Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Föredrag Norrstyrelsens visionsseminarium 2009-10-22 Fil. dr. Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Linda.Berg@pol.gu.se www.cergu.gu.se www.pol.gu.se/personal/lindaberg
Multi-level governance Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer (vertikalt och horisontellt) Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll: Uppåt till överstatliga organ (EU) Nedåt till regionala (och ibland lokala) politiska nivåer Utåt till marknadskrafter och civila samhället Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU
Tre huvudsakliga motiv till varför kommuner och regioner vill vara europeiskt aktiva: Ekonomiska motiv t.ex. EU-projekt, nya marknader, ny teknik, investeringar Kulturella motiv t.ex. skydd för minoritetsspråk, kultur Politiska motiv t.ex. påverka beslut, stärkt politisk legitimitet
Vad påverkar hur aktiva olika regioner är gentemot EU / internationellt? 1. Resurser resource pull (vad regionen tjänar på det) resource push (vilka förutsättningar man har) 2. Institutionella ramar Konstitutionella skillnader mellan länder Institutionella skillnader mellan olika regioner i samma land
Vilka kanaler har kommuner och regioner till EU? 1. Eget regionalt representationskontor i Bryssel (t.ex. North Sweden) 2. Nationellt organ för lokala/regionala intressen (t.ex. SKL) 3. Regeringen Ministerrådet 4. Regionkommittén 5. Internationell intresseorganisation för lokala/regionala frågor Källa: Berg & Lindahl (2007) Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel. Stockholm: Sieps
1. Representationskontor i Bryssel Central Sweden (Örebro, Västmanland, Dalarna) East Sweden (Östergötland) Mid Sweden (Jämtland, Västernorrland) North Sweden (Norrbotten, Västerbotten) Stockholm Region Brussels Office (Sthlms län, Mälardalen) Sydsveriges Europakontor Sydsam (Skåne, Blekinge, Småland, Halland) West Sweden (Västra Götaland, Värmland, Halland) City of Malmö Göteborgs stad
2. SKL:s Brysselkontor Sveriges kommuner och landsting (SKL) har också representationskontor i Bryssel Representerar alla kommuner och landsting; Fördel: Större tyngd om man representerar alla, särskilt vid förhandlingar i Bryssel Nackdel: kan inte agera i frågor där det finns olika uppfattningar
3. Regeringen som kanal till EU Ministerrådet! Inhemsk kontakt med ansvarig minister och/eller departement. Kan underlättas ifall regionstyrelse/ks leds av samma parti/allians som regering Kontakt via regeringens representationskontor i Bryssel.
4. Regionkommittén Konsultativ(rådgivande) institution (svag formell ställning) 344 ledamöter, folkvalda politiker från kommuner och regioner i EU, Sverige har 12 (varav 2 från vardera storstadsområde) Främst de kommuner/regioner som har en egen representant uppfattar regionkommittén som en användbar kanal.
5. Medlemskap i internationella organisationer (ex. på org.): AER Assembly of European regions AEBR Association of European Border regions CEMR Council of European Municipalities and Regions CPMR Conference of Peripheral and Maritime Regions of Europe Eurocities(för städer) UBC Union of Baltic Cities
Vilka av EU:s institutioner har regionerna mest kontakt med? Viktigaste institutionerna är: Kommissionen (särskilt DG Regio) Europaparlamentet (särskilt om enskilda MEP:s är engagerade i en fråga)
Varför vill svenska kommuner och regioner försöka påverka EU? En stor del (omkring 60%) av verksamheten är direkt eller indirekt beroende av beslut som fattas i EU Några exempel (Gbg stads fullmäktige möte april): enbart proffs får göra ekonomiska revisionsrapporter regler om offentlig upphandling av varor och tjänster miljöregler som rör grönområden och vatten Risk och krishantering i kommunen Vanligen gemensamma minimikrav eller ramstyrning
Hur aktiva är svenska kommuner? Lågt i europeisk jämförelse MEN: den internationella aktiviteten har ökat sedan 1999 Aktiviteten har också ändrat karaktär, till ett bredare internationellt engagemang Samtidigt ökade skillnader mellan centrum och periferi (storstäder!)
Diagram 1 Andel kommuner som är högt, medel eller lågt aktiva gentemot EU, 1999 och 2006 (procent) Högaktiva Medelaktiva 2006 1999 Lågaktiva 0% 10% 20% 30% 40% 50%
Hur kan skillnad i aktivitetsgrad mellan svenska kommuner/regioner förstås? Resurser resource pull (vad regionen tjänar på det) resource push (vilka förutsättningar man har) Institutionella ramar Konstitutionella skillnader mellan länder Institutionella skillnader mellan olika regioner i samma land
Resurser - skillnader Resurser som nytta (resource pull) Exempel: Strukturfonderna mer tilldelning av projektmedel i vissa delar av landet än i andra. (nytta kan vara mer än ekonomi) Resurser som förutsättningar (resource push) Tillgång till personal Kompetens Ekonomiska resurser (mer resurser underlättas av större storlek)
Institutionella ramar - skillnader Länsstyrelser Samverkansorgan Självstyrelseorgan (VGR + Skåne) -> skillnader i tydlighet och ansvar! inte så stor betydelse för mängden projektansökningar Däremot för arbetet med att försöka påverka EU:s policy process
Ingen brist på kanaler - men brister i hur de utnyttjas Brister på hemmaplan (resurser, institutionella ramar) Brister i utformning, otydlighet i mål/uppdrag Brister i förankring
Lösning? Resurser? Som nytta: kunskap, inte bara ekonomi Som förutsättningar: större regionala enheter underlättar Institutionella ramar? Undvika asymmetri i institutionell utformning! Inte trolig återgång till länsstyrelseutformning, -> regionkommuner? En stor Region Norrland, med ökat ansvar för regionala utvecklingsfrågor (inkl EU/internationellt)?
Tack för uppmärksamheten!