Riksantikvariens förord

Årsredovisning 2003

Riksantikvariens förord År 2003 fick en ny styrelse och jag som ny riksantikvarie i uppdrag att leda verksamheten vid Riksantikvarieämbetet. Ansvaret för frågor om kulturmiljön och kulturarvet har under de senaste åren diskuterats och behovet av förändringar har lyfts fram av kulturmiljöområdets aktörer inom ramen för projektet Agenda kulturarv. Det har varit en spännande och stor uppgift för Riksantikvarieämbetet att tillsammans med många andra som på olika sätt arbetar med kulturmiljövård driva förnyelsearbetet vidare under året. Projektets sista år har ägnats åt att samla alla samtal och idéer runt om i landet till en gemensam programförklaring som innebär en ny inriktning för det framtida arbetet. För vår egen verksamhet har konstaterats att behovet av förändring är stort. Med utgångspunkt ifrån de verksamhetsanalyser som har genomförts under året och de senaste årens omvärldsanalyser kunde en ny inriktning för de kommande årens planering börja ta form. Verksamhetens fokusområden handlar om strategisk omvärldsbevakning, angelägen kunskap och tryggad kompetens, former för ökad delaktighet och breddat ansvar samt effektiva verktyg och system. Vi har också påbörjat en dialog kring vårt arbetssätt, våra värderingar och attityder. Utvecklingsarbetet har lett till att organisationen bör få en delvis förändrad struktur och de första stegen har tagits under hösten. Förändringsarbetet kräver även redskap för hur vi hanterar vår kommunikation internt och externt. Förslag har tagits fram och diskussioner har lett till att en kommunikationsstrategi successivt arbetas fram. Årets höstmöte kring temat kommunikation gav många intressanta uppslag och blev en viktig start för vårt fortsatta arbete kring ökad delaktighet och tillgänglighet. Av stor vikt är myndighetens deltagande i samhällsplaneringen. Kulturmiljöaspekterna har lyfts fram genom det samarbete som myndigheten ständigt utvecklar och stärker med andra sektorer i samhället. Miljömålsarbetet blir allt viktigare och myndigheten har under året deltagit i arbetet och medverkat till att ta fram underlag. Stora insatser har även gjorts för arbetet med de regionala tillväxtprogrammen.

Ett kontinuerligt utvecklingsarbete sker inom området för kunskapsuppbyggnad och stora insatser har gjorts för att göra kunskapsbaserna tillgängliga. Ett intensivt arbete pågår för att forma Östra Stallet med nytt arkiv och bibliotek till raä:s publika mötesplats i Stockholm. Projektet har gått enligt planerna under året och förberedelser inför inflyttningen har pågått. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har haft flera stora uppdrag under året, bland andra stenåldersundersökningen i Motala som har inspirerat till lokalt engagemang. Verksamheten har gjort särskilda insatser för att öka både uppdragsgivarens och allmänhetens kunskaper om de arkeologiska resultaten. Riksdagen har i höstens budgetproposition angett att verksamheten ska skiljas från myndigheten och att en utredning ska tillsättas. Vi har under hösten förberett oss för att möta de nya krav och förväntningar som kommer att ställas. Det är ett stort ansvar att vårda och förvalta de stora besöksmålen av vilka Birka, Glimmingehus och Gamla Uppsala väl hör till de mer kända. En handlingsplan för fastigheterna har tagits fram för att skapa en mer effektiv förvaltning. Det internationella arbetet har ökat och särskilt samarbetet med Sida inför ett mer kontinuerligt åtagande gällande kulturarvsinsatser i biståndsarbetet. Under flera år har Sverige och Riksantikvarieämbetet haft en ledande roll i kulturarvsarbetet i Östersjöregionen. Dessa insatser har stärkt samarbetet mellan länderna. Mitt första år har varit intensivt och oerhört spännande. Jag har lärt känna den breda och omfattande verksamhet som Riksantikvarieämbetet bedriver. Ett stort tack till alla medarbetare som med stor kompetens har bidragit till verksamhetens resultat! Inger Liliequist riksantikvarie

Innehåll RESULTATREDOVISNING 6 Övergripande mål 6 RAÄ:s intäkter och kostnader per verksamhetsgren 6 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen i RAÄ:s verksamhet 7 Organisation och bemanning 8 PERSONAL 9 JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 9 ARBETSMILJÖ OCH SJUKFRÅNVARO 10 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 10 Regleringsbrevets mål och återrapporteringskrav 11 Myndighetsarbete 11 REGIONAL OCH LOKAL UTVECKLING 11 AREELLA NÄRINGAR 12 INFRASTRUKTUR 13 PLANERING OCH BYGGANDE 14 Statlig fastighetsförvaltning 14 NATUR- OCH KULTURMILJÖSEKTORERNA 15 Kulturreservat 15 Miljömålsarbete 15 Kulturmiljövårdsanslaget 16 UTVECKLING AV FORMERNA 16 RESURSER 16 PRESTATIONER OCH EFFEKTER 17 BYGGNADSVÅRD 18 KULTURLANDSKAPSVÅRD 19 FORNVÅRD 19 ARKEOLOGI 20 KUNSKAPSUNDERLAG 20 INFORMATION OCH TILLGÄNGLIGHET 20

RAÄ ska vara samlande och pådrivande 21 Kunskapsuppbyggnad 22 UTVECKLING 22 SEKTORSFORSKNING 24 SPRIDNING 27 Arkeologisk uppdragsverksamhet 27 EN FÖREBILDLIG UPPDRAGSARKEOLOGI 27 SERVICE TILL UPPDRAGSGIVARNA 28 TILLGÄNGLIGA RESULTAT 28 Vård 30 INSATSER OCH RESULTAT 30 RESULTATANALYS 30 Publikarbete 31 INSATSER OCH RESULTAT 31 RESULTATANALYS 33 Övriga mål och återrapportering 34 DEMOKRATI, JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 34 INTERNATIONELL VERKSAMHET 34 Östersjösamarbetet 34 Eu-samarbete 35 Samarbete inom Europarådet 36 Samverkan med Sida 36 Erfarenhetsöverföring 36 Övrig återrapportering 37 Uppdrag 37 FINANSIELL REDOVISNING 39

Resultatredovisning Övergripande mål Mål för verksamheten inom kulturmiljöområdet är ett försvarat och bevarat kulturarv, ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen, allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön, nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers kulturarv. Målet för Riksantikvarieämbetet (raä) är att som central myndighet arbeta för att målen för verksamheten inom kulturmiljöområdet uppnås. RAÄ:s intäkter och kostnader per verksamhetsgren Riksantikvarieämbetets verksamhet är organiserad i enlighet med verksamhetsgrenarna. raä:s intäkter och kostnader för år 2003 har fördelats per verksamhetsgren enligt tabell nedan. 2003 2002 2001 Anslag Avgifter m.m. Bidrag Anslag Avgifter m.m. Bidrag Anslag Avgifter m.m. Verksamhetsgren Kostnader Kostnader Kostnader Myndighetsarbete 56 768 52 006 2 110 2 710 66 573 57 959 1 894 6 713 47 475 45 144 1 737 1 143 Kunskapsuppbyggnad 74 273 67 685 3 800 5 049 73 151 63 764 3 099 5 610 72 401 63 069 6 842 2 114 Arkeologisk uppdragsverksamhet 164 305 0 158 296 542 154 733 0 173 212 1 328 109 886 0 113 916 1 755 Vård 73 761 43 852 17 955 5 219 81 802 38 209 8 459 34 656 89 984 41 599 11 964 35 167 Publikarbete 50 299 43 313 7 130 3 623 66 143 42 870 17 315 4 708 71 826 44 248 18 933 7 472 Summa 419 406 206 856 189 291 17 143 442 402 202 802 203 979 53 016 391 572 194 060 153 392 47 651 Bidrag 6 Årsredovisning 2003

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen i RAÄ:s verksamhet Det pågår ett omfattande förändringsarbete inom kulturmiljöområdet, som tar sin utgångspunkt i människors nyfikenhet och intresse för historia, sökandet efter kunskap och viljan att påverka. Arbetet har de senaste tre åren gått under projektnamnet Agenda kulturarv och befann sig i sin slutfas vid utgången av 2003. Projektet kommer att slutredovisas i mars 2004 och då återstår uppgiften att ta till sig de resultat och erfarenheter som projektet har givit. raä har som en central myndighet inom kulturarvsområdet ett särskilt ansvar att svara upp mot de förväntningar som har skapats inom projektet och driva processen vidare. En ny omvärldsanalys och de egna verksamhetsanalyserna var utgångspunkten för att det första steget kunde tas under hösten 2003. Att förändra inriktning och arbetssätt tar ofta lång tid eftersom det är nära förknippat med värderingar och attityder. Vår bedömning är att raä vid utgången av 2006 har funnit sin nya form. Under 2003 har myndighetens arbete bidragit till att kulturmiljöaspekterna har stärkts inom andra samhällssektorer. raä har lyft fram kulturarvet och kulturmiljön som resurs för regional utveckling och för hållbar tillväxt. Bildandet av kulturreservat och förvaltningen av befintliga kulturreservat tjänar som exempel på god kulturmiljövård och bidrar på ett positivt sätt till den regionala utvecklingen. Myndighetens insatser inom jordbrukssektorn har varit fokuserad på miljö- och landsbygdsprogrammet samt utvecklingen av den nya jordbrukspolitiken. raä:s insatser inom infrastrukturområdet har varit positiva, exempelvis formulerar Vägverket nu mål för kulturmiljön i sina projekt. Inom planering och byggande har samarbetet fördjupats och gemensamma synsätt med Boverket om kulturmiljöns betydelse och hantering i beslutsprocesserna har utvecklats. raä har under året betalat ut nära 260 miljoner kronor från anslaget för kulturmiljövård. De olika kulturmiljöer som har fått bidrag speglar på ett bra sätt det svenska samhällets utveckling. Samfinansiering med arbetsmarknadsoch regionalpolitiska medel ligger på ca 200 miljoner kronor och har skett i ca 30 procent av ärendena. Kunskapsuppbyggnad, analysarbete och verksamhetsutveckling utgör viktiga grundstenar i det arbete som gör att vi uppfattas som en trovärdig och kompetent samtalspart. Som central myndighet har raä en viktig nationell roll att samordna och förmedla kunskap och forskningsresultat. Myndigheten har under året på olika sätt arbetat för att skapa ett utbyte av erfarenheter och kompetens. Det nya programområdet Det moderna samhällets kulturarv har fortsatt att utvecklas under året, bl.a. med mångfaldsfrågor. Myndigheten har vid avdelningen för arkeologiska undersökningar (uv) vidtagit flera åtgärder under det gångna året för att leva upp till målet om förebildlighet. Viktiga åtgärder har varit att utveckla projektorganisationen och verksamhetens ledningsfunktioner samt att finna nya former för kunskapsutbyte för att kunna erbjuda såväl uppdragsgivare som allmänhet ökad tillgång till de arkeologiska resultaten. Särskilda satsningar har gjorts under året för att bygga upp kunskap om hur man tar om hand kulturbyggnader efter en brand, hur moderna material påverkar museiföremål samt metodutveckling för ekologiskt miljöhänsyn vid konservering och vård. Genom skolprojektet Bevarandets kemi har gymnasieelever fått kunskaper om de mekanismer som bryter ned kulturarvet och på vilket sätt man kan förhindra att ytterligare nedbrytning sker. Det publika arbetet har under 2003 varit fokuserat på olika arrangemang, bokförsäljning, utlåning av böcker och arkivhandlingar samt utveckling av raä:s webbplats. Stödet till museer och skolor har huvudsakligen inriktats på Årsredovisning 2003 7

utveckling av metoder för kulturmiljöpedagogik. Glimmingehus har fortsatt att utvecklas till att bli förebild för tillgänglighet inom sektorn. Med anledning av Riksidrottsförbundets 100 års jubileum 2003 hade Kulturhusens dag temat Idrottsanläggningar. Antalet besökare till myndighetens besöksmål är fortsatt mycket stort. Organisation och bemanning Organisationstablån illustrerar myndighetens avdelningar och enheter samt hur många personer vid respektive enhet som var tillsvidareanställda i december 2003. STAB 8 VERKSLEDNING 2 KANSLI Ledning 8 KULTURMILJÖ Ledning 7 KUNSKAP Ledning 10 ANTIKVARISK- TEKNISKA Ledning 6 INFORMATION Ledning 9 UPPDRAGS- ARKEOLOGI Ledning 5 Ekonomi 5 Landskap 8 Dokumentation 8 Byggnader & fornminnen 18 Arkiv 8 UV Bergslagen Örebro 13 Intendentur 13 Region 12 Expert 11 Kyrkliga inventarier 13 Bibliotek 9 UV Mitt Stockholm 35 IT 17 Plan och bebyggelse 14 Kulturdata 9 Museiföremål 17 Foto 4 UV Syd Lund 40 Personal 7 Register 9 Kulturarvsturism 6 Medie 9 UV Väst Kungsbacka 22 Tillämpning 6 UV Öst Linköping 25 UV GAL 12 8 Årsredovisning 2003

Personal raä hade 405 tillsvidareanställda den 31 2003 december 2003 och hade därutöver 152 tidsbegränsat anställda vid samma tidpunkt. Medelåldern för den tillsvidareanställda personalen är drygt 46 år. För tidsbegränsat anställda, framför allt säsongsanställda, är medelåldern väsentligt lägre. 2002 Personalomsättningen vid myndigheten bland tillsvidareanställda är låg. Under 2003 slutade 30 personer, varav tre gick i pension och en blev uppsagd p.g.a. arbetsbrist. Antalet nyanställda uppgick till 27 personer. Avdelningen för arkeologiska 2001 undersökningar svarar för merparten av rekryteringen i de yngre åldersgrupperna. En stor del av de nyanställda är över 40 år, vilket betyder att medelåldern inom myndigheten i stort sett har bibehållits under 2003. raä har generellt inga problem att rekrytera medarbetare med antikvarisk kompetens. Situationen är snarare den omvända då vissa yrkeskategorier har få alternativa arbetsmarknader. Emellertid kräver allt fler arbetsuppgifter idag en lång erfarenhet och dubbla kompetenser, vilket i vissa fall har varit svårt att rekrytera. Dessutom har myndighetens verksamhetsområde breddats under de senaste åren vilket har ökat behovet att rekrytera nya kompetensprofiler. Inom 10 år kommer en dryg fjärdedel av raä:s tillsvidareanställda personal gå i pension vilket kan komma att få konsekvenser för den kompetensprofil som myndigheten behöver ha, se även avsnittet nedan om kompetensförsörjning. Ålder 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 Totalt Män 2 8 22 33 36 21 24 17 163 Kvinnor 0 19 31 41 39 39 42 31 242 Totalt 2 27 53 74 75 60 66 48 405 Ålder 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 Totalt Män 1 8 23 28 38 26 24 15 163 Kvinnor 3 19 32 42 37 46 39 27 245 Totalt 4 27 55 70 75 72 63 42 408 Ålder 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 Totalt Män 1 6 22 25 38 23 26 12 153 Kvinnor 1 16 37 41 36 48 44 21 244 Totalt 2 22 59 66 74 71 70 33 397 Av tabellen ovan framgår hur åldersfördelningen på myndigheten har sett ut de senaste tre åren fördelat på kvinnor och män. Variationerna är små mellan åren men antalet personer över 60 år ökar från år till år vilket delvis har sin förklaring i att personalomsättningen är låg. 2003 Ålder 21 30 31 40 41 50 51 60 61 Totalt Slutat 0 4 8 12 6 30 Börjat 1 14 7 5 0 27 2002 Jämställdhet och mångfald Av statistiken framgår att 40 procent av myndighetens anställda är män och 60 procent är kvinnor. Bland myndighetens chefer är andelen 50/50. För att fortsätta att utveckla raä till en jämställd arbetsplats måste myndigheten vidtaga åtgärder för att i högre utsträckning rekrytera män till lediga befattningar. Få medarbetare vid myndigheten har utländsk bakgrund. raä avser att analysera orsakerna till detta samt därefter vidta åtgärder för att öka andelen medarbetare med utländsk bakgrund. Ålder 21 30 31 40 41 50 51 60 61 Totalt Slutat 0 2 7 9 9 27 Börjat 2 20 10 6 0 38 2001 Ålder 21 30 31 40 41 50 51 60 61 Totalt Slutat 0 7 9 7 3 26 Börjat 3 12 6 5 0 26 Personalomsättningen på RAÄ är förhållandevis konstant mellan åren 2001 2003. 2003 Män Kvinnor Totalt Verksledning 1 1 2 Avdelningschefer 5 4 9 Enhetschefer 12 13 25 Totalt 18 18 36 Hela myndigheten 163 242 405 2002 Män Kvinnor Totalt Verksledning 1 1 2 Avdelningschefer 6 3 9 Enhetschefer 13 12 25 Totalt 20 16 36 Hela myndigheten 163 245 408 2001 Män Kvinnor Totalt Verksledning 1 1 2 Avdelningschefer 6 3 9 Enhetschefer 12 13 25 Totalt 19 17 36 Hela myndigheten 153 244 397 Jämställdheten vid myndigheten har successivt förbättrats sedan 2001. Idag utgör männen 40,2% och kvinnorna 59,8% av alla anställda. 2001 var förhållandet 38,5% män och 61,5% kvinnor. Årsredovisning 2003 9

2003 Anställda, antal Anställda med sjukrapportering, antal Arbetstid, dagar Genomsnittlig arbetstid per anställd, timmar Sjukfrånvaro, timmar Genomsnittlig sjukfrånvaro per anställd, timmar Sjukfrånvaro > 60 dagar, timmar Anställda > 60 dagars sjukfrånvaro, antal Sjukfrånvaro % Alla anställningar 735 362 1 024 602 1 394,02 41 891 57,0 21 240 28 4,09% Alla män 287 137 424 368 1 478,63 13 011 45,3 5 086 7 3,07% Alla kvinnor 448 225 600 234 1 339,81 28 880 64,5 16 154 21 4,81% Alla yngre än 30 år 64 24 53 960 843,13 1 125 17,6 0 0 2,08% Alla 30 49 år 440 220 607 500 1 380,68 21 209 48,2 9 519 15 3,49% Alla 50 år och äldre 231 118 363 142 1 572,04 19 557 84,7 11 721 13 5,39% Alla män yngre än 30 år 20 6 18 048 902,4 120 6,0 0 0 0,66% Alla män 30 49 år 183 93 272 266 1 487,79 9 018 49,3 3 728 4 3,31% Alla män 50 år och äldre 84 38 134 054 1 595,88 3 873 46,1 1 358 3 2,89% Alla kvinnor yngre än 30 år 44 18 35 912 816,18 1 005 22,8 0 0 2,80% Alla kvinnor 30 49 år 257 127 335 234 1 304,41 12 191 47,4 5 791 11 3,64% Alla kvinnor 50 år och äldre 147 80 229 088 1 558,42 15 684 106,7 10 363 10 6,85% Det är första gången myndigheterna åläggs att redovisa sjukfrånvaron i årsredovisningen. Statistik från tidigare år finns att tillgå, men är inte till alla delar jämförbar med den statistik som presenteras i tabellen ovan. Därför har RAÄ valt att endast redovisa statistik från 2003 och kommentera vissa förändringar i den löpande texten. Arbetsmiljö och sjukfrånvaro På varje enhet genomförs en årlig arbetsmiljörond vars uppgift är att kartlägga och föreslå åtgärder för att förbättra den fysiska och psykiska arbetsmiljön inom verksamheten. Uppföljning av myndighetens arbetsmiljöarbete görs varje år genom en enkät till ett urval anställda. Alla chefer på myndigheten genomgår dessutom en tredagars arbetsmiljöutbildning. Utöver detta anordnades under 2003 en halv utbildningsdag i rehabilitering för alla chefer. raä:s sjukfrånvaro 2003 har minskat i jämförelse med tidigare år. För år 2002 uppgick antalet sjukfrånvarotimmar till 5,85 procent av ordinarie arbetstid och för år 2003 4,09 procent. Den främsta orsaken till den minskade sjukfrånvaron är att raä inte längre är arbetsgivare för arbetsmarknadsprojektet Kulturarvs-it. De drygt 150 personer som var anställda i projektet hade en väsentligt högre sjukfrånvaro än övriga anställda. En annan anledning till den sjunkande sjukfrånvaron är att flera långtidssjukskrivna är på väg tillbaka till arbetet. Vid en närmare analys av 2003 års utfall framgår dock att sjukfrånvaro mer än 60 dagar har ökat något. Kompetensförsörjning För verksamhetsåret 2003 fastställde raä mål till stöd för myndighetens inre arbete: En väl fungerande organisation och administration samt En god arbetsmiljö. En insats som gjordes för att nå målen var att genomföra en kompetensanalys av verkets personal som underlag för en långsiktig strategi för kompetensförsörjning. Under 2003 arbetade myndigheten med bl.a. rehabilitering inom ramen för målet En god arbetsmiljö. Arbetet med att förbättra informationen om arbetsmiljön påbörjades under året och planeras att slutföras innevarande år. Under 2003 genomfördes en undersökning av den nuvarande kompetensprofilen inom raä. En enkät skickades ut till samtliga tillsvidareanställda samt de personer som under året hade haft ett långt förordnande som visstidsanställd, totalt 467 st. Totalt inkom 393 svar, vilket ger en svarsfrekvens av 10 Årsredovisning 2003

84 procent. Resultatet visar att 86 procent av de svarade har en universitetseller högskoleutbildning. Av dessa har 16 procent en högre akademisk examen. Utifrån denna undersökning och i överensstämmelse med myndighetens strategiska arbete kommer analysarbetet fortsätta under kommande år. Under 2004 kommer långsiktiga mål för myndighetens kompetensförsörjning tas fram. Regleringsbrevets mål och återrapporteringskrav Myndighetsarbete Regional och lokal utveckling Genom sitt engagemang i arbetet med eg:s strukturfonder har raä fortsatt att lyfta fram kulturarvet och kulturmiljön som resurs för regional utveckling och för hållbar tillväxt. Tillsammans med Statens kulturråd (kur) och Riksarkivet (ra) har raä under året avslutat den första etappen i en studie för att analysera vilken betydelse eg:s strukturfonder har för kulturen och kulturarvet i Sverige. Den andra etappen inleddes i november 2003. raä är representerat i fem av övervakningskommittéerna för strukturfonderna och i övervakningskommittén för Leader+. Genom myndighetens medverkan i dessa kommittéer skapas möjlighet till insyn i genomförandet och tillämpningen av regelverket som styr användningen av strukturfondsmedlen. Samarbetet med Verket för näringslivsutveckling (nutek) har under året varit fokuserat på det s.k. samordningsuppdraget, vilket handlar om att identifiera potentiella områden för samordning och utarbeta metoder för effektiv samordning mellan olika myndigheter. Samordningsuppdraget har lett till en ökad strategisk samverkan mellan raä, kur, Svenska filminstitutet och ra i frågor som berör processen med regionala tillväxtprogram. Dessutom har samverkan mellan raä och Naturvårdsverket ytterligare förstärkts vad gäller frågor om hållbar regional utveckling. raä har medverkat i Naturvårdsverkets aktivitet Hållbar regional utveckling och ingått i arbetsgruppen för skriften Det nya tillväxtarbetet förändringsarbete för hållbar regional utveckling. raä har under året redovisat regeringsuppdraget till nutek. Under året har raä:s samarbete med Glesbygdsverket resulterat i en överenskommelse om samverkan mellan myndigheterna. raä har fortsatt sina åtaganden inom ramen för det regionala tillväxtavtalet i Östergötlands län i ett utvecklingsprojekt om användningen av f.d. Motala verkstad. raä har initierat och medverkat i ett flertal överläggningar med Kommunförbundet samt med länsstyrelser och kommuner i flera län där såväl förtroendevalda som tjänstemän deltagit för att diskutera hur kulturmiljön kan tas om hand i kommunala plan- och byggbeslut. raä:s och Boverkets samarbete har i hög grad syftat till att få kulturmiljön som utgångspunkt och viktig del i kommunernas strategiska översiktliga planering. Även myndighetens medverkan i några eu-projekt och Nordiska rådsprojekt har givit möjlighet att utveckla planeringsmetoder och beslutsprocesser på lokal nivå för att kunna nyttja kulturarvet som resurs för samhällsutvecklingen. Mål Målen för verksamheten inom kulturmiljöområdet ska i ökande grad beaktas inom olika samhällsområden. Riksantikvarieämbetets verksamhet ska bl.a. syfta till att stärka kulturarvets och kulturmiljöns ställning i den regionala och lokala utvecklingen, kulturarvet och miljöns kulturvärden ska tas till vara inom olika samhällssektorer bl.a. inom areella näringar, infrastruktur och bebyggelse samt uppnå en ökad samordning mellan kultur- och naturmiljösektorerna. Återrapportering Riksantikvarieämbetet ska redovisa sina prestationer samt göra en bedömning av vilka effekter som dessa har haft. Årsredovisning 2003 11

På den s.k. kommundagen i samband med raä:s höstmöte behandlades hur den byggda miljöns kulturvärden kan beskrivas och förmedlas, så att dessa tas om hand på ett bra sätt i den kommunala planerings- och beslutsprocessen. Utöver vad som är nämnt i texten ovan har raä, enligt regleringsbrevet för 2003, lämnat följande separata redovisningar: till Statens kulturråd redovisat det regionala utfallet av myndighetens verksamhet för år 2002 till regeringen (Kulturdepartementet) redovisat antalet svenska projekt med kulturanknytning som under 2002 har beviljats stöd via eg:s strukturfondsprogram och gemenskapsinitiativ till regeringen (Kulturdepartementet) redovisat antalet svenska ansökningar till eu:s ramprogram för kultur, Kultur 2000 programmet till regeringen (Näringsdepartementet) redovisat myndighetens insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtavtal och regionala tillväxtprogram Därutöver kommer raä till Statens kulturråd senast den 1 mars 2004 att redovisa det regionala utfallet av myndighetens verksamhet för 2003. Sammanfattningsvis bedömer raä att ovannämnda prestationer har utvecklat kunskapen om kulturarvets roll i den regionala och lokala utvecklingen samt bidragit till tvärvetenskapliga möten och nätverk. Den diskussion som inletts är angelägen att utveckla tillsammans med andra aktörer på området. Arbetet har dock även visat på svårigheter att argumentera för hur kulturmiljön kan bidra till ekonomi och välfärd samt på nödvändigheten av att fördjupa kunskaperna om hur olika aktörer och intressenter brukar och värderar kulturarvet. Areella näringar Myndighetens arbete inom jordbruksområdet har under året varit fokuserat på miljö- och landsbygdsprogrammet (lbu) som sker i samverkan med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Under 2003 har raä gjort insatser för att tillhandahålla underlag till halvtidsutvärderingen av lbu. raä har genom sitt deltagande i utredningens arbetsgrupp bidragit till förslag om en ny form av miljöersättningar för de tre markslagen: åker, äng och betesmark. Förslaget skulle kunna leda till ett helhetsperspektiv på landskapets kulturmiljövärden inom lbu. raä har medverkat i slutredovisningen av den gemensamma jordbrukspolitikens (cap:s) miljöeffekter samt även medverkat till att ta fram ett gemensamt förslag till fortsatt program för uppföljning och utvärdering. Inom uppdraget har raä även medverkat i en rapport om miljöersättningarna för bevarande av betesmarker och slåtterängar samt natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Vidare har raä under året medverkat till två rapporter där Jordbruksverket är regeringens uppdragstagare; Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet och Slättbygdstrategier för småbiotoper. raä och Skogsstyrelsen har under 2003 fortsatt sitt samarbete för att minska skador på fornlämningar i samband med markberedning. Sammanfattningsvis bedömer raä att effekterna av myndighetens arbete inom jordbrukssektorn har bidragit till att kulturmiljöaspekterna lyfts fram och stärkts samt att det finns goda förutsättningar för att fortsätta utveckla samarbetet mellan sektorerna. raä bedömer också att det är angeläget att fördjupa diskussionen om jordbrukssektorns ansvar för kulturmiljön, t.ex. beträffande lantbrukets bebyggelse. När det gäller skogsbruket har raä 12 Årsredovisning 2003

med gott resultat samverkat med Skogsstyrelsen för att ta fram förbättrat kunskapsunderlag om kulturmiljöer i skogsmark. raä bedömer dessutom att de insatser som gjorts har inneburit att kulturmiljöns värden uppmärksammats i ökad utsträckning. Infrastruktur raä har under året deltagit i referens- och samrådsgrupper knutna till Statens institut för kommunikationsanalys (sika) regeringsuppdrag om uppdaterade etappmål för transportpolitiken. Uppdraget har avslutats under året och förslaget till etappmål för natur- och kulturmiljön innebär ökade möjligheter att få miljökonsekvensbeskrivningar (mkb) gjorda i tidiga skeden i transportplaneringen. I projektet Mål och mått för natur- och kulturvärden, som drivs av Vägverket i samverkan med olika trafik- och miljömyndigheter har flera testprojekt genomförts och utvärderats. Metoden har därigenom kunnat utvecklas och har nu fått stärkt status inom transportpolitiken. raä har aktivt medverkat i diskussionerna om fortsatt metodutveckling. I myndighetens övriga samarbete med Vägverket har insatserna koncentrerats till att skapa förståelse för att kulturmiljöfrågorna kan hanteras i olika skeden av planeringsprocessen. Under året har särskilt arbete bedrivits om hur fornlämningar och forntidens fysiska landskapsstrukturer kan hanteras i olika skeden av mkb-processen. En tidigare ingången överenskommelse om samverkan med Vägverket har också uppdaterats. Arbetet med att upprätta en överenskommelse med Banverket om framtida samverkan kring bland annat värdefulla järnvägsanläggningar och fastigheter samt mkb har fortsatt under året. FoU-projektet mkb med kulturvärde har rymt en bred satsning på att fördjupa kunskapen om mkb-processen hos länsstyrelserna, utveckling av kulturhistoriska planeringsunderlag samt utbildning av beställare, granskare och utförare av mkb-arbeten. Se vidare under kapitlet Sektorsforskning. Samverkan med Energimyndigheten (stem) har bland annat skett inom ramen för stem:s uppdrag att stödja försöksverksamhet med utbyggnad av storskalig vindkraft och stem:s arbete med riksintressen för vindkraft. Det särskilda regeringsuppdraget om storskalig vindkraftstutbyggnad som raä fick 2001 har slutförts under 2003. Med anledning av raä:s, Naturvårdsverkets och Boverkets regeringsuppdrag om vindkraft och stem:s arbete med att ta fram kriterier för områden av riksintresse för vindkraft har de fyra myndigheterna under 2003 tillsammans genomfört fyra regionala arbetsträffar med länsstyrelserna. raä har även medverkat i seminarier som Boverket anordnat för kommuner och länsstyrelser om handboken Planering och prövning av vindkraftsanläggningar, vilken gjordes 2002 av Boverket med medverkan av raä, Naturvårdsverket och stem. raä kan konstatera att effekterna av myndighetens arbete inom infrastrukturområdet ser olika ut inom olika delområden. Vad gäller vägar och järnvägar finns ofta på central nivå gemensamma synsätt om kulturmiljöns betydelse och hur frågorna ska hanteras i beslutsprocesserna. Vägverket formulerar nu mål för kulturmiljön i sina projekt. Inom energi- och teleområdet, t.ex. vindkraft och tredje generationens mobiltelefonmaster, är kulturmiljöfrågorna ofta behandlade på ett mindre utförligt sätt. När det gäller vindkraft har behovet av regionala underlag och av breda landskapsanalyser konkretiserats och lyfts fram. Årsredovisning 2003 13

Planering och byggande Myndighetens samarbetet med Boverket har handlat om planering av städer och tätorter, vindkraftsutbyggnad samt översynen av plan- och bygglagstiftningen (pbl). Myndigheterna har även samverkat i frågor som rör miljömålen och riksintressen. Samverkan med Boverket sker även inom utvecklingsprojektet Säkerställande av kulturmiljöer i historiska stadskärnor vars syfte är att se över hur befintliga karaktärer och kulturmiljövärden ska beaktas i planeringen av städer och bebyggelseområden. Se vidare under kapitlet Sektorsforskning. raä har lämnat bidrag till pbl-kommittén och där särskilt betonat förvaltningen av värdena i den befintliga bebyggelsen. Myndigheten har även medverkat i Kulturbebyggelseutredningen. Uppföljning av kommunal planering har främst skett inom ramen för miljömålsarbetet och då i projektet Kulturmiljön i pbl-systemet. Under året har en undersökning av förekomsten av regionala och kommunala kulturmiljöprogram gjorts i detta projekt. En rapport Skyddade byggnader enligt pbl har slutförts. Därutöver har en studie av kulturmiljöns riksintressen i stadsmiljöer och rapporten Kulturmiljövårdens riksintressen i kommunala översiktsplaner slutförts. raä har ett särskilt regeringsuppdrag att medverka i beredning av projekt om statligt bidrag till kommunala klimatinvesteringsprogram. Under året har myndigheten inte erhållit några ärenden som följd av detta. Inom ramen för sektorsansvaret för handikappolitiken har raä under året etablerat samarbete med Statens fastighetsverk (sfv) med målet att planera och genomföra gemensam grundutbildning i bemötande och tillgänglighet. En endags grundkurs har genomförts på prov som ett samarbetsprojekt med Handikappsombudsmannen (ho) och Nationalmuseum. Planering har påbörjats av ett samarbetsprojekt mellan raä, Boverket, kur och ho:s tillgänglighetscenter som syftar till en riksomfattande utbildning av byggsektorns alla aktörer bland vilka även antikvarier på länsstyrelser, länsmuseer, kommuner och konsulter ingår. Utöver vad som är nämnt i texten ovan har raä, enligt regleringsbrevet för 2003, lämnat följande separata redovisning: till regeringen (Kulturdepartementet) om myndighetens medverkan i esdparbetet. Sammanfattningsvis har samarbetet med Boverket fördjupats och gemensamma synsätt om kulturmiljöns betydelse och hantering i beslutsprocesserna har utvecklats. raä ser det som positivt att myndigheten tillsammans med Boverket och ett antal kommuner utifrån en gemensam syn på tillämpningen av pbl-systemet inlett det ovan nämnda projektet om förvaltningsplanering. raä konstaterar också att behovet av gemensam syn och samordning blir allt viktigare när myndigheternas verksamhetsområden delvis överlappar varandra inom området översiktlig planering och förvaltning av den befintliga fysiska miljön. STATLIG FASTIGHETSFÖRVALTNING Under 2003 har arbetet med att föreslå erforderligt skydd för kulturhistoriskt värdefulla järnvägsstationer avslutats och raä har lämnat förslag till berörda länsstyrelser och Jernhusen ab om detta. Ett nytt förslag till statligt byggnadsminne är Trångsvikens station i Jämtland och ett reviderat förslag har lämnats om moderna befästningar i Karlskrona. För redan befintliga statliga byggnadsminnen har elva förslag till skyddsföreskrifter under året lämnats till regeringen. Tidigare ingången överenskommelse med sfv har uppdaterats under året och två seminarier om bevarandeideologi hållits med deltagare från sfv, raä 14 Årsredovisning 2003

och länsstyrelser. raä har under året tillsammans med sfv fortsatt att utveckla värdebeskrivningar som ett viktigt underlag vid hanteringen av statliga byggnadsminnen samt tydliggjort definitionen av det nationella arvet och ställt samman en bevakningslista för detta. Samarbetet har också i allt högre grad kommit att inriktas mot att finna former för tidiga samråd och att ta fram gemensamma underlag för tillståndsprövningen. Sammanfattningsvis har samarbetet med sfv och andra fastighetsförvaltande verk fortsatt att utvecklas väl. Genom seminarierna i bevarandeideologi har medvetenheten ökat om kulturhistoriska värden och hur fastigheter bör förvaltas. Natur- och kulturmiljösektorerna Samordning mellan kultur- och naturmiljösektorerna syftar till att åstadkomma en gemensam syn på hur natur- och kulturmiljövärdena samverkar i landskapet. Samarbetet med Naturvårdsverket rör ett 30-tal verksamheter och projekt, bl.a. gemensamma allmänna råd för naturreservat och kulturreservat, skydd av skogsmark, natur- och kulturmiljöövervakning samt regeringsuppdrag om storskalig vindkraft till havs och i fjällen. raä deltar också i Naturvårdsverkets centrala referensgrupp för skogsskyddet. Det övergripande samarbetet mellan myndigheterna är formulerat i en överenskommelse om samverkan som följs upp och utvecklas i samband med årliga möten på verksledningsnivå. Under året har för första gången ett möte på verkschefsnivå hållits mellan raä, Jordbruksverket och Naturvårdsverket om frågor av gemensamt intresse, t.ex. gemensamma strategier och satsningar för 2004, miljömålsarbetet, cap och samverkansavtal. Utöver vad som är nämnt i texten ovan har raä, enligt regleringsbrevet för 2003, lämnat följande separata redovisning: till regeringen (Kulturdepartementet) redovisat insatser för att utveckla ett fördjupat samarbete mellan kulturmiljö- och naturmiljösektorerna Sammanfattningsvis bedömer raä att samverkan med naturvården har fortsatt att utvecklas positivt under året även om samarbetet behöver fördjupas ytterligare för att önskade effekter ska kunna nås t.ex. när det gäller finansiering och genomförande av olika former av områdesskydd. KULTURRESERVAT Länsstyrelserna har beslutat om fem nya kulturreservat under året, vilket innebär att 13 län hittills har beslutat om sammanlagt 15 kulturreservat. raä har i en särskild skrivelse till regeringen redovisat uppdraget om värdefulla kulturpräglade landskap som enligt miljöbalken kan skyddas som kulturreservat. raä bedömer att arbetet med att bilda kulturreservat fortlöper tillfredsställande. raä bedömer också att fler reservat nu borde kunna bildas eftersom ett antal goda exempel finns. Såvitt raä kunnat bedöma uppmärksammas bildandet av kulturreservat mycket positivt i landet och de kan på så sätt tjäna som exempel på god kulturmiljövård och på ett positivt sätt bidra till den regionala utvecklingen. MILJÖMÅLSARBETE Riksantikvarieämbetet har under 2003 bidragit med underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering. Indikatorer håller på att utvecklas, för att följa upp hur kulturmiljömålen tillgodoses. Program och strategier för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen samt för andra kulturmiljöer utarbetas i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet. Detta arbete redovisas i en särskild rapport i anslutning till årsredovisningen. Årsredovisning 2003 15

Kulturmiljövårdsanslaget Anslaget Bidrag till kulturmiljövård (anslagsbeteckning 28:26) är ett av kulturmiljövårdens viktigaste ekonomiska styrmedel. Medlen används huvudsakligen till att vårda, informera om och tillgängliggöra kulturhistoriskt värdefulla byggnader, landskap och fornlämningar. Mål Målet är att bidragsgivningen ska åstadkomma största möjliga effekt och nytta för kulturmiljön. Återrapportering Riksantikvarieämbetet ska redovisa sina prestationer samt göra en bedömning av vilka effekter som dessa har haft. Utveckling av formerna raä har under året fortsatt att utveckla formerna för användningen av anslaget i syfte att öka effektiviteten i bidragsgivningen och effekterna av bidraget. raä har i samråd med länsstyrelserna utvecklat arbetsprocessen för kulturmiljöanslaget. Syftet har varit att tydliggöra sambanden i processen samt att göra underlagen för länsstyrelsernas begäran om medel och redovisning mer enhetliga och strukturerade så att uppföljning och utvärdering förbättras. Vid fördelningen av medel har raä tagit hänsyn till om länsstyrelserna kan visa att anslaget används på ett långsiktigt och strategiskt sätt. Länsstyrelsernas bidragsgivning har också följts upp genom särskilda resor till tre län; Stockholm, Dalarna och Västra Götaland. Under våren 2003 inleddes ett samarbete mellan raä och länsstyrelserna för att utveckla det datasystem som länsstyrelserna och raä använder för redovisning- och uppföljning. Arbetet föranleddes av framtida datatekniska förändringar men också av önskemål om ett system som möjliggör en effektivare handläggning och en ökad kvalitet i uppgifterna från länsstyrelserna. I en förstudierapport har olika lösningar presenterats med vilka raä och länsstyrelserna kommer att arbeta vidare under 2004. För länsstyrelsernas beslut Till arbetslivsmuseer Till Agenda kulturarv För RAÄ:s direkta beslut Utbetalade medel, mnkr 2003 2002 2001 216,1 230,8 205,2 4,0 4,0 4,0 10,0 9,9 0 29,2 31,1 35,4 Summa 259,3 275,8 244,6 Bidragsanslagets fördelning, åren 2001 2003. Resurser För budgetåret 2003 uppgick anslaget till 266, 7 miljoner kronor. Av dessa stod 8,8 miljoner till regeringens disposition och resterande medel disponerades av raä. Efter avdrag för 2002 års utnyttjande av anslagskrediten (0,8 miljoner kronor) disponerade raä 257,1 miljoner kronor. raä har totalt utbetalat 259,3 miljoner kronor vilket medfört att 2,2 miljoner kronor av anslagskrediten för 2003 har utnyttjats. raä har direkt beslutat om och utbetalat 29,2 miljoner kronor. Av dessa har knappt 11 miljoner gått till det f.d. länsfängelset i Gävle för underhållskostnader med ca 6,5 miljoner kronor, samt inlösensersättning och rättegångskostnader med ca 4,5 miljoner kronor, varav ca 0,5 miljoner kronor avser raä: s egna rättegångskostnader. Fängelset har renoverats och ställts i ordning för hyresgästen Kulturföreningen Lätting. Tvisten hos Fastighetsdomstolen mellan staten (genom raä) och Gavlegårdarna ab om inlösensersättningens storlek har avslutats genom förlikning. raä har i enlighet med överenskommelsen betalat ut 4 miljoner kronor 2003 och resterande 5 miljoner kronor i januari 2004 till Gavlegårdarna avseende inlösensersättning och rättegångskostnader. Vidare har raä utbetalat 7,7 miljoner kronor för digitalisering av fornlämningsuppgifter och 2,1 miljoner kronor till utvecklingsprojektet Provning av tillgängliga rostskyddssystem. Ett antal mindre projekt har också erhållit bidrag, exempelvis Motala verkstäder för en guidebok och intrångsersättning vid byggnadsminnesförklaring av Centralhotellet i Söderhamn. Av anslaget har fyra miljoner kronor utbetalats till arbetslivsmuseer. raä kommer senast den 1 april 2004 lämna en separat redogörelse för bidragsgivningen till arbetslivsmuseer för 2003 till regeringen. Även resultaten från projektet Agenda kulturarv, som under året har tilldelats tio miljoner kronor, kommer under våren att i en särskild rapport redovisas till regeringen. 16 Årsredovisning 2003

Utbetalade medel, mnkr Utbetalade medel, procent Användningsområde 2003 2002 2001 2003 2002 2001 Byggnadsvård 141,9 154,0 143,8 67,0% 66,7% 70,1% Kulturlandskapsvård 27,6 27,9 27,3 12,8% 12,1% 13,3% Fornvård 36,6 40,9 27,9 16,9% 17,7% 13,6% Arkeologiska åtgärder 10,0 8,0 6,2 4,6% 3,5% 3,0% Summa 216,1 230,8 205,2 100% 100% 100% Tabellen redovisar de medel som länsstyrelserna har använt av anslaget fördelat på olika användningsområden, under de tre senaste åren. För länsstyrelsens beslut har utbetalats 216,1 miljoner kronor, exklusive Agenda kulturarv. En majoritet av medlen har gått till vårdinsatser men i de olika användningsområdena ingår även medel för kunskapsunderlag och information/tillgängliggörande. Kulturmiljövården arbetar aktivt med att söka möjligheter till samfinansiering för angelägna projekt inom kulturmiljöområdet. I raä:s fördelningsbeslut till länsstyrelserna angavs att insatserna om möjligt bör samfinansieras med medel från t.ex. eg:s strukturfonder, regionalekonomiska medel och arbetsmarknadsmedel. Med objekt avses bebyggelse, fornlämning och/eller kulturmiljö. Prestationer och effekter Bidragsgivningen sker i enlighet med raä:s regleringsbrev för år 2003 och bidragsförordningen (sfs 1993:379) samt villkoren ställda i raä:s fördelningsbeslut till länsstyrelserna för år 2003. Villkoren framgår under respektive användningsområde nedan. Kulturmiljövården har i samverkan med ett flertal aktörer förmedlat kunskap om kulturarvet till olika grupper i samhället. raä bedömer att de insatser som gjorts för att tillgängliggöra och kommunicera kring kulturarvet har medverkat till en ökad förståelse för och delaktighet i kulturmiljöarbetet. raä bedömer att länsstyrelserna fördelar bidragsanslaget på ett strategiskt och riktigt sätt så att stor effekt och nytta uppnås. Kulturmiljöbidraget har i stor utsträckning använts för vård av skyddade och hotade objekt samt objekt som överensstämmer med länens kulturmiljöprofil. De olika insatserna tillsammans speglar på ett bra sätt det svenska samhällets utveckling och möjliggör olika perspektiv på dagens samhälle. Genom anslaget har vård- och informationsinsatser samt insatser för att göra kulturarvet tillgängligt kommit till stånd i hela landet. Anslaget har även nyttjats för arkeologiska åtgärder. De insatser som gjorts för att bevara kulturhistoriskt värdefulla objekt har inneburit att ett stort antal arbetstillfällen har skapats. T.ex. har de medel som har utbetalats till byggnadsvård i Skåne (5 procent av vad som totalt utbetalats) inneburit att nästan 10 000 dagsverken skapats. raä bedömer att det är sannolikt att förhållandet mellan utbetalade medel och dagsverken är ungefär detsamma i hela landet. För byggnadsvårdsobjekt som fått mer än 200 000 kronor i bidrag och kulturlandskaps- och fornvårdobjekt som fått över 100 000 kronor har I tabellen redovisas hur många ärenden som har samfinansierats med kulturmiljövårdsbidraget. Under året har samfinansiering skett i knappt 30 procent av ärendena, vilket ska jämföras med ca 20 procent under de två föregående åren. Användningsområde Antal ärenden, totalt Antal ärenden, samfinansiering Kulturmiljöbidrag, mnkr Annan finansiering, mnkr Varav EU-medel, mnkr 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 Byggnadsvård 1 162 1 334 1 127 397 344 311 54,9 69,7 45,4 118 219,5 167,4 8,9 13,9 15,2 Kulturlandskapsvård 230 268 252 48 28 36 7,9 7,1 3,9 35,9 22,3 12,7 7,4 6,2 7,1 Fornvård 327 499 466 62 57 46 11,4 13,7 5,3 46,8 34,2 20,7 8,4 9,5 6,5 Summa 1 719 2 101 1 845 507 429 393 74,2 90,5 54,6 200,7 276 200,8 24,7 29,6 28,8 Årsredovisning 2003 17

Miljökvalitetsmål 15 God Bebyggd miljö 14 Storslagen fjällmiljö 13 Ett rikt odlingslandskap Andel ärenden som uppnår olika mål, % 75 6 38 12 Levande skogar 12 11 Myllrande våtmarker 10 Hav i balans 5 9 Grundvatten av god kvalitet 8 Levande sjöar och vattendrag Av länsstyrelsens redovisningar framgår att de insatser som gjorts i hög grad bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen. I stort sett alla ärenden har bidraget till att ett eller fler mål uppnåtts. Många av de insatser som gjorts har bidragit till att uppfylla flera miljömål varför summan blir större än 100 %. Skyddsstatus 2 2 4 Utbetalade medel, % 2003 2002 2001 Byggnadsminne 41 45 43 Byggnadsminnesfråga väckt 14 14 12 Skydd enligt PBL 15 19 19 Formellt skydd saknas 30 22 26 Summa 100 100 100 Tabellen redovisar hur stor andel av de utbetalade medlen till byggnadsvård som har gått till objekt med olika typer av skyddsstatus under de senaste tre åren. Uppgifterna bygger på information från de länsstyrelser som har redovisat skyddsstatus. länsstyrelserna lämnat en mer detaljerad redovisning. Utbetalade medel till dessa objekt utgör 66 procent av de medel som totalt utbetalats för dessa användningsområden. Av redovisningarna framgår att 39 projekt av totalt 330 har bedrivits inom ramen för länens tillväxtavtal eller strukturfondsprogram. Projekten har som målsättning att skapa attraktiva miljöer och därmed långsiktigt bidra till turism, inflyttning och arbetstillfällen. De mindre projekten möjliggör ett ideellt engagemang. Genom kulturmiljövårdsanslaget ges kulturmiljövården möjlighet att konkret styra och påverka projektens resultat. raä har under året fortsatt att stödja särskilt angelägna utvecklingsprojekt som länsstyrelserna har ansökt om. Projekten ska vara nyskapande och kunna tillämpas generellt. Under året har 3,7 miljoner kronor utbetalats till 18 projekt. De resultat som redovisats överensstämmer väl med de syften och mål som har formulerats i projektbeskrivningarna. Vidare har 2,7 miljoner kronor utbetalats till tolv projekt inom ramen för projektet Svenska industriminnen. Byggnadsvård I raä:s fördelningsbeslut till länsstyrelserna angavs i villkoren att särskild hänsyn ska tas till bebyggelse vars kulturvärden är skyddade, hotade eller ingår i länens kulturmiljöprofil. Av de medel som länsstyrelsen beslutat om har 141,9 miljoner kronor utbetalats till 1 100 objekt. Främsta orsaken till att bidrag till bebyggelse som saknar formellt skydd ökat är att länsstyrelserna i ökad utsträckning beviljat medel till den agrara bebyggelsen vilken ofta inte är skyddad enligt lag men är hotad genom att lantbrukets ekonomibyggnader ofta inte längre har någon användning. För byggnadsvårdsobjekt som fått bidrag över 200 000 kronor har länsstyrelserna lämnat särskilda redovisningar. Dessa objekt representerar 60 procent av vad som totalt utbetalats till byggnadsvård. Av redovisningarna framgår att 90 procent av dessa objekt ingår i länens kulturmiljöprofiler. Det framgår också att länsstyrelserna bedömer över 60 procent av dessa objekt som hotade. Vidare redovisas att vården av ca 35 procent av objekten också bidragit till en fördjupad kunskap och metodutveckling inom byggnadsvården. Över 50 procent av de vårdade objekten har indirekt bidragit till ökad information om kulturarvet och vården av objekten inneburit att de i högre grad gjorts tillgängliga för allmänheten. Därtill har direkta insatser för information och tillgänglighet gjorts. Kategorin hantverk och industri omfattar industrisamhällets kulturarv och ca 19 procent av medlen har utbetalats till objekt i denna kategori. Många gånger sker en samfinansiering i dessa resurskrävande projekt. Att flera parter på olika sätt bidrar till att vårda objekt leder till att kunskap och engagemang sprids samt att bestående nätverk och samarbetskonstellationer skapas. Ett exempel är industrikomplexet Avesta hytta som under flera år har finansierats med medel från eg:s strukturfonder (Mål 2), Avesta kommun, regionala utvecklingsmedel och medel från kulturmiljöanslaget. Projektet har successivt utvecklat industrikomplexet till ett centrum för kultur, industrihistoria, evenemang, idrott och företagsamhet. Q8 har flyttat delar av sin administration med 90 anställda från Stockholm till nyinredda lokaler i komplexet och fler företag står på tur. 24 procent har utbetalats till objekt som ingår i kategorin Areella näringar. Insatserna omfattar framförallt vård och underhåll av lantbrukets ekonomibyggnader och syftar ytterst till att behålla kulturlandskapets karaktär och värden. Ladans landskap är ett projekt som länsstyrelsen i Jämtland driver i avsikt att lämna ett förslag till raä om ett nationellt stödsystem för restaurering och vård av kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader. Många av de vårdarbeten som utförs för det samiska kulturarvet har blivit 18 Årsredovisning 2003

en plattform för småskalig samisk turism. Satsningarna har också inneburit en ökad stolthet och medvetenhet om det egna kulturarvet inom det samiska bosättningsområdet. Objekt inom kategorin slott och herrgårdar har tilldelats 18 procent av medlen. Många av de byggnader och anläggningar som har fått medel utgör betydelsefulla anläggningar från medeltid fram till våra dagar och har ett formellt skydd. Många objekt är dessutom betydelsefulla turist- och kulturattraktioner. En kontinuerlig upprustning av huvudbyggnader, ekonomibyggnader och parker har bidragit till att platsernas attraktionskraft har ökat. T.ex. har ett av Västsveriges viktigaste rekreationsområden, Tjolöholms slott i Halland, har även i år fått bidragsmedel. Länsarbetsnämnden och kommunen har sedan projektet startades år 1999 bidragit med ca 70 procent av totalkostnaden. Steninge slott i Stockholms län besöktes 2003 av ca 102 000 personer och Grönsöö säteri i Uppsala län av 5 700 under 2003. 14 procent har utbetalats till objekt som ingår i kategorin Övrig bostadsbebyggelse. Cirka 70 procent av dessa medel har utbetalats till bebyggelse i tätort och cirka 40 procent till flerfamiljshus. I kategorin offentlig bebyggelse har nästan 45 procent utbetalats till radiomasterna i Grimeton, som idag är världens enda långvågssändare som är i bruk. I övrigt har bidraget utbetalats till objekt som är karaktäristiska för respektive län. Byggnadskategori Utbetalade medel, % 2003 2002 2001 Hantverk, industri 19 23 22 Areella näringar 24 21 20 Slott och herrgårdar 18 15 17 Övrig bostadsbebyggelse 14 17 17 Offentlig bebyggelse 12 10 10 Kultur och föreningsliv 3 4 4 Övrigt 10 10 10 Summa 100 100 100 Tabellen redovisar fördelningen av byggnadsvårdsmedel under de senaste tre åren. Uppgifterna bygger på information från de länsstyrelser som har redovisat byggnadskategori. Kulturlandskapsvård I raä:s fördelningsbeslut till länsstyrelserna angavs i villkoren att medlen för kulturlandskapsvård är avsedda främst för vård, säkerställande, tillgänglighet och information av det traditionella odlingslandskapets miljöer och kulturvärden. Totalt har 27,6 miljoner kronor utbetalats till 217 objekt. Av dessa medel har ca 15 miljoner kronor använts för kulturreservatens inrättande och skötsel. Utöver insatserna för kulturreservaten har medlen utnyttjats i samarbete med naturvården. Kulturmiljövården medverkar i flera projekt som syftar till att förstärka befintliga kultur- och naturvärden. I t.ex. Kalmar län samarbetar natur- och kulturmiljövården i världsarvet Södra Öland. Stora informationsprojekt med kulturlandskapets värden och miljöer har bedrivits i flera län i samverkan med olika intressenter. Bl.a. kan nämnas ett gemensamt informationsprojekt mellan länsstyrelsen i Västerbottens län, Vägverket och Renbergsvattnets byalag om skyltning och informationsmaterial om kulturmiljön längs en sockenväg. Fornvård I raä:s fördelningsbeslut till länsstyrelserna angavs i villkoren att medel till fornvård företrädesvis ska gå till vården av ett representativt urval av olika fornlämningstyper. Totalt har 36,6 miljoner kronor utbetalats till fornvård. Samtliga län har fornvårdsprogram och har utifrån dessa valt ut fornlämningar med tanke på typ, ålder, förekomst och geografisk spridning. Objekten har också valts ut utifrån kriterierna att de är pedagogiska och praktiskt möjliga att visa för allmänheten. Flertalet län har avtal och samfinansiering med kommunerna, där kommunerna ofta sköter vården medan länsstyrelsen ansvarar för skyltning och arbetsledning. Ett exempel är Kulturarv Falbygden som Falköpings kommun driver i Västra Götaland. Projektet har, med gånggriftslandskapet som värdekärna, som mål dels att vårda landskapet, dels att utveckla det som besöksmål. Årsredovisning 2003 19

Arkeologi I raä:s fördelningsbeslut till länsstyrelserna angavs i villkoren att medlen för arkeologiska åtgärder ska användas för bidrag och ersättningar i samband med arkeologiska undersökningar och bostadsbyggande. En majoritet av de 10 miljoner kronor som har utbetalats har gått till arkeologiska undersökningar vid bostadsbyggande. Under 2003 har utvecklingsprojekt pågått i Lund, Nyköping, Strängnäs och Sigtuna. Projekten syftar till att skapa underlag för att värdera och bevara medeltida städers kulturlager. Det finns ett stort behov av att utveckla strategier för hur urbana kulturlager ska kunna bevaras och resultaten av projekten blir därför viktiga för andra medeltidsstäder i landet. Kunskapsunderlag Högst 15 miljoner kronor får disponeras för kunskapsunderlag. Prioriterade projekt under 2003 har varit Skog & Historia samt digitalisering av fornlämningsuppgifter och historiska kartor. 7,3 miljoner kronor har utbetalats till Skog & Historia och redovisas i den övre tabellen på s. 17 som en del av de medel som har gått till fornvård. Projektets syfte är att öka kunskapen om skogens kulturminnen och ge ett bättre planeringsunderlag för skogsbruket samt bidra till ett ökat intresse kring skogens kulturvärden. Skog & Historia samfinansieras med arbetsmarknadsmedel, medel från eg: s strukturfonder, regionala medel samt egeninsatser. Projektet har bedrivits i 19 län, varav 15 län fått medel från kulturmiljövårdsanslaget. Ca 250 personer har deltagit i de olika länsprojekten och de har registrerat ca 6 000 objekt, se vidare under Kunskapsuppbyggnad, sid 23. I fornminnesregistret finns det omkring en miljon forn- och kulturlämningar. För att kunna tillhandahålla information i raä:s nya webbaserade informationssystem (fmis), behöver informationen digitaliseras och kvalitetssäkras. Till digitaliseringen har det utbetalats 7,7 miljoner kronor och återfinns i tabellen på s. 16 som en del av det raä direkt har beslutat. Under 2003 har den analoga fornminnesinformationen för fyra län (Gotland, Skåne, Jönköping och Stockholm) digitaliserats och kvalitetssäkrats. Ytterligare fyra län har påbörjats. Digitaliseringen innebär att tillgängligheten av kunskapen om fornlämningarna kommer att öka. Information och tillgänglighet En viss del av bidragsmedlen går till att tillgängliggöra och kommunicera kring kulturarvet i syfte att skapa förståelse för kulturmiljövärden och delaktighet i kulturmiljöarbetet. raä har önskat att länsstyrelserna även ska redovisa hur anslagsmedlen använts för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. I samtliga län har anslagsmedel beviljats i syfte att förbättra tillgänglighet och delaktighet till kulturarvet. Ca 10 procent av de medel som totalt beslutats av länsstyrelserna har använts för att kommunicera kring kulturarvet. Många län har genomfört byggnadsvårdsläger, mässor och informationsdagar. Genom broschyrer, foldrar, videor och hemsidor har kunskap spridits om varsamma metoder och skonsamma material i vården av byggnadsbeståndet. Effekterna av insatserna märks bland annat i ett ökande intresse för antikvariska byggnadsvårdsprinciper hos både byggmästare och fastighetsägare. En mer långsiktig effekt är att efterfrågan på god byggnadsvård ökar och därmed antalet arbetstillfällen. Flera län har under året satsat på att förbättra informationen kring fornlämningar och landskap. Framför allt har insatser gjorts för att ta fram skyltmaterial, broschyrer och guideböcker. Satsningar gentemot skolan har 20 Årsredovisning 2003