Finlands Bank Rapporteringsanvisning 1 (17) Finansmarknad- och statistikavdelningen BOKSLUTSBASERAD ENKÄT TILL FINLÄNDSKA FÖRETAG SOM HAR UTLÄNDSKA DOTTERFÖRETAG, INTRESSEFÖRETAG OCH FILIALER VID UTGÅNGEN AV 2009 (SSU ÅRSENKÄT, Direktinvestering i utlandet ) Uppgifter om utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer
2 (17) Innehåll 1 Allmänt... 3 2 Användaruppgifter... 4 3 Exempel... 4 4 Enkätens definitioner... 5 5 Enkätens uppbyggnad... 5 5.1 Basuppgifter om det finländska investerarföretaget (SUinfo)... 5 5.2 Övriga uppgifter... 6 5.3 Basuppgifter om utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer inkl. balans- och resultaträkningsdata (SUK)... 6 5.4 Företagets skulder till utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer vid räkenskapsårets slut fördelat på land (SUV)... 8 5.5 Företagets fordringar på utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer vid räkenskapsårets slut fördelat på land (SUS)... 9 Bilaga 1 Följebrev... 11 Bilaga 2 DCS-blankett... 12 Bilaga 3 Näringsgrensindelning för direktinvesteringar... 15
3 (17) 1 Allmänt Finlands Bank samlar in bokslutsinformation om finländska företag som har utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer vid utgången av 2009. Dylika investeringsobjekt är utländska företag i vilka finländska företagets ägarandel eller rösträtt uppgår till minst 10 %. Enkäten för 2009 gäller företagens senaste räkenskapsår som gått ut före den 1 januari 2010. Uppgifterna används för sammanställning av en betalningsbalans för Finland och EMU. Data ska rapporteras i miljoner euro med två decimaler. Uppgifterna lämnas enligt Finlands bokföringslag (1336/1997) och bokföringsförordning (1339/1997). Om företaget med stöd av Finlands bokföringslag upprättar sitt bokslut enligt de internationella redovisningsstandarderna (IFRS), rapporteras uppgifterna enligt IFRS. Om företaget endast upprättar sitt koncernbokslut enligt IFRS, men för koncernbokslutet har tillgång till interna IFRS-redovisade balans- och resultaträkningsuppgifter för utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer skall företaget i första hand rapportera interna uppgifter enligt IFRS om de utländska investeringsobjekten. Finlands Banks rätt att få uppgifter baserar sig på följande rättsakter: lagen om Finlands Bank (28 214/1998) och rådets förordning (EG) nr 2533/1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter, ändrad genom 951/2009. Enkätuppgifterna används endast för sammanställning av statistik och överlåts inte för andra ändamål. Enkäten genomförs med hjälp av en DCS-tjänst (Data Collection Services) som Finlands Bank anlitar via Internet från Itella. Nätadress, användarnamn och lösenord för tjänsten sänds i enkätens följebrev (bilaga 1). Listan med de nyckel-värde-par som ytterligare behövs för inloggning postas separat. Frågor som gäller innehållet i årsenkäten kan ställas till maksutase@bof.fi. I frågor som gäller DCS-tjänst, användarnamn, lösenord och listan med nyckel-värde-par kontakta Itella HelpDesk, telefon 0204 529 348, e-post helpdesk@itella.net.vid kontakt skall namnet på enkäten (SSS-årsenkät, Direktinvesteringar i Finland) anges. Dessutom bör företaget sända verksamhetsberättelsen inklusive balans- och resultaträkningar till Finlands Banks betalningsbalansbyrå per e-post maksutase@bof.fi. eller per post till: Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Betalningsbalansbyrån PB 160 00101 Helsingfors
4 (17) Data om betalningsbalansstatistik finns på Finlands Banks webbplats http://www.finlandsbank.fi/se/tilastot/maksutase/index.htm. 2 Användaruppgifter Kontrollera användaruppgifterna när du första gången loggar in dig på DCS tjänst med ditt nya användarnamn. I användaruppgifterna uppges det rapporterande företagets namn, FO-nummer och adressuppgifter och dessutom kontaktinformation för den rapporteringsansvariga. Användaruppgifterna kan senare ändras under "Användaruppgifter" till vänster i användargränssnittet. 3 Exempel
5 (17) 4 Enkätens definitioner 5 Enkätens uppbyggnad Med finländska investerare avses företag i Finland som har en ägarandel eller rösträtt i något utländsk företag antingen direkt eller genom andra företag på minst 10 %. Det utländska direktinvesteringsföretaget kan vara ett dotterföretag till investeraren (ägarandel över 50 %), ett intresseföretag (ägarandel 10 % 50 %) eller en filial. Med filial avses en enhet som i minst ett år producerar varor eller tjänster och som inte är ett juridiskt självständigt företag men som har separat bokföring (resultaträkning och balansräkning). Med utländska systerföretag till investeraren avses företag i utlandet som hör till samma koncern som investeraren men som koncernens finländska moderföretag inte äger genom samma ägarkedja. I exemplet ovan är det svenska dotterföretaget E systerföretag till den finländska investeraren C. De bägge företagen hör till samma koncern men det finländska moderföretaget äger dem inte genom samma ägarkedja. Rapporten ska upprättas på en blankett (bilaga 2) som tillhandahålls av DCS-tjänsten och den består av tre delar: 1. Basuppgifter om det finländska investerarföretaget (SUinfo) 2. Övriga uppgifter 3. Basuppgifter om utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer inkl. balansoch resultaträkningsdata (SUK) 4. Företagets skulder till utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer vid räkenskapsårets slut fördelat på land (SUV) 5. Företagets fordringar på utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer vid räkenskapsårets slut fördelat på land (SUS) Uppgifterna i blankettens delar 3 5 rapporteras inte om företaget inte hade några utländska investeringsobjekt, eller inget utländskt direktinvesteringsföretag hade en balansomslutning på mer än 5 miljoner euro vid utgången av 2009. Uppgifterna i blankettens delar SUV och SUS rapporteras inte om företaget har svarat på Finlands Banks månadsenkät om utländska skulder och fordringar (SV månadsenkät) för året 2009. Uppgifterna har redan lämnats in med månadsrapporten. Dessa delar går inte att öppna i DCS-tjänsten. Finansiella företag som förmedlar finansiering bör inte heller rapportera de här uppgifterna. 5.1 Basuppgifter om det finländska investerarföretaget (SUinfo) I delen SUinfo rapporteras basuppgifter om det rapporterande finländska företaget.
6 (17) Som koncernens finländska moderföretag uppges det finländska moderföretag som är högst i ägarkedjan. Investerarna B och C uppger i exemplet ovan investerare A som moderföretag. I delen SUinfo rapporteras alla de finländska dotterföretag i koncernen som har dotterföretag, intresseföretag eller filialer i utlandet och de utländska investeringsobjekt som rapporterats av moderföretaget kryssas för med ett ja. I exemplet kan investerare A lämna in uppgifter om investerarna B och C i dotterföretagen eller varje investerare (A, B och C) kan lämna in egna rapporter. 5.2 Övriga uppgifter Under Övriga uppgifter kan fritt formulerade kommentarer om företaget under rapportperioden lämnas, t.ex. om eventuella fusioner eller någon enskild rapporterad uppgift. 5.3 Basuppgifter om utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer inkl. balans- och resultaträkningsdata (SUK) Anvisningarna för delen SUK är upplagda så att blanketten ifylls av det finländska investerarföretag som från utlandet sett är för först i ägarkedjan mellan investerare och investeringsobjekt. Dylika finländska investerarföretag i exemplet är investerare A, B och C. Uppgifterna om delen SUK rapporteras för alla sådana utländska investeringsobjekt vars balansomslutning överstiger 5 miljoner euro. Investeringsobjekt med en balansomslutning på högst 5 miljoner euro i ägarkedjan mellan den finländska investeraren och investeringsobjekt med en balansomslutning över 5 miljoner euro skall däremot också rapporteras i delen SUK. Om balansomslutningen för dotterföretaget E i exemplet överstiger 5 miljoner euro medan balansomslutningarna för E:s dotterföretag inte gör det, lämnas ett svar endast för E. Om emellertid balansomslutningarna för E och dotterföretaget EB:s dotterföretag EBA överstiger 5 miljoner euro medan EB:s balansomslutning inte gör det, skall uppgifter om EB dock också lämnas. Om dotter- eller intresseföretaget är moderföretag i den utländska koncernen lämnas uppgifter om koncernen, dvs. ett underkoncernsvar. Fyll då i "ja" vid "underkoncernsvar". I exemplet redovisas uppgifter om direktinvesteringsföretaget E:s koncernbalansoch koncernresultaträkning som innehåller data även för dotterföretagen EA, EAA, EAB, EB och EBA. Om det inte är möjligt att lämna uppgifter på underkoncernnivå, skall uppgifter om varje investeringsobjekt rapporteras in separat. När ett offentligt noterat moderföretag är direkt finländskt ägt lämnas alltid ett underkoncernsvar. Den största näringsgrenen för en underkoncern är det till antal anställda och omsättning största koncernföretagets näringsgren. Den tillämpliga näringsgrensindelningen finns i
7 (17) DCS-tjänsten i menyn vid frågan om näringsgren och i bilaga 3 till rapporteringsanvisningen. Det största landet för underkoncernen är inte nödvändigtvis det land som koncernens moderföretag har säte i. Moderföretaget kan vara ett holdingbolag som äger en produktionsanläggning. Dotterföretaget E i exemplet kan vara ett holdingbolag och det danska dotterföretaget EA en produktionsanläggning. I så fall är Danmark det största landet inom underkoncernen. Investerarens direkta och indirekta ägarandel är lika med summan av ägarandelarna. I exemplet är investerare B:s direkta ägarandel i dotterföretag EB 10 % och indirekta ägarandel genom dotterföretag E 80 %. B:s sammanlagda ägarandel i EB är sålunda till 90 %. Om separata svar lämnas in för dotterföretagen E och EA, skall Sverige anges som sätesland för E och Danmark som sätesland för EA. För dotterföretaget EA är Sverige första sätesland i ägarkedjan. Om det egentliga säteslandet och det första utländska säteslandet i ägarkedjan är desamma, rapporteras detsamma säteslandet i båda fall. I exemplet är Sverige det egentliga säteslandet och det första utländska säteslandet i ägarkedjan för dotterföretag EB. Resultat = resultat före bokslutsdispositioner, efter skatt = resultat före bokslutsdispositioner och skatt direkta skatter (inkl. förändring i den latenta skatteskulden) minoritetsandelen av koncernens resultat. Ett finansiellt företags resultat = resultat före bokslutsdispositioner, efter skatt = rörelsevinst eller rörelseförlust + extraordinära intäkter extraordinära kostnader direkta skatter minoritetsandelen av koncernens resultat. Till kapitalvinster eller kapitalförluster och övriga poster som inte ingår i resultatet av den ordinarie verksamheten räknas extraordinära försäljningsvinster och försäljningsförluster värdeförändringar (t.ex. nedskrivningar av tillgångar och placeringar bland bestående aktiva, extaordinära nedskrivningar av rörliga aktiva och nedskrivningar av finansiella instrument bland rörliga aktiva) intäkts- eller kostnadsförda förändringar i verkligt värde och nedskrivning av goodwill avskrivningar av utgifter med lång verkningstid (t.ex. avskrivningar på utvecklingsutgifter, avskrivningar på koncerngoodwill och minskning av koncernreserven) valutakursvinster och valutakursförluster kredit- och garantiförluster från intäkterna avräknade framtida utgifter och förluster på grund av åtaganden
8 (17) vederlagsfria kapitalöverföringar (t.ex. betalning utan vederlag av ett koncernföretags kostnader, låneamorteringar och förlusttäckning). Dividendintäkter betraktas inte som kapitalvinster. Under fordringar i balansräkningen redovisas aktieinnehav i sådana dotter- och intresseföretag för vilka uppgifterna om delen SUK har rapporterats in separat. Om investerare B i exemplet lämnar uppgifter om delen SUK separat för dotterföretagen E och EB, skall E:s aktieinnehav i EB rapporteras. Investeringsobjektets innehav av aktier i det finländska investerarföretaget rapporteras till det värde aktierna har upptagits till under tillgångar i investeringsobjektets balansräkning. Eventuella innehav av egna aktier, obetalda ökningar av eget kapital och kapitallån i eget kapital i företagets balansräkning skall avräknas från det egna kapital som rapporteras. Kapitallån rapporteras i delen SUS. 5.4 Företagets skulder till utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer vid räkenskapsårets slut fördelat på land (SUV) Under skulder redovisas investerarföretagets skulder till utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer vid räkenskapsårets slut fördelat på land. Skulder till utländska systerföretag (se på definitionen i kapitlet 4) rapporteras inte. I exemplet är det svenska dotter företaget E systerföretag till den finländska investeraren C. Som borgenärsland uppges säteslandet för de direkta borgenärerna. Om det danska dotterföretaget EA i exemplet är borgenär, uppges Danmark som borgenärsland. Om borgenären är det svenska dotterföretaget E, uppges Sverige som borgenärsland. Skulderna rapporteras enligt genomsnittskursen för räkenskapsårets sista dag. Speciella instruktioner: Under masskuldebrev vid räkenskapsåret slut redovisas utländska dotterföretags, intresseföretags och filialers innehav av omsättningsbara skuldebrev emitterade av det rapporterande företaget med en ursprunglig löptid över 12 månader. Under Upplupna räntor på masskuldebrev under räkenskapsåret redovisas de upplupna räntorna på ovannämnda poster under året. Under penningmarknadsinstrument vid räkenskapsårets slut redovisas utländska dotterföretags, intresseföretags och filialers innehav av omsättningsbara penningmarknadsinstrument emitterade av det rapporterande företaget med en ursprunglig löptid upp till 12 månader. Under Upplupna räntor på penningmarknadsinstrument under räkenskapsåret redovisas de upplupna räntorna på ovannämnda poster under året.
9 (17) Under lån och insättningar (koncernkonton) vid räkenskapsårets slut redovisas icke-omsättningsbara lån och leasingkrediter från och koncernkontoskulder till utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer. Skulder på koncernkonton redovisas enligt samma principer som i företagets egen bokföring. Under skulder rapporteras endast uppgifter om sådana huvud- och underkonton för utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer som företaget i sin egen bokföring har redovisat som skuld till utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer. Under Upplupna räntor på lån och insättningar under räkenskapsåret redovisas de upplupna räntorna på ovannämnda poster under året. Handelskrediter fördelas inte på enskilda länder utan endast på euroländer och övriga länder. Euroländerna är Belgien, Cypern, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Handelskrediter omfattar krediter som gäller både varuoch tjänstehandel. Som handelskrediter i delen SUV rapporteras leverantörskrediter vid import (= betalningstid som utländska säljare beviljat) och exportförskott (= förskottsbetalningar från utländska köpare. 5.5 Företagets fordringar på utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer vid räkenskapsårets slut fördelat på land (SUS) Under fordringar redovisas investerarföretagets fordringar på utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer vid räkenskapsårets slut fördelat på land. Även fordringar på utländska systerföretag (se på definitionen i kapitlet 4) rapporteras i delen SUS. I exemplet är det svenska dotterföretaget E systerföretag till den finländska investeraren C. Som gäldenärsland uppges säteslandet för de direkta gäldenärerna. Om det svenska dotterföretaget E i exemplet är gäldenär, uppges Sverige som gäldenärsland. Om gäldenären är det danska dotterföretaget EA, uppges Danmark som gäldenärsland. Fordringarna rapporteras enligt genomsnittskursen för räkenskapsårets sista dag. Specialla instruktioner: Under masskuldebrev vid räkenskapsårets slut redovisas det rapporterande företagets innehav av omsättningsbara masskuldebrev emitterade av utländska dotterföretag, intresseföretag, systerföretag och filialer med en ursprunglig löptid över 12 månader. Under Upplupna räntor på masskuldebrev under räkenskapsåret redovisas de upplupna räntorna på ovannämnda poster under året. Under penningmarknadsinstrument vid räkenskapsårets slut redovisas det rapporterande företagets innehav av omsättningsbara penningmarknadsinstrument emitterade av utländska dotterföretag, intresseföretag, systerföretag och filialer med en ursprunglig löptid upp till 12 månader. Under Upplupna räntor på penningmarknadsinstrument under räkenskapsåret redovisas de upplupna räntorna på ovannämnda poster under året. Under lån och insättningar (koncernkonton) vid räkenskapsårets slut redovisas icke-omsättningsbara lån och leasingkrediter till och koncernkontofordringar på
10 (17) utländska dotterföretag, intresseföretag, systerföretag och filialer. Fordringar på koncernkonton rapporteras enligt samma principer som i företagets egen bokföring. Under fordringar rapporteras endast uppgifter om sådana huvud- och underkonton för utländska dotterföretag, intresseföretag, systerföretag och filialer som företaget i sin egen bokföring redovisat som fordringar på utländska dotterföretag, intresseföretag, systerföretag och filialer. Under Upplupna räntor på lån och insättningar under räkenskapsåret redovisas de upplupna räntorna på ovannämnda poster under året. Handelskrediter fördelas inte på enskilda länder utan endast på euroländer och övriga länder. Euroländerna är Belgien, Cypern, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Handelskrediter omfattar krediter som gäller både varuoch tjänstehandel. Som handelskrediter i delen SUS rapporteras importförskott (= förskottsbetalningar till utländska säljare) och exportfordringar (= betalningstid som beviljats utländska köpare). När alla uppgifter fyllts i ska du kontrollera rapporten och skicka den till Finlands Bank genom att klicka på Acceptera och sänd.
11 (17) Bilaga 1 Följebrev BOKSLUTSBASERAD ENKÄT TILL FINLÄNDSKA FÖRETAG SOM HAR UTLÄNDSKA DOTTERFÖRETAG, INTRESSEFÖRETAG OCH FILIALER VID UTGÅNGEN AV 2009 (SSU- ÅRSENKÄT, Direktinvesteringar i utlandet) Finlands Bank samlar in bokslutsinformation om finländska företag som har utländska dotterföretag, intresseföretag eller filialer vid utgången av 2009. Dylika investeringsobjekt är utländska företag i vilka det finländska företagets ägarandel eller rösträtt uppgår till minst 10 %. Enkäten för 2009 gäller företagens senaste räkenskapsår som gått ut före den 1 januari 2010. Uppgifterna används för sammanställningen av en betalningsbalans för Finland och EMU. Vi ber er vänligen svara på enkäten senast den 15 april 2010. Enkäten ska besvaras via Internet i Finlands Banks DCS-tjänst (Data Collection Service). Nedan finns ert användarnamn och lösenord för tjänsten. Nätadress: https://sol.itella.net/ec/bof/auth?lang=se Användarnamn: Lösenord: Listan med de nyckel-värde-par som ytterligare behövs för inloggning postas till er den 9 mars! Rapporteringsanvisningar finns på webbplatsen för DCS-tjänsten och kan även laddas ned på Finlands Banks webbplats http://www.finlandsbank.fi/se/tilastot/raportointiohjeet/maksutase.htm. Om ert företag inte hade några utländska investeringsobjekt vid utgången av 2009, kan ni meddela det varken via DCS-tjänsten eller genom att skicka e-post till adressen maksutase@bof.fi. Vi ber er dessutom sända ert företags verksamhetsberättelse inklusive balans- och resultaträkningar till Finlands Banks betalningsbalansbyrå per e-post maksutase@bof.fi eller per post. Finlands Banks rätt att få uppgifter baserar sig på lagen om Finlands Bank (28 214/1998) och rådets förordning (EG) nr 2533/1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter, ändrad genom 951/2009. Enkätuppgifterna används endast för sammanställning av statistik och överlåts inte för andra ändamål. Närmare upplysningar lämnas vid Finlands Bank av Nina Salminen, telefon 010 831 2167, och Erkki Kujala, telefon 010 831 2405. Frågorna kan också e-postas till maksutase@bof.fi. Tekniska frågor om DCS-rapporteringen besvaras av Itella HelpDesk, telefon 0204 529 348, helpdesk@itella.net. Vid all kontakt ska namnet på enkäten (SSU-årsenkät, Direktinvesteringar i utlandet) uppges. Med vänlig hälsning FINLANDS BANK Elina Somervuori Byråchef Airi Heikkilä Ekonom
12 (17) Bilaga 2 DCS-blankett
13 (17)
14 (17)
15 (17) Bilaga 3 Näringsgrensindelning för direktinvesteringar NÄRINGSGRENSINDELNING FÖR DIREKTINVESTERINGAR JORDBRUK, JAKT OCH SKOGSBRUK 01 Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill 02 Skogsbruk och service till skogsbruk FISKE 05 Fiske och vattenbruk samt service i anslutning härtill GRUVDRIFT OCH UTVINNING AV MINERAL 10 Stenkols-, brunkols- och torvutvinning 11 Utvinning av råpetroleum och naturgas samt service i anslutning härtill 12 Utvinning av uran- och toriummalm 13 Utvinning av metallmalmer 14 Annan mineralutvinning TILLVERKNING (näringsgren för industrins säljbolag är 51) Livsmedelsindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruframställning 16 Tobaksvarutillverkning Textil-, beklädnads-, läder- och skoindustri 17 Textilvarutillverkning 18 Tillverkning av kläder; pälsberedning 19 Garvning och annan läderberedning; tillverkning av väskor och skodon Skogsindustri 20 Tillverkning av sågvirke samt varor av trä, kork, rotting, exkl. möbler 21 Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning Förlagsverksamhet och grafisk produktion 22 Förlagsverksamhet; grafisk produktion och reproduktion av inspelningar Kemisk industri 23 Tillverkning av koks, oljeprodukter och kärnbränsle 2441 Tillverkning av läkemedel 2442 Tillverkning av medicinska preparat 24 Tillverkning av andra kemikalier, kemiska produkter och konstfiber 25 Tillverkning av gummi- och plastvaror Glas-, ler- och stenindustri 26 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter Metallindustri 27 Metallframställning 28 Tillverkning av metallvaror exklusive maskiner och apparater 29 Tillverkning av maskiner och utrustning 30 Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer 31 Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar 32 Tillverkning av teleprodukter 33 Tillverkning av precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur 34 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 351 Byggande och reparation av fartyg och båtar 353 Tillverkning av luftfartyg och rymdfarkoster 35 Tillverkning av andra transportmedel Övrig industri 36 Tillverkning av möbler; annan tillverkning 37 Återvinning EL-, GAS-, VÄRME- OCH VATTENFÖRSÖRJNING 40 El-, gas- och värmeförsörjning 41 Vattenrening och -distribution BYGGVERKSAMHET 45 Byggverksamhet PARTIHANDEL OCH DETALJHANDEL; REPARATION AV MOTORFORDON, HUSHÅLLSARTIKLAR OCH PERSONLIGA ARTIKLAR 50 Handel med samt reparation och service av motorfordon; detaljhandel med drivmedel 51 Parti- och agenturhandel exklusive motorfordon
16 (17) 52 Detaljhandel exklusive motorfordon; reparation av hushållsartiklar HOTELL- OCH RESTAURANGVERKSAMHET 55 Hotell- och restaurangverksamhet TRANSPORT, MAGASINERING OCH KOMMUNIKATION 60 Landtransport; transport i rörsystem 611 Transport över hav, kustsjöfart 612 Sjöfart på inre vattenvägar 62 Lufttransport 63 Stödtjänster till transport; resebyråverksamhet 641 Postbefordran 642 Telekommunikation FINANSIELL VERKSAMHET (se också näringsgren 7415) Finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 651 Bankverksamhet 6523 Holdingbolag (passiva) 652 Annan finansförmedling Försäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring 6601 Livförsäkring 6602 Pensionsförsäkring 6603 Skadeförsäkring Stödtjänster till finansiell verksamhet 671 Stödtjänster till finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 672 Stödtjänster till försäkring och pensionsfondsverksamhet FASTIGHETS-, UTHYRNINGS- OCH FORSKNINGSVERKSAMHET, FÖRETAGSTJÄNSTER 70 Fastighetsverksamhet 71 Uthyrning av fordon, maskiner och utrustning utan bemanning; uthyrning av hushållsartiklar 722 Planering, tillverkning och konsultverksamhet avseende system- och programvara 72 Övriga databehandlingstjänster 73 Forskning och utveckling 7411 Juridisk verksamhet 7412 Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning 7413 Marknads- och opinionsundersökning 7414 Konsultverksamhet avseende företagsledning 7415 Aktiva holdingbolag, stödbolag inom koncernen som bedriver annan än finansiell verksamhet, t.ex. holding-, finans-, factoring-, fastighets-, patent-, licens- och captivebolag 742 Tekniska tjänster 743 Teknisk provning och analys 744 Reklamverksamhet 745 Arbetsförmedling och rekrytering 746 Detektiv- och bevakningsverksamhet; säkerhetstjänst 747 Städning 748 Övriga företagstjänster OFFENTLIG FÖRVALTNING OCH FÖRSVAR; OBLIGATORISK SOCIALFÖRSÄKRING 751 Offentlig förvaltning 752 Utrikesförvaltning, försvar och ordningsväsendet 753 Obligatorisk socialförsäkring UTBILDNING 80 Utbildning HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALA TJÄNSTER 85 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster ANDRA SAMHÄLLELIGA OCH PERSONLIGA TJÄNSTER 90 Miljöhygien 91 Organisationsverksamhet 921 Film- och videoverksamhet 922 Radio- och TV-programverksamhet 923 Övrig kulturell verksamhet och underhållningsverksamhet 924 Nyhetsservice 925 Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m. 926 Sportanknuten verksamhet 927 Annan rekreationsverksamhet
17 (17) 93 Annan serviceverksamhet FÖRVÄRVSARBETE I HUSHÅLL 95 Förvärvsarbete i hushåll VERKSAMHET VID INTERNATIONELLA ORGANISATIONER OCH UTLÄNDSKA BESKICKNINGAR 97 Verksamhet vid internationella organisationer och utländska beskickningar