en arbetsgrupp, utsedd av rådet, påbörjat arbetet med att revidera badvaktsutbildningen. Is-informatörsmaterialet steg 1-3 färdigställdes för att därefter gå ut på remiss. Provutbildning kommer att ske våren 2011. Rådet har även varit rådgivande i ett antal frågor såväl inom som utanför organisationen. Rådet har under året haft fyra möten samt deltagit på det årliga rådslaget. Bad-, båt- och isvett Svenska 12 Verksamhetsberättelse 2010
Säkerhetsrådet Rådets huvuduppgift är att mot fastställda mål utveckla och driva SLS säkerhetsfrågor samt att utveckla samarbeten med myndigheter, kommuner och andra organisationer inom vattensäkerhetsområdet såsom drunkningsstatistik, livräddningsmaterial och metoder. Rådet har även att svara för att utveckla flytvästdepåerna i samarbete med central handläggare. Säkerhetsrådet har under året arbetet med säkerhetsfrågorna inom Blå Flagg, deltagit i arbetet med det nya badvaktsmaterialet och utbildning för ökad kunskap om flytvästar inför en eventuell kommande lagstiftning. Vidare har rådet varit rådgivande i ett antal frågor såväl inom som utanför organisationen. Rådet har haft tre möten samt deltagit på det årliga rådslaget. Kommunikationsrådet Rådets huvuduppgift är att mot fastställda mål utveckla och driva informations- och kommunikationsfrågor, samt att utbyta, utveckla och initiera samarbete med myndigheter, kommuner och andra organisationer inom informationsområdet. I januari anställdes en marknads- och kommunikationsansvarig som började arbetet med att stärka SLS varumärke. Ett led i detta arbete var att påbörja en upphandling kring vår nya webb. Tillsammans med Gyro HSR kunde vi lansera den nya webben lagom till midsommar. Under resten av året har sedan organisationen centralt arbetat för att på olika sätt stärka SLS varumärke och marknadskommunikation. Verksamhetsberättelse 2010 13
Förlagsverksamhet Statistik I förlagsverksamheten ingår utbildningsmaterial, SLS kunskapsbevis samt informationsmaterial. Distributionen av förlagsmaterial sker från SLS Märkespool i Göteborg sedan sju år. All orderregistrering och fakturering sköts av SLS kansli i Bromma. Försäljningen av märken minskade under 2010 med ca 9% jämfört med 2009. Detta avspeglade sig i intäkterna på förlagsverksamheten som under 2010 minskade till 871 000 kronor. Även kostnaderna minskade med drygt 20%. Inom ramen för förlagsverksamheten har informationsmaterial tagits fram för att stödja försäljningen. Bland annat SLS-katalogen som visar och beskriver det utbildnings- och informationsmaterial som finns i SLS Märkespool. Statistik har inget egenvärde utan måste användas för att kunna prioritera insatser där de gör bäst effekt. Under året har Transportstyrelsen arbetat för att ett samarbete med flera myndigheter och organisationer, däribland SLS, skulle kunna förbättra uppföljning och speciellt utvärderingen av inträffade tillbud och olyckor i och vid vatten. Enligt SLS sammanställning omkom 79 personer i drunkningsolyckor under 2010. Det är tre färre än under 2009 då 82 personer omkom och det lägsta antalet registrerade drunkningsolyckor någonsin. SLS har som ett delmål arbetat för att antalet omkomna genom drunkning ska hamna under 100 personer. Ett mål som nu för andra året uppfyllts med råge. Ett annat mål är att inga barn ska drunkna. Tyvärr klarade vi inte detta mål 2010. Av de 79 omkomna var 12 barn och ungdomar under 19 år. Under de två föregående åren har antalet drunkande barn varit fem respektive åtta per år. Drunkningsolyckor i samband med fritidsbåtar är den största olycksgruppen under 2010. För att kunna minska dessa olyckor krävs mer utbildning och ökad användning av flytväst. Långsiktig tendens SLS sammanställning över antalet drunknade visar på en långsiktig minskning. Under 1990-talet redovisades 164 omkomna genom drunkning i snitt per år. Motsvarande tal för de senaste tio åren är 115 drunknade per år. Olyckstyper 2010 Övriga 29% Bad 30% Is 4% Fritidsbåt 37% 14 Verksamhetsberättelse 2010
Internationell verksamhet Drunkning är den vanligaste typen av dödsolyckor sett i ett globalt perspektiv. Utvecklingsländerna i syd-östra Asien redovisar höga dödstal och bidrar till stor del i detta. Det senaste försöket att mäta (2010) antalet drunknade, visar 1,2 miljoner döda per år. Det motsvarar en drunknad var 30:e sekund. De högsta drunkningsantalen finner man i länder med små resurser, tättbefolkade, med stora familjer och som saknar kultur vad gäller simkunskap och vattensäkerhet. Drunkning är dessutom en av de största orsakerna till barnadödlighet globalt sett. FN har satt ett millenniemål att reducera barnadödligheten med 50 procent till 2015. Detta mål kan inte nås om inte barndrunkningen minskas avsevärt. Utmaningarna är avsevärda och större än någonsin. ILS kan inte ensam klara uppgiften utan samarbetar med andra internationella organisationer, främst WHO, för sina syften. Internationell livräddning 100 år Det är i år 100 år sedan den internationella livräddningsorganisationen startade sin verksamhet. 1910 grundades Fedaration Internationale de Sauvetage (FIS) av länderna Belgien, Danmark, Frankrike, Storbritannien, Luxemburg, Schweiz, Spanien och Italien. 1971 bildades World Life Saving (WLS) av länderna Australien, Storbritannien, Nya Zeeland, Sydafrika och USA. När FIS och WLS gick samman 1993 bildades ILS. Initiativtagare och grundare till FIS var Raymond Pitet (1872-1959) från Deauville i Frankrike. Han var idrottsman och lärare i fysiologi. Han ville involvera ungdomar i att tävla i livräddning. Raymond Pitet var med och bildade den franska livräddningsorganisationen, 1899. Han organiserade den första livräddningstävlingen i Seine 1902 med 1000 deltagare från 50 organisationer. Den 27 mars 1910, på sin 38-årsdag, blev han FIS första president och förblev så till 1951. Under de gångna 100 åren har många liv räddats tack vare livräddningsorganisationerna och deras medlemmar. Mycket goda resultat har nåtts i Europa, USA och Australien. I utvecklingsländerna, där befolkningsökningen är som störst, är problematiken växande. Det drunknar allt fler för varje år så länge man inte kan lösa detta. Mörkertalen är sannolikt mycket stora och siffrorna ökar hela tiden. Här finns massor att göra för framtiden. Verksamhetsberättelse 2010 15
Stipendier, fonder Samarbetspartners Brita Mårtensons fond Fondens syfte är att främja barns och ungdomars kunskaper i simning och livräddning. Fonden har skapats genom donation av Brita Mårtensson. Ansökan om bidrag skall ha inkommit till fonden före årsskiftet. Under 2010 har 9 000 kr i stipendier och bidrag betalats ut. Bertil Werners ledarstipendium Instiftades i samband med att Bertil Werner år 2003 avgick som ordförande för SLS efter 20 förtjänstfulla år. Bidrag till stipendiet har skänkts av SLS riksorganisation och ett antal länsförbund. Av medlen, ska om möjligt, varje år utdelas ett stipendium på 2000 kr till en förtjänt SLS:are vars ledarinsatser verksamt bidragit till att främja SLS ändamål avseende simkunnighet, livräddning eller säkerhet. Stipendiet ska användas till utbildning. Utdelningen av stipendiet sker i samband med SLS årsmöte av Bertil Werner själv. Under åren har följande stipendiater mottagit Bertil Werners ledarstipendium: Tord Thuresson (2004), Niklas Svedblom (2005), Martina Kristiansson (2006), Stefan Nyander (2007). Mikael Löfgren (2008), Dick Jonzon (2009). Till 2010 års stipendiat utsågs Louise Brädde, Halmstad. Vi är mycket glada över våra samarbetspartners och det arbete som vi gör tillsammans. Ett samarbete med Svenska livräddningssällskapet visar att organisationen/företaget tycker att det är viktigt att sprida vattenkunskap för att minska antalet drunkningsolyckor. Att skapa goda och utvecklande relationer med samarbetspartners och myndigheter är en mycket viktig del i vårt arbete. De som hjälper oss att rädda liv Vi vill rikta ett särskilt tack till bland andra Aussie s Finest, Baltic Lifejackets, Camelonta, Felestad Trading AB, Gyro HSR, Helly-Hansen, Lernia, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Svenska Badmästarförbundet, Sjöräddningssällskapet, Transportstyrelsen/Sjösäkerhetsrådet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svenskt Friluftsliv, SweBoat. Alla har på olika sätt bidragit till att sprida vattenkunskap. Vi är övertygande om att dessa bidrag har stärkt Svenska livräddningssällskapets roll som en ledande aktör inom vattenkunskap. Gåvor Under året har Svenska livräddningssällskapet via donationer och direkta gåvor mottagit 8 000 kronor. 16 Verksamhetsberättelse 2010
Årsmötet och SM i livräddning Lördagen den 22 maj bjöds årets deltagare vid Svenska livräddningssällskapets årsmöte på strålande sol när de samlades på Hotel Scandic i Jönköping vid Vätterns strand. Årsmötesförhandlingar inleddes av ordförande i Jönköpings länsförbund, Leif Häggström, som hälsade alla välkomna och uttryckte länsförbundets stolthet över att ha årsmötesdeltagarna i Jönköping. Svenska livräddningssällskapets ordförande Ann Wallbom Fagraeus hälsade därefter alla årsmötesdelegater varmt välkomna till 2010 års årsstämma. Därefter riktades ett särskilt välkommen till hedersledamöterna Bertil Werner, Leif Karlborg, Claes Thorell och Sten Agnholm. Bo Fredriksson kunde tyvärr inte delta. Carola Sjödin från Svenska simförbundet hälsades speciellt välkommen. Mötet valde Johnny Lilja, Jönköping, att leda årsmötesförhandlingarna. Den i förväg utsända verksamhetsberättelsen gicks igenom och årsmötet beslutade att godkänna verksamhetsberättelsen i sin helhet. Valberedningen föreslog omval på samtliga poster. Till ordförande i riksorganisationen och styrelsen för ett år omvaldes Ann Wallbom Fagraeus, Stockholm. Till ledamöter i styrelsen på två år omvaldes Lars Adrian, Göteborg, Peter Svanström, Linköping, Marie Swenson, Furulund och Christian Wiktorin, Stockholm. Styrelsen föreslog och årsmötet biföll förslaget att nuvarande råd bibehålls, Utbildningsråd, Säkerhetsråd, Sport- och Ungdomsråd samt Kommunikations- och Informationsråd. Årsmötet biföll styrelsens förslag. Efter ansökan från Skåne länsförbund har styrelsen beslutat utse Helsingborg till platsen för årsmöte och SM i livräddning den 28 29 maj 2011. Skånes ordförande, Jörgen Hallberg, visade en film från Helsingborg och hälsade alla varmt välkomna till nästa års årsmöte. Årets Simfrämjarkommun Styrelsen och kansliet har beslutat utse Jönköping till 2009 års simfrämjarkommun med följande motivering: Jönköping har på många olika sätt jobbat med konceptet en vattensäker kommun genom att engagera såväl tjänstemän, politiker, samverkansparter såsom räddningstjänsten, simhallar m fl. De har också informerat och bjudit in vuxna och barn till olika vattensäkerhetsaktiviteter både inomhus och utomhus. Under 2009 höll länsförbundet i samverkan med kommunen en konferens på temat vattensäkerhet. Årsmötet beslutade, efter en kortare föredragning att ge styrelsen i uppdrag att inför nästa årsmöte se över stadgarna för att se hur stadgarna är anpassade till en eventuell regionindelning i en framtid. Johnny Lilja överlämnade så ordet och ordförandeklubban till Ann Wallbom Fagraeus som tackade för förtroendet att för ytterligare ett år leda SLS. Ann Wallbom Fagraeus tackade sedan Jönköpings länsförbund med ordföranden Leif Häggström i spetsen och SLS kansli för ett väl förberett och välarrangerat årsmöte samt tackade mötesordföranden Johnny Lilja och årsmötesdeltagarna för ett konstruktivt och trivsamt möte och förklarade därefter 2010 års årsmöte avslutat. Lag Lutra Lutra från Eksjö vann damernas final i SM. Laget bestod av Karin de Michiel, Karolina Persson och Daniella Holm. Jonny Lilja fick ta emot utmärkelsen årets Simfrämjarkommun från SLS ordförande Ann Wallbom Fagraeus vid årsmötet i Jönköping. Även herrsegrarna representerade Lutra Lutra. Från vänster, Michal Stypa, Dick Jonzon och Daniel Creutz. Verksamhetsberättelse 2010 17
Förvaltningsberättelse 2010 för Svenska livräddningssällskapet Org. nr. 802004-9683 Svenska livräddningssällskapet, SLS, huvudsakliga syfte är att främja en allmän ökad kunskap om simning, livräddning och säkerhet och ska i sin verksamhet ägna särskilt intresse åt barns säkerhet. Vårt viktiga mål att minimera antalet olyckor och tillbud i samband med vatten har stärkt SLS roll i arbetet med att initiera, stödja och följa upp samhällets arbete för att sprida vattenkunskap. Med vår vision inga drunkningsolyckor och missionen om allas rätt till vattenkunskap arbetar vi med hjälp av våra aktiva, som till större delen är ideellt arbetande medlemmar, mot målet att alla mellan 0-100 år ska få lära sig vattensäkerhet. Ingen ska drunkna pga okunskap. Med hjälp av ett tydligt mål och en attraktiv mission känner vi en stark framtidstro för att SLS som organisation kommer att leva upp till visionen. Ekonomi Resultatet av årets verksamhet och ekonomiska ställning som framgår av följande resultat- och balansräkningar visar på ett negativt verksamhetsresultat om -349 tkr för 2010. Detta innebär emellertid en resultatförbättring med 961 tkr jämfört med 2009. Resultatet för 2010 är ändå i stort sett jämförbart med föregående års, om hänsyn tas till de extra särskilda personalkostnader som belastade föregående års resultat. Under 2010 har också särskilda satsningar/investeringar skett gällande bland annat SLS kommunikationsplattform och hemsida. Framtidssatsningar som i sin helhet belastat 2010 års resultat och som möjliggjorts tack vare SLS i grunden stabila ekonomi. Också i årets bokslut har en bokföringsmässig återföring kunnat göras av tidigare nedskrivningar av SLS värdepapper. Denna återföring uppgick i år till 1 487 tkr mot 4 094 tkr föregående år. I och med årets återföring så redovisas nu SLS värdepapper (enligt lägsta värdets princip) till anskaffningsvärdet 11 902 tkr i bokslutet. Marknadsvärdet per balansdagen var dock 326 tkr högre, vilket således innebar ett motsvarande orealiserat övervärde i portföljen. Årets resultat (saldo) efter bland annat ovannämnda återföring uppgick till 1 316 tkr (2 666 tkr). SLS egna kapital uppgår därefter till 10 839 tkr (9 532 tkr) dvs inklusive årets resultat. Utifrån styrelsens bedömning visar årets resultat och den ekonomiska ställningen per balansdagen på en verksamhet med god kontroll och en stabilitet i ekonomin. Utveckling Under 2010 utvecklade vi i samarbete med Gyro HSR en ny kommunikationsplattform med bl.a. en ny hemsida som lanserades i juni. Under hösten påbörjades även arbetet med nästa steg i plattformen, ett intranät, som beräknas vara klart våren 2011. En omfattande enkätundersökning, med hjälp av PWC genomfördes under slutet av året. Syftet med undersökningen var att få en analys av förutsättningarna för en ny organisation som tydligare stöder målet ETT SLS samt att utreda och ta fram förslag på en ny kansliorganisation. Detta arbete kommer att fortsätta även under 2011. Bidrag och samarbeten Bidragen från olika fonder, stiftelser och gåvor till våra verksamheter är mycket viktiga för oss i arbetet med att leva upp till vår vision och mission så att vi kan nå våra mål. Verksamhetsbidragen tillsammans med organisationsbidraget från Friluftsrådet är en nödvändighet för utvecklingen av verksamheten i stort. Framtiden Under 2011 kommer vi att presentera ett nytt kommunikativt koncept, som en naturlig fortsättning på det förändringsarbete vi inledde under 2010. Vi ser på arbetet med att öka vår synlighet, skifta språk och sätt att kommunicera som viktiga hörnpelare i vår framtidsstrategi. Detta tillsammans med nya samarbetspartners såsom Postkodstiftelsen, Nitor, Bonniers och Zoogs m.fl känner vi att vi har stärkt vår position som en attraktiv samarbetspart. Vår nyligen godkända anslutning till Svensk Insamlingskontroll (90-konto) skapar dessutom ytterligare möjligheter till synlighet och förstärkning av vårt varumärke. Den planerade flytten till nya och bättre anpassade lokaler som ger oss möjlighet till att samla all vår verksamhet på ett ställe, är även det ett viktigt strategiskt steg i utvecklingen av SLS. Disposition av årets resultat Som framgår av resultaträkningen blev årets saldo 1 316 tkr. Detta belopp kommer att överföras till balanserade medel, för närvarande 9 092 tkr. Balanserade medel efter överföringen kommer att uppgå till 10 408 tkr. 18 Årsredovisning 2010
Resultaträkning Belopp i tkr Not 2010-01-01 2009-01-01 2010-12-31 2009-12-31 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 159 285 Förlagsartiklar, märken och avgifter 1 4 632 5 330 Bidrag 2 10 635 8 771 Övriga intäkter 136 148 Summa verksamhetsintäkter 15 962 14 534 Verksamhetskostnader Förlagskostnader 3-3 717-4 219 Lämnade bidrag 4-3 051-2 669 Lokalkostnader -179-147 Övriga externa kostnader 5-5 361-4 601 Personalkostnader 6-3 526-4 097 Övriga rörelsekostnader - -26 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -77-85 Summa verksamhetskostnader -16 311-15 844 Verksamhetsresultat -349-1 310 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 1 670 3 974 Ränteintäkter och liknande resultatposter 3 5 Räntekostnader och liknande resultatposter -8-3 Resultat efter finansiella poster 1 316 2 666 Årets saldo 1 316 2 666 Årsredovisning 2010 19
Balansräkning Belopp i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 8 137 214 137 214 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 9 11 902 10 415 11 902 10 415 Summa anläggningstillgångar 12 039 10 626 Omsättningstillgångar Varulager mm Märken och trycksaker 836 662 836 662 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 523 440 Övriga fordringar 88 115 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 583 626 1 194 1 181 Kassa och bank 648 1 859 Summa omsättningstillgångar 2 678 3 702 SUMMA TILLGÅNGAR 14 717 14 331 20 Årsredovisning 2010
Balansräkning Belopp i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Ändamålsbestämda medel 431 440 Balanserade medel 9 092 6 426 Årets saldo 1 316 2 666 Summa eget kapital 10 839 9 532 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 368 758 Övriga skulder 590 414 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 1 920 3 627 3 878 4 799 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 14 717 14 331 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Årsredovisning 2010 21
Noter Redovisningsprinciper Allmänna redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Värderingsprinciper Intäkter redovisas när betalning erhålls eller när legal fordran finns. Bidrag intäktsredovisas när bidragsberättigade uppgifter uppkommer eller över den tid som bidraget avser att täcka. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Aktier och andelar Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Denna värdering har gjorts utifrån hela portföljens värden (portföljvärdering) eftersom SLS placeringar i flera olika värdepapper skett bl.a. för att uppnå riskspridning. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivningstider tillämpas Inventarier 5 år Noter (alla belopp är tkr om ej annat anges) Not 1 Förlagsartiklar, märken och avgifter 2010 2009 Märken 3 511 3 868 Förlagsartiklar och trycksaker 871 1 032 Kursavgifter 88 306 Anmälningsavgifter 162 124 4 632 5 330 Not 2 Bidrag 2010 2009 Organisationsbidrag från Friluftsrådet 1 700 1 600 MSB bidrag Självskydd 4 315 4 060 Victor Karlssons välgörenhetsfond 281 309 Övriga fonder 11 56 Gåvor 8 26 Övriga bidrag 4 320 2 720 10 635 8 771 22 Årsredovisning 2010
Not 3 Förlagskostnader och märken 2010 2009 Varukostnader märken 722 610 Förlagsartiklar och trycksaker 1 173 1 531 SLS Märkespool 550 534 Tryckkostnader Livräddaren 387 350 Inköp profileringsvaror 200 415 Övriga förlagskostnader 685 779 3 717 4 219 Not 4 Lämnade bidrag och projektkostnader 2010 2009 Självskydd vuxna 2 692 2 339 Verksamhetsbidrag till länsförbunden 152 178 Övriga lämnade bidrag 207 152 3 051 2 669 Not 5 Övriga externa kostnader 2010 2009 Resekostnader ej anställda 1 005 660 Konferenser/Träffar 336 333 Hemsida SLS 482 50 Bokföringskostnader och systemlicenser 539 371 Konsultarvoden 1 773 1 539 Övriga externa kostnader 1 196 1 648 Not 6 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda 5 361 4 601 2010 2009 Män 1 - Kvinnor 6 5 Totalt 7 5 Styrelsen består av 9 personer varav 3 (3) är kvinnor. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2010 2009 Generalsekreterare 504 493 Övriga anställda 2 180 2 482 Summa 2 684 2 975 Sociala kostnader 944 811 (varav pensionskostnader) 244 213 Av organisationens pensionskostnader avser 162 541 (fg år 94 173 ) gruppen organisationens ledning (1 (1) person). Pensionspremier för samtliga anställda följer ITP-planen. Styrelseledamöterna har ej erhållit lön eller arvode från Svenska Livräddningssällskapet. Under året har personer från de 24 länsförbunden arbetat ideellt för organisationen. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen. Årsredovisning 2010 23