Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Relevanta dokument
ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

Samlad uppföljning av ANDTstrategin

Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

Rapport över utvecklingen i förhållande till ANDT-strategins mål

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Drogutvecklingen i Sverige

Utdrag. Ett samordnat uppföljningssystem för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand

ILFA. en metod för att stärka kommunernas ANDT-förebyggande arbete

Drogutvecklingen i Sverige

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

Svenska elevers drogvanor

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

att de mål som antagits kopplas till aktiviteter och följs upp genom nyckeltal

Regional strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak Västra Götalands län

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014

Drogutvecklingen i Sverige

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

Kultur- och fritidskansliet

DROGPOLITISKT PROGRAM

Konsumtion och skador av alkohol, narkotika, dopning och tobak i Stockholms stad. Håkan Leifman, Mats Ramstedt & Irma Kilim

Ungdomars drogvanor 2016

Nationell baskurs

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

Drogpolitiskt program

Länsöverenskommelse Lokal överenskommelse

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

Strategin lyfter också tydligare än tidigare att ANDT-frågorna ska samordnas

Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program

Skolelevers drogvanor 2017

Sammanfattning. Narkotikautvecklingen

Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS) En samlad strategi för Österåkers kommun

Kultur- och fritidskansliet

Drogvaneundersökning vt 2012

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Skolelevers drogvanor

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Skolelevers drogvanor

Bruket av ANT under senaste året (%)

Ungas drogvanor över tid

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi

S2013/2377/FST (delvis) Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga

Drogvaneundersökning vt 2012

Nationella datakällor

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver Femårsmedelvärden.

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

ANDT-strategi för Värmdö kommun

Skolelevers drogvanor

Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9

Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa

Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Regeringen beslutar om 2013 års åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, se bilaga.

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

Drogpolitiskt program

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1

Aktuellt inom ANDT-området. Aktualitetskonferens 14 sep

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Remiss - Drogpolitiskt program

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet Vänersborgs kommun

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver

Livsstilsstudien rapport

Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT)

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver Femårsmedeltal. Liter

Skattning av narkotikaanvändning

Nätdroger bland unga

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Ungdomars drogvanor. Ulrika Billme Drogförebyggande samordnare Kommunledningsförvaltningen

Skolelevers drogvanor 2015 Strömsunds kommun

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Transkript:

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Ulf Malmström KU-SA 2 2015-09-08

Fördjupad uppföljning och analys av utvecklingen inom ANDT-området En återrapportering av regeringsuppdraget att ansvara för en samlad uppföljning av ANDTstrategin och för det samordnade uppföljnings systemet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken med en redovisning av utvecklingen med särskilt fokus på strategiperioden 2011-2014

Regeringens syfte med att samla ANDTpolitiken i en strategi Underlätta statens styrning av stödet på ANDT-området. Skapa bättre förutsättningar för samordning och samverkan. En samlad syn på de gemensamma faktorer som ligger bakom problemens uppkomst, men också deras lösningar. Skapa ett långsiktigt och kunskapsbaserat arbete med individen och familjen i centrum. Utforma statens bidragsgivning så att den blir mer långsiktig och mindre fragmentarisk. Tydliggöra mål och inriktning för ANDT-politiken och koppla detta till ett bättre uppföljnings- och utvärderingssystem. Detta ska ge staten bättre möjligheter att mäta effekterna av de statliga insatserna åtgärderna och det statliga stödet. Skapa ett hållbart system för insamling och rapportering av ANDT-relaterade data.

Uppdrag Genomföra en samlad uppföljning av ANDT-strategin utifrån systemet med indikatorer och sammanställa resultaten i en fördjupad rapport. Rapporten ska innehålla en redogörelse och analys av utvecklingen och måluppfyllelsen av strategin.

Metod Genomgång och analys av data i uppföljningssystemet, totalt 114 indikatorer Kompletterande information; data från SCB (ULF-undersökningen) och Länsrapporten Genomlysning på lång (2000-2014) resp. kort sikt (2011-2014)

Långsiktigt mål 1 Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska 16 indikatorer för att belysa utvecklingen + 5 indikatorer för att komplettera redovisningen inom alkoholområdet

Antal per 10 000 inv 15 år och äldrel Antal systembolagsbutiker och ombud per 10 000 invånare 15 år och äldre, 2008 2013. Källa: Systembolaget. 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Butiker Ombud

Index Reala detaljhandelspriser på alkohol 1990* 2014. Basår 2011=100. Källa: SCB. 160 140 120 100 80 60 40 Spritdrycker Vin Starköl Folköl

Antal per 10 000 inv 15 år och äldre Antal stadigvarande serveringstillstånd, 2007 2014. Källa: Folkhälsomyndigheten. 19 18,1 18 17,7 17,2 17 16,6 16,3 16,1 16,2 16,2 16 15 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre Total alkoholanskaffning 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Registrerad alkoholförsäljning Oregistrerad alkoholanskaffning Total alkoholanskaffning

Långsiktigt mål 1 Narkotika En indikator i systemet Komplettering med narkotikans utbredning i landet

Reala priser på narkotika på användarnivå, åren 2000-2014. Källa: CAN Hasch Marijuana Amfetamin Kokain Heroin vitt Heroin brunt Ecstasy 2000 96 81 119 119 108 119 156 2001 93 82 117 130 93 117 152 2002 91 80 114 101 73 114 149 2003 90 78 112 100 90 123 122 2004 89 78 112 99 89 112 118 2005 89 89 111 99 60 133 97 2006 88 88 110 97 66 110 95 2007 86 86 96 95 64 107 93 2008 83 93 104 98 83 104 95 2009 85 104 104 92 83 114 106 2010 97 103 103 103 103 113 107 2011 100 100 100 100 100 100 100 2012 99 109 99 99 79 109 108 2013 99 99 99 99 47 119 95 2014 104 119 99 99 44 109 108

Långsiktigt mål 1 Dopning Indikatorer saknas inom målområdet

Långsiktigt mål 1 Tobak 7 indikatorer 2 kompletterande indikatorer

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Index Reala priser på cigaretter och snus, 2000 2013. Basår: 2011=100. Källa: SCB. 140 120 100 80 60 40 20 0 Cigaretter Snus

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Procent Andel rökare i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som köper cigaretter själva 2000-2014. Källa: CAN 70 60 50 40 30 20 10 0 Åk 9 pojkar Åk 9 flickor Gy år 2 pojkar Gy år 2 flickor

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Procent Andel snusare i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som köper snus själva 2000-2014. Källa: CAN 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åk 9 pojkar Åk 9 flickor Gy år 2 pojkar Gy år 2 flickor

Långsiktigt mål 2 Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak 3 indikatorer (källa: Screening MHV, Socialstyrelsen)

Procent Andel gravida kvinnor med riskbruk av alkohol 2012 och 2013. Källa: Socialstyrelsen. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Kvinnor totalt Kvinnor 30 49 Kvinnor 17 29 2012 2013

Procent Andel gravida som röker respektive snusar i graviditetsveckorna 30 32, 2000 2013. Källa: Socialstyrelsen 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Snus Cigaretter

Långsiktigt mål 3 Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska 10 indikatorer (källa Skolelevers drogvanor, CAN)

Procent Andel elever i årskurs 9 samt gymnasiets år 2 som druckit alkohol de senaste 12 månaderna, 2007 2014. Källa: CAN. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Åk 9 Pojkar Åk 9 Flickor Gy år 2 Pojkar Gy år 2 Flickor

Procent Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som använt narkotika de senaste 12 månaderna, uppdelat på kön för perioden 2007 2014. Källa: CAN 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Åk 9 Pojkar Åk 9 Flickor Gy år 2 Gy år 2

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Procent Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som rökt de senaste 12 månaderna, 2000 2014 (för gymnasiet finns endast data från 2004). Förändrad frågestruktur 2012. Källa: CAN 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Åk 9 Pojkar Åk 9 Flickor Gy år 2 Pojkar Gy år 2 Flickor

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Procent Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som snusat de senaste 12 månaderna, 2000-2014 (för gymnasiet finns endast data från 2004). Källa CAN 35 30 25 20 15 10 5 0 Åk 9 Pojkar Åk 9 Flickor Gy år 2 Pojkar Gy år 2 Flickor

Långsiktigt mål 4 Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska 23 indikatorer; källa CAN, STAD och Folkhälsomyndigheten

Procent Andelen riskkonsumenter av alkohol enligt AUDIT-C, 2004 2014. Källa: Folkhälsomyndigheten 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 16-84 år

Andel personer som använt cannabis de senaste 12 månaderna, uppdelat på kön, 2004 2014. Källa: Folkhälsomyndigheten 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Senaste 12 mån män Senaste 12 mån kvinnor

Procent Andel män och kvinnor som röker dagligen, 2004 2014. Källa: Folkhälsomyndigheten 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor Män

Långsiktigt mål 5 Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet 5 indikatorer: Källa Socialstyrelsen

Procent Läkemedelsuttag bland personer vårdade i slutenvård för psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, 2006-2013. 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Läkemedelsuttag, alkohol Totalt Läkemedelsuttag, alkohol Kvinnor Läkemedelsuttag, alkohol Män

Läkemedelsuttag bland personer vårdade i slutenvård för psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater, 2006-2013. Källa: Socialstyrelsen Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Läkemedelsuttag, opiater Totalt Läkemedelsuttag, opiater Kvinnor Läkemedelsuttag, opiater Män

Långsiktigt mål 6 Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska 21 indikatorer: källa Socialstyrelsen, Brå och Transportstyrelsen

antal per 100 000 inv 15 år och äldre Antal döda med explicit alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande orsak per 100 000 invånare 15 år och äldre 2000 2013. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Män Kvinnor

Antal per 100 000 invånare 15 år och äldre Antal döda med explicit narkotikadiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak per 100 000 invånare 15 år och äldre, 2000 2013. 12 10 8 6 4 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Män Kvinnor

Folkhälsomyndighetens analys och samlade bedömning av utvecklingen inom ANDT Indikatorsystemet Att det stora antalet indikatorer ökar risken för divergerande tendenser och ökad komplexitet Att indikatorer för de olika långsiktiga målen är delvis överlappande och inte ömsesidigt utesluter varandra. En och samma indikator kan spegla utvecklingen för flera långsiktiga mål, samtidigt som det finns behov av kompletteringar. Att tidsserierna för indikatorerna inte är enhetliga Att vissa indikatorer inte bedöms vara relevanta för att spegla utvecklingen inom ett område Att det saknas av en teoretisk grund för att koppla indikatorer till måluppfyllelse och förväntad utveckling

Forts. indikatorsystemet Att uppföljningsperioden 2011-2015 är kort och inte fullt ut ger rimliga förutsättningar att värdera utvecklingen för ANDT-strategin. Att data om unga vuxna i indikatorsystemet är bristfälliga och att analyser kring utvecklingen bland dem är nödvändig för att förstå utvecklingen i yngre åldersgrupper. Att data om blandmissbruk inte är tillgängliga bland indikatorerna. Att data som möjliggör analyser av skillnader mellan olika befolkningsgrupper, utifrån exempelvis socioekonomi, saknas.

Alkohol Sammantaget talar våra data för en positiv utveckling för det stora antalet måttlighetskonsumenter. Data pekar också till en del på en gynnsam utveckling när det gäller andelen risk- och högkonsumenter. Äldre i åldersgruppen 65-80 år avviker dock, uppföljningen pekar entydigt på att andelen risk- och högkonsumenter ökat bland dem. Vård- och behandlingsinsatser, som möjligen avser en socialt och fysiskt mer belastad grupp än denna grupp, visar samtidigt på en i huvudsak negativ utveckling, med undantag för antalet avlidna som minskat något de senaste åren.

Narkotika Utvecklingen på narkotikaområdet är till övervägande del negativ med undantag för den vi ser bland andelen pojkar som använt narkotika någon gång. Inget talar för att regeringens strategi fått ett genomslag, varken när det gäller tillgången till eller efterfrågan på narkotika.

Dopning Information om användningen av dopingpreparat är mycket bristfällig, men undantag för vissa data om användningen av anabola androgena steroider bland skolelever. Utvecklingen bland unga är positiv, men oklar bland vuxna. Riktade förebyggande insatser i miljöer, där dopning förekommer, förefaller vara en framkomlig strategi för att öka medvetenheten om riskerna. Utvärderingar saknas dock.

Tobak Vi ser en tydlig positiv utveckling när det gäller skolungdomars tobaksvanor. Det förefaller även rimligt att tro att strategin även påverkat vuxna, i varje fall tycks de ökade reala priserna haft betydelse för val av tobak och ett minskat tobaksbruk, d.v.s. att skattehöjningar bidragit till ändrade tobaksvanor. Vi gör också bedömningen att den nedgång vi sett under en följd av år i tobakskonsumtionen på sikt kommer medföra färre dödsfall.