Till dig som har dricksvatten från enskild brunn



Relevanta dokument
Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

Schysst vatten i kranen?

BAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process!

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

1995 ISO/IEC Datum Kundnr

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Sköt om din brunn för bra dricksvatten

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Test av ditt Brunnsvatten

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

S V E N S K V A T T E N A N A LY S A B

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Ackrediteringens omfattning

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Innehållsförteckning:

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

dricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga

SAMMANFATTNING VAD HAR VI LÄRT OSS GENOM PROJEKTET I NORSJÖ? VARFÖR FÖREKOMMER IBLAND METALLER OCH RADONGAS I DRICKSVATTNET?...

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

Vattenverk i Askersund kommun

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

små dricksvattenanläggningar

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

Radon i dricksvatten från egen brunn

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

SVENSK VATTENANALYS AB

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3

Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Provtagning av dricksvatten 2011

Senaste version av SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått fö...

Om dricksvattenkvalitet

Förklaringar till analysresultatet

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m om inget annat anges under taxepunkten

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Indikatorer för uppföljning av kvaliteten på yt- och grundvattentäkter. Meddelande nr 2014:15

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan

> \A/ IS.' <^ Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC 17025

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Radioaktivitet i dricksvatten

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec UNDERSÖKNING ÅR Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter

Egenkontroll för dricksvattenanläggning:

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län

100- undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter. Miljö och hälsoskyddskontoret

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Västerhejde Annex 1:1, del av

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun

'-*-' SS-EN ISO 6222:1999' SS = SS '

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Dricksvatten från enskilda vattentäkter. Ett nationellt tillsynsprojekt 2007

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Transkript:

2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten i enskilda dricksvattentäkter i Sigtuna kommun med tyngdpunkt på kemiska ämnen, däribland olika metaller och gasen radon. Rapporten Vattenkvalitet från bergborrade brunnar i Sigtuna kommun finns att ladda ner från Sigtuna kommuns hemsida, www.sigtuna.se/vattenkvalitet. Arsenik och radon är de två ämnen som enligt Socialstyrelsen ger störst andel otjänliga dricksvatten från bergborrade brunnar i Sigtuna kommun. Andelen bergborrade brunnar med arsenik och radon avviker dessutom kraftigt från riksgenomsnittet för bergborrade brunnar. Socialstyrelsen tar fram riktvärden och råd Socialstyrelsen ger ut allmänna råd samt vägledning för dricksvatten från enskilda brunnar. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:20) finns riktvärden för när ett dricksvatten anses vara tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan ge dig mer information Miljö- och hälsoskyddsnämnden är ansvarig för tillsyn över enskilda och mindre anläggningar för dricksvatten. Det är miljö- och hälsoskyddskontoret som sköter den praktiska tillsynen. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan informera brunnsägare om lämpliga åtgärder som kan behövas för att rena otjänligt dricksvatten. Det kan bli aktuellt att ställa krav på åtgärder i de fall en fastighetsägare hyr ut till någon som inte själv har möjlighet att åtgärda problemet med otjänligt vatten. Brunnsägare ansvarar för dricksvattnet och dess kvalitet Det är brunnsägaren som ansvarar för att vattenkvaliteten är bra, utifrån hälsomässiga, tekniska och estetiska aspekter. Brunnsägaren kan vara fastighetsägaren eller en ägarförening. För en enskild brunn är det brunnsägaren som är ansvarig för att reda ut eventuella problem och bekosta eventuell rening. Otjänligt vatten bör inte användas till dryck eller matlagning För dig som har halter över otjänlighetsvärdet för arsenik och radon eller tjänligt med anmärkning för uran, rekommenderar miljö- och hälsoskyddskontoret dig att inte använda vattnet till dryck eller matlagning. Det går bra att använda vattnet till annat arbete i hemmet som städ eller tvätt. Du som brunnsägare bör undersöka om du kan få vatten från annat håll eller om du kan installera rening av vattnet. SIG100 v 1.0 2007-05-02 Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Org.nr 195 85 Märsta Södergatan 20, Märsta 08-591 260 00 vx 08-591 262 26 miljokontoret@sigtuna.se 212000-0225

2009-07-07 2 (6)) Arsenik Förekomst och exponering Arsenik är ett grundämne som finns naturligt i jordskorpan och därför kan det förekomma höga halter arsenik i brunnsvatten. Arsenik är svårt att upptäcka, eftersom det är smak- och luktfritt samt saknar färg. Speciellt vanligt med höga halter arsenik är det i områden med sulfidmineral i jordlager och/eller berggrunden. Områden med sedimentgnejser eller basiska bergarter betraktas som riskområden i Sigtuna kommun. 14 procent av de undersökta brunnarna i Sigtuna kommun har otjänligt vatten med avseende på arsenik. Hälsoeffekter Riktvärdet för arsenik, 10 mikrogram (μg) per liter dricksvatten, baseras på risken för cancer vid flera års exponering. Risken för cancer vid riktvärdet på 10 mikrogram per liter dricksvatten skulle motsvara två fall av lung- och urinblåsecancer per år i Sverige. Känsliga grupper Studier visar på att foster, små barn och undernärda personer är känsligare än välnärda vuxna personer. För dessa känsliga grupper är det önskvärt att begränsa intaget av arsenik så långt det är möjligt. Vatten med halter över riktvärdet bör inte användas till dryck eller matlagning. Tobaksrökning interagerar med arsenik och ökar risken för lungcancer. Uran Förekomst och exponering Uran kan förekomma i områden med naturligt höga halter i berggrunden, främst i områden med vissa graniter och pegmatiter. Uranhalten kan även vara hög i vatten från sand- och grusavlagringar. 57 procent av alla enskilda vattentäkter i Sigtuna kommun beräknas ha brunnsvatten med halter över riktvärdet för tjänligt med anmärkning. Riksgenomsnittet är cirka 17 procent. Hälsoeffekter Sverige införde ett riktvärde för tjänligt dricksvatten med anmärkning för uran på 15 mikrogram per liter dricksvatten år 2005. Riktvärdet är satt med tanke på uranets kemiska giftighet. Uran kan påverka njurarna och dess funktion. Uran utsöndras med urinen, men en mindre andel lagras i lever, njurar och skelett. För att komma upp till halter där uran blir farligt på grund av strålningen krävs en årskonsumtion av vatten med uranhalter på över 100 mikrogram per liter dricksvatten. Det motsvarar en stråldos på 0,1 millisievert per år. Risken under en livstid för cancer beräknas då vara 0,5 fall per 100 000 personer och år.

2009-07-07 3 (6)) Radon Förekomst och exponering Höga halter av radon kan förekomma naturligt i grundvatten. Radon är en gas som kan avgå från vattnet, exempelvis när du duschar och därmed bidra till förhöjda halter i inomhusmiljön. I Sigtuna kommun har lite mindre än var tionde brunn halter av radon i dricksvatten som överstiger riktvärdet på 1000 Bequerel per liter vatten. Det stämmer relativt väl överens med motsvarande andel för hela landet. Hälsoeffekter Radon ökar risken för lungcancer. Risk för hälsoeffekter är främst vid inandning av radonhaltig luft, t.ex. vid duschning. Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är relativt små. Radon som man dricker tas upp i magsäcken och transporteras ut i kroppen och den största delen andas man ut inom en timme. Det som stannar kvar återfinns framförallt i fettvävnad. Information om rening av dricksvatten Det finns olika möjligheter att rena arsenik, radon och uran från dricksvatten. Det är upp till brunnsägaren själv att avgöra vilken slags reningsmetod som lämpar sig bäst. Vid valet av reningsmetod är flera faktorer viktiga, däribland grundvattnets kvalitet halten av ämnet som ska renas hur mycket dricksvatten som används tillgången till grundvatten och om det beredda vattnet måste efterbehandlas på något sätt. Arsenik Socialstyrelsen har i en rapport sammanfattat de metoder som vanligtvis används för att rena dricksvatten från arsenik, Dricksvattenrening med avseende på arsenik (art nr 2006-123-10). Exempel på reningsmetoder är kemisk fällning, jonbytesmassor och järn-manganoxidation. Socialstyrelsen har i en annan rapport testat olika filtertekniker avsedda för enskilda brunnar, Avskiljning av arsenik från grundvatten (art nr 2007-123-41). De filtertekniker som undersökts i rapporten är adsorption, jonbyte och omvänd osmos. Radon För att bli av med radon i vatten finns det olika metoder. Att lufta vattnet är en av de vanligaste metoderna. I en så kallad radonavskiljare blandas finfördelat vatten med luft och radonet avgår till luften. Omvänd osmos, kolfilter eller lagring av vattnet är exempel på andra metoder. Uran För rening av uran i dricksvatten har Socialstyrelsen tagit fram rapporten Uran i dricksvatten en hälsorisk. Membranfiltrering eller jonbytare kan enligt rapporten fungera för att minska uranhalten.

2009-07-07 4 (6)) Var kan jag läsa mer? Socialstyrelsen har tagit fram en handbok Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre dricksvattentäkter. I handboken beskrivs bland annat olika parametrar som kan ge kvalitetsproblem i dricksvatten, och förslag på hur brunnsägare kan hantera problem med dricksvatten. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 beskriver hur miljöhälsofaktorer, till exempel luftföroreningar, buller och dricksvatten påverkar vår hälsa. Rapporten tar upp bland annat förekomst, hälsoeffekter och riskbedömning för ett antal ämnen som kan förekomma i både enskilda och allmänna dricksvattenanläggningar. Alla rapporter finns att beställa hos Socialstyrelsen, tel nr vxl 075-247 30 00, www.socialstyrelsen.se. Bilagor 1. Ta prover på ditt vatten 2. Exempel på ackrediterade laboratorier

2009-07-07 5 (6)) Bilaga 1: Ta prover på ditt vatten Socialstyrelsen rekommenderar brunnsägare att ta prover på enskilt dricksvatten åtminstone vart tredje år. Vattenlaboratorierna brukar ha särskilda provtagningspaket som utgår från Socialstyrelsens rekommendationer. Följande parametrar rekommenderar Socialstyrelsen att man normalt analyserar: Mikrobiologiska parametrar o Escherichia coli (E.coli) o Koliforma bakterier o Antal mikroorganismer vid 22 C Kemiska och fysikaliska parametrar o Alkalinitet o Ammonium o Flourid o Fosfat o Färg o Järn o Kalcium o Kalium o Kemisk oxygenförbrukning o Klorid o Konduktivitet o Koppar o Magnesium o Mangan o Natrium o Nitrat o Nitrit o ph o Sulfat o Total hårdhet o Turbiditet Ibland kan det behövas fler parametrar Beroende på område bör vattenanalysen innehålla olika ämnen. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan hjälpa dig med att välja ut viktiga ämnen för analys på enskilt vatten. I en normal provtagning ingår inte uran och arsenik. Men eftersom arsenik och uran förekommer i vissa områden i kommunen rekommenderar miljöoch hälsoskyddskontoret att man även lägger till dessa parametrar. Bergborrade brunnar löper alltid större risk att ha förhöjda radonhalter. Därför bör radonhalten i grundvattnet kontrolleras vid enstaka tillfällen.

2009-07-07 6 (6)) Bilaga 2: Exempel på ackrediterade laboratorier Anlita alltid ett ackrediterat laboratorium Det finns företag som erbjuder snabbmetoder för att kontrollera dricksvattnet. Dessa snabbmetoder är ofta billiga men inte helt tillförlitliga och mäter ofta en parameter i taget. Man bör därför alltid anlita ett ackrediterat laboratorium för analys av vattenprover. För utskick av flaskor för provtagning, transport och analys av prover hänvisar miljö- och hälsoskyddskontoret direkt till valfritt laboratorium. Här hittar du exempel på ackrediterade laboratorier som utför analys på dricksvatten från enskild brunn. Laboratorium Telefon Internet Övrigt ALcontrol AB 013-25 49 00 Brunnsvatten.se prover bl.a i Uppsala och Stockholm Eurofins AB 010-490 81 70 Eurofins.se prover bl.a i Stockholm Gammadata 018-480 58 80 Gammadataradon.se Enbart analys av Norrvatten, avd: Görvälnverkets laboratorium 08-505 254 50 Norrvatten.se radon prover på Görvälnverket, Järfälla (ingen inlämning av prover v. 25-33) Uppsala Vatten och Avfall AB 018-727 42 30 (saknas) prover i Uppsala