2005:34 Allhelgonakyrkan på Ven - från kyrka till museum Antikvarisk kontroll och dokumentation, 2004/2005 Kristina Nilén Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne
Rapport 2005:34 Allhelgonakyrkan på Ven - från kyrka till museum Antikvarisk kontroll 2004/2005 S:t Ibbs socken Landskrona kommun Skåne län Kristina Nilén
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2005 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:34 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Det nya Tycho Brahe museet invigningsdagen 29 april 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Allhelgonakyrkan på Ven från kyrka till museum Innehåll Inledning 5 Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 7 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 8 Utförda åtgärder invändigt 8 Golv 8 Väggar och valv 9 Snickerier - fast inredning 10 Tillägg 11 Installationer 11 Vinden 11 Övrigt 11 Utförda åtgärder utvändigt 16 Ramp i väster 16 Nedgång till pannrum 17 Kopparhuvar för till- och frånluft till värmepump 17 Gångar 17 Övrigt 17 Avvikelser från arbetshandlingar och beslut 20 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 21 Övriga handlingar med relevans för ärendet 22 Referenser 22 Bilaga, kompletterande materialförteckning 23
Landskrona kommun i Skåne län Situationsplan över kyrkan och kyrkotomten samt angränsande Uranienborg. Stadsbyggnadskontoret, Landskrona kommun 2004.
Allhelgonakyrkan på Ven från kyrka till museum Inledning Den 16 november 2003 hölls den sista gudstjänsten i Allhelgonakyrkan på Ven. Så när som på några veckor hade då 104 år passerat sedan kyrkan invigdes i samband med Allhelgonahelgen 1899. Kyrkan stängdes dock redan 1996 och diskussionen kring övertalighet och försäljning har varit aktuell sedan dess. 2003 blev det klart att Allhelgonakyrkan på Ven skulle avlysas och säljas till Statens fastighetsverk, som 2001 övertagit förvaltaransvaret för de s k Tycho Brahe-minnena på Ven. Tanken var att i kyrkan inrymma ett nytt Tycho Brahe museum, en intention som nu alltså förverkligats. Själva utställningen har producerats av Landskrona kommun. Det nya Tycho Brahe museet invigdes med pompa och ståt den 29 april 2005. Händelsen har blivit extra uppmärksammad eftersom det är första gången en församlingskyrka tillhörig Svenska kyrkan får ett permanent annat användningsområde än det kyrkliga. Eftersom kyrkan är skyddad enligt Kulturminneslagen kap 4 som rör kyrkliga kulturminnen, har länsstyrelsens tillstånd krävts för att få genomföra ombyggnaden. Dessutom har själva ombyggnaden stått under antikvarisk kontroll, vilket redovisas i föreliggande rapport. För teknisk dokumentation hänvisas till relationsritningar, som förvaras hos Statens fastighetsverk. Sammanfattning av utförda åtgärder En ombyggnad av kyrkan till Tycho Brahe museum förutsatte följande: att utställningsyta kunde skapas inuti kyrkan, dvs de kyrkliga inventarierna måste utrymmas; att tillgängligheten såväl inne som utanför kyrkan kunde ordnas; att nya installationer (VVS, el, tele, larm) kunde genomföras; att befintliga ytskikt kunde säkras respektive kompletteras. Med hänsyn till att Allhelgonakyrkan är skyddad enligt KML kap 4, var utgångspunkten samtidigt: att byggnadens kulturhistoriska värde skulle värnas, i detta fall genom att ingreppen i lokalen blev så begränsade som möjligt, samt att kyrkorummets karaktär bevarades och dess kvaliteter togs till vara. Vid arbetenas påbörjande var kyrkan tömd på alla inventarier och under pågående arbeten blev även orgeln och dess fasad demonterad och bortforslad. Själva ombyggnaden har därefter i stora drag medfört följande åtgärder: 5
Allhelgonakyrkan på Ven - nytt golv i såväl vapenhus, långskepp som kor; - montering av skjutdörrar i glas innanför de båda öppningarna i väster respektive öster; - uppförande av två minibiografer under befintlig orgelläktare; - uppsättning av väggmontrar, fönsterskärmar mm hörande till utställningen; - installation av nytt vattenburet värmesystem (luftvärmepump placerad i befintligt pannrum nedgrävt söder om kyrkan samt nya konvektorradiatorer inuti kyrkan); - installation av ventilationssystem från minibiograferna; - nya elinstallationer samt brand- och inbrottslarm; - säkring av ytskikt och erforderlig putslagning inklusive begränsade målningsarbeten; - isolering av valven uppe på kyrkvinden samt komplettering med landgång; - utvändig ramp och trappa vid entrén åt väster; - anläggande av gångar för anslutning till det gamla museet respektive till Uranienborg. Under pågående arbeten reparerades även stormskador som uppkommit framförallt på torntaket men även på anslutande murverk. 6
Allhelgonakyrkan på Ven från kyrka till museum Administrativa uppgifter Objekt Socken Kommun Arbetshandlingar Länsstyrelsens beslut Byggherre/beställare Byggledare Konsulter Entreprenörer Antikvarisk kontrollant Allhelgonakyrkan på Ven S:t Ibbs församling Landskrona kommun - Byggnadsbeskrivning, 2004-05-05, upprättad av bm Arkitekter AB - Rumsbeskrivning, 2004-05-07, upprättad av Gyllenpalm & Sohlman Arkitekter AB, Stockholm. - Ritningsförteckning A, 2004-05-07, upprättad av Gyllenpalm & Sohlman Arkitekter AB - Teknisk beskrivning VVS, 2004-05-05, upprättad av Carl Bro Intelligent Solutions (ny bygghandling, rev 050208) - Teknisk beskrivning EL, 2004-03-12, förfrågningsunderlag upprättat av Elteknik AB (ny bygghandling, rev 050302) - Brandskyddsdokumentation, 2004-05-12, upprättad av CLC Installationsconsult AB 2004-04-28 Delbeslut dnr 433-61194-03, ang interiöra förändringar. 2004-09-27 Delbeslut dnr 433-61194-03, ang håltagning för datakablar. 2005-01-14 Beslut dnr 433-61194-03, angående utvändig ramp. Statens fastighetsverk SWECO Projektledning Arkitekt: Gyllenpalm & Sohlman Arkitekter AB Utställningsarkitekt: Björn Ed Formgivare Kontruktör: Byggteknik i Skåne AB VVS: Carl Bro Intelligent Solutions El: Elteknik AB, Helsingborg Brandskydd: CLC Installationsconsult AB Bröderna Bergströms Byggnads AB Schildts Rör AB JIHÅ El & Automation Rantzows Mekaniska Underentreprenör: Kvidinge plåt Utöver nämnda entreprenörer tillkommer flera inblandade, som dock i huvudsak haft med själva utställningen att göra, varför de ej redovisas i detta sammanhang. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Byggnadstid September 2004 april 2005 Slutbesiktning 2005-04-25 7
Allhelgonakyrkan på Ven Byggnadshistorik med relevans för ärendet Allhelgonakyrkan på Ven uppfördes 1898-1899 och med sin nygotiska stil utgör den en mycket god representant för sin tid. Ursprungliga ritningar, upprättades redan 1885, och tillskrivs en arkitekt Andersson i Malmö. Ritningarna blev dock reviderade av Gustaf Pettersson vid Öfverintendentämbetet. Byggmästare var P Pettersson från Mellan Grevie söder om Malmö. Någon kyrkogård har aldrig funnits runt Allhelgonakyrkan på Ven. Ett förslag till kyrkogårdsanläggning hade visserligen tagits fram 1901. Delar av denna planering tycks ändå ha blivit genomförd när det gäller planteringar, gångar etc, vilket framgår av äldre foton. Tomten har idag ett förenklat utseende även om den ursprungliga strukturen är bevarad. Kyrkan har sedan den byggdes inte genomgått några större förändringar och ombyggnader som väsentligen förändrat dess karaktär. Den nuvarande invändiga kvaderimitationsmålningen är dock inte den ursprungliga. Kyrkans inredning - orgel, bänkar, predikstol, altare, altaruppsats, altarring etc - var fram tills nu genomförda ombyggnad ursprunglig och intakt, med undantag för det borttagna skynket som avskilde en sakristia längst bak i koret. Installation av vattenburet värmesystem och elektrifiering på 1930- och 40-talen bidrog till att väggarnas ytskikt behövt förnyas. Exteriört kan kyrkan sägas vara mycket välbevarad, utbyte av tornspirans plåttak till koppartak, nyomläggning av skiffertaket samt nytillverkade fönster till trots. Under våren 2004 genomfördes en antikvarisk förundersökning av Allhelgonakyrkan på Ven, (Regionmuseets rapportserie 2004:48 Allhelgonakyrkan på Ven, Kristina Nilén). För en mer ingående beskrivning av kyrkans byggnadshistoria hänvisas till ovan nämnda rapport. Härmed fanns det inför arbetenas igångsättande en alldeles färsk dokumentation av hur kyrkan såg ut före ombyggnad till museum. Utförda åtgärder invändigt I det följande redovisas enbart sådant som bedöms kunna vara av antikvariskt intresse. En kompletterande materialförteckning ligger som bilaga till rapporten. Golv Allhelgonakyrkans kor är upphöjt i förhållande till långskeppet och förbundet med en avsats i två steg. För att lösa tillgängligheten inom lokalen, samt dessutom möjliggöra för dragning av nödvändiga installationer i golvet, göts först ett nytt golv ovanpå det befintliga för att jämna ut nivåskillnaden, därefter lades trägolv över hela ytan. 8
Allhelgonakyrkan på Ven från kyrka till museum Befintligt klinker i långskeppets mittgång ligger kvar. Tillstånd har getts för nytillkomna hål för infästningsjärn till instrumenten ingående i utställningen. Nytt betonggolv göts på platonmatta och isolering av cellplast. Enbart till golvet i långskeppet inklusive rampen till vapenhuset åtgick närmare 18 m 3 betong! För att dölja fula golvpartier i ursparningen längs ytterväggar påfördes här flytspackel. Vad gäller golven i vapenhus och kor, som liksom långskeppets mittgång var belagda med åttkantiga golvplattor, var den ursprungliga tanken att egentligen bevara det befintliga golvet under det nya. Det visade sig emellertid att befintligt undergolv av betong hade alldeles för dålig hållfasthet för infästning av trägolv. Därför beslöts att befintliga plattor i såväl vapenhus som kor skulle plockas bort och nytt undergolv av betong gjutas. En fördel med detta var att man slapp synlig ledningsdragning längs väggar framme i koret samt att planerad kärnborrning för värmerör genom pelare till koret kunde utgå. Plattorna demonterades försiktigt för fortsatt förvaring i pannrummet. På den nya gjutningen har slutligen trägolv lagts på golvreglar. Det nylagda golvet har behandlats med linoljelasyr med svag gråpigmentering (lasyr med 3 % svart och 1 % vitt). Väggar och valv Putslagning har utförts i något utökad omfattning mot vad som ursprungligen var tänkt. I princip knackades all befintlig puts i bröstningen i långskepp och kor ner, eftersom den var i så dåligt skick. Putslagningen utfördes med hydrauliskt kalkbruk. För övrigt, på väggar och i valv har minsta möjliga putslagning utförts. Lagade partier har tunnkalkats. Kalkningen har gjorts för att camouflera putslagningarna avsikten med detta är att lagningarna inte ska framträda så tydligt vid en första anblick. Anledningen till detta förfarande är att konservatorsarbeten på dekorationsmålade väggar och valv kommer att utföras längre fram i en senare etapp. Befintliga ytor är målade med limfärg. Enbart putslagade partier har tunnkalkats med samma pigmentering på alla ytor, två strykningar. Det pigment som använts är obränd umbra, enligt kalkfärgslikaren: prov Grupp 5 Rad 3, 350 g obränd umbra till 25 kg kalk. Det har alltså inte varit fråga om att anpassa pigmenteringen efter omgivande ytor, eftersom man då hade varit inne på konservatorns område - retuschering. Enligt anvisningar har stor försiktighet iakttagits i anslutning till befintliga målningsytor. Efter kalkningen rengjordes övergångarna försiktigt med wish-ab svamp. Även den nyuppsatta väggen mellan orgelläktare och f d orgelrummet har målats med färg pigmenterad med obränd umbra. 9
Allhelgonakyrkan på Ven Bröstningen liksom fönsterbänkar i långskepp och kor målades med matt linoljefärg i grågrön kulör. Slutstrykningen är ett mellanting av NCS S 3005-G80Y och 4005-G80Y (blandat 50/50). Färgen är nedmattad så gott det går. Enligt färgfabrikantens uppgift blir den även mattare med tiden. Målningen har utförts enligt anvisningar från antikvarisk kontrollant, med utgångspunkt i ett äldre foto, som tydligt visar att även pelare och fönsterbänkar varit inkluderade i bröstningsmålningen samtidigt som befintlig målning på väggar och valv. Även underliggande färgskikt visar detta tidigare utförande. I och med att putslagningarna var så omfattande på bröstningen beslutades att denna skulle målas om i sin helhet, i motsats till väggar och valv där enbart lagningar färgats in. Åtgärden bidrar starkt till att ge interiören ett restaurerat och helt intryck, vilket var nödvändigt för att inte störa upplevelsen av själva utställningen. Vapenhusets väggar var delvis målade med plastfärg, efter rengöring framkom partiellt underliggande ljusgrå oljefärg. Utförandet med gula dörromfattningar är av sent datum. Även här gjordes ett försök att tunnkalka putslagningarna med samma blandning som använts i långskepp och kor. Resultatet blev dock mindre lyckat och därför beslöts att målningsbehandlingen här måste göras något mer omfattande. Inte minst för att detta är entrén och här bildar man sig en första uppfattning om interiören, dessutom befinner man sig på väldigt nära avstånd. Omfattningarna kompletterades med samma gula kulör NCS S 0510-Y20R som befintligt, väggytorna målningskompletterades med grågrön kulör NCS S 2005- Y20R. Matt linoljefärg användes även här. I vapenhuset finns ett målat bibelcitat i dörröverstycket mot öster. Detta har satts för med en lös skiva och partiet har lämnas orört därunder. I orgelrummet har ytterväggen putsats om med hydrauliskt kalkbruk, och därefter lämnats obehandlad. Putsen var i detta parti helt slut, dvs saknade bindemedel. Övriga väggar i rummet har rengjorts och målats (efter smärre putslagning) med vit Keim silikatfärg, 2 gånger. Ytorna var väldigt smutsiga, därav val av färgtyp. Snickerier - fast inredning Den ådringsmålade orgelläktaren har halvoljats (linolja+terpentin 50/50) och läktarpelarna försiktigt bättringsmålats. Insidan av kordörren i öster var i dåligt skick. Därför blev denna ådringsmålad på nytt. 10
Allhelgonakyrkan på Ven från kyrka till museum Tillägg Förutom det påtagliga tillägg det nya golvet innebär i kyrkan har två filmrum byggts, delvis under befintlig orgelläktare. Dessutom har elektroniska glasdörrar monterats vid respektive ingång. Därutöver utgörs tilläggen av utställningsmontrar dels placerade på vägg (pelarna) dels framför fönster, fönsterskärmar, ljusringar i tak etc. Infästningsanordningarna har gjorts med antikvariskt hänsynstagande. Installationer I samband med ombyggnaden har installation av nytt värmesystem gjorts. Tanken var redan från början att installera värmepump. Efter diverse diskussioner från markvärmeslingor via bergkollektor - blev det till slut klart att en luftvärmepumpanläggning med vattenburen värme, placerad i befintligt pannrum söder om kyrkan var den bästa lösningen. Härigenom slapp man också att göra ingrepp i mark, vilket med tanke på närheten till fornlämningsområdet hade varit olämpligt. En kompletterande elpanna har också installerats. Befintlig kulvert från pannrummet kunde användas. Installationen krävde att ordentligt luftintag respektive utsläpp ordnades. Det bestämdes att luftintagen skulle få enkelt utformade huvar av koppar. Se vidare under utvändiga arbeten. Nya vattenburna s k konvektorradiatorer har installerats i långskepp och kor. Radiatorerna skulle ha specialbeställts i rätt kulör så att de smälte in mot bakgrunden, dvs den gråmålade bröstningen. För att inte försena entreprenaden fick man dock acceptera att de levererades i vit standardkulör. De döljs väsentligen, men inte helt, av fönstermontrarna. Det finns möjlighet att måla dem i framtiden. Kopparrören har dock målats i samma färg som bröstningen. Vinden Valven har isolerats med mineralull. En enkel landgång har byggts i takstolen för göra vinden tillgänglig för inspektion etc. Övrigt Det var vid arbetenas igångsättande oklart i fall orgelfasaden skulle finnas kvar eller ej. Såväl orgel som orgelfasad blev så småningom demonterad och bortforslad. I dom från länsrätten, meddelad 2005-01-27, slogs fast att orgelfasaden skall vara kvar. Emellertid har fasaden inte blivit återmonterad och det är i nuläget oklart hur det ska bli i framtiden. Kondensuppsamlare under fönsterna har nytillverkats i zinkplåt lika befintliga. De gamla var gjorda i galvad plåt som rostat. 11
Allhelgonakyrkan på Ven Långskeppet åt väster före utrymning av inventarier. Bänkinredning mm borta. Fula spår syns längs väggarna inte minst efter äldre installationer. Förberedelserna för gjutning av upphöjt golv i full gång. Orgelfasaden bortplockad. Ljuset strålar in från rosettfönstret i det f d orgelrummet åt väster. Golvet är gjutet och reglar till trägolvet är på plats. Väggarna har putslagats. 12
Allhelgonakyrkan på Ven från kyrka till museum Trägolvet är lagt. Ny vägg där orgelfasaden funnits har reglats upp. Filmrummen är under uppförande och bröstningen nymålad. Den nya väggen på orgelläktaren är klädd och målad för att smälta in i kyrkorummet. Läktarbarriären har blivit uppfräschad med halvolja. Utställningsbyggandet har påbörjats med infästning av montrar, skärmar etc. Ombyggnaden till museum slutförd och vid fotograferingstillfället har större delen av utställningsinredningen kommit på plats. 13
Allhelgonakyrkan på Ven När kyrkans fasta inredning och befintliga installationer demonterats återstod en sargad väggyta. Putsen i bröstningen var dessutom i mycket dåligt skick varför den till stora delar behövde knackas ner och putsas om. Efter putslagning blev bröstningen i sin helhet ommålad med matt linoljefärg. Man återgick till ett äldre utförande där även knektarnas nederdel, liksom hela fönsterbänken var en del av bröstningsmålningen, vilket äldre färgspår och foton vittnar om. Minsta möjliga putslagning av väggar och valv i långskepp och kor har utförts. Lagningarna har därefter tunnkalkats och fått en svag infärgning av obränd umbra. 14 Även i vapenhuset krävdes en del putslagning. Här gjordes däremot en mer omfattande målningskomplettering.
Allhelgonakyrkan på Ven från kyrka till museum Automatiska skjutdörrar i härdat laminerat glas har tillkommit i vapenhuset, samt framför utgången i öster. En del dörrar har brandsäkrats med mineritskiva. Ombyggnaden har krävt en hel del installationer. Här syns ventilationstrummor från filmrummen. Infästning av väggmonter på valvknekt. 15
Allhelgonakyrkan på Ven Utblick från orgelläktaren över den nya utställningslokalen. Utförda åtgärder utvändigt Ramp i väster Den slutgiltiga utformningen av rampen/trappan vid ingången i väster har varit föremål för ingående diskussioner. Den bakomliggande idén är att det ska vara en ramp för alla - en samlingspunkt, en viloplats, ibland en scen. Den har alltså inte enbart tillkommit för tillgänglighetens skull. Analogt med hur man resonerat angående det nya trägolvet i kyrkan har man även här tagit fasta på att det ska vara ett tydligt tillägg och inte en underordnad anpassning. Således har man valt att utföra trappan och rampen som en enkel stålkonstruktion belagd med ekplank. Övergången till markplan sker genom en markramp, ursprungligen tänkt att beläggas med storgatsten, vilket under byggskedet dock ändrades till trumlad marksten liksom den mjuka slänten åt väster. Markrampens östra sida har utförts med kantsten av granit. Framför trappan stensattes ytan med smågatsten. Räcken har utförts av varmförzinkad stålstång, som lämnats omålad liksom stålkonstruktionen till trappan. 16
Allhelgonakyrkan på Ven från kyrka till museum Nedgång till pannrum Befintligt pannrum utanför kyrkans södra långsida tillkom i slutet av 1930-talet i samband med att kyrkan fick nytt värmesystem. Detta pannrum har kunnat återanvändas för den nya luftvärmepumpen. Trappan ner till pannrummet har dock tagits bort och ny mindre trappanordning har byggts. Nedgången täcks numera av en lucka. Kopparhuvar för till- och frånluft till värmepump Den nya luftvärmepumpen i pannrummet kräver väl tilltagna öppningar för tillrespektive frånluft. Dessa har försetts med kopparhuvar ovan mark. Storleken är funktionellt motiverad för att gardera sig från snö, löv, smuts osv tilluftsintaget måste helt enkelt upp en rejäl bit från mark. Med tiden, då kopparhuvarna oxiderat blir de mindre iögonfallande. De är hur som helst att föredra framför en synlig luftvärmepump ovan mark. Gångar Markrampen väster om kyrkan övergår i en grusad gång som förbinder det nya museet med det gamla. Likaså har en grusad gång anlagts öster om kyrkan som förbindelse till Uranienborgs nordöstra hörn. Övrigt Såväl porten i väster som dörren i öster har fått dörrbladen kapade och anpassade till den nya golvnivån. Arbetet har utförts snyggt och diskret. Därefter har de slipats och målningsbehandlats. Dörren åt öster har målats svart lika befintligt. Porten i väster däremot har inte målats svart som handlingarna anger, utan i stället lackats i enlighet med befintligt utförande. Beslagen har rengjorts från rost, målats med järnmönja och slutligen med svart linoljefärg. Inkommande elkabel på kyrkans norra sida samt inkommande fiberkabel på södra sidan har fått enkel inklädnad av kopparplåt. 17
Allhelgonakyrkan på Ven Nedgång till pannrummet före ombyggnad. Det befintliga pannrummet var som synes tämligen väl tilltaget. Eftersom luftvärmepumpen placerats nere i pannrummet krävs till- och frånluftsintag ovan mark. Till- och frånluftsintagen har försetts med huvar i koppar och den ändrade nedgången till pannrummet försetts med lucka. 18
Allhelgonakyrkan på Ven från kyrka till museum Trappa och ramp vid entrén åt väster beläggs med obehandlad, lätt blästrad ekplank. Trärampen övergår i en markramp som planar ut i marknivå. Den grusbelagda gången sammanbinder nya museet med det gamla. En grusgång har även anlagts österut från museets utgång, som sker genom byggnadens ursprungliga sakristia. Gången viker av mot nordöstra hörnet av anläggningen Uranienborg. 19
Allhelgonakyrkan på Ven Portarna i väster har slipats och lackats på nytt. Dörren i öster var sedan tidigare svart och har fått förbli så. Avvikelser från arbetshandlingar och beslut Följande sammanställning tar enbart upp sådant som bedöms kunna vara av antikvariskt och/eller rent estetiskt intresse. 20 - Orgelfasaden är demonterad och bortforslad trots dom i länsrätten om att den skulle vara kvar på ursprunglig plats. - Befintligt golv bestående av åttkantiga gjutna plattor i såväl kor som vapenhus har plockats bort eftersom undergolvet hade för dålig hållfasthet för infästning av trägolv. Därför göts nytt undergolv av betong. - Putslagning och målningskomplettering har gjorts i utökad omfattning mot vad som från början var tänkt. - Konvektorernas tyngd gjorde att de inte kunde fästas i väggarna. Därför monterades de på golvstöd, som svetsas fast. Antikvariskt sett en positiv förändring. - Ramp- och trappanläggningens utformning har varit oklar på detaljnivå in i det sista. Man kan konstatera att delvis andra material än de som angivits på befintliga ritningar och skisser använts. - Inga ingrepp under mark som krävt arkeologisk övervakning har behövt göras, detta pga att man valde luftvärmepump som ny värmekälla. I stället tillkom till- och frånluftsöppningar till befintligt pannrum, vilka täckts med kopparhuvar.
Allhelgonakyrkan på Ven från kyrka till museum Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Allhelgonakyrkan på Ven har blivit avkristnad, såld och ombyggd till Tycho Brahe museum. Flera omständigheter har möjliggjort detta, men en avgörande faktor har varit kyrkans geografiska läge intill den historiska anläggningen Uranienborg, som är en stor turistattraktion med utvecklingspotential, samt det faktum att kyrkotomten aldrig varit begravningsplats. Vid en bedömning av hur byggnadens kulturhistoriska värde har påverkats måste det först och främst slås fast att det i grund och botten är mycket positivt att den övertaliga kyrkan får en ny funktion som gör att den återigen används. Långsiktigt är detta det bästa skyddet en kulturhistoriskt värdefull byggnad kan få. Kyrkobyggnaden har fått förändrad funktion och ofrånkomligen har detta krävt en viss ombyggnad och förändring av inredningen. Utgångspunkten har dock varit att ingreppen och åtgärderna skulle göras i så begränsad omfattning som möjligt. Därtill att kyrkorummets karaktär skulle bevaras och dess kvaliteter tas till vara. Så har också skett när det gäller såväl planering, projektering som genomförande. Ur kulturhistorisk synpunkt är förvandlingen av Allhelgonakyrkan på Ven till Tycho Brahe museum därför lyckad. Ombyggnaden har dock skett under stor tidspress. Slutbesiktning kunde inte hållas förrän några dagar innan invigning av det nya museet. För att slutresultatet ska bli ännu bättre bör följande synpunkter beaktas: - Radiatorerna skulle ha specialbeställts i en kulör anpassad till bakgrunden, den målade bröstningen. De bör liksom stödbenen målas alternativt kläs in med stålnät eller dylikt för att bli mindre iögonfallande. - En del sent tillkomna elinstallationer etc, framförallt tillhörande själva utställningen kunde ha gjorts med större eftertanke. I vissa fall bör dosor, ledningsdragning mm flyttas alternativt målas för att synas mindre. - Dekorationsmålade väggar och valv bör inom en snar framtid ses över och säkras av konservator. Viss komplettering kan bli aktuell. - Utvändigt är rampens räcke i varmförzinkad stålstång inte särskilt estetiskt tilltalande. Tidens tand kommer visserligen matta ner intrycket av dem, det finns alltså skäl att avvakta och se. I de ursprungliga planerna talades om svart oljebränt massivt stål, vilket hade varit en mer värdig lösning. En framtida kompromiss kan vara att måla räckena svarta. Trumlad marksten i markrampens slänt åt väster skulle med fördel kunna bytas ut till smågatsten, i samband med att man av säkerhetsskäl ändå måste vidta någon åtgärd här. - Slutligen bör man inte glömma bort själva kyrkotomten och dess planering. Med enkla medel skulle den kunna återfå sin enkla, men ordnade struktur, som framgår av äldre foton. 21
Allhelgonakyrkan på Ven Övriga handlingar med relevans för ärendet 2004-02-13 Regionmuseet/Landsantikvarien i Skåne: Remissvar ang Allhelgonakyrkans omvandling till museum. 2004-03-16 RAÄ: Samrådsyttrande ang Allhelgonakyrkans omvandling till museum 2004-06-16 Regionmuseet/Landsantikvarien i Skåne: Remissvar ang grävningsarbeten på Allhelgonakyrkans kyrkplats, L12.30-351-04 2004-06-16 Regionmuseet/Landsantikvarien i Skåne: Remissvar ang ramp vid Allhelgonakyrkan på Ven 2004-08-11 RAÄ: Yttrande med anledning av överklagande av länsstyrelsens beslut ang ansökan om tillstånd till flyttning av kyrkliga inventarier från Allhelgonakyrkan 2004-09-14 SWECO Projektledning: Byggmötesprotokoll nr 1 2004-10-13 SWECO Projektledning: Byggmötesprotokoll nr 2 2004-11-03 SWECO Projektledning: Byggmötesprotokoll nr 3 2004-12-01 SWECO Projektledning: Byggmötesprotokoll nr 4 2004-12-05 Björn Ed Formgivare: Skisser till ny ramp i väster 2005-01-13 SWECO Projektledning: Byggmötesprotokoll nr 5 2005-01-27 Länsrätten i Skåne län: Meddelad dom ang bl a orgelfasaden 2005-02-03 SWECO Projektledning: Byggmötesprotokoll nr 6 2005-02-04 Regionmuseet/Landsantikvarien i Skåne: PM ang målningskomplettering 2005-02-06 Björn Ed Formgivare: Reviderade och kompl. ritningar till ny ramp i väster 2005-03-03 SWECO Projektledning: Byggmötesprotokoll nr 7 2005-03-17 SWECO Projektledning: Byggmötesprotokoll nr 8 2005-03-30 Länsstyrelsen: Skrivelse ang ansökan om uppsättning av staket runt kyrkotomten 2005-03-31 SWECO Projektledning: Byggmötesprotokoll nr 9 2005-04-01 Länsstyrelsen: Fax, godkännande av stig öster om kyrkan 2005-04-14 SWECO Projektledning: Byggmötesprotokoll nr 10 2005-04-25 SWECO Projektledning: Slutbesiktningsprotokoll Referenser Regionmuseet/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2004:48 Allhelgonakyrkan på Ven, Antikvarisk förundersökning, Kristina Nilén, 2004. 22
Bilaga, kompletterande materialförteckning Kompletterande materialförteckning vid ombyggnad av Allhelgonakyrkan på Ven till museum 2004/2005 Materialgrupp Användning Produkt Fabrikat Bruk Färger Putslagning väggar, valv, bröstning (generellt alla rum i kyrkan) Väggar och valv långhus och kor Bröstning inklusive fönsterbänkar långhus och kor Väggar och valv v penhus Hydrauliskt kalkbruk Jurakalkbruk Målarkalk AB Kalkfärg, pigmenterad med obränd umbra, enligt kalkfärgslikare: 350 g pigment till 25 kg kalk (Grupp 5 Rad 3). Matt linoljefärg grå- grön kulör, NCS 3005-G80Y och 4005-G80Y (blandat 50/50) Matt linoljefärg, g grön kulör, NCS S 2005-Y20R respekti- ve ljusgul kulör NCS S 0510-Y20R Silikatf a- rå- Kulekalk Målarkalk AB Ottossons färgmakeri AB Ottossons färgmakeri AB Väggar och valv i or- ärg, vit Keim gelrum Målningsbehandling Olja och lack Le Tonkinois (fransk ytterdörrar åt väster produkt) Ottossons färgmakeri AB Rostskyddsbehandling Järnmönja Ottossons färgmakeri beslag ytterdörrar åt AB väster Målningsbehandling Linoljefärg, svart Ottossons färgmakebeslag ytterdörrar åt ri AB väster Ådringsmålning insida Linoljefärg grund- Ottossons färgav kordörr till ning, lasyrolja makeri AB ådring, sidenmatt lack Bättring/uppfräschning Halvolja Ottossons färgav snickerier (läktare, (linolja+terpentin makeri AB dörrar etc) 50/50) Lasering nytt trägolv i Linoljelasyr, 3% svart Färgriket, Ulricevapenhus, långhus och och 1% vit hamn kor. 23
Regionmuseets rapportserie 2005 Kulturmiljö 1. Restaurering av dörrar på Bålamöllan, Stehags sn, AK, Mia Jungskär, 2004 2. Boplatsen mittemellan Bromölla 12:19, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2004 3. Slottshagen i Helsingborg schaktövervakning vid trädplantering, FU, Lars Salminen, 2004 4. Fjärrvärme i Helsingborg- arkeologiska schaktningsövervakningar 2003-2004, FU, Lars Salminen, 2004 5. Ekeby kyrkogård arkeologisk schaktövervakning 2002, FU, Lars Salminen, 2004 6. Häglinge - kulturhistorisk beskrivning, Häglinge sn, KA, Cissela Olsson, 2005 7. Warmbadhuset i Torekov, Torekovs sn, AK + BMU, Paul Hansson, 2004 8. Onslunda kyrka invändig restaurering, Onslunda sn, AK, Lotta Eriksson, 2004 9. E22 Gualöv Bromölla, Ivetofta och Gualövs sn, AU steg 2 + FU, Ivan Balic, Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin, Björn Nilsson (red), UV-Syd rapport nr 2005:1 10. Skabersjö kyrka, Skabersjö sn, BAD, Petter Jansson, 1999-2001 11. Arilds kapell, Brunnby sn, BAD, Petter Jansson, 2001 12. Norra Åkarp kyrka, N Åkarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 13. Ramstorps trädgård, Fulltofta sn, DK, Cissela Olsson, 2004 14. Icke fiktiv film i Skåne - avslutande rapport om inventering, insamling och tillgängliggörande, Lina Ålenius, Pär Bjelvehammar, 2004 15. Sankta Maria kyrka i Ystad, Ystad stad, FU, Jan Kockum, 2005 16. Ulla Molins trädgård i Höganäs, Höganäs sn, BMU, Kristina Nilén, 2004 17. Bronsåldersgravar och järnåldershus, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, 2004 18. Skogliga utemuseer i Skåne - en förstudie, Bertil Helgesson och Olof Hermelin, 2005 19. Hotell Båstad en interiör från 1920- talet, AF, Mia Jungskär och Kristina Nilén, 2004-2005 20. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, 2004 21. Paul Jönska gården, Viken sn, AK, Anna Ligoura, 2004 22. Pilgrändsgårdens gavel, Ystad sn, AK, Paul Hansson, 2004-2005 23. Gasledningen Karpalund- Härlöv, Färlöv sn o N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1996 24. Börringe kyrkogård, Börringe sn, AK, Anna Ligoura, 2004 25. Härlöv 50:27, N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1995 26. Öveds kyrka fasader och tak, Öveds sn, AK, Petter Jansson, 2003 27. Östra Kärrtorps kyrka fasader och tak, Ö Kärrtorp sn, AK, Petter Jansson, 2003 28. Högseröds kyrka- en liten trappstegshistoria, AK, Petter Jansson, 2002 29. Skötselplan kulturreservatet Norrviken Trädgårdar, V Karups sn, Patrik Olsson, 2003 30. Fjelie kyrka lagning av mur samt installation av brand- o inbrottslarm, Fjelie sn, AK, Anna Ligoura, 2002 31. Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn- invändiga förändringar, AK, Simrishamn sn, Lotta Eriksson, 2004-2005 32. Alnarps slott, AK, Lomma sn, Anna Ligoura, 2004 33. Krapperups slott etapp IV, AK, Brunnby sn, Kristina Nilén, 2004 34. Allhelgonakyrka på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation