Kemikalieplan för Giftfritt Mönsterås Antagen av kommunfullmäktige 2016-11-28 115
SAMMANFATTNING Kemikalier 1 finns överallt i vår vardag och i kommunens verksamhet. En del finns i kemiska produkter och en del i varor och material. Ordet kemikalier används ofta som ett samlingsbegrepp för alla kemiska ämnen. En omfattande lagstiftning som rör kemikalieområdet finns såväl inom miljöområdet som inom arbetsmiljöområdet. Lagstiftningen ger dock ännu inte tillräckligt stöd för att begränsa riskerna med alla dessa kemiska ämnen. För att uppfylla miljömålet giftfri miljö behöver kommunens alla verksamheter arbeta för att få bort kemiska ämnen med särskilt farliga egenskaper i produkter och varor och se till att ha en säker hantering där de av olika anledningar ändå används. Vägen till en giftfri kommunal miljö är som ett pussel med många bitar och hela kommunens verksamhet måste engageras och involveras i arbetet. Kemikaliefrågan är komplex och kan inte lösas på kort tid eller av kommunen allena utan kräver samverkan såväl internt mellan förvaltningar och bolagen som externt med andra kommuner och andra aktörer. Kemikalieplanen tar utgångspunkt i åtta strategiskt viktiga områden: Utbildning, medvetenhet och kompetens, Upphandling och inköp, Kemikaliehantering, Mat, tillagning och servering, Städning och hygien, Byggnad och utomhusmiljö, Tillsyn och rådgivning samt Förskola och skola. Totalt omfattar handlingsplanen 38 åtgärder, där Städa framför egen dörr, Barn och unga samt Kemikalier i vardagen prioriteras. 1.1 Syfte Kemikalieplanen visar kommunens strategi och handlingsplan för hur kommunen ska bidra till att uppnå målet Giftfri miljö. Kemikalieplanen bidrar till ett systematiskt arbetssätt för att minska användningen av särskilt farliga ämnen. Kemikalieplanen är ett styrande dokument för alla förvaltningar och bolag inom Mönsterås kommun. 1.2 Omfattning Planen omfattar perioden 2016-2020. Kemikalieplanen tar sin utgångspunkt i kommunens egen verksamhet och där kommunen har rådighet och möjlighet att påverka. I detta sammanhang har det valts att inte ta med kommunens arbete med dagvatten, avlopp och transporter trots att det har nära anknytning till att minska spridningen av giftiga ämnen. För dessa finns dock andra styrande dokument och lagkrav. Arbetet med att inventera 1 Med kemikalie/kemisk produkt menas ett kemiskt ämne (grundämne eller förening) eller en beredning (blandning) av kemiska ämnen.
och sanera förorenade områden är också av betydelse för att uppnå visionen om ett giftfritt Mönsterås men tas inte heller med i denna plan. 1.3 Kemikalieplanens framtagande och uppföljning Kommunfullmäktige beslutade 2015-11-30 att uppdra åt Kommunstyrelsen att ta fram en strategi och handlingsplan för en giftfri kommun. Kemikalieplanen har därefter arbetats fram av en arbetsgrupp med följande representanter: - Miljö och tillsyn: Christine Dahlgren - Förskolan- och skolverksamheten: Torbjörn Sandebäck - Kost och städ: Anette Petersson-Elmgren - Teknisk service: Lena Simonsson - Fastighet: Lars Petersson - Upphandling: Anders Strömbäck (Inköpscentralen i Västervik) - Projektledning: Jane Lindström (WSP Environmental) Avstämning har även gjorts med Thomas Nilsson på Tekniska kontoret. Kommunstyrelsens arbetsutskott har varit styrgrupp. Kemikalieplanen har skickats på remiss till samtliga förvaltningar och bolag samt till Länsstyrelsen, Landstinget samt Regionförbundet i Kalmar län. Kemikalieplanen beslutas av kommunfullmäktige. Revidering av planen ska ske under varje mandatperiod och åtgärder i handlingsplanen ska följas upp årligen i samband med bokslutsarbetet. Övergripande uppföljningsansvar har Miljönämnden. 3
Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Omfattning... 2 1.3 Kemikalieplanens framtagande och uppföljning... 3 1.4 Inledning... 5 1.5 Vision, mål och strategiskt viktiga områden... 6 1.6 Handlingsplanens prioriteringar... 9 1.7 Strategier och handlingsplan... 12 1.8 Andra kommunala styrdokument... 17 BILAGA 1 KEMIKALIER I VÅR OMGIVNING... 18
1.4 Inledning Kemikalier spelar en viktig roll i dagens samhälle och vi omges av fler kemikalier än någonsin. Världsproduktionen av kemiska ämnen har sedan 1950-talet till idag ökat från 10 miljoner ton per år till över 400 miljoner ton per år. Vi använder kemiska produkter i många sammanhang, till exempel i läkemedel, kosmetika, tvätt- och rengöringsmedel, bekämpningsmedel, och målarfärger. Kemiska ämnen ingår också i varor, såsom kläder, möbler, datorer och byggmaterial. EU:s kemikaliemyndighet rapporterar att ca 100 000 kemiska ämnen används idag, men osäkerheten är stor kring vilka och hur många av dem som vanliga konsumenter kommer i kontakt med. Samtidigt som kemikalierna har bidragit till vårt välstånd har de också i flera fall vållat hälso- och miljömässiga problem. En del kemikalier har också långtidsverkande effekter vilket gör att vissa kemikalier som vi idag tror är harmlösa senare kan visa sig ha hälso- eller miljöfarliga egenskaper. Därför bör försiktighetsprincipen tillämpas. Längst bak i denna kemikalieplan hittar du mer information om de vanligaste farliga kemikalierna och andra viktiga begrepp. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Sveriges riksdag har till detta antagit 16 nationella miljökvalitetsmål där ett är Giftfri Miljö, med följande definition: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Eftersom gifterna i många fall finns i vår vardag har Kemikalieinspektionen tagit fram en Handlingsplan för giftfri vardag. Det slås fast där att barn och ungdomar ska skyddas särskilt. Kommunerna lyfts fram som en viktig aktör som tillsynsmyndighet, upphandlare och som bärare av information till konsumenter och företag. Mönsterås kommun vill bidra till arbetet för en giftfri miljö. Kemikalieplanen driver på det arbetet och visar vägen till visionen om ett Giftfritt Mönsterås. 5
1.5 Vision, mål och strategiskt viktiga områden Den långsiktiga visionen med kemikalieplanen är att minska förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i hela samhället ett Giftfritt Mönsterås! Mönsterås har följande lokala miljömål inom Giftfri miljö: Användningen av miljöfarliga ämnen ska minska Användningen och utsläppen av kvicksilver, kadmium, bly, krom, nickel och zink ska minska Kvicksilverhalten i fisk från kommunens sjöar och vattendrag ska minska bland annat genom minskad försurning Det är framförallt miljömålet Användningen av miljöfarliga ämnen ska minska som är i fokus i detta arbete. Övriga behandlas i andra dokument. Kemikalieplanen tar utgångspunkt i åtta strategiskt viktiga områden, som kan ses som centrala pusselbitar för att nå visionen. Nedan beskrivs varför områdena är viktiga samt hur Mönsterås kommun i dagsläget arbetar med dessa områden. Utbildning, medvetenhet och kompetens Det är viktigt att öka kunskapen om kemikalier och miljögifter i samhället hos både personal och förtroendevalda för att skapa en medvetenhet om ris-
ker med kemikalier i sitt dagliga arbete. Det får ringar på vattnet både i arbetet och hemma. Upphandling och inköp Det är viktigt att rätt krav ställs vid upphandling. Men minst lika viktigt är att avtalen följs och att avrop sker mot de avtal som finns. Mönsterås kommun ingår i upphandlingssamverkan som sköts via Inköpscentralen i Västervik. I den gemensamma policyn för kommunerna i upphandlingssamverkan står bland annat Kommunerna ska verka för att påverka hälsa och miljö på ett positivt sätt genom att ta hänsyn till upphandlingsmyndighetens (tidigare miljöstyrningsrådet) rekommendationer avseende upphandlingskriterier. En svårighet är avtalen inte alltid följs utan man handlar på stan eller beställer från en hel katalog trots att det bara är visst begränsat utbud som det avtalats med. Därför behövs åtgärder för att öka avtalstroheten. Kemikaliehantering En central del i kemikaliearbetet är att systematiskt inventera och dokumentera klassificerade (miljö- och hälsofarliga) kemikalier ute i verksamheten för att successivt kunna fasa ut farliga kemikalier och ersätta dem med mindre farliga. I nuläget har endast VA/teknisk service börjat lägga in sina kemikalier i ett kemikaliehanteringssystem. Här finns stor potential i att lägga in allt i samma system för att få en överblick och kunna arbeta mer systematiskt med att byta ut och minska antalet farliga kemikalier samt de totala mängderna. Mat, tillagning och servering En stor del av den diffusa spridningen av kemikalier sker via intag av mat och dryck. Vilka livsmedel som köps in, hur de är förpackade, hur de tillagas och serveras är viktigt för att undvika farliga ämnen i mat och dryck. Här har personalen redan arbetat väldigt medvetet med att fasa ut teflonpannor, plastredskap vid uppvärmning och plasttallrikar som kan innehålla giftiga och hormonstörande ämnen. Alla kök är KRAV-certifierade. Det strävas mot att främja ekologisk mat och närodlat. Men ytterligare åtgärder kan göras. 7
Städning och hygien Farliga kemikalier som utsöndras i luften från allehanda plastprodukter, möbler, elektronik, sladdar etc ansamlas i dammet. Barnen kan sedan få i sig dessa ämnen genom att de slickar och suger på sina händer. Det är därför viktigt att tvätta händerna ofta. Handtvätt är också viktigt ur smittspridningssynpunkt. Hur och med vilken frekvens städning sker samt vilka städkemikalier som används är också avgörande för att minska exponeringen av dessa farliga ämnen. En översyn är gjord över vilka städkemikalier som används och personalen har aktivt arbetat med att fasa ut produkter som saknar miljömärkning eller som inte är godkända ur allergisynpunkt. Tydligare arbetsbeskrivningar för städ är nyligen gjorda som bland annat underlättar gränsdragningar mellan olika förvaltningar. Byggnad och utomhusmiljö En annan viktig pusselbit är användande av sunda byggnadsmaterial och godkända kemikalier vid både ny- och ombyggnation, renovering och reparation av byggnader. Det är särskilt viktigt när man väljer ytskikt som golv, tapeter och målarfärg men också byggmaterial som göms inne i stomme och konstruktion kan innehålla farliga ämnen. Ämnen som idag tros vara harmlösa kan längre fram visa sig ha miljö- eller hälsofarliga egenskaper. Därför är det viktigt att dokumentera vilka kemikalier som används och var de används för att längre fram kunna fasa ut dem. I tidigare projekt har det till stor del utgåtts från material godkända av Astma- och allergiförbundet. Man väljer i första hand lågemitterande byggmaterial. Vid planering av utemiljön väljs växtmaterial med hänsyn till känsliga personer så som pollenallergiker etc. Inventering och sanering av PCB genomfördes 2009. Asbest i ventilation har också inventerats och sanerats. Vid ny- och ombyggnation vidtas åtgärder för att förhindra att människor utsätts för kemikalier genom att vänta med inflyttning samt att ventilation körs dygnet runt för att ta bort emissioner. Besiktning av mjukmattor i gymnastikhallar genomförs årligen. Tillsyn och rådgivning Miljönämnden har tillsynsansvaret enligt miljöbalken. När det gäller den kommunala verksamheten har miljönämnden tillsyn på skolor, förskolor, kök, avloppsverk, vattenverk och för kommunala bolag såsom Vattenpalatset och Mönsterås Bostad AB. Miljötillsyn omfattar exempelvis kemikalier, avfall och egenkontroll, städning och ventilation, hygien etc. Därför är det ett viktigt verktyg för uppföljning och kontroll men också för att informera verksamheterna om hur de kan minska kemikalieriskerna. Ett fokusområde för 2016 är Giftfri förskola och under 2016 kommer en enkät att skickas ut till förskolechefer för att ta reda på nuläge.
Förskola och skola Förskole- och skolverksamheten är särskilt viktigt och angeläget område att fokusera på i arbetet för Giftfritt Mönsterås. Kommunen har stor möjlighet att påverka attityder och beteenden i sitt arbete inom förskola och skola, där tidiga miljövärderingar hos barnen och ungdomarna skapar goda framtida vanor och kan även påverka hur barnens närstående agerar. Skolorna har en läroplan som tydligt tar med miljö och hållbarhet i den pedagogiska verksamheten. När det gäller förskolor är det inte styrt på samma sätt utan mer beroende av personalens engagemang och intresse. Grön flagg kan vara ett verktyg för att få barn och unga mer delaktiga i hållbar utveckling. Kommunen har också rådighet över lokalerna som barnen och unga vistas i och vilken inredning och utrustning som finns i byggnader och utomhusmiljö. Regelbunden vädring och utevistelse är viktigt av många skäl, inte minst ur kemikaliesynpunkt. Detta är personalen medveten om och tillämpar där det är praktiskt möjligt. 1.6 Handlingsplanens prioriteringar Arbetet berör flera delar av kommunens organisation och många olika funktioner behöver samverka. Det skulle inte vara möjligt att arbeta med alla åtgärder samtidigt. Den här kemikalieplanen är ett första steg i ett långsiktigt arbete. Därför är det viktigt att prioritera rätt åtgärder och att ta ett steg i taget. Prioritera att städa framför egen dörr För att undvika risker med kemikalier behövs större kunskap och medvetenhet både inom Mönsterås kommun, i företagen och hos invånarna. Men vi börjar med att städa framför egen dörr, det vill säga att kommunen med olika verktyg och styrmedel byter ut produkter och varor med farliga ämnen mot bättre alternativ inom den egna verksamheten. Mönsterås kommun ska vara en förebild och med hjälp av informationsinsatser ska kommuninvånarna få tillgång till mer kunskap. Detta för att kunna göra egna medvetna och kloka val i sitt dagliga liv som bidrar till en giftfri miljö. Prioritera barn och unga Mönsterås delar den prioritering som görs av bland andra Kemikalieinspektionen: att barn och ungdomar är särskilt viktiga grupper att skydda från farliga kemiska ämnen. Denna prioritering beror på att barn och unga är mer känsliga än vuxna, vilket i sin tur har flera orsaker. Den utveckling som sker hela vägen från befruktningen till och med puberteten styrs av kemiska ämnen i kroppen. Det finns studier som visar att denna utveckling kan störas av ämnen utifrån och att så sker bland barn idag. Det är dock svårt att uppskatta hur mycket kemikalieexponeringen betyder i förhållande till andra faktorer. 9
Barn äter, dricker och andas också mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt. Det gör att deras exponering blir större. De har även ett annat beteende, lever nära golvet och stoppar ofta saker i munnen, vilket gör att de får i sig föroreningar som till exempel är bundna till dammpartiklar. Därför har barn och ungas livsmiljö prioriterats högst. Prioritera farliga kemiska ämnen som finns i vår vardag Alla kemikalier är inte skadliga och i Mönsterås kemikalieplan ligger fokus på att fasa ut ämnen med vissa särskilt farliga egenskaper som människor dagligen utsätts för. Det är bland annat cancerframkallande ämnen och ämnen som kan störa fertiliteten eller påverka arvsanlagen. Det handlar också om kemikalier som är mycket svåra att bryta ner, som ansamlas i människors och djurs kroppar eller är direkt giftiga. Särskilt försiktiga bör vi vara med produkter som kan innehålla hormonstörande ämnen, eftersom det idag inte finns några standardiserade sätt att bedöma om de är farliga eller inte. Vi ska undvika att köpa in produkter med dessa ämnen i till kommunens verksamheter, särskilt till miljöer där barn och ungdomar vistas. De ämnen som är särskilt prioriterade att fasa ut från kommunens verksamhet framgår i bilaga 1. I det arbetet ska Kemikalieinspektionens PRIO-databas, som innehåller prioriterade utfasningsämnen och riskminskningsämnen, användas. Upphandlingsmyndighetens kemikaliekrav är avsedda att användas vid upphandling av varor och tjänster. Kraven hänvisar ofta till definitioner och paragrafer i lagstiftning, till exempel EU:s kemikalielagstiftning Reach. Miljömärkningar har också använts som utgångspunkter och har inkluderats där det är relevant och motsvarar en tillräckligt stor marknadsandel.
De viktigaste utgångspunkterna för Upphandlingsmyndighetens kemikaliekrav är: Försiktighetsprincipen Substitutionsprincipen CLP-förordningen 2 EU:s kemikalielagstiftning Reach 3 Stockholmskonventionen 4 och POPS-förordningen 5 SIN-listan (Substitute It Now) 6 2 EU-förordning nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar 3 EU-förordning nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier 4 Stockholmskonventionen är en global konvention för att skydda människors hälsa och miljö mot ämnen som ansamlas i människan och i miljön under lång tid och sprids långt ifrån de platser där de producerats eller använts 5 POPS står för Persistent Organic Pollutants och är långlivade organiska föroreningar som kan ge upphov till effekter som cancer, reproduktions- och utvecklingsstörningar 6 SIN-listan är en lista på farliga ämnen som bör ersättas enligt den ideella organisationen ChemSec, som arbetar för att få bort miljö- och hälsofarliga kemikalier från samhället. Listan går längre än lagkraven. 11
1.7 Strategier och handlingsplan Nedan redogörs för kommunens strategier (i blått) samt tillhörande åtgärder. 1 Utbilda och skapa medvetenhet hos personalen Åtgärd Tidplan Ansvarig Resurser 1.1 Informera berörd personal på respektive förvaltning om kommunens kemikalieplan samt vad den innebär. Se även 4.1 broschyr. Våren Förvaltnings- och bolagschefer 1.2 Informera berörd personal på förskolorna om kommunens arbete för giftfria förskolor samt vad personalen ska tänka på Våren Förskolechefer 1.3 Informera till enskilda huvudmän vid start av nya förskolor Löpande Barn- och utbildningsförvaltningen 1.4 Ta fram kemikalierutin för märkning, hantering, förvaring och substitution Teknisk service 1.5 Säkerställa tillgång till miljökompetens i arbetet med upphandling, inköp och byggande. Nyttja miljökontoret i första hand. Inköpscentralen Löpande Fastighetsavdelningen Kräver extra resurser 1.6 Informera all personal om avtalstrohet i samband med arbetsplatsträffar (på olika nivåer: förvaltningsnivå, webutbildning, intranät och bildspel) Hösten 2016 Förvaltningschefer och avdelningschefer i samråd med ekonomichef 1.7 Ta fram övergripande avfallsrutin för sortering av verksamhetsavfall i kommunen 2016/ Teknisk service 1.8 Skapa praktiska förutsättningar för att kunna sortera i kommunens egna fastigheter i enlighet med avfallsrutinen (se 1.7). Förvaltningschefer Kan innebära merkostnader 2 Minska farliga kemiska ämnen i förskola och skola Åtgärd Tidplan Ansvarig Resurser 2.1 Leksaker: Inventera (vid behov) och rensa ut icke-leksaker (såsom elektronik), gamla plastleksaker (mjuka plastleksaker av PVC eller annan plastsort, som är äldre än 2007), leksaker som luktar starkt, kemiskt eller parfymerat, väskor av konstläder eller konst-skinn, smycken som kan innehålla bly Förskolechef Kan leda till nyinköp av leksaker
och nickel etc. Om det inte är möjligt att fasa ut direkt, ta fram en utfasningsplan. 2.2 Inför restriktioner om att ta emot använda leksaker/pysselmaterial, hur välvilligt det än är. Ta fram informationsmaterial och kommunicera detta till berörd personal och föräldrar/anhöriga. Dels saker som inte är avsedda för att vara leksaker och som därmed kan innehålla mer farliga ämnen, men också gamla leksaker/föremål (exempelvis i plast) som kan innehålla ämnen som idag regleras i lagstiftningen. Våren Förskolechef med stöd av Miljökontoret 2.3 Rensa bort farliga material (gamla bildäck som kan innehålla PAH med hälsofarliga ämnen, slipers som kan innehålla kreosot etc) från skol- och förskolegårdar. Fastighetsavdelningen, Teknisk service 2.4 Undersök nuläget på förskolorna med hjälp av projektet Giftfri förskola. Skicka ut enkät till förskolechefer. Följ upp enkät och sammanställ resultatet. Hösten 2016 Miljökontoret 2.5 Inredning och utrustning: Undvik möbler, madrasser, byggkuddar och andra föremål av skumgummi och/eller med plastöverdrag. Efterfråga miljömärkta produkter t ex Svanen, för vilomadrasser. Byt ut på sikt, Förskolechef Kan innebära merkostnad 2.6 Kök: Inventera utrustning som kommer i kontakt med mat såsom tallrikar, glas, bestick, tillbringare, underlägg, dukar. Ersätt plast med exempelvis metall eller glas. Rensa ut enligt utfasningsplan för Bisfenol A (BPA) i köken (plasttallrikar, pipmuggar etc). 2018 Servicechef för kost och städ Förskolechef Enhetschef, Socialförvaltningen ca 20-30 000 kr 2.7 Hygien: Rensa ut eventuella vinylhandskar och ersätt med engångshandskar av nitril eller ftalatfri PVC (polyvinylklorid). Undersök rutiner kring blöjbyte gällande våtservetter och tvättlappar. Våtservetter kan innehålla allergiframkallande konserveringsmedel och doftämnen. Om våtservetterna är av skumgummi kan de vara behandlade med flamskyddsmedel. Använd torra papper/ tvätt- Nitrilhandskar kostar ca dubbelt så mycket som ftalatfri PVC 13
lappar och vanligt vatten om möjligt. Om våtservetter måste användas välj de som är miljömärkta och godkända av Astma- och allergiförbundet. Även de papptvättlappar man använder ska vara miljömärkta med t.ex. Svanen. 3 Minska farliga kemiska ämnen i övrig kommunal verksamhet Åtgärd Tidplan Ansvarig Resurser 3.1 Starta kommunövergripande projekt för att fasa ut farliga kemiska ämnen. Utse organisation/ kontaktpersoner för kemikaliehantering i respektive förvaltning/bolag. Genomför 3.2-3.4 inom ramen för projektet. Start hösten 2016 Avslut 2020 Förvaltningschefer/ bolagschefer Kräver projektsamordning och tid för deltagare. 3.2 Samtliga förvaltningar och bolag inventerar och dokumenterar klassificerade kemikalier samt övriga farliga kemiska ämnen i vardagsmiljön. Detta gäller även användningen genom inköpta tjänster och i entreprenadverksamhet. 2016- Förvaltningschefer/ bolagschefer 3.3 Skapa överblick över vilka som är utfasningsämnen respektive riskminskningsämnen enligt kriterier i PRIO och ta fram utfasningsplan. 2016- Förvaltningschefer/ bolagschefer 3.4 Samtliga förvaltningar och bolag fasar ut farliga kemiska ämnen enligt utfasningsplan samt dokumenterar antal kemikalier och mängden kemikalier som minskat. - 2020 Förvaltningschefer/ bolagschefer 4 Öka kunskap hos kommuninvånare och brukare Åtgärd Tidplan Ansvarig Resurser 4.1 Ta fram broschyr om kommunens arbete för giftfri miljö. Dela ut till t ex förskolor, föräldrar och anhöriga, se även 4.2. Hösten 2016 Miljö-kontor ca 3 dagars arbete 4.2 Informera föräldrar och anhöriga till elever och brukare. 2016/ Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen 4.3 Integrera kemikaliefrågan och arbetet för Löpande Förvaltningschefen
giftfri miljö i den pedagogiska verksamheten. Uppmuntra till Grön flagg. 4.4 Lägg upp information på kommunens hemsida, både som nyhetsinlägg, under "Miljö & Hälsa" och "Barn & utbildning" samt i sociala medier om hur man kan minska risken för farliga vardagskemikalier. Informationen bör även finnas på Intranet. för Barn- och utbildningsförvaltningen Miljökontor Webredaktör 4.5 Upplysa kommuninvånare och brukare om hur farligt avfall ska omhändertas, inklusive läkemedelsrester. Informationen om läkemedelsrester utformas i samråd med landstinget. Teknisk service med stöd av Miljökontoret Innebär kostnader för trycksaker 4.6 Informera berörd personal på privata förskolorna om kommunens arbete för giftfria förskolor. Årligen Miljökontoret 5 Minska farliga kemiska ämnen i byggnader och utemiljö Åtgärd Tidplan Ansvarig Resurser 5.1 Använd sunda material vid ny- och ombyggnation, renovering och reparation av byggnader samt utemiljö. Dokumentera vilka byggnadsmaterial som används. Löpande Tekniska kontoret Certifiering och kvalitetssäkring medför ökade kostnader 5.2 Utred vilket golv som är lämpligt att använda. Äldre PVC-golv kan innehålla mjukgörande ftalater och blyföreningar som stabilisator i materialet. Fastighetsavdelningen Löpande 5.3 Fortsätt fasa ut hälso- eller miljöfarliga material i befintliga byggnader (PCB, asbest etc) i samband med renovering och ombyggnation (görs redan idag enligt lagkrav). Fastighetsavdelningen 15
5.4 Inventera och undersök eventuella risker med konstgräsplaner, fallskyddsunderlag etc i barns idrotts- och lekmiljö och risk för spridning till dagvatten och närmiljön. Föreningskonsulenten Teknisk service Fastighetsavdelningen 6 Ställ miljökrav i upphandling och gör inköp enligt avtal Åtgärd När Ansvarig Resurser 6.1 Fortsätt tillämpa Upphandlingsmyndighetens kravpaket för Giftfri förskola. Besluta om ambitionsnivå (baskrav, avancerad respektive spjutsspets) för upphandling inom respektive upphandlingskategori baserat på kommunens behov, målsättningar och tillgängliga resurser. Löpande Förvaltningschefer och avdelningschefer i samråd med Ekonomichef Kan innebära merkostnader. Inköpscentralen kan vara behjälplig. 6.2 Ta fram inköpsråd till inköpsansvariga från förskoleverksamheten baserat på Kemikalieinspektionens råd och andra kommuner (ex Sundbyberg). Våren Se ovan Kan innebära merkostnader. Inköpscentralen kan vara behjälplig. 6.3 Förtydliga gränsdragning mellan exempelvis upphandlare och beställare exempelvis när det gäller ansvar. Se ovan. 6.4 Mät avtalstrohet för att minska att man handlar på stan och följ upp på ledningsnivå (koppling till E-handel, se 6.5). Oviss tidplan för projektet Se ovan. 6.5 Styr upp inköp genom E-handel. E-handel (elektroniskt beställnings- och fakturasystem) är ett sätt att styra inköpsprocessen mot ytterligare ökad ramavtalstrohet. I ett elektroniskt beställningssystem speglas avtalade produkter på produktnivå. Följden blir bl.a. att det blir lättare för beställaren att göra korrekta avrop på miljöanpassade och kravställda produkter. Oviss tidplan för projektet Se ovan Projektmedel krävs. Desssutom tillkommer licenskostnad, serviceavtal och personalresurs. 7 Minska farliga kemiska ämnen genom städning och hygien Åtgärd Tidplan Ansvarig Resurser 7.1 Ta fram tydliga rutiner för verksamheten när 2016/ Servicechefen för
det gäller inköp samt rengöring av exempelvis mattor, textilier etc. kost och städ 7.2 Utred om man ska införa förbud av inköp av mikroplaster i hygienprodukter inom kommunens verksamhet. 2016/ Miljökontoret ca 2 dagars arbete 8 Samverka med andra kommuner och aktörer Åtgärd Tidplan Ansvarig Resurser 8.1 Delta i länets nätverk för Giftfri miljö anordnat av Landstinget, Länsstyrelsen och Regionförbundet. 8.2 Delta i miljösamverkan Sydost (MSO). Samverkan sker genom att driva olika projekt inom exempelvis Giftfri förskola samt genomföra valda utbildnings- och temadagar. Löpande Miljökontoret Kräver resurser Löpande Miljökontoret 8.3 Delta på kunskapsdagar kring Giftfri förskola. 2016/ Miljökontoret Förskolechefer utser personal som bör delta Kräver resurser (Heldag) 1.8 Andra kommunala styrdokument Följande dokument har anknytning till arbetet: Allergiplan Avfallsplan (under framtagande) Miljömål för Mönsterås kommun Måltidspolicy Tillväxtstrategi Tobakspolicy Upphandlingspolicy VA-plan (under framtagande) VA-policy och VA-översikt Översiktsplan 17
Bilaga 1 Kemikalier i vår omgivning Här ges några exempel på farliga kemikalier som finns i vår vardag, var de kan finnas och hur de kan påverka människan och miljön. Mer information finns att hitta hos Kemikalieinspektionen. Ftalater Ftalater används främst som mjukgörare i olika plaster, bland annat i PVCplast. Ftalater är inte bundet i materialet, och kan läcka ur plasten och spridas till omgivningen under lång tid. Det är bevisat att en del ftalater verkar hormon- och reproduktionsstörande, eftersom de liknar vissa av kroppens egna hormoner. Forskning har visat att det också finns en risk att barn utvecklar astma, luftvägsproblem och eksem vid exponering för vissa ftalater. Bromerade flamskyddsmedel Elektronik, textilier och stoppade möbler är några exempel på produkter som behandlas med flamskyddsmedel. Det finns ett stort antal olika flamskyddsmedel och många innehåller brom. Bromerade flamskyddsmedlen bryts ner mycket långsamt i naturen och finns därför kvar länge. De är fettlösliga och kan därför ansamlas i våra kroppar. Studier har visat att vissa flamskyddsmedel kan vara hormonstörande, reproduktionsstörande, cancerframkallande och möjligen ge inlärningssvårigheter. Perfluorerade ämnen Perfluorerade ämnen används för att ge produkter, som till exempel stoppade möbler, vatten, smuts- och fettavisande egenskaper. De förekommer också ofta i rengöringsmedel, som fönsterputs och golvpolish för att göra det mer lättstädat. Perfluorerade ämnen bryts ner mycket långsamt i naturen och har även förmågan att ansamlas i kroppen. Det är främst två ämnen som använts, PFOS och PFOA, som i studier konstaterats vara cancerframkallande och ha reproduktionsstörande effekt. Med anledning av risken för deras långsiktiga hälsoeffekter, är det viktigt att minska användningen av produkter som innehåller dem.
Bisfenol A Bisfenol A (BPA) används i tillverkningen av Polykarbonatplast som är vanlig i plastleksaker. BPA används även i andra plaster som polyuretanplast och PVC för att skydda materialen från att brytas ner. Den största källan till BPA exponering är via maten då livsmedel ofta förpackas och förvaras i plastförpackningar som innehåller ämnet. BPA lagras inte i kroppen men vi exponeras ständigt för ämnet. Ämnet har hormonstörande och reproduktionsstörande effekter. Studier har även indikerat effekter på hjärnans utveckling, beteendeförändringar, ökad risk för fetma och cancer. Ämnet tros även kunna påverka de hormoner som styr hjärnans utveckling under den senare delen av fosterutvecklingen och under de första levnadsåren. Organofosfater Organofosfater är en stor grupp ämnen som används som flamskyddsmedel, som mjukgörare i plaster och i växtskyddsmedel. De förekommer också i golvpolish. På förskolor är äldre vilmadrasser av skumgummi med plastöverdrag en sannolik exponeringskälla för organofosfater. Det finns flera olika varianter av organofosfater och kunskapen om deras effekter på människor och miljö varierar. En typ av organofosfat är inom EU klassad som cancerframkallande. Andra misstänks kunna ge skador på hjärnan och nervsystemet. Bly Bly är ett grundämne med många olika användningsområden, till exempel som tillsats i PVC-plast, i elektronik och i vattenkranar. Det är viktigt att barn skyddas från att få i sig bly eftersom det är reproduktionsstörande och cancerframkallande. Det påverkar även nervsystemet, hjärnans utveckling och intellektet negativt. Bly kan även orsaka koncentrationsstörningar och inlärningssvårigheter. Barn exponeras för bly genom livsmedel, vatten och olika konsumentprodukter. Bly lagras i kroppen och studier har visat att bly är farligt redan i doser som ligger under de gränsvärden som idag finns satta för ämnet. Kadmium Kadmium är ett grundämne och en metall som bland annat kan finnas i äldre plastföremål och elektronik. Den största exponeringen av kadmium sker genom maten vi äter. Liksom bly lagras kadmium i skelettet men även i njurarna och kan på lång sikt ge benskörhet, njurskador och orsaka cancer. Kemikalier i textilier Under framställningsprocessen av textilier används många olika kemikalier, färgämnen och tillsatsämnen för att ge tyg och andra textila material önskade egenskaper. Några kemikalier är mer skadliga än andra. Nonylfenol 19
misstänks till exempel vara hormonstörande och azofärgämnen är cancerframkallande och kan påverka arvsmassan. Formaldehyd, färgämnen, antimögelmedel och konserveringsmedel är kemikalier som kan ge upphov till allergiska reaktioner. Kemikalierna försvinner ur materialet vid tvätt, därför är det bra att tvätta nya textilier en eller ett par gånger innan de används. Men våra reningsverk är inte anpassade för att ta hand om alla dessa ämnen vilket innebär att det finns risk att de slutligen hamnar i vårt dricksvatten. Därför bör man i första hand undvika att köpa in textilier med farliga kemikalier.