Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

P roduktionen vid de svenska kärnkraftsanläggningarna nådde inte upp till normal omfattning under. Stora moderniserings- och effekthöjningsprojekt hade nått fram till införande och detta medförde längre avställningstider än vanligt. Läs mer om dessa projekt under rubriken Särskild rapportering på sidorna 8 9. Den totala produktionen från den svenska kärnkraften blev 5 TWh och utgjorde en tredjedel av eltillförseln i landet. Genomsnittet för de senaste 5 åren är 65 TWh. (1 Terawattimme = 1 kilowattimmar.) Totalt tillfördes och förbrukades 17 TWh elenergi i landet under, vilket är 11 TWh mindre än under 8. Största produktionskällan blev vattenkraften som stod för 65 TWh, vilket är normala siffror. Produktion och konsumtion av elenergi i Sverige illustreras på sidan 3, under rubriken Elproduktionen i Sverige. KSU utbildar och kompetenssäkrar drift-, underhålls- och annan personal vid de svenska kärnkraftsanläggningarna. För att lyckas med detta jobbar KSU på att utveckla sina metoder för utbildning. Ett exempel är den branschgemensamma utbildningen som poängterar likheter och grundläggande konstruktion av anläggningarna för att ge eleverna en förståelse för varför anläggningarna ser ut som de gör. Ett annat exempel är underhållsutbildningen vid det stängda kärnkraftverket i Barsebäck, där en autentisk kärnkraftsanläggning används som utbildningsmiljö. Parallellt med dessa exempel jobbar KSU på att utveckla pedagogiken och metoderna för lärande, t ex lärandet i vardagen. KSU utvecklar även metoderna för erfarenhetsåterföring genom att införa ett lärdomsbaserat synsätt och en ökad integrering i befintliga utbildningar för att bättre stödja lärandet från egna och andras anläggningar, vilket leder till en säkrare och stabilare drift. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken är en pusselbit i spridandet av kunskap från driften av de svenska kärnkraftsanläggningarna. Åke Karlsson Verkställande direktör Årsrapporten Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken produ ceras av Enheten för erfarenhetsåterföring vid Kärn kraft säkerhet och Utbildning AB. Den ges också ut i en engelsk version. Layout och original: Foto: Omslagets foto: Tryckning: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Oskarshamns Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Ringhals AB Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Österbergs & Sörmlandstryck AB Ringhals Barsebäck KSU Oskarshamn Forsmark

KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift- och underhållspersonalens kompetens byggs upp och underhålls genom KSUs utbildningsverksamhet, som under omfattade 3 96 kursdagar. Företaget producerar och förvaltar också läromedel för utbildningen. KSU analyserar drifterfarenheter från världens alla kärnkraftverk och informerar de svenska kärnkraftverken. KSUs analysgrupp informerar samhällets beslutsfattare och opinionsbildare om kärnkraftssäkerhet, joniserande strålning och riskjämförelser mellan olika energiformer. Företaget bildades 197 och ägs till 5 % vardera av Barsebäck Kraft AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och Ringhals AB. KSU ingår i Vattenfallkoncernen. KSU har sitt huvudkontor i Studsvik med utbildningsenheter i Barsebäck, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Företaget har 75 anställda, varav cirka 11 vid utbildningsenheterna. Sedan starten har nära 1,5 miljarder kronor investerats i simulatorer och kringutrustning de senaste åren i genomsnitt 1 miljoner kronor per år. WANO WANO (World Association of Nuclear Operators) är en internationell organisation som bildades 1989 för att öka kärnkraftens säkerhet och tillförlitlighet genom erfarenhetsutbyte inom olika områden. Antalet medlemsländer uppgår till 36, med sammanlagt cirka kärnkraftverk. WANO är organiserat i fyra regioner med regionkontor i Atlanta, Moskva, Paris och Tokyo samt ett samordnande kontor i London. Sverige ingår i WANOs Parisregion. INNEHÅLL KSU... Introduktion...3 Historik Jämförelse mellan Sveriges reaktorer... Sveriges reaktortyper BWR (kokvattenreaktor)... 6 PWR (tryckvattenreaktor)... 7 Drifterfarenheter Forsmark 1... 8 Forsmark... 1 Forsmark 3... 1 Oskarshamn 1... 1 Oskarshamn... 16 Oskarshamn 3... 18 Ringhals 1... Ringhals... Ringhals 3... Ringhals... 6 Särskild rapportering... 8 Kärnkraftverkens effekthöjningar... 8 Elproduktionen i Sverige... 3 Läsanvisningar Produktionsuppgifter... 31 INES definition... 31 3

Historik Jämförelse mellan sveriges reaktorer Kärnkraftverk Reaktortyp Elektrisk effekt (MWe) Termisk effekt Start kommersiell drift Netto Brutto MWt (år) Barsebäck 1* BWR 6 615 1 8 1975 Barsebäck ** BWR 6 615 1 8 1977 Forsmark 1 BWR 978 1 16 98 198 Forsmark BWR 99 1 8 98 1981 Forsmark 3 BWR 1 17 1 1 3 3 1985 Oskarshamn 1 BWR 73 9 1 375 197 Oskarshamn BWR 59 613 1 8 1975 Oskarshamn 3 BWR 1 15 1 198 3 9 1985 Ringhals 1 BWR 859 98 5 1976 Ringhals PWR 866 91 65 1975 Ringhals 3 PWR 1 51 1 86 3 135 1981 Ringhals PWR 935 97 775 1983 * Avställd 1999 BWR = Boiling Water Reactor Kokvattenreaktor ** Avställd 5 PWR = Pressurized Water Reactor Tryckvattenreaktor En e r g i t i l l g ä n g l i g h e t % 1 9 8 7 6 PWR BWR 7,3 6,3 WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärde) BWR 7,1 % = medelvärde 5 PWR 1999 1 3 5 7 8,1 % = medelvärde BWR Energitillgängligheten hos de svenska kokvattenreaktorerna nådde inte upp till det internationella genomsnittet för, 7,1 %. Skillnaden blev större än förra året och beror på förlängda revisioner. Det svenska värdet blev 6,3 %. Forsmark 1 och 3 lyckades bäst med 89 respektive 86 %. PWR Energitillgängligheten hos de svenska tryckvattenreaktorerna blev lägre än det internationella genomsnittet för, 8,1 %. Sveriges värde blev 7,3 %. Ringhals lyckades återigen bäst med nästan 93 %.

Re a k t o r s n a b b s t o p p Antal 3,,5, 1,5 1, BWR 1,69 WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärde) BWR,5 = medelvärde,5, 1999 1 PWR 3 5 7, PWR,38 = medelvärde BWR De svenska kokvattenreaktorerna hade i medeltal 1,69 snabbstopp under. Det är högre än förra året och det är också högre än WANOs medelvärde på,5. PWR Sveriges tre tryckvattenreaktorer upprepade under, resultatet från 8 då man inte hade några snabbstopp. WANOs medelvärde för världens tryckvattenreaktorer landade på,38. Anmärkning: Reaktorsnabbstoppen redovisas enligt WANOs definition, dvs att endast automatiskt utlösta snabbstopp per 7 timmar kritisk reaktor tas med. Ko l l e k t i v d o s mansievert 3,,5, 1,5 1,,5, 1999 BWR PWR 1 3 5 7 1,1,9 WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärden) BWR 1,51 mansv = medelvärde PWR,73 mansv = medelvärde BWR års medelvärde för kollektivdosen vid de svenska kokvattenreaktorerna blev 1,1 mansv. Det är högre än förra året, men något lägre än WANOs medelvärde på 1,51 mansv. PWR Årets medelvärde för kollektivdosen vid de svenska tryckvattenreaktorerna blev med,9 mansv, något högre än WANOs motsvarande värde på,73 mansv. 5

6 6 Sveriges reaktortyper BWR Ko k v a t t e n r e a k t o r 1 BWR = Boiling Water Reactor I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med styrstavar och huvudcirkulationspumpar. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. Vattnet blir så varmt att det kokar. Den ånga som bildas går ut genom ledningar i reaktortankens övre del. Den 8 C heta ångan, som flödar med 6 1 6 kg/s 3 (beroende på reaktorstorlek), når turbinanläggningen. Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen cirka volt. Av den producerande energin tar anläggingen ca 3 % till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. Reaktor med utrustning Reaktortank 1 Varje kärnkraftsanläggning har en turbingenerator utom R1, F1 och F, som har två. O1 har en en turbin och två elgeneratorer. En tredjedel av den tillförda värmeenergin omvandlas till elenergi. Turbin Elgenerator 3 Ånga Elektroteknisk utrustning Kylvattenpump Bränsleelement Huvudcirkulationspump Kondensor Vatten Kylvatten Fallspalt Kondensat Styrstavar 5 Matarvattenpump Huvudcirkulationspumparna blandar matarvatten och vatten som skiljts av från ångan och cirkulerar det förbi bränslet. Vattnet tas från fallspalten (utrymmet alldeles innanför reaktortankens vägg) och pumpas in i tankens nedre del. Vid full effekt pumpas 7 11 kg vatten genom härden per sekund. (I de yngsta reaktorerna, F1, F, F3 och O3, är huvudcirkulationspumparna placerade i reaktortankens botten, s k internpumpar. Bildens rörsystem finns alltså inte där.) 5 Vattnet pumpas in i reaktortanken igen och kallas då matarvatten. Reaktorn tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar den, alltså 6 1 6 kg/s. När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls ångan av cirka 3 m² havsvatten per sekund (beroende på hur stor anläggningens effekt är). Ångan övergår till vatten, s k kondensat. 6

PWR Tr y c k v a t t e n r e a k t o r PWR = Pressurized Water Reactor I ånggeneratorerna strömmar det heta vattnet från reaktorn i flera tusen tuber och förångar vattnet på utsidan av tuberna. Ångan som bildas är fri från aktivitet eftersom den inte kommit i kontakt med vattnet i reaktorkretsen. Till varje reaktor hör tre ånggeneratorer. Reaktor med utrustning 3 Trycket i kretsen regleras med ett tryckhållningskärl med tillhörande avblåsningstank. Trycket höjs om man tillför värme via en elpatron och sänks om man sprutar in vatten i ångan i tryckhållningskärlet. Tryckhållningskärl Avblåsningstank Ånga I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med borsyra i reaktorkylvattnet. För snabb reglering används styrstavarna. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. 1 Elpatron Styrstavar 1 Vatten Vatten Bränsleelement Reaktortank 5 Den 8 C heta ångan, som flödar med cirka 1 kg/s, delas upp på de två turbinanläggningarna och avger sin energi till turbinernas rotorer. 6 Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen volt. Av den producerade energin tar anläggningen cirka 3 % till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. 3 5 6 Elenergi Ånggenerator I turbingeneratorerna omvandlas 1/3 av värmeenergin till elenergi. Kondensor Kylvattenpump 7 Kylvatten Tuber Kondensat 8 7 När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls den av cirka m² havsvatten per sekund. Ångan övergår till vatten, s k kondensat. Matarvattenpump Reaktorkylpump 8 Vattnet pumpas in i ånggeneratorerna och kallas då matarvatten. Ånggeneratorerna tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar dem, alltså cirka 1 kg/s. Reaktorkylpumparna cirkulerar cirka 6 m² vatten per sekund i reaktorn. 7

Forsmark 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) 1 1 8 6 Nettoproduktion 7,5 TWh Energitillgänglighet 9,1 % Energiutnyttjande 88,1 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Januari: Forsmark 1 kördes på något reducerad effekt under månaden, på grund av begränsningar i de termiska marginalerna. 16 februari: Obefogad stängning av en reglerventil på högtrycksturbin 1. Reaktoreffekten reducerades till cirka 88 %. Efter byte av styrenhet kunde blocket återgå till normal drift. mars: Ett brandlarm från turbinhallen för turbin 11 visade sig bero på ett ångläckage under högtrycksturbinen. En fläns i avtappningsångsystemet läckte så pass mycket att en branddetektor ovanför turbinen löste ut. Läckaget åtgärdades genom byte av packningen i flänsen. Turbin 11s generator producerade åter under påföljande dag. 6 mars: Ett fel i turbinernas tryckreglersystem gjorde att snabbstopp utlöste vid genomförande av turbinventilprov. Se vidare under rubriken. april: Effektreduktion med 5 MWe för åtgärd av ett externt läckage från en ventil i matarvattensystemet i turbin 1. 8 juni: Turbin 1 ställdes av för åtgärd av externt läckage i matarvattensystemet. En rörledning kapades och pluggades. Revisionsavställning 8 juni 1 juli Avställningen planerades till 1 dygn. Förutom bränslebytet, som detta år innefattade utbyte av 1 bränsleelement och omflyttning av, samt provningar, var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Ombyggnad av ventiler i reaktorns säkerhets- och avblåsningssystem. Detta för att minska vibrationerna i avblåsningssystemet så att de inte riskerar att begränsa en effekthöjning. Stora vibrationer i avblåsningssystemet kan orsaka skador och läckage och måste därför åtgärdas. Flera ventilgrupper byggdes om för att åtgärda vibrationerna. Med hjälp av en så kallad sadellösning kunde vibrationerna minskas. Sadellösningen innebär att styrventilgrupper placeras sammanbyggda på en balkkonstruktion som är förankrad mot ångledningen via en sadel. På så sätt blir montaget fastare och vibrationerna minskar. 39 styrstavsförlängare inspekterades. Inga sprickor identifierades. Service och motorbyte på en huvudcirkulationspump. Kontroll och service på ett antal drivdon; byte av 15 st, medan 5 fick nya indikeringar. Turbindelen Endast mindre underhållsåtgärder utfördes i turbinanläggningen under denna revisionsavställning. Forsmark 1 var först med att ansluta till det nybyggda kv-ställverket under revisionsavställningen. Det gamla ställverket från 1977 hade börjat närma sig slutet av sin tekniska livslängd och behövde därför ersättas. Det nya ställverket beräknas hålla i minst 3 år. Förhoppningen är att den nya konstruktionen ska vara tåligare och mer tillgänglig än den gamla. Toleransen mot störningar är bättre och överföringskapaciteten högre. Byte av vatteninnehållet i Forsmarks säker hetsfilter FRISK (Forsmark Reaktor Inneslutnings Skyddssystem). FRISK-anläggningen är ett säkerhetsfilter som skyddar reaktorinneslutningen mot ett för högt tryck vid ett eventuellt haveri. Gas och ånga kan släppas ut genom en filterbassäng (skrubber), som tvättar gasen och ångan. På så sätt stannar minst 99,9 % av de radioaktiva ämnena kvar i filtret. Vattnet i säkerhetsfiltret är en natrium tiosulfatlösning som binder jod bra. Den behövde bytas på grund av bakteriell nedbrytning. Bakterierna i vät skan äter natriumtiosulfat. Härvid bildas svavel väte som förorenar. Revisionstiden blev 3 dygn. Kollektivdosen under revisionen uppgick till,5 mansv. 31 augusti: Nedgång till kall avställd reaktor för åtgärd på en inre ångskalventilsindikering för stängd ventil. Åter i drift den september. 9 september: Nedgång till kall avställd reaktor inför förnyelsearbeten i kvställverket. Åter i drift den oktober. Under året Nedreglering av kraftbalansskäl förekom inte under året. Coastdown-drift förekom inte under året. 6 mars: Efter reduktion av effekten stabiliserade man på cirka 78 % reaktoreffekt inför ventilprovning. Efter att provet påbörjats genom att två ångreglerventiler på turbin 11s högtrycksturbin stängts, stängde även två reglerventiler på turbin 1s högtrycksturbin. I detta läge producerar reaktorn mer ånga än vad som behövs och dumpning (ånga leds i speciella ledningar förbi turbinen, direkt till kondensorn) startar automatiskt. För att komma ur läget kopplade man bort ventilprovningsutrustningen. Nu stängde de återstående två ångreglerventilerna på 8

% 1 8 Energitillgänglighet och utnyttjande Tillgänglighet Utnyttjande 6 3 5 6 7 8 turbin 11 och på grund av det stigande trycket i reaktorn löste delsnabbstopp ut. När dumpreglerventilerna på turbin 1 sedan öppnade fullt sjönk trycket i reaktorn snabbt. Härvid uppstod jäsning (likt det som händer med läskedrycker och champagne när man öppnar flaskan) med snabbstopp av reaktorn som följd på grund av hög vattennivå. % 15 1 5 3 Produktionsbortfall,9 5 6 7 8 Planerat Oplanerat Störningen orsakades av två elektronikfel i två olika kanaler, vilket i sin tur ledde till att reglersystemet inte kunde fungera korrekt. Antal Anläggningsdel Reaktor Turbin 3 5 6 7 8 Felorsak Handhavande Komponent 3 5 6 7 8 mansievert, 1,5 Kollektivdos Revision Drift 1,,5, 3 5 6 7 8 Forsmark 1 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark. Den termiska effekten är 98 MW och den elektriska nettoeffekten är 978 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 9

Forsmark händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) 1 1 8 6 Nettoproduktion 5,53 TWh Energitillgänglighet 6,1 % Energiutnyttjande 63,8 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Januari: Blocket drivs på en effektnivå som är något lägre än normalt, 15 % reaktoreffekt. Detta på grund av begränsningar i bränslebelastning fram till nästa bränslebyte som var planerat till maj månad. februari: Under förberedelser inför provning av hydrauliska utlösnings kretsar i turbin 1, löste en kanal i turbinsnabbstängningskedjan, TS, ut. För att TS ska lösa ut i sin helhet krävs ytterligare en kanal ( av -koppling ). När den utlösta TS-kanalen återställdes, sjönk oljetrycket i ventilmanöversystemet så att tre av fyra pådragsventiler till turbin 1s högtrycksdel stängde. Detta medförde att turbin 1 stoppade och delsnabbstopp med nedstyrning utlöstes på reaktorn. 11 mars: Turbin 1 avställd för åtgärd av oljeläckage vid en koppling på en dränageledning från en reglerventil på högtrycksturbinen. 16 april: Nedgång till kall avställd reaktor för fastställande av skadeorsak och åtgärd av spricka i en rörböj i utloppet från en värmeväxlare i reningssystemet för reaktor vattnet. Bränslebyte, som tidigare var planerat att utföras i maj, tidigarelades och utfördes i stället under detta stopp. Blocket var åter i drift den 9 april. 1 13 juni: Två el-hydrauliska ventilmanöverenheter till högtrycksturbinernas ångreglerventiler felfungerade. Vid första tillfället öppnade berörd reglerventil helt, varefter den gick till helt stängd. Den obalans som uppstod gjorde att reaktoroperatören löste ut en snabb nedstyrning av reaktoreffekten, vilket ger automatiskt delsnabbstopp, d v s ett 15-tal av styrstavarna skjuts in. Den andra ventilmanöverenheten öppnade helt och återgick sedan till sitt reglerläge. Båda enheterna byttes. Senare etablerades cirka 8 % reaktoreffekt för genomförande av ventilprov. juni: Ytterligare en ventilmanöverenhet till en högtrycksturbins ångreglerventil felfungerade och öppnade fullt. Reaktoreffekten minskades till 8 % och manöverenheten byttes. 1 juli: Effektreduktion för ventilprov. 6 juli: Ännu en ångreglerventil på en högtrycksturbin stängde obefogat. Reaktoreffekten minskades till 8 % för att möjliggöra åtgärder. En el-hydraulisk ventilmanöverenhet byttes. Revisionsavställning 13 september 8 december Avställningen var planerad till 6 dygn, från den 13 september till den 9 oktober. Bränslebytet, som detta år utfördes i två etapper, först den 16 8 april och därefter under den planerade revisionsavställningen, innefattade utbyte av totalt 5 bränsleelement, återinsättning av drygt 8 och omflyttning av cirka 5 element vid vardera tillfället, samt provningar. Förutom bränslebyte var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Utbyte av 15 drivdon. Inspektion av 3 styrstavsskaft. Inga defekter upptäcktes. Montage av nya interndelar i reaktortanken, fuktavskiljaren och moderatortanklocket. En av revisionens säkerhetshöjande åtgärder var installationen av automatisk borinpumpning. Det är ett alternativ till styrstavsfunktionen om styrstavarna inte skulle skjutas in i reaktorhärden när reaktorn behöver ställas av. Forsmark har redan en manuellt styrd borinpumpning installerad sedan starten, men Strålsäkerhetsmyndigheten kräver att systemet även ska ha villkor som löser borinpumpning automatiskt. Nu sker automatisk borinpumpning endast om den termiska effekten inte minskat till under åtta procent efter tre minuter vid ett stopp. Utbyte av gummitätningen mellan reaktorinneslutningens vägg och det så kallade mellanbjälklaget, som delar utrymmet i inneslutningen i två delar, dry-well och wet-well. Det är viktigt att mellanbjälklaget är tätt för att inneslutningen ska klara sina uppgifter. Gummitätningen byttes av åldersskäl. Byte av alla fyra inre skalventiler i ångledningarna. Turbindelen Byte av högtrycksturbin och ombyggnad av reglerventiler i båda turbinanläggningarna. Högtrycksturbinerna byttes för att förbereda för ett högre ångflöde vid kommande effekthöjning. De nya turbinerna förbättrar också verkningsgraden något. Mellanöverhettarna byttes av åldersskäl. De nya mellanöverhettarna innehåller en ny typ av fuktavskiljare, med bättre avskiljningsförmåga. När ångan har passerat högtrycksturbinen, har trycket i ångan sjunkit och vatteninnehållet har bildat små droppar. Detta vatten skiljs bort och ångan tillförs energi genom att den värms upp med hjälp av färsk ånga från reaktorn, innan den går in till lågtrycksturbinerna. Denna avfuktning och uppvärmning sker i mellanöverhettaren. Anläggningens åtta huvudkylvattenpumpar modifierades genom att delar i pumparna byttes ut. Därmed kan de ge ett högre flöde än tidigare. Installation av högtrycksdränagepumpar, i det så kallade framåtpumpningsprojektet, var en stor anläggningsändring. Pumparna ökar kapaciteten i matarvattensystemet, vilket krävs vid en högre effekt. 1

% 1 8 Energitillgänglighet och utnyttjande Tillgänglighet Utnyttjande 6 3 5 6 7 8 Betongbeklädnad i kylvattenkanaler renoverades och vissa hjälpkylvattenrör byttes. Forsmark anslöts till det nya kv-ställverket. Se text för Forsmark 1. % 15 1 Produktionsbortfall 1,9 3, Planerat Oplanerat Revisionstiden blev 16 dygn. Kollektivdosen under revisionen blev,5 mansv. 3 december: Förberedelserna inför återstart efter revisionen påbörjades. Blocket fasades in mot det svenska stamnätet den 8 december. Under året Ingen kraftbalansreglering förekom under året. Coastdown-drift förekom inte under året. Inga snabbstopp från effektdrift förekom under året. 5 Antal mansievert 3 3 3 5 6 5 6 5 6 Kollektivdos 7 7 7 8 8 8 Anläggningsdel Reaktor Turbin Felorsak Handhavande Komponent,,5 Revision 1,5 Drift 1,,5, 3 5 6 7 8 Forsmark togs i kommersiell drift 1981. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 1. Den termiska effekten är 98 MW och den elekt riska nettoeffekten är 99 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 11

Forsmark 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) 1 1 8 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Nettoproduktion 8,8 TWh Energitillgänglighet 86,1 % Energiutnyttjande 86, % Januari: Föregående år avslutades med två och en halv månads avställning. Under nyårshelgen startades Forsmark 3. Den 1 januari fasades anläggningen mot det svenska stamnätet, varefter effekt en ökades stegvis med sedvanliga begränsningar för härddriften. Full effekt uppnåddes på morgonen den januari. Driften var sedan lugn under hela januari månad. Några dagar in i januari passerade Forsmark 3s sammanlagda nettoproduktion TWh. Den första fasningen mot det svenska stamnätet skedde den 5 mars 1985. Det tog alltså exakt år och 1 månader att producera TWh. februari: En inre ångskalventil stängde obefogat på grund av ett brott i spolen till skalventilens styrventil. När detta händer uppstår en snabb tryckökning i reaktorn, som i sin tur orsakar en lika snabb effektökning. Reaktorskyddssystemet griper in och styr ner effekten i reaktorn med hjälp av delsnabbstopp och sänkning av huvudcirkulationsflödet genom härden. 19 mars: Vid en störning på yttre nät och åtgärder i samband med detta stoppade två huvudcirkulationspumpar. Detta medförde en mindre produktionsförlust. Prov av ångledningarnas skalventiler genomfördes i samband med störningen. 13 april: På kvällen annandag påsk noterades ökande vibrationer i matarvattenpump A. Beslut togs att skifta till reservpumpen D. När D-pumpen hade startats kontrollerades att tryck och flöde var normala, varefter man stoppade A- pumpen. Kort därpå noterades att varvtalsinstrumentet för D-pumpen visade samtidigt som D-pumpen stoppade. Nu var endast B-pumpen i drift och dess kapacitet räckte inte för att hålla normal nivå i reaktorn på full effekt. Låg nivå i reaktorn gör att effekten automatiskt styrs ned med huvudcirkulationspumparnas varvtal och delsnabbstopp, d v s knappt styrstavar (av befintliga 169) skjuts in i härden. 17 maj: Effektreduktion för prov av ångledningarnas skalventiler. 1 juni: Effektreduktion för prov av ångledningarnas skalventiler. 11 juli: Effektreduktion för prov av ångledningarnas skalventiler. 1 juli: En av två likriktare löste ut i huvud cirkulationspumparnas kraftförsörjningssystem, C-subben. Detta medförde begränsningar i kraftförsörjningen och för de två C-pumparna reducerades varvtalet något. Efter en dryg timme löste de två B-subbade pumparna ut på grund av överström. Överströmsskydden återställdes och B-pumparna startades igen. Felsökning i likriktaren gav inget resultat, varför den återställdes samt startades igen. Därefter återställdes de två C-pumparna till normalt driftvarvtal. juli: Coastdown-drift började. 7 juli: En av två likriktare löste åter igen ut i huvudcirkulationspumparnas kraftförsörjningssystem, C-subben. Inmatningsbrytare till likriktaren kommer att bytas. 31 juli: Revisionen inleddes klockan 19.3, då generatorn kopplades bort från nätet. Revisionsavställning 31 juli 17 september Avställningen budgeterades till 1 dygn. Förutom bränslebyte (som detta år innefattade byte av 16 och omflyttning av 536 bränsleelement) samt provningar, var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Urladdning av hela härden. Omfattande kontroll av styrstavsförlängare och angränsande delar. Av de 95 förlängarna godkändes 7 för fortsatt drift. Den utökade provningen gjordes med anledning av att brustna styrstavar upptäcktes i Oskarshamn 3 och Forsmark 3 föregående år. Se 8 års utgåva av denna rapport. Översyn av två huvudcirkulationspumpar. Service på drivdon, motorbyte på fyra. Byte av två värmekameror i reaktorinneslutningen. Turbindelen Byte av en huvudkylvattenpump. Inspektion av turbinen, varvid konstaterades att turbinanläggningen var i god kondition. Service av reservtransformatorn. Översyn och underhåll av transformatorerna till kv- och 7 kv-nätet. Renovering av kylsystemets oljepumpar och kylfläktar. Total revisionslängd 7 dygn och 18 timmar. Kollektivdosen under revisionen blev, mansv. 11 september: utlöst automatiskt, vid låg effekt, på grund av felaktig inställning av omkopplare. 1 september: Under uppstart efter revisionen, när reaktorn var färdigvärmd till fullt tryck och temperatur, upptäcktes läckage i avlastningsledningarna för ångskalventilerna. Detta medförde att reaktorn måste ställas av för några dagars reparationsarbete. 1

% 1 8 Energitillgänglighet och utnyttjande Tillgänglighet Utnyttjande 6 3 5 6 7 8 Hela startproceduren togs om utan större problem och fasning av generatorn till stamnätet kunde ske 17 september, klockan 13.. % 15 Produktionsbortfall 1, Planerat Oplanerat Oktober: En ny bränsleläcka upptäcktes. 1 Under året Nedreglering av kraftbalansskäl förekom inte under året. Coastdown-drift resulterade i ett produktionsbortfall på 11,3 GWh. 5 Antal 3 5 6 7 8 Anläggningsdel 11 september: utlöstes automatiskt strax efter att kritisk reaktor etablerats. 3 5 6 7 8 Reaktor Turbin Uppstart efter revisionen pågick och man hade klarat av provet Kalla kritiska mätningar. Inför detta prov lägger man ett larmvillkor i effektmätsystemet för lågeffektområdet, i läge utlöst i alla fyra kanaler (subbar), för att konservativt säkerställa att snabbstopp ska lösa ut om kriticitet skulle uppnås. mansievert 3 5 6 Kollektivdos 7 8 Felorsak Handhavande Komponent När de kalla kritiska mätningarna var utförda glömde man att återställa de manuellt utlösta larmvillkoren. När man senare, under start av reaktorn, uppnådde kriticitet, löste snabbstopp ut automatiskt., 1,5 1,,5 Revision Drift, 3 5 6 7 8 Forsmark 3 togs i kommersiell drift 1985. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Oskarshamn 3. Den termiska effekten är 3 3 MW och den elekt riska nettoeffekten är 1 17 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 7 bränsleelement. Cirka % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 13

Oskarshamn 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) 1 1 8 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Nettoproduktion,8 TWh Energitillgänglighet 7,5 % Energiutnyttjande 69,5 % 6 januari: Avställning för åtgärder i reaktorinneslutningen dels läckage i en fläns tillhörande kylsystemet för reaktortanklocket, dels för att åtgärda fel i reaktorinneslutningens läckagemätsystem. 9 januari: Effektreduktion till ca 65 % för turbininspektion med anledning av ett läckage under högtrycksturbinen. 1 februari: I samband med nedgång till kall avställd reaktor för årets andra kortstopp, genomfördes provning av delsnabbstopp. Vid provningen utlöstes också snabbstopp automatiskt. Under avställningen genomfördes bränslebyte och åtgärder av läckage i reaktorinneslutningen. Anläggningen startade igen den 16 februari. 7 februari: Effektreduktion till ca 65 % för inspektion av turbininneslutningen, med anledning av en ökning av flödet i golvdränagesystemet. 6 mars: Anläggningen stoppades för åtgärder av läckage i turbinanläggningen, främst från en dränageledning kopplad till en avtappning från högtrycksturbinen. 5 juni: Effektreduktion till ca 63 % för prov av ångledningarnas skalventiler och avblåsningsventiler i reaktorns tryckavsäkringssystem. 8 juli: Effektreduktion till ca 68 % inför utbyte av branddetektorer i turbininneslutningen. Strålningsnivån är för hög vid full effekt. Juli: Vid provning av ångpådragsventiler till turbinen stängde en av dem felaktigt. utlöstes automatiskt på högt tryck i reaktorn. På grund av problemen med turbinpådraget begränsades effekten till ca 75 % fram till revisionsavställningen. Revisionsavställning 7 september 9 oktober Revisionstiden planerades till dygn och 16 timmar. Förutom bränslebytet, som i år utfördes vid två tillfällen, då totalt 11 brän sleelement byttes och 56 omflyttningar gjordes, var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Provning av moderatortankstativet. En provning som utökades i omfattning sedan man hittat indikationer på sprickor. Byte av drivdon. Uttransport av tre transportbehållare med använt bränsle. Service av ett stort antal ventiler i snabbstoppssystemet. Införande av system 363, Haveriavluftning av reaktortanken. Turbindelen Byte av rör i förvärmarsystemet. Åtgärder på turbinlager, bland annat byte av givare för temperaturmätning. Byte av generatorrotor och åtgärder av isolationsproblem i statorn. Ett tillkommande jobb som visade sig nödvändigt efter provning. Byte av manöverdon (ventilservo) på en ångskalventil. Indikeringskörning av turbin med flyttning av lager. Montage av provuttag i elsubb A och B, vilket kommer att förenkla framtida provningar. Inkoppling och provning av nya processorer i den datorbaserade kontrollutrustningen. Revisionstiden blev 31 dygn. Oskarshamn 1 fasades in mot det svenska stamnätet efter genomförd provning den 9 oktober. Kollektivdosen under revisionen blev 1,1 mansv (rev + kortstopp). 9 oktober: Anläggningen fasades in mot det svenska stamnätet och gick upp till cirka 78 % effekt. 3 oktober: Turbinsnabbstängning löste på grund av lägesfel på högtrycksturbinens ångpådragsventiler. Kall avställd reaktor etablerades senare för åtgärder på turbinregleringen. 6 november: 95 % effekt. Ökad kondens konstaterades i turbininneslutningen. Effekten minskades till ungefär 7 % för att minska trycket i förvärmare och på så vis minska läckaget. Det totala läckaget visade sig dock vara så stort att vidare drift med turbinen var olämplig, varför varm avställd reaktor etablerades för reparationer. Blocket producerade åter full effekt den 8 november. Under året Ingen coastdown-drift eller nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. 1 februari: Vid 1 % reaktoreffekt löstes delsnabbstopp enligt planerat prov och efter sju sekunder utlöstes turbinsnabbstängning och dumpförbud på grund av lågt tryck i reaktorn, vilket i sin tur även löser reaktorsnabbstopp. juli: Vid 1 % reaktoreffekt provades ångreglerventilerna till turbinerna. 1

Vid provet av den andra ventilen utlöste snabbstoppsvillkoret Hög effekt > 11 % då ventilen felaktigt stängde helt, trots operatörens försök att avbryta sekvensen. % 1 8 Energitillgänglighet och utnyttjande Tillgänglighet Utnyttjande 6 När halva ångflödet stängs av ökar trycket tillfälligt i reaktortanken och detta, i sin tur, orsakar en tillfällig effektökning. Hög effekt och högt tryck löser ut snabbstopp var för sig. 3 oktober: Nukleär värmning pågick och, som ett led i återstarten efter RA-9, skulle varma snabbstoppsprov utföras. Vid cirka två bars reaktortryck skedde en falsk nivåökning i reaktortankens nivåmätning. Dränering påbörjades, men de två nivåmätgivarna som ingår i en /-koppling löste ut isolering och snabbstopp av reaktorn. Orsaken till nivåökningen bedömdes vara luft i mätledningarna. När trycket ökade i reaktorn kan luften ha pressats samman och åstadkommit den falska nivåökningen. Efter att berörda mätledningar avluftats visade samtliga nivåmätpunker korrekta värden. 3 % 15 1 5 78.7 1,3 3 Antal 5 3 8 5 6 7 Produktionsbortfall,7 6,8 5 6 7 5 6 7 8 8 8 Planerat Oplanerat Anläggningsdel Reaktor Turbin Felorsak 3 oktober: Vid effektuppgång löste turbinsnabbstängning ut felaktigt vid cirka 8 % effekt. En ventil i vakuumsystemet öppnade inte som den skulle, varför trycket i kondensorn steg och snabbstopp löste ut. mansievert, 5,9 3 5 6 Kollektivdos 7 8 Handhavande Komponent Revision Orsaken till att ventilen i vakuumsystemet inte öppnade var att en temperaturvakt, som blockerar öppning av ventilen, felaktigt indikerade låg temperatur i spärr ångsystemet. Då turbinens axeltätningar inte fick tillräcklig mängd spärrånga läckte gaser in i turbinkondensorn och trycket steg. 1,5 1,,5, 3 5 6 7 8 Drift Oskarshamn 1 togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effek ten är 1 375 MW och den elektriska nettoeffekten är 73 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,5 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 8 bränsleelement. Cirka % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 11 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en radialhögtrycksturbin med två motroterande axlar. På varje axel finns en enkel och två dubbla axiella lågtrycksturbiner. På varje turbinaxel finns en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn. 15

Oskarshamn händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) 1 1 8 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Nettoproduktion 3,95 TWh Energitillgänglighet 77,9 % Energiutnyttjande 76,3 % 11 januari: Effektreduktion för provning av turbinventiler. januari: Effektreduktion inför start av huvudcirkulationspump som varit avställd för byte av släpringar och kol. 31 januari: Effektreduktion för provning av turbinventiler. 1 mars: Effektreduktion till 1 % inför start av huvudcirkulationspump som varit avställd för byte av släpringar och kol. 13 mars: Tillfällig effektsänkning för stopp/start av huvudcirkulationspumpar. 1 mars: Effektreduktion för arbeten i snabbstoppssystemet och provning av skalventiler i ång- och matarvattenledningarna. 1 mars: Effektreduktion för provning av turbinventiler. 18 april: Effektreduktion för kontroll av ångläckage i turbinanläggningen. I samband med detta utfördes även prov av turbinventiler. 7 maj: Reduktion till 8 % effekt för arbete med en reglerventil i förvärmarsystemet. 3 maj: Effektreduktion för provning av skalventiler i ång- och matarvattenledningar samt turbinventiler. juni: Effektreduktion för byte av kol och släpringar i omformaren till en huvudcirkulationspump. 3 juni: Hög nivå i en högtrycksförvärmare, på grund av en felfungerande reglerventil, orsakade by-pass (förbikoppling) av förvärmarstråket, som i sin tur medförde nedstyrning och delsnabbstopp. juli: Coastdown-drift började. 31 juli: Nedgång för revisionsavställning (RA-9) påbörjad. Revisionsavställning augusti 5 september Revisionstiden planerades till dagar. Bränslebytet bestod i att man tog ut 88 bränsleelement och satte in 86 nya. Två återinsattes, d v s de hade stått i förvar i bassäng under den gångna driftsäsongen efter att ha varit i härden någon säsong. 31 bränsleelement flyttades till andra positioner i härden. Utöver bränslebytet och det normala provningsprogrammet var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Installation av haveriavluftning för reaktortanken. Strålsäkerhetsmyndigheten kräver i sin författningssamling att det vid alla händelser ska vara möjligt att uppnå ett stabilt sluttillstånd med vattentäckt härd och etablerad kylning. Vid ett haveri kan det bli nödvändigt att täcka bränslet med vatten genom att reaktor inneslutningen vattenfylls i nivå med härdens överkant. Om gaser finns i reaktortanken vid vattenfyllning av reaktorinneslutningen finns risk att vatteninträngning till reaktortanken hindras. Med avluftning av reaktortanken underlättas vattenfyllning i en sådan situation. Turbindelen Som förberedande åtgärd i moderniseringsprojektet PLEX byttes lågtrycksturbinerna ut. LT-turbinerna hade uppnått sin tekniska livslängd och därmed fanns behov av att byta ut dem till nya moderna turbiner. I huvudsak innebar turbinbytet också modifiering av lager och ett nytt lageroljesystem samt anpassning av turbinhuskylningen. Med nya LT-turbiner har tillgängligheten ökat och verkningsgraden blivit högre. Turbinen ska även klara en högre effekt i samband med att sista etappen av PLEX genomförs. Byte av kylare i lageroljesystemet som en del av moderniseringen. Byte av brandlarmssystem. Åtgärden omfattade utbyte av brandlarmssystem, system för brandspjäll och installation av nytt presentationssystem. Samtliga rum inom Oskarshamn berördes. Förberedande arbeten för moderniseringsprojektet PLEX. Dels har hål borrats för att möjliggöra kylning till de två nya dieselgenerat orerna som planeras, dels har T-stycken med avstängningsventiler monterats på brännoljeledningarna för gasturbinerna för att man senare, under drift, ska kunna bygga bränsleförsörjning till de nya dieselgeneratorerna. Arbetet med att anlägga ett djupvattenintag för kylvatten påbörjades. Detta för att få tillgång till kallare kylvatten. Revisionstiden blev 55 dygn. Oskarshamn fasades in mot det svenska stamnätet efter genomförd provning den 5 september. Kollektivdosen under revisionen blev 1,5 mansv. 5 september: utlöstes manuellt samtidigt som automatiken löste ut snabbstopp på låg vattennivå i reaktorn på grund av felaktig nivåreglering. 7 september: Provdrift startad med fasning tidigt på morgonen. Uppgång 16

till 1,5 %. Därefter många justeringar mellan 99 och 13 %, främst på grund av vibrationer. % 1 Energitillgänglighet och utnyttjande Tillgänglighet 1 oktober: Effekten reducerad till ca 76 % enligt strategi för att eliminera svängningar i dränagerör från mellanöverhettare. 8 6 Utnyttjande 9 oktober: Effektreduktion för åtgärder på rörupphängningar i förvärmarsystemet. 7 november: Effektreduktion för lokalisering av saltvatteninläckage i kondensorn. % 15 1 3 6,5 5 6 7 Produktionsbortfall 8 Planerat Oplanerat 9 november: Nedgång påbörjad till kall avställd reaktor för att åtgärda problem i turbinen och i mellanöverhettaren. Feldimensionerade strypningar i ångavtappningarna från lågtrycksturbinerna måste vidgas för att få rätt tryck i avtappningsångan. 5 Antal 3 5 6 7 8 Anläggningsdel Reaktor 11 december: Blocket fasades in sent den 1 december och effektuppgång till 15 % utfördes under dagen. 3 5 6 7 8 Turbin Under året Ingen nedreglering av kraftbalansskäl före kom under året. Coastdown-driften började den juli. Fram till avställningen inför revisionen sjönk effektnivån från 15 % till 91 %. Produktionsbortfallet blev 31, GWh, vilket motsvarar produktionen under två dygn med full effekt. 3 mansievert,,7 1,5 5 6 Kollektivdos 7 8 Felorsak Handhavande Komponent Revision Drift Två automatiska snabbstopp från effektdrift förekom under året. Båda i samband med återstart efter RA-9. 1,,5, 3 5 6 7 8 Oskarshamn togs i kommersiell drift 1975. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Barsebäck. Den termiska effekten är 1 8 MW och den elektriska nettoeffekten är 59 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,5 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av bränsleelement. Cirka % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 19 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från två dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 1. 17

Oskarshamn 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) 1 1 8 6 Nettoproduktion 1,7 TWh Energitillgänglighet 15, % Energiutnyttjande 15,1 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1 januari: Då året inleddes hade Oskarshamn 3 just startat efter en mycket förlängd revision. Man hade då inspekterat styrstavarna efter att ha funnit sprickor i ett antal styrstavsförlängare samt en styrstavsförlängare som var helt av, vilket berodde på termiska påkänningar. Full effekt uppnåddes den 9 januari. 1 februari: De två ventilerna som förser mellanöverhettarna med värmningsånga stängde momentant, vilket gav upphov till en tryckökning som i sin tur orsakar effekthöjning i reaktorn. Effektbegränsning inträder på 111 % och effekten styrs sedan ner manuellt till cirka 11,5 %. 8 februari: Nedgång påbörjades inför revisionen, RA3-9. Generatorn skiljdes från nätet klockan., 1 mars. Revisionsavställning 1 mars 3 maj Projekt PULS har som mål att säkerhetsmodernisera anläggningen så att huvuddelen av myndighetskraven uppfylls, att höja den termiska effekten på Oskarshamn 3 till 3 9 MW och den elektriska maxeffekten till 1 5 MW samt att byta kritiska komponenter för att säkra 6 års drift. Projektets åtgärder infördes under revisionen. Reaktordelen Total urladdning och återladdning av allt bränsle. Bränslebytet bestod i år av att 118 bränsleelement togs ut ur reaktorn och 1 färska element sattes in. Fyra partikelfällor, utformade som bränsleboxar, sattes in med uppgift att rena reaktorvattnet för att minska risken för bränsleskador. Under bränslebytet utfördes också 55 omflyttningar. Urladdning och återladdning av samtliga styrstavar. Byte av skaft på ett stort antal styrstavsförlängare. Efter revisionen utgjordes reaktorns 169 styrstavar av 79 reparerade och 9 nya. Installation av två nya grupper i snabbstoppssystemet. Byte av elva sonder i mätsystemet för neutronflöde (reaktoreffekt). Byte av nivågivare och tillhörande elektronik för snabbstoppssystemets vattentankar. Byte av interna delar i reaktortanken. Byte av skalventiler i huvudångsystemet. Byte av samtliga huvudcirkulationspumpar. Installation av ny logikutrustning för reaktorns säkerhetssystem. Installation av nya kylkedjor (pumpar, kylare, rör, ventiler, etc). Turbindelen Byte av både högtrycksturbinen och de tre lågtrycksturbinerna. Installation av en ny generator. Byte av samtliga huvudkylvattenpumpar. Installation av nya aggregat- och stationstransformatorer. Inspektion av kylvattenkanaler. Revisionen skulle, enligt planeringen, pågå i 91 dygn. Första fasning efter genomförd revision gjordes under kvällen den 1 december, efter 87 dygns revision, d v s 196 dygn efter ursprunglig tidsplan. Kollektivdosen under revisionen blev,53 mansv. 18 oktober: Första start av reaktorn efter projekt PULS införande. 17 december: Reaktorn återstartades efter ett snabbstopp den 1 december och driftsättningen av anläggningen återupptogs med fasning samma dag. Uteffekten ökades till drygt 37 MW och denna effekt behölls sedan över jul- och nyårshelgerna. Under året Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Coastdown-drift förekom inte under året. 18 oktober: Första start av reaktorn efter projekt PULS införande skedde denna dag. Samma dag erhölls reaktorsnabbstopp på grund av att effekten i reaktorn sjönk snabbare än vad mätningen klarar av i samband med varma snabbstoppsprov. Inom projekt PULS har delsnabbstoppet utökats till att omfatta ytterligare en snabbstoppsgrupp, det vill säga totalt 17 styrstavar i två snabbstoppsgrupper. 3 november: Under eftermid dagen låg turbinen på driftvarvtal, 1 5 varv per minut, i samband med provning. Enligt planen skulle en av de två lageroljepumparna stoppas för kontroll av lageroljetryck med enbart en pump i drift. Därefter skulle turbinsnabbstängning lösas ut och turbinen skulle rulla ut (stanna). Under utrullningen uppstod onormalt stora vibrationer vid kritiska varvtal, varvid turbinoperatören släppte in luft i kondensorn, utlöste vakuumsläckning för att höja trycket i kondensorn och på så sätt bromsa turbinen snabbare. Detta förfarande är helt i enlighet med instruktionen. Efter det att vakuumsläckningen återställts gjorde trycket en liten översläng och nådde upp till utlösningsgränsen för dumpförbud. Med TS redan utlöst ger detta snabbstopp av reaktorn. 1 december: Anläggningen befann sig i stabilt läge med cirka 3 % reaktor effekt då larm kom för lågt tryck i styroljan 18

% 1 8 Energitillgänglighet och utnyttjande Tillgänglighet Utnyttjande 6 3 5 6 7 8 till vakuumsläckningsventilerna. Kontroll både i kontrollrum och i turbinanläggningen verifierade att trycket sjönk. Samtidigt påbörjades effektminskning på reaktorn med snabb manöversekvens för styrstavarna. En halvtimme efter larmet började trycket i kondensorn öka och skiftlaget beslutade att man skulle lösa ut turbinsnabbstängning, TS. Vid TS får man också delvakuumsläckning (se 3 november), som öppnar vakuumsläckningsventilerna. Vid den automatiska återställningen räckte inte styroljetrycket för att stänga vakuumsläckningsventilerna. Trycket steg snabbt i kondensorn och dumpförbud löste ut. Med redan utlöst turbinsnabbstängning ger dumpförbud automatiskt snabbstopp. Orsaken till att styroljetrycket sjönk var en obefogat stängd handventil. Ventilen hade troligen stängt på grund av vibration er i rörledningen som den satt i. % 15 1 5 Antal 3 3 3 Produktionsbortfall 5 6 7 5 6 7 5 6 7,9, 8 8 8 53,3 Planerat Oplanerat Anläggningsdel Reaktor Turbin Felorsak Handhavande Komponent mansievert Kollektivdos,,53 Revision 1,5 Drift 1,,5, 3 5 6 7 8 Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift 1985. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 3. Den termiska effekten är 3 9 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 15 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 7 bränsleelement. Cirka % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 19

Ringhals 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) 1 1 8 6 Nettoproduktion 1,3 TWh Energitillgänglighet 17, % Energiutnyttjande 17, % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 5 januari: Återstart efter revisionsavställning 8. 1 januari: Urdrifttagning av turbin 11 på grund av ångläckage i utrymme för högtrycksturbinen. Ångläckaget fanns i flänsar på ångledningen till högtrycksturbinen. Svårhanterbar konstruktion som gav upphov till att flänsen inte drogs rakt vid senaste monteringen i samband med byte av högtrycksturbinen. 1 mars: Revisionsstart. Produktionen för året var 1 358 77 MWh brutto och 1 31 311 MWh netto. Tillgängligheten var 17, % och energiutnyttjandet var 17, %. Tillgängligheten nådde inte 78,8 % som var planerat. Detta berodde på de komplikationer som uppstod i samband med införandet av projekt RPS/SP (Reactor Protection System och Safety Package ) samt problemen med flödespendlingar i härdnödkylsystemet. Revisionsavställning 1 mars 18 maj Effektreduktion inför revisionsavställningen påbörjades lördagen den 1 mars, kl 16:3, och revisionen startade söndagen den 15 mars, kl 6:, då sista turbinen togs från nät. Revisionen var beräknad till 6 dygn. Under revision tillstötte dock problem som resulterade i en förlängning av revisionsavställningen över årsskiftet /1. Den korta driftperioden berodde dels på en sen uppstart efter revisionsavställningen 8, orsakad av tryckproblemen i härdnödkylsystemet, dels på de problem som blev följden av en oreglerad inpumpning via härdnödkylsystemet, som inträffade i samband med nedkylning av reaktorn. Ytterligare skäl till den korta driftperioden var komplikationer vid införande av projektet avseende nytt reaktorskyddssystem (RPS) och resteffektkylsystem (SP). Under perioden utreddes även den händelse som inträffade vid oreglerad inpumpning under revisionsavställningen 8. Ringhals 1 har haft en oplanerad störning/ bortfall i samband med uppstarten efter revisionsavställning. Tidskritiska arbeten var projekt RPS/SP och åtgärder på lågtrycksturbinerna efter upptäckta sprickindikationer under avställningen 8. Avställningstiden var ursprungligen planerad till 6 dygn men blev förlängd med 9 dygn. Återstarten skedde onsdagen den 9 mars 1, kl :33, vilket innebar en avställningstid på 358 dygn, 18 timmar och 3 minuter Förutom bränslebyte, drivdonsservice, skalventilsprovning och förebyggande underhåll utfördes bland annat följande arbeten. RPS Uppdelning av säkerhetsfunktioner i två av varandra oberoende delar. Inkoppling av ny lågtryckspump för spädmatning av reaktorn. Ombyggnad av högtrycksspädmatning, inklusive en ny dieselgenerator. SP Införande av ny oberoende resteffektkylkedja. Övriga stora projekt Byte av mellanbjälklagstätning i reaktorinneslutningen. En fortsättning av tidigare års miljökvalificering av elkomponenter (MILK). En fortsättning av rörbrottsförankringsprojektet (DEAR). Fortsättning av projektet avseende byte av ställverk (BAS). Under revisionsavställningen upptäcktes ett antal större tekniska problem, varav de nedanstående var de mest tidsstyrande. Genomförande av RPS/SP-projekten. Provdrift av RPS/SP-projekten. Analys av problemen med flödespendlingar i härdnödkylsystemet. Underhållsverksamheten har bedrivits enligt fastställda rutiner och i överenskommen omfattning. Oförutsedda händelser har inträffat med en högre frekvens än tidigare år. Orsaker har analyserats och brister har konstaterats inom ett antal områden, som åldrande anläggning, brist på reservdelar, generationsväxling, rutiner och instruktioner. Den sammanfattande bedömningen är att statusen på anläggningens komponenter och utrustningar är acceptabel, men en större fokusering på underhållet fordras för att förbättra anläggningens status. Kollektivdosen under revisionen blev, mansv. Under året Coastdown-drift har inte förekommit under året. Kraftbalansreglering förekom inte under året. Inga snabbstopp från effektdrift förekom under året. Däremot erhölls ett snabbstopp under provdriften av tryckavlastningssystemet. Under året har 5 rapportervärda omständigheter rapporterats. Antalet rapportervärda omständigheter och oförutsedda händelser är relativt många och i paritet med de tre senaste åren.