Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 A Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01 Inledning I lagen om skydd mot olyckor talas om ägarens och nyttjarens skyldigheter att vidta åtgärder för att förebygga brand och andra olyckor samt att hindra och begränsa skador till följd av dessa. För att uppfylla kraven i lagstiftningen så bör ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) bedrivas. Detta beskriver hur olika delar i det systematiska brandskyddsarbetet kan ses som ett hjälpmedel vid uppbyggnaden av SBA och framtagandet av den skriftliga dokumentationen av SBA. Alla punkter i detta kanske inte berör er verksamhet. Innehåll i SBA Del av SBA Förklaring Tips.. Brandskyddspolicy Verksamhetens ledning tillsammans med arbetstagare upprättar organisationens policy och den kommer att vara grunden till allt arbete med SBA. Policyn bör vara implementerad och kommunicerad till alla anställda. Ansvar och organisation Upprätta en brandskyddsorganisation som tydliggör huvudansvar, delegerat ansvar, kontrollansvar och underhållsansvar. Brandskyddsorganisationen ska ansvara, handlägga, planera, utföra verksamhetens brandskyddsarbete Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Hur gå till väga? Använd ett färdigt förslag Skapa en egen brandskyddspolicy En brandskyddsansvarig ska alltid finnas i organisationen. Dennes uppgifter är att vara samordnare och se till att SBA fungerar i organisationen. Övriga funktioner i brandskyddsorganisationen kan variera beroende på byggnad/verksamhet. Exempel kan vara: Kontrollanter Brandombud Anläggningsskötare Föreståndare brandfarlig vara
Organisation och instruktioner vid brand Det ska finnas en organisation och instruktioner för hur olika personer agerar i händelse av brand. Det ska även finnas förutsättningar för att med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten utföra en akut insats i byggnaden. Det kan t.ex. finnas: Utrymningsplaner Utbildade utrymningsledare Återsamlingsplatser Larmlista Utrymnings- och insatsövningar Insatsplan för räddningstjänsten Byggnadsbeskrivning En generell beskrivning av byggnaden med viktiga delar för brandskyddet upprättas. Förslagsvis genom en ritning. För nyare byggnader som har en brandskyddsdokumentation enligt byggreglerna kan den användas som grund för byggnadsbeskrivningen. Verksamhetsbeskrivning Upprätta en beskrivning av verksamhet i byggnaden och visa var olika verksamheter bedrivs. Risker Brandtekniska installationer Instruktioner och rutiner Utbildning och övning Identifiera riskerna i verksamheten. Riskbilden avgör vilken skyddsutrustning som behövs och hur olyckor kan förebyggas. Beskriv de brandtekniska installationerna i byggnaden. Instruktioner och rutiner upprättas för moment som anses som brandrisker. Dessa ska vara väl kända av alla i verksamheten. Identifiera behov och krav på utbildning. Upprätta en plan för utbildning och övning i organisationen. Vad kan beskrivningen innehålla? Utformning Byggmaterial Våningar Brandcellsindelning Räddningstjänstens tillgänglighet Brandtekniska installationer Utrymningsplan Innehåll i beskrivningen? Typ av verksamhet Personantal Typ av personer Arbetstider Hur identifiera riskerna? Genomför en riskanalys/riskutredning på lämplig nivå för verksamheten. Vad kan beskrivningen innehålla? Placering Funktion Underhåll Kontroll Exempel på innehåll i instruktioner och rutiner. Planen kan t.ex. innehålla: Grundläggande brandskyddsutbildning till: Alla anställda Nyanställda Tillfällig personal
Utbildning och övning forts. Information Brandfarlig och explosiv vara Kontroll och underhåll Övriga dokument Planen ska även innehålla uppföljning och efterlevnad av planerade övningar och utbildningar. Upprätta rutiner/planer för hur brandskydd informeras i organisationen, både till egen personal, hantverkare, besökare etc. Organisationen bör ha vetskap om vilka brandfarliga och explosiva varor som hanteras i verksamheten. All information om detta bör därför samlas på ett ställe. En plan upprättas för hur brandskyddet kontrolleras och underhållas. Rutiner ska finnas för hur kontroll och underhåll dokumenteras. Kan göras med hjälp av checklistor. Samla dokument som kan vara relevanta för brandskyddet. Nattpersonal Speciell utbildning till: Brandskyddsansvarig Andra funktioner i brandskyddsorganisationen Andra utbildningar: Hjärt-lung-räddning Heta arbeten Föreståndare brandfarlig vara Anläggningsskötare brandlarm Övningar: Utrymningsövningar Släckpraktik Vilka grupper kan behöva information? Egen personal Hyresgäster Hantverkare Besökare Kunder Att tänka på: Ritning på var de finns Sammanlagd volym - tillstånd Föreståndare Vad kan kontrolleras och underhållas? Brandtekniska installationer Utbildning och övning av personal Sotning Tillbudsrapportering Byggnadsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Brandskyddsregler Tillstånd brandfarlig vara Exempel! El-revision ISO-certifiering Försäkringar Avtal Insatsplan OVK (obligatorisk ventilationskontroll) Revision brandlarm, sprinkler
Bilaga 1 Exempel på brandtekniska installationer Här nedan följer exempel på brandtekniska installationer som kan finnas i en byggnad: Brandceller Brandgasventilation Avstängningsventiler Brandlarm Utrymningslarm Vägledande markering Brandskydd i bärande stomme Centralapparat Dörrar i brandcellsgränser Larmtrycknappar Nödbelysning Räddningsvägar Fasta släcksystem Släckutrustning Stigarledning Utrymningsplaner Utrymningsstegar Utrymningsvägar Exempel på innehåll i instruktioner och rutiner Rökning Heta arbeten Hantering av öppen låga Hantering av brandfarlig och explosiv vara Hantverkare Besöksrutiner Ordning och reda Åtgärder vid larm Utrymning av rörelsehindrade Larmlista Rutiner för tillbudsrapportering Brännbara upplag Kokplattor och kaffebryggare Placering av containrar Truckladdning Utrymningsvägar Rutiner vid uthyrning Rutiner vid offentliga arrangemang
Bilaga 2 Intervaller för kontroll av brandskyddet I SBA ingår det att ägare eller nyttjanderättshavare själva utför kontroll av brandskyddet i sin byggnad. Intervall för kontroll av brandskyddet måste anpassas efter hur stor risken är, hur slitaget är, den övriga driftorganisationen m.m. Upprätta gärna en checklista för kontroller av brandskyddet i byggnaden. Kontrollerna kan gärna genomföras som en del av den totala driften. Det är viktigt att komma ihåg att intervallernas täthet inte ska vara låsta utan kan ändras vid behov. Där slitaget är stort måste t.ex. intervallerna kortas ned. Nedanstående tabell ger några förslag på lämpliga intervall, men man måste komma ihåg att den aktuella byggnaden kan ställa andra krav. Del av brandskydd Förhindra brands uppkomst: - Anslutningskablar - Elapparater (TV, tvättmaskin, torktumlare) - Spis - Kaffebryggare, brödrost - Brandfarliga varor - Anlagd brand (containrar, upplag av brännbart material m.m.) - Sophantering - Lysrör - Levande ljus/öppen eld - Elcentraler - Jordfelsbrytare - Rökning - Pannrum - Sotning - Ordning och reda - Städning - m.m. Skydd mot brandspridning: - Brandcellsavskiljande konstruktioner (dörrar, genomföringar, fönster) - Fläktrum/el-centraler - Material i beklädnad och ytskikt - Automatiskt brandlarm Intervall för kontroll och underhåll Kontroll av troliga brandorsaker bör göras minst en gång i kvartalet. I publika lokaler bör enklare okulär besiktning ske en gång i veckan samt inför varje tillställning. Noggrannare kontroll av täthet, fläktrum/el-centraler bör ske minst en gång per kvartal, samt efter byggnadsarbeten och kabeldragningar. Material i lös inredning bör kontrolleras minst en gång per år. Kontroll och underhåll av brandlarm bör göras efter anvisningar från Brandskyddsföreningen Sveriges
regler SBF 110:6. Tillverkaren ger också rekommendationer och anvisningar. Även myndigheters krav och anvisningar ska följas. Trygga utrymning: - Dörrar - Vägledande markering - Nödbelysning - utrymningsvägar - Utrymningsplaner - Utrymningslarm Underlätta släckning av brand: - Fasta släcksystem - Brandgasventilation - Luftbehandlingsinstallation - Inomhusbrandposter - Handbrandsläckare - Stigarledning - Tillgänglighet för räddningstjänstens personal och fordon - Insatsplan Utbildning och övning av personal Beskrivning av brandskyddet - Brandskyddspolicy - Ansvar och organisation - Byggnadsbeskrivning - Verksamhetsbeskrivning - Risker - Instruktioner och rutiner - Utbildning och övning - Information - Brandfarlig och explosiv vara - Kontroll och underhåll - Övriga dokument I publika lokaler bör enklare okulär besiktning ske minst en gång i veckan och inför varje tillställning. Noggrannare kontroll bör ske minst en gång per år. När det gäller utrymningslarm så bör dessa kontrolleras och underhållas efter de anvisningar och rekommendationer som tillverkaren ger. Även krav från myndigheter ska följas. Kontroll och underhåll av fasta släcksystem, brandgasventilation, luftbehandlingsinstallation bör ske efter rekommendationer av tillverkaren och i vissa fall anvisningar efter Brandskyddsföreningen Sveriges regler. Inomhusbrandposter och handbrandsläckare bör kontrolleras minst en gång per år av certifierad kontrollant. I publika lokaler bör okulärbesiktning ske minst en gång per kvartal och inför varje tillställning. Tillgängligheten för räddningstjänsten bör kontrolleras minst en gång i veckan. Vid förändringar bör samråd ske med räddningstjänsten Kontroll av om planen för utbildning och övning av personal efterlevs bör göras varje år. Alla delar i beskrivningen av brandskyddet bör kontrolleras och revideras minst en gång per år eller när förändringar i brandskyddsarbetet görs. beskrivningen av brandskyddet är nämligen ett levande dokument som hela tiden skall spegla arbetet med brandskyddet.
Sammanfattning av kontrollintervall Nedan följer en kort sammanfattning av kontrollintervallerna som rekommenderas Varje vecka - I publika lokaler; enklare okulär besiktning av brandcellsavskiljande konstruktioner, fria utrymningsvägar, utrymningsskyltar. - Tillgänglighet för räddningstjänsten Varje kvartal - Kontroll av de brandriskkällor som finns i verksamheten för att hindra brands uppkomst. - Kontroll av täthet av brandcellsavskiljande konstruktioner - Okulärbesiktning av handbrandsläckre och inomhusbrandposter - Kontroll av fläktrum, el-centraler, förråd m.m. Varje år - Kontroll av utrymningsvägar t.ex. nödbelysning, vägledande markering, utrymningslarm, utrymningsplaner. - Kontroll av material i beklädnad och ytskikt - Kontroll av plan för utbildning och övning - Kontroll och eventuell revidering av beskrivningen av brandskyddet. Anvisningar för kontroller ges även av Brandskyddsföreningen Sverige, myndigheter och tillverkare. Det kan gälla följande installationer: - Brandlarm - Utrymningslarm - Fasta släcksystem - Brandgasventilation - Luftbehandlingsinstallation Inför tillställningar i publika lokaler/samlingslokaler - Okulär besiktning av släckutrustning - Kontroll av alla utrymningsvägar så att de är fria från brännbart materiel och att alla dörrar är lätt öppningsbara. - Kontrollera att brandlarmet är tillkopplat - Kontrollera så att det inte kommer in fler än de tillåtna antalet i lokalerna.
Bilaga 3 Ordförklaringar Ord Brandskydd Skriftlig redogörelse Räddningstjänstens tillgänglighet Brandcell Brandgasventilation Brandlarm Förklaring För att förhindra att människor skadas, hindra byggnader och andra anläggningar från att förstöras vid brand, ställer samhället krav på brandförebyggande brandskydd. Fyra grundläggande begrepp i det brandförebyggande arbetet kan sägas vara: Förhindra brands uppkomst Trygga utrymning Hindra brandspridning Underlätta släckning av brand En sammanfattande beskrivning av det systematiska brandskyddsarbetet som ska lämnas in till kommunen för vissa verksamheter. Vid räddningsinsats förutsätts det att byggnaden är tillgänglig för räddningstjänstens personal och fordon. Detta gäller såväl för åtkomsten till byggnaden som för räddningstjänstens väg in i byggnaden vid brand. För att skydda från snabb brandspridning delar man in byggnader i sk. brandceller t.ex. lägenhet, trapphus, pannrum, förråd och soprum. Avskiljning mellan brandcellerna skall fördröja eller hindra branden från att sprida sig från en brandcell till en annan. En vanlig brandteknisk klass är EI60, vilken innebär att man använt material som står emot brand- och rökspridning i minst 60 minuter. Begreppet brandgasventilation avser utsläppen av värme, rök och andra brandgaser i det fria, för att minska brandspridningen inom byggnaden, och för att minska brandpåverkan på bärande och avskiljande byggnadsdelar. Brandgasventilation kan ske genom öppningsbara fönster, luckor i taket, fläktar eller andra lösningar. Ett automatiskt brandlarm kan ingå i brandskyddet. Larmet har flera viktiga funktioner: Det kan ge en tidig upptäckt av branden, vilket minskar risken för att människor eller egendom skadas. Det kan styra ett utrymningslarm Det lokaliserar var i byggnaden det brinner. Det kan styra brandbegränsande teknisk utrustning som branddörrar, släckanordningar, rökluckor, ventilation m.m. Det kan larma räddningstjänsten.
Utrymningslarm Centralapparat Stigarledning Heta arbeten Utrymningsväg Nödutgång Ett utrymningslarm har till uppgift att varna människor som finns i en byggnad för att brand eller annan nödsituation har uppstått och att byggnaden därför skall utrymmas. Det finns ofta oklarheter angående skillnaden mellan brandlarm och utrymningslarm. En enkel förklaring är att brandlarm skall detektera branden, medan utrymningslarmet varnar personer så att evakuering kan ske. Centralapparaten övervakar det automatiska brandlarmets drifttillstånd. I byggnader med fler än åtta våningsplan skall det finnas stigarledningar, som vid behov skall kunna tillföra vatten för brandsläckning. Arbeten som medför uppvärmning eller gnistbildning kallas heta arbeten Med utrymningsväg menas förutom utgång direkt till det fria även korridorer, trapphus och loftgångar som leder till säker plats i det fria eller till en säker flyktplats. Det får inte finnas hinder i utrymningsvägarna, de skall vara lätta att hitta och dörrar skall vara lätt öppningsbara. Utrymningsväg som normalt inte används för passage kallas nödutgång.