SUDI BEREUER rukta inte! Kursutbud 2014 2015 Birdnerd Publications gymnasiet lärkans kursutbud 2015 16
KURSUBUD 15/16 Detta häfte presenterar läroämnen och kurser i Lärkan i en förkortad version av skolans läroplan. Här får du veta vad olika kurser innehåller, så att du kan planera ditt studieprogram för gymnasiet. Ditt studieprogram skall innehålla minst 75 kurser, av dem skall minst 10 vara fördjupade kurser. Du får naturligtvis ha flera kurser än 75 i ditt program. bligatoriska kurser De obligatoriska kurserna är gemensamma för alla gymnasier i inland, och måste ingå i ditt program. Innehållet är bestämt av Utbildningsstyrelsen, och numreringen av kurserna är löpande från 1. De val du skall göra här gäller om du skall läsa lång eller kort matematik, vilket obligatoriskt språk du läser och hur du skall fördela dina kurser i konstämnena (bild, musik). ördjupade kurser De fördjupade kurserna är kurser som går djupare in i de enskilda läroämnena. De är också bestämda av Utbildningsstyrelsen och numreras löpande, som en direkt fortsättning på de obligatoriska. Valfria läroämnen (t.ex. - och -lärokurser i språk) innehåller enbart fördjupade och tillämpade kurser. I alla realämnen finns fördjupade kurser som du skall beakta, speciellt i det eller de realämnen du planerar att ta med i din studentexamen. Det är ditt eget intresse och dina planer på eventuella fortsatta studier som skall leda dig när du avgör vilka valfria läroämnen och fördjupade kurser du väljer. illämpade kurser De tillämpade kurserna är särskilda tilläggskurser, som skolan själv har utvecklat. De kan vara kopplade till de obligatoriska ämnena eller fristående, som programmet i media och kommunikation. Märk särskilt de studentförberedande kurserna i studentskrivningsämnen. De tillämpade kurserna är numrerade från 20 (studentförberedande kurser) eller 21 framåt. Märk att endast godkända tillämpade kurser beaktas i kursantalet i ditt studieprogram! M B1 M RY M M BI GE B
INNEHÅLL LÄRKN GLBL 4 MDERSMÅL CH LIERUR 8 NSK, -LÄRKURS 14 NSK, B1-LÄRKURS 19 NSK, MDERSMÅLSINRIKD 21 GELSK, -LÄRKURS 24 NSK, -LÄRKURS 28 GELSK, -LÄRKURS 32 NSK, -LÄRKURS 34 SK, -LÄRKURS 36 NSK, -LÄRKURS 38 RYSK, -LÄRKURS 40 SK, -LÄRKURS 42 MEMIK, LÅNG LÄRKURS 44 MEMIK, KR LÄRKURS 49 BILGI 52 GEGR 54 YSIK 56 KEMI 60 EVNGELISK-LUHERSK RELIGIN 64 RDX RELIGIN 66 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKP 68 LS 70 PSYKLGI 72 HISRI 74 SMHÄLLSLÄR 78 HÄLSKUNSKP 82 MUSIK 84 BILDKNS 88 GYMNSIK 92 SUDIEHNDLEDNING 95 MEDI CH KMMUNIKIN 96 SMHÄLLSGGEMNG 100 ISÅDE KURSER 102 SUDEXM 104 KURSUBUD 107 Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
4 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 DE GLBL GYMNSIE kunskap & kommunikation M B1 M RY M M BI GE B
Lärkan Global 5 Den globala världen medför att människorna knyts närmare varandra på många olika plan. Vi strävar efter att ständigt ha en interaktion med världen utanför skolan och efter att våra studerande ska känna ett globalt ansvar, ha förmågan att kunna sätta sig in i en annan människas situation och se sig själva som en del av en större helhet. Under en period varje läsår jobbar flera grupper ämnesöverskridande kring ett gemensamt tema. rbetet avslutas med ett globalt café där de studerande presenterar och diskuterar sina arbeten. Internationella projekt inom ramen för olika ämnen ger de studerande möjlighet att fördjupa sig i olika länders språk, historia, kultur och näringsliv. De internationella projekten kan avlutas med en resa till området som behandlats. Genom Studia Generalia-föreläsningar i skolan får de studerande bekanta sig med bland annat aktuella händelser, intressanta fenomen eller forskningsresultat. Den som vill engagera sig i globala frågor kan också välja att fördjupa sig i ett tema som man själv väljer och dokumentera sina erfarenheter i skriftlig eller visuell form, med andra ord avlägga ett globalt diplom. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
6 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 Globalt diplom ör att avlägga ett globalt diplom krävs följande: specialarbetet kan vara en skriftlig avhand ling, en portfölj med text- och bildmaterial eller en dokumentärfilm. diplomarbetet får också utföras på ett annat språk än svenska om studeranden läst det på -nivå eller innehar motsvarande kunskaper i det. I detta fall är språket en bedömningsfaktor av samma vikt som innehållet. flera studerande kan samarbeta kring ett gemensamt tema/ämne. arbetet presenteras inom skolan och kan, om studeranden så vill, publiceras även i andra sammanhang. ör ett utfört specialarbete ges en skild gymnasiekurs och ett diplom. Specialarbetet nämns också på avgångsbetyget från gymnasiet. M B1 M RY M M BI GE B
Lärkan Global 7 Den som planerar att avlägga ett globalt diplom ska vända sig till en lärare för att komma överens om hur arbetet kan inledas. En bra start för arbetet kan vara att bekanta sig med N:s millenniemål på webbadressen www.millenniemalen.nu. Det är också bra att bekanta sig med någon organisation som är engagerad i globala frågor och internationellt utvecklingsarbete (se kurs S21). Sådana organisationer är till exempel WW, Plan, Röda Korset, Nada, Kyrkans Utlandshjälp, inska Missionssällskapet. MK-programmets filmkurs (MK25) och filmfestivaler kan ge intressanta och tankeväckande perspektiv på globala frågor med filmens uttryck. Kunskap nalytiskt och kritiskt tänkande är viktigt i dagens värld. Vi strävar efter att våra studerande ska se olika samband och kunna koppla den kunskap de får i skolan till verkligheten. Undervisningen i Lärkan strävar efter att ge studeranden en god bas för kommande studier. Genom gedigen kunskap når man konkurrenskraft i den fortsatta utbildningen och i livet. Vi strävar efter att åstadkomma en studiemiljö som stimulerar våra studerande till goda prestationer. Vi vill satsa på modern utrustning, utnyttja IK och hitta innovativa undervisningsmetoder. Inom alla undervisningsämnen ger projektarbeten en möjlighet för studerande att fördjupa sig och få extra utmaningar i sitt arbete. Studiebesök och samarbete med bland annat universitet, forskningsinstitutioner, företag och olika organisationer ger en fördjupning av kunskapen och en inblick i vad fortsatta studier kan föra med sig. Kommunikation Under alla våra kurser jobbar vi med att våga ha åsikter och ta ställning till vad som händer i världen och sedan med att också våga uttrycka dessa åsikter. Interaktionen är en central del av undervisningen. Interaktion övas till exempel genom grupparbeten där studerandena hjälper varandra och löser problem tillsammans. Genom muntliga presentationer får de studerande öva sig på att uttrycka sig inför publik. Specialarbeten ger studeranden en möjlighet att presentera sin egen fördjupning för andra. En betydande del av kommunikationen består också av bilder, film och musik. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
8 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 MDERSMÅL CH LIERUR Modersmål och litteratur i Gymnasiet Lärkans läroplan Lärkan erbjuder förutom de nationella kurserna (obligatoriska och fördjupade) en förberedande kurs inför studentexamensproven samt kurser inom områdena litteratur och kultur, media samt drama. Kursernas innehåll anpassas till den miljö Lärkan verkar i genom att de studerande bl.a. får bekanta sig med det rika kulturutbud som finns i huvudstadsregionen. Skolans medieinriktning har många knytpunkter med modersmålsämnet och kursen i journalistik samarbetar med andra ämnen och ämnesområden för att ge ett meningsfullt stoff för journalistiska texter. Kurserna i drama kan ingå som en del av gymnasiediplom i teaterkonst och debattforum ger tillsammans med kursen i retorik en god grund för det muntliga slutprovet i kommunikation. Modersmålet i studentexamen Provet i modersmål och litteratur i studentexamen är tudelat i det ingår ett prov i text kompetens och ett REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 M 1, M 2 M 7 M 21, M 23, M 24 ÅRSKURS 2 M 3, M 4, M 5 M 21, M 22, M 23, M 24 ÅRSKURS 3 M 6 M 8, M 9 M 20, M 21, M 22 essäprov. Betyget i modersmål bestäms genom en viktning av de poäng som ernåtts i vartdera provet. räning inför proven ingår i de obligatoriska kurserna, i kurserna M8 och M9 M B1 M RY M M BI GE B
Modersmål 9 samt i den studentförberedande kursen M20. I provet i textkompetens mäts den kritiska och kulturella läsförmågan och den språkliga uttrycksförmågan. Med textkompetens avses examinandens förmåga att analysera, tolka, bedöma, tillgodogöra sig och producera olika texter medveten om deras syfte och kontext. I kompetensen ingår också förmåga att göra iakttagelser om textens uttrycksmedel och att tillämpa sitt kunnande både i textreception och i textproduktion. I essäprovet bedöms hur allmänbildad examinanden är, hur väl utvecklade tankeförmågan, den språkliga uttrycksförmågan och förmågan att behärska helheter är. En del av uppgifterna i provet är materialbaserade. rbetsmetoder rbetsmetoder som kan användas är till exempel lärarledd undervisning i klass, diskussion i klass, fördjupande grupp- eller pararbeten, reflekterande självständiga muntliga och skriftliga uppgifter, processkrivning, dramaövningar. Bedömning Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur beaktar läroämnets alla delområden. I kursvitsordet ingår bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande. Provet i muntlig kommunikation Under sista skolåret kan du också avlägga ett prov i muntlig kommunikation. Provet är landsomfattande och består av två delar: ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Över ett avlagt prov utfärdas ett diplom, som upptas som bilaga till ditt avgångsbetyg från gymnasiet. Diplomet kan ge extra poäng när du söker till en högskola. nmälan till provet i muntlig kommunikation sker i samband med anmälan för vårens studentskrivningar. Ifall du vill avlägga provet är det önskvärt att du deltar i M7. Närmare upplysningar om provet i muntlig kommunikation får du av modersmålslärarna. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
10 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 M 1 En värld av texter Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. Centralt innehåll: skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer, olika textgenrer och deras funktion i samhället, reflektion kring det egna läsandet, introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa, olika sätt att analysera skönlitterära texter, grundprinciperna för materialbaserat skrivande och för gruppkommunikation. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 2 Epik och medietexter Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. Centralt innehåll: retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter, tidningstexter och andra medietexter, bild- och filmanalys, källkritik, analys av språkets strukturer, romanen som litterär genre, gränser mellan fakta och fiktion med dokumentär romanen och populärkulturen som utgångspunkt samt recensioner. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 3 exter, kultur och identitet Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. Centralt innehåll: det svenska språkets ursprung och nuläge i inland, tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen, begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter, analys av text-, sats- och ordstrukturer, den finlandssvenska litteraturen och dess historia, förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M B1 M RY M M BI GE B
Modersmål 11 M 4 exter i Norden Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. Centralt innehåll: de nordiska språkens gemensamma bakgrund, skillnader och likheter mellan de nordiska språken, samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden, produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats, skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen, dramatikanalys och teaterbesök, läsning, dramatisering och gestaltning av texter. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 5 Moderna texter Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. Centralt innehåll: lyrikanalys: stil, struktur, reception, produktion av reflekterande och analyserande texter, 1900- och 2000-talets litteratur och litterära ismer samt litterära diskussioner inför publik.kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 6 extens makt Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. Centralt innehåll: argumentationsanalys, analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning, reklamanalys, källkritik, skillnader mellan kvinnligt och manligt språk, äldre och nyare tendenslitteratur samt teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
12 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 M 7 Muntlig kommunikation Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. Centralt innehåll: typiska drag i olika interaktionssituationer, verbal och nonverbal kommuni kation, olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner samt kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 8 ördjupad skriv- och textkompetens Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. I kursen repeteras och fördjupas teman som textgenrer, textanalys och textanalytiska begrepp, textkomposition, språkstruktur och språkriktighet samt kreativt skrivande. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 9 Litteratur som glädje och kunskap örkunskap: M2 Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. Centralt innehåll: tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer, intertextualitet, att skriva analytiskt om litteratur, att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M B1 M RY M M BI GE B
Modersmål 13 M 20 Studentförberedande kurs Kursen ger den studerande beredskap för studentproven i modersmål och litteratur. Centralt innehåll: övning att producera texter som motsvarar studentexamensuppgifter samt individuell handledning i skrivprocessen. Kursen bedöms med prestationsanteckning, baserat på de olika delområdena i kursen. M 21 Drama Centralt innehåll: manusskrivande, regiarbete, scensättning, rolltolkning och scenografi. Kursen bedöms med prestationsanteckning, baserat på de olika delområdena i kursen. M 22 Litteratur på egen hand örkunskap: M2 Centralt innehåll: läsning av ett urval skönlitterära verk på egen hand, skrivande av portföljarbeten om samtliga verk, deltagande i en inledande och en avslutande individuell diskussion. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds.kursen bedöms med vitsord, baserat på de olika delområdena i kursen. M 23 Journalistik Centralt innehåll: analys av medietexter, nyhetsvärdering, presshistoria, pressetik, metoder för research, källkritik, artiklar, intervjuer och reportage. Kursen bedöms med prestationsanteckning, baserat på de olika delområdena i kursen. M 24 Praktiskt tidningsarbete örkunskap: M23 Kursen ger den studerande möjlighet till praktiskt tidningsarbete, som medlem i redaktionen för Lärkans skoltidning lingan eller som medlem i redaktionen för Helsingforsgymnasiernas gemensamma e-tidning som görs i samarbete med Helsingfors arbis och HBL. Kursen bedöms med prestationsanteckning, baserat på de olika delområdena i kursen. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
14 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 NSK REKMMDERD SUDIEGÅNG enligt modellen N; M; NB ÅRSKURS 1 N 1 3; M 1 3; NB 1 2 N 23; M 22 ÅRSKURS 2 N 4 6; M 4 6; NB 3 5 N 8; M 8; NB 7 N 21 23; M 21 22 (N 20; M 20) ÅRSKURS 3 (N6; M6) N 7; M 7; NB 6 7 N 20; M 20, N 21 23; M 21 22 NB-kurserna erbjuds centralt i ölö specialiseringsgymnasium aftonlinjens regi. N 22 motsvarar M 8 N 23 motsvarar M 22 inska i Gymnasiet Lärkans läroplan Som ett gymnasium i den tvåspråkiga huvudstadsregionen beaktar vår skola den språkliga verklighet som de studerande lever i. Även det rikliga kulturutbudet och huvudstaden som centrum för landets samhällsliv beaktas. ör att förbereda de studerande för studentexamensprovet i finska erbjuder skolan som tillämpad kurs en preparationskurs för studentprovet. ör att fördjupa de studerandes kännedom om finsk litteratur har skolan en tillämpad portföljkurs med litteraturläsning. inska i studentexamen Studentexamensprovet kan antingen vara ett prov i - finska eller B- finska. I provet ingår en hörförståelsedel samt en skriftlig del. inskan kan väljas som obligatoriskt eller valfritt ämne i studentexamen. När den studerande vill avlägga studentprovet i finska bör alla de obligatoriska kurserna vara avlagda samt helst också N20 eller M20 (preparationskurs för studentexamensprov). Provet kan skrivas antingen på våren i åk 2, på hösten i åk 3 eller på våren i åk 3, vilket den studerande bör beakta vid val av kurser för årskurserna 2 och 3 (se även Rekommenderad studiegång). rbetsmetoder I kurserna i N, M och NB utförs olika slag av muntliga och skriftliga uppgifter. lika slag av audiovisuella hjälpme- M B1 M RY M M BI GE B
inska - lärokurs 15 del kan användas i undervisningen. Under kurserna kan föreläsare bjudas in och studiebesök göras. Bedömning I bedömningen av kurserna i N, M och NB beaktas de studerandes skriftliga och muntliga prestationer. De obligatoriska och de fördjupade kursernas vitsord påverkar slutvitsordet i läroämnet. Även de tillämpade kurserna kan påverka slutvitsordet. Prov i muntliga språkfärdigheter Du kan avlägga ett prov i muntliga språkkunskaper i finska. Provet är nationellt och utformas av Utbildningsstyrelsen. Provet ingår i kurs N7/M7/NB6, det kan inte avläggas som ett fristående prov. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. -LÄRKURS N 1 Människans vardag och fritid De studerande bekantar sig med olika verksamheter, situationer och tjänster i närsam hället. Ur skönlitteraturen läses en vardagsskildring. I grammatiken behandlas finskans verbformer och grundläggande objektsregler. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. N 2 Natur och miljö Naturen och olika miljöer i inland behandlas ur närings-, turist- och rekreationssynvinkel. De studerande läser saktexter om natur och miljö och iakttar och diskuterar företeelser och frågor i anslutning till dem. En litterär rese- eller naturskildring läses och refereras. I grammatiken repeteras och fördjupas finskans nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
16 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 N 3 Handel, teknik och kommunikation Genom artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar bekantar sig de studerande med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst, särskilt med fordon och trafikregler. I grammatiken behandlas finskans particip och participuttryck och de satsmotsvarigheter som bygger på dem. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. N 4 Samhället och massmedia Med hjälp av texter om inlands samhällsskick och om närsamhället behandlas grundläggande begrepp och drag i politik och samhället. I tidningar läses nyhetsreportage och ledare. I grammatiken behandlas finskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa. Studiebesök på någon av radio- och tv-stationerna eller tidningsredaktionerna i staden kan göras. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. N 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv lika utbildningsvägar och yrkesval diskuteras liksom näringsliv och tjänster. De studerande tar del av utbildningen och studierna på ett särskilt område och läser texter, annonser och broschyrer om olika yrken. Under kursen kan gästföreläsare från företag och institutioner i Helsingfors inbjudas. En biografi läses och presenteras. inlands näringsliv, handel och produktion behandlas utförligare än i kurs. I grammatiken fördjupas behärskningen av objekt, de viktigaste adverbialen samt attribut. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. M B1 M RY M M BI GE B
inska - lärokurs 17 N 6 insk kultur och litteratur Kända finska författare och viktiga kulturområden behandlas. Studiebesök på ett museum kan göras. Ett (äldre) skönlitterärt verk läses och analyseras. Dessutom diskuteras olika stil- och variationsfrågor i anslutning till texterna. Under kursen görs ett teaterbesök. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. Denna kurs väljs om möjligt efter att du avlagt kurs HI4. N 7 Presentera och diskutera Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts. På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmågan att tala finska i olika situationer. emaområden kan vara studie- och arbetslivet, samhället vi lever i, politik och aktivt medborgarskap, populärt hållen vetenskap och teknik, kultur, mänskliga relationer, hållbar utveckling och framtidsutsikter ur ett globalt perspektiv. Övningarna ska omfatta såväl monologer som dialoger och debatter. Som utgångspunkt används aktuella texter och hörförståelsematerial. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. N 8 Världen och vi Under kursen läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i olika texter om aktuella ämnen. Särskild vikt läggs vid globala utvecklingslinjer och ämnen som anknyter till olika världsbilder. Även skönlitterära texter läses och uppmärksamhet fästs vid texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig i att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. Kursen bedöms med vitsord som baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursen. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
18 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 N 2 Preparationskurs för studentprovet Hörförståelse och studentprovets skriftliga uppgifter övas. Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med G eller 4. N 21 Litteraturläsning De studerande väljer och läser åtta verk från kursens boklista, skriver korta rapporter om böckerna samt deltar i ett slutprov. Kursen är en portföljkurs och omfattar inga lektioner och bör avläggas inom ett läsår. ör godkänd kurs krävs att åtta godkända bokrapporter lämnats in och därefter ett godkänt slutprov skrivits. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). N 22 Skrivandets konst Kursen motsvarar M 8 i det modersmålsinriktade programmet. De studerande lär sig skriva olika slag av texter, till exempel redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser och essäer även utgående från ett bestämt material. De studerande lär sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt samt att kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor. lika slag av texter analyseras och skrivs med hjälp av tillgänglig datateknik. externa kan även vara fiktiva. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av till kursen hörande uppgifter. N 23 Kulturprojekt Studerande bekantar sig under kursen med ett land eller ett område där finskans släktspråk talas. De studerande arbetar med ett tvärvetenskapligt projektarbete med anknytning till landet/området. Slutprodukten för varje studerande är ett skriftligt arbete, som presenteras även muntligt. I kursen ingår en studieresa till området. Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med prestationsanteckning G. M B1 M RY M M BI GE B
B1-LÄRKURS RDNS VID ÖLÖ GYMNSIUM NB 1 Vardagsfinska inska B1 - lärokurs lika servicesituationer övas, t ex i butiker, telefon, banker, på posten och på resor. I grammatiken repeteras och utvidgas finskans verblära i aktiv och passiv och i anslutning därtill de viktigaste objektsreglerna, pronomina och unipersonella uttrycken. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. 19 NB 2 Människor, natur och sevärdheter i inland exter och lämpliga broschyrer om platser, sevärdheter och naturen på olika håll i inland läses. Likaså läses utdrag ur någon lättare skönlitterär skildring om människorna och livet där. I grammatiken repeteras kasus- och pluralböjningen med särskild uppmärksamhet på finskans konsonant- och vokalväxlingar. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. NB 3 Utbildning, intressen och fritid Via tryckta guider, webbsidor eller artiklar bekantar sig de studerande med någon utbildning. De läser, lyssnar eller tittar på reportage om fritidssysslor. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. NB 4 ffärs- och yrkesliv Konsumtionsvanor och arbetsvanor diskuteras med hänsyn även till människans hälsa och om givningens förväntningar. Någon artikel om yrkesliv och lämpliga eller intressanta yrken läses. I grammatiken behandlas finskans räkneord och användningen av dem i pris- och tidsuttryck, samt adjektiv och adverb. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
20 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 NB 5 rafik, teknik och miljö Några lättare texter om trafik och fortskaffningsmedel, vanliga tekniska hjälpmedel samt exempel på bruksanvisningar läses. Deras förtjänster och nackdelar diskuteras både ur användnings- och miljösynvinkel. I texterna studeras även användningen av finskans particip och viktigaste nominaluttryck samt typexempel på hur finskans ordförråd är uppbyggt genom sammansättningar och avledningar. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. NB 6 tt förstå, tala och skriva finska bättre Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts. De studerande ska uppöva sin förmåga att förstå talad finska i olika sammanhang och vid behov reagera eller svara på talet t.ex. i alldagligt umgänge, vid guidningar och i presentationer. De ska kunna berätta litet om sig själva och sina intressen samt lära sig att fråga sig fram och svara på frågor i servicesituationer. Därtill ska de öva sig i att förstå huvudinnehållet i nyheter, aktualitetsprogram, reportage och filmer, att följa med diskussioner på teve eller på möten och kunna besvara enkla frågor eller ta ställning till dem. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. NB 7 inland i dag De studerande bekantar sig genom massmedier och lämpliga facktexter med det finländska samhälls- och kulturlivet idag. Genom artiklar, V- eller radioprogram fördjupar de sig på något område eller i någon genre och bekantar sig med en berömd finländsk person eller kända inhemska alster på området. I texterna iakttas vid sidan av innehållet även förekomsten av idiomatik, nominalformer och satsmotsvarigheter. Kursen bedöms med vitsord, som baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursen. M B1 M RY M M BI GE B
Modersmålsinriktad finska 21 MDERSMÅLSINRIKD LÄRKURS M 1 Människans vardag och fritid Dialekter och släktspråk behandlas. Språkets variation uppmärksammas. lika varianter av det finska språket (t.ex. Helsingforsslang) exemplifieras genom läsning av (skönlitterära) texter. Samtidigt lär sig de studerande grundläggande begrepp inom litteraturanalys. I grammatiken behandlas verblära, subjektets och predikatets kongruens, objekt och unipersonella uttryck.kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. M 2 Natur och miljö Under kursen hålls ett naturvetenskapligt föredrag, skrivs uppsatser om natur och miljö, samt naturbeskrivningar. Problem i Helsingforsmiljön diskuteras. Under kursen läser de studerande ett skönlitterärt verk, till exempel en rese- eller naturskildring. I grammatiken behandlas nomenböjningen. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. M 3 Handel, teknik och kommunikation Bedömning Studerande som avlägger gymnasiets studier i finska helt eller delvis enligt den modersmåls - inriktade lärokursen ges särskild anteckning om det på avgångsbetyget. Den studerande anses ha följt den lärokurs enligt vilken flertalet kurser har avlagts. ör de enskilda kurserna antecknas likaså vilkendera lärokursen som följts och avlagts av respektive studerande. ör tvåspråkiga studerande fästs uppmärksamhet särskilt vid språklig medvetenhet och skriftlig förmåga. De studerande redogör för något delområde inom handel, teknik och kommunikation, till exempel för varuslag, uppfinningar eller kommunikationsmedel. rtiklar inom temaområdet läses. rafik och kommunikation i huvudstadsregionen diskuteras. En detektivroman läses och analyseras. I grammatiken behandlas infinitiver och particip. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
22 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 M 4 Samhället och massmedia De studerande ges möjlighet att skriva artiklar, reportage, annonser samt annonssvar. De studerande skriver en materialbaserad uppsats om media. lika texttyper behandlas. Studiebesök på någon av radio- och tv- stationerna eller tidningsredaktionerna i staden kan göras. Ett skönlitterärt verk som handlar om det moderna finländska samhället läses och analyseras. I grammatiken behandlas satsmotsvarigheter, objekt och interpunktion. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. M 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv lika slag av dokument som behövs i utbildning och yrkesliv studeras. lika studievägar, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras. De studerande fördjupar sig i något yrkesområde och genomför små undersökningar. nställnings- och arbetsintervjuer tränas. Under kursen kan gästföreläsare från företag och institutioner i Helsingfors inbjudas. En biografi läses och presenteras. I grammatiken behandlas adverbial, attribut och rektionsfrågor. Grammatiken behandlas även genom översättning till och från finska. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. M 6 insk kultur och litteratur Ett äldre skönlitterärt verk läses och analyseras. Under kursen behandlas gemensamt kända finländska författare. Även bildkonst, musik och film behandlas. I kursen kan ingå besök på teater, museer och utställningar. Grammatik från de tidigare kurserna repeteras vid behov. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. Denna kurs väljs om möjligt efter att du avlagt kurs HI4. M B1 M RY M M BI GE B
Modersmålsinriktad finska 23 M 7 Presentera och diskutera Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts. De studerande ska förkovra sig i att tala och uppträda på finska, lära sig att kritiskt iaktta sin egen framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta emot feedback. De kan även stifta bekantskap med kulturella särdrag i den muntliga kommunikationen samt träna olika slag av interaktion, t.ex. att presentera och övertyga, motivera förhandla, debattera och medla. lika regler för formell och informell kommunikation behandlas. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. M 20 Preparationskurs för studentprovet i -finska Hörförståelseprov och studentprovets skriftliga delar övas. Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med prestationsanteckning (G). M 21 Litteraturläsning Den studerande väljer och läser åtta verk från kursens boklista, skriver korta rapporter om böckerna samt deltar i ett slutprov. Kursen är en portföljkurs och omfattar inga lektioner, men den bör avläggas inom ett läsår. ör godkänd kurs krävs att åtta godkända bokrapporter lämnats in och därefter ett godkänt slutprov skrivits. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). M 8 Skrivandets konst lika slag av texter analyseras och skrivs med hjälp av tillgänglig datateknik. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning behandlas. Även fiktiva texter skrivs. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av till kursen hörande uppgifter. M 22 Kulturprojekt Studerande bekantar sig under kursen med ett land eller ett område där finskans släktspråk talas. De studerande arbetar med ett tvärvetenskapligt projektarbete med anknytning till landet/ området. Slutprodukten för varje studerande är ett skriftligt arbete, som presenteras även muntligt. I kursen ingår en studieresa till området. Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med prestationsanteckning G. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
24 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 ÄMMNDE SPRÅK rämmande språk i Gymnasiet Lärkan På -nivå erbjuds kurser i engelska och franska. På -nivå erbjuds kurser i engelska, franska, tyska och ryska. På -nivå erbjuds franska, tyska och ryska. Studentexamen Språkproven i studentexamen bygger på de obligatoriska och fördjupade kurserna i respektive språk. Språkproven består av ett hörförståelseprov och en skriftlig del. Den student förberedande kursen som normalt erbjuds i perioderna 1 och 4 rekommenderas starkt som övning inför studentexamen. Även de övriga tillämpade kurserna främjar kunskaperna och fokuserar på specifika ämnesområden. Bedömning I samtliga kurser ingår praktiskt arbete och vanligen också slutprov. Det praktiska arbetet, timaktiviteten samt slutprovet bildar en helhet och påverkar alla vitsordet. En elev som önskar tentera en kurs utan att delta i undervisningen bör därför enligt överenskommelse med läraren också utföra vissa uppgifter på egen hand. De tilllämpade kurserna bedöms med prestationsanteckningen godkänd eller underkänd om inte annat anges. Vid bedömningen av läroämnet beaktas alla områden inom språkfärdigheten enligt prioriteringarna i kursbeskrivningarna. -KURSER HR SIN MSVRIGHE I -PRGRMME PÅ ÖLJNDE SÄ Kurser 1 2 3 4 5 6 7 8 Kurser 1 2 3 4 5 6 7 8 I GELSKN MSVRS -KURSER V KURSER PÅ -NIVÅ PÅ ÖLJNDE SÄ B-engelska 1 2 3 4 5 6 7 8 -engelska 1 2 3 5 4 6 7 M B1 M RY M M BI GE B
Engelska 1 - lärokurs 25 Prov i muntliga språkfärdigheter I -språken kan du avlägga ett prov i muntliga språkkunskaper. Provet är nationellt och utformas av Utbildningsstyrelsen. Provet ingår i kurs 8, det kan inte avläggas som ett fristående prov. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. 1-LÄRKURS GELSK 1 De unga och deras värld Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkunder visningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara familjärt och informellt. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR Det rekommenderas att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2, 3 ÅRSKURS 2 4, 5, 6 7 22 ÅRSKURS 3 7, 8 20 Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
26 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 2 Kommunikation och fritid I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. Kursen bedöms med vitsord. 3 Studier och arbete Kursens ämnesområden och situationer skall anknyta till studier och arbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen skall också ingå övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Kursen bedöms med vitsord. 5 Kultur I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. De studerande skall läsa en roman och presentera den muntligt och skriftligt. Kursen bedöms med vitsord. 6 Vetenskap, ekonomi och teknik I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och närings livet. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycks förmåga genom att skriva ett längre arbete. Kursen bedöms med vitsord. 4 Samhället och omvärlden I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i inland och i engelskspråkiga länder. I kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B
Engelska 1 - lärokurs 27 7 Naturen och en hållbar utveckling Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. Detta kan göras genom extensiv textläsning. Kursen bedöms med vitsord. 8 L CH ÖRSÅ BÄRE Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i engelska avlagts, om inte tillräcklig kunskap har inhämtats på annat håll (t.ex. genom ett utbytesår i ett engelskspråkigt land). I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga kursernas ämnesområden. örmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter i anslutning till nämnda ämnesområden och material som övar talförståelsen. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. 20 örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övningar i anslutning till studentskrivningarna: hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). 22 Uppsatsskrivning Övningskurs för studerande som vill förbättra sin skriftliga uttrycksförmåga. Under kursen skriver studerandena olika typer av texter. Kursen bedöms med vitsord. 23 Litteraturläsning Denna kurs avläggs efter kurs 5. Kursens mål är att fördjupa läsintresserade studerandes förmåga att på egen hand analyseralitteratur. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med vitsord. 24 Internationellt samarbete och språkpraktik Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen av läggs inom ramen för skolans utbytesprojekt. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
28 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 1-LÄRKURS NSK 1 De unga och deras värld Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkunder visningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara familjärt och informellt. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord. 2 Kommunikation och fritid I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. Kursen bedöms med vitsord. 3 Studier och arbete Kursens ämnesområden och situationer skall anknyta till studier och arbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen skall också ingå övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Kursen bedöms med vitsord. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR fra Kursen 21 väljs som första kurs av samtliga studerande som läser -franska. I övrigt rekommenderas det att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2, 3 21 ÅRSKURS 2 4, 5, 6 7 ( 20) ÅRSKURS 3 7, 8 20 M B1 M RY M M BI GE B
ranska 1 - lärokurs 29 4 Samhället och omvärlden I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i inland och i franskspråkiga länder. I kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet genom att skriva texter för olika ändamål. Kursen bedöms med vitsord. 5 Kultur I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. De studerande skall utföra ett större arbete om ett självvalt ämne och presentera det. Kursen bedöms med vitsord. 6 Vetenskap, ekonomi och teknik I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål. Kursen bedöms med vitsord. 7 Naturen och en hållbar utveckling Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområdensom anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. Detta kan göras genom extensiv textläsning. Kursen bedöms med vitsord. 8 tala och förstå bättre Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i franska avlagts, om inte tillräcklig kunskap har inhämtats på annat håll (t.ex. genom ett utbytesår i ett franskspråkigt land). I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga kursernas ämnesområden. örmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter i anslutning till nämnda ämnesområden och material som övar talförståelsen. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
30 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 20 örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, text för ståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). 21 Inledande repetitionskurs Kursens mål är att hos studerandena skapa en god och likvärdig grund att bygga på. Den är avsedd för årskurs ett. Repetition av central grammatik och strukturer. rdförrådet utvidgas. Kursen bedöms med vitsord. 22 Uppsatsskrivning Övningskurs för studerande som vill förbättra sin skriftliga uttrycksförmåga. Kursen bedöms med vitsord. 23 Litteraturläsning Denna kurs avläggs efter kurs 6. Kursens mål är att fördjupa läsintresserade studerandes förmåga att på egen hand analysera litteratur. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med vitsord. 24 Internationellt samarbete och språkpraktik Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen kan avläggas antingen inom ramen för skolans utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). M B1 M RY M M BI GE B
ranska 1 - lärokurs 31 Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
32 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 VLI LÄRKURS SM PÅBÖRJS I GRUNDSKLN () GELSK 1 ritid och intressen Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. alförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord. 2 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i inland och i främmande länder. onvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. 3 örr och nu REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR b2 Det rekommenderas att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2 ÅRSKURS 2 3, 4, 5, 6 ÅRSKURS 3 7, 8 20 I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. eman är till exempel hälsa och välfärd. onvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B
Engelska - lärokurs 33 4 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtids planer. De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Kursen bedöms med vitsord. 5 Kultur Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i engelskspråkiga länder. lla områden av språkfärdigheten övas. Kursen bedöms med vitsord. 6 Vår gemensamma jord Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter också medietexter om den samhälleliga verk samheten i inland och i engelskspråkiga länder samt om jordens tillstånd och om fram tiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat. Kursen bedöms med vitsord. 7 Vetenskap och teknik Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. onvikten i kursen läggs vid textförståelse, skriftliga övningar och grammatik. Kursen bedöms med vitsord. 8 Naturen och en hållbar utveckling Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i kulturen i engelskspråkiga länder. Kursens tonvikt ligger på textförståelse, skriftliga uppgifter och grammatik. Kursen bedöms med vitsord. 20 örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK
34 Gymnasiet Lärkan Kursutbud 2015 2016 VLI LÄRKURS SM PÅBÖRJS I GRUNDSKLN () NSK 1 ritid och intressen Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. alförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR b2 Det rekommenderas att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2 ÅRSKURS 2 3, 4, 5, 6 ÅRSKURS 3 7, 8 20 2 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i inland och i främmande länder. onvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. 3 örr och nu I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. eman är till exempel hälsa och välfärd. onvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B