RISKANALYS FÖR NYBYGGNAD AV BOSTÄDER

RISKANALYS FÖR NYBYGGNAD AV BOSTÄDER Kv. Linneduken 1 Bromma, Stockholm Stad Slutgiltig handling 2009-04-02 Upprättad av: Rebecca Zetterberg Kontrollerad av: Fredrik Larsson Godkänd av: Hanna Langéen

RISKANALYS FÖR NYBYGGNAD AV BOSTÄDER Kv. Linneduken 1 Bromma, Stockholm Stad Slutgiltig handling 2009-03-30 Dokumentinformation Process: Skede eller Lagrum Uppdragsgivare: Fysisk planering Underlag till start-pm inför programskede Granen Bostad AB Uppdragsnummer: 1012 0693 Upprättad av: Kontrollerad av: Godkänd av: Rebecca Zetterberg Fredrik Larsson Hanna Langéen (uppdragsansvarig) Datum Rev Status Upprättad av Kontrollerad av 2009-03-30 Granskningshandling RZ FL 2009-04-02 Slutgiltig handling RZ FL Konsult WSP Brand- och Riskteknik Box 92093 SE-120 07 Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8 644 39 56 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Uppdragsnummer: 1012 0693 2 (26)

Sammanfattning På fastigheten Linneduken intill Brommaplan önskar Granen Bostad AB att ändra detaljplanen från kontorsändamål till bostäder. I arbetet med planändringen upprättas för tillfället en start-pm, till vilken en riskanalys skall upprättas som underlag. Denna riskanalys utgör ett sådant underlag i syftet att undersöka lämpligheten att genomföra planerad förändring. I detta skede görs enbart en övergripande riskanalys, dvs. inga kvantifieringar har utförts. Riskanalysen skall identifiera eventuella behov av en fördjupad riskbedömning utifrån påverkan från intilliggande riskobjekt. De olycksrisker som kan påverka planområdet identifieras och riskernas storlek uppskattas. Om den utredda risknivån inte anses acceptabel skall även behovet av att gå vidare i riskhanteringsprocessen påpekas för att kunna ge förslag på och eventuellt begränsa behovet av riskreducerande åtgärder. De risker som avses är uteslutande förknippade med plötsligt inträffade olyckor, vilket avser olyckor kopplade till verksamheter och transportsystem, med konsekvenser ur ett personsäkerhetsperspektiv för angivet planförslag. Detta innebär att ingen hänsyn tas till exempelvis eventuella miljörisker, buller, skador orsakade av långvarig exponering eller liknande. Inte heller ras/skred och översvämningar beaktas i analysen då sannolikheten för detta bedöms vara mycket liten. Riskanalysen strävar efter att spegla riskbilden för det undersökta området år 2015 vad avser infrastrukturella förändringar i området. Då eventuella förändringar i förekomst av riskfyllda verksamheter inom och i anslutning till området är svåra att förutse antas det att samma typ av verksamhet kommer att bedrivas även i framtiden. Ändras dessa förutsättningar på så sätt att riskbilden påverkas kan behov finnas att revidera analysen. De risker som identifierats, och som med avseende på personsäkerheten bedömts kunna påverka planområdet, är förknippade med olyckor med farligt gods på Drottningholmsvägen, som är en primär farligt godsled, samt urspårning av tunnelbanetåg. Avståndet mellan ny bebyggelse och Drottningholmsvägen är ca 17 meter. Då Drottningholmsvägen är en primär farligt gods-led innebär det att alla klasser av farligt gods skulle kunna förekomma. Avståndet mellan planområde och tunnelbana är ca 5-10 meter. Enligt länsstyrelsen skall 25 meter från farligt gods-led samt tunnelbana vara helt bebyggelsefritt. Detta följs ej i planändringen och det bedöms därför nödvändigt att riskreducerande åtgärder skall vidtas vid bebyggelse av bostäder på planområdet. Förslag på möjliga riskreducerande åtgärder har getts i denna rapport, dock bör en fullständig riskbedömning göras för att kunna ge mer detaljerade förslag samt eventuellt begränsa behovet av de riskreducerande åtgärderna. WSP bedömer det möjligt att genomföra planerad bebyggelse på planområdet givet att riskreducerande åtgärder genomförs och att deras riskreducerande effekt bedöms. Uppdragsnummer: 1012 0693 3 (26)

Innehållsförteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 MÅL...5 1.4 AVGRÄNSNINGAR...5 1.5 STYRANDE DOKUMENT...6 1.6 UNDERLAGSMATERIAL...6 1.7 KVALITETSSÄKRING...6 1.8 BEGREPP OCH DEFINITIONER...7 1.9 INNEHÅLL OCH STRUKTUR I RAPPORTEN...7 2 OMRÅDES/OBJEKTSBESKRIVNING...8 2.1 PLANOMRÅDE...8 2.2 PLANFÖRSLAG...9 2.3 INTILLIGGANDE INFRASTRUKTUR OCH VERKSAMHETER...9 3 RISKIDENTIFIERING...11 3.1 METOD FÖR RISKIDENTIFIERING...11 3.2 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR...11 3.3 BESKRIVNING AV RISKER...11 3.4 SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSSCENARIER...14 4 RISKUPPSKATTNING...15 4.1 METOD FÖR RISKUPPSKATTNING...15 5 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER...18 5.1 OLYCKSSCENARIER...18 5.2 MÖJLIGA RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER...18 6 SLUTSATS...19 BILAGA A HÄNDELSETRÄD...20 REFERENSER...25 Uppdragsnummer: 1012 0693 4 (26)

1 Inledning WSP Brand & Risk har därför fått i uppdrag av Granen Bostad AB att genomföra en övergripande riskanalys för att belysa riskbilden och vid behov ta fram förslag till riskreducerande åtgärder i samband med ändring av markanvändning för detaljplan Kvarter Linneduken 1 m.m. Denna inledning ger en beskrivning av projektets bakgrund och omfattning. 1.1 Bakgrund På fastigheten Linneduken intill Brommaplan önskar Granen Bostad AB att ändra detaljplanen från kontorsändamål till bostäder. I arbetet med planändringen upprättas för tillfället en start-pm, till vilken denna riskanalys utgör underlag. För detaljplaner som medför betydande miljöpåverkan skall en miljöanalys göras enligt Miljöbalken 1. Planen har inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan 2 och Miljöbalken är därför inte tillämplig i detta fall. Aktuell lagstiftning är istället plan- och bygglagen 3, vilken ställer krav på att ny bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpade till ändamålet med hänsyn till bl.a. risken för olyckor. Lagstiftningen säger att man i fysisk planering ska ta särskild hänsyn till närliggande verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen 4. Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms och Västra Götalands län har även gett ut rekommendationen Riskhantering i detaljplaneprocessen - riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods 5. I enlighet med denna skall risker beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från transportled för farligt gods på väg eller järnväg. Den planerade bebyggelsen ligger på ett minsta avstånd av ca 17 meter från Drottningholmsvägen, vilken utgör primär transportled för farligt gods och 5-10 meter från planområdet går det tunnelbana. Bromma reningsverks anläggning i Åkeshov ligger ca 400 meter bort, vilket omfattas av Sevesolagstiftningens lägre kravnivå. En riskanalys bör således genomföras för att möjliggöra att riskhänsyn tas i detaljplanens utformning. Denna rapport utgör en sådan riskanalys. 1.2 Syfte Det grundläggande syftet med riskanalysen är att utifrån risksynpunkt undersöka lämpligheten att genomföra planerad förändring. Riskanalysen skall möjliggöra att riskhänsyn tas för personsäkerheten i samband med en förändring av detaljplanen. 1.3 Mål Målet med riskanalysen är att skapa underlag avseende riskexponering av området samt att identifiera eventuella behov av en fördjupad riskbedömning utifrån påverkan från intilliggande riskobjekt. De olycksrisker som kan påverka planområdet identifieras och riskernas storlek uppskattas. Om den utredda risknivån inte anses acceptabel skall även behovet av att gå vidare i riskhanteringsprocessen påpekas för att kunna ge förslag på och eventuellt begränsa behovet av riskreducerande åtgärder. 1.4 Avgränsningar De risker som avses är uteslutande förknippade med plötsligt inträffade olyckor, vilket avser olyckor kopplade till verksamheter och transportsystem, med konsekvenser ur ett personsäkerhetsperspektiv för angivet planförslag. Detta innebär att ingen hänsyn tas till exempelvis eventuella miljörisker, buller, skador orsakade av långvarig exponering eller liknande. Inte heller ras/skred och översvämningar beaktas i analysen då sannolikheten för detta bedöms vara mycket liten. I detta skede görs enbart en övergripande riskanalys, dvs. inga kvantifieringar har utförts. Riskanalysen strävar efter att spegla riskbilden för det undersökta området år 2015 vad avser infrastrukturella förändringar i området. Då eventuella förändringar i förekomst av riskfyllda verksamheter inom och i an- Uppdragsnummer: 1012 0693 5 (26)

slutning till området är svåra att förutse antas det att samma typ av verksamhet kommer att bedrivas även i framtiden. Ändras dessa förutsättningar på så sätt att riskbilden påverkas kan behov finnas att revidera analysen. Olycksrisker i samband med inflygningar till Bromma flygplats beaktas inte i denna rapport. 1.5 Styrande dokument Det finns styrande dokument i form av lagar eller förordningar som anger att riskanalys (eller motsvarande) ska genomföras. Däremot anges inte i detalj hur riskanalyser ska utföras eller vad de ska innehålla. För att möta behovet av mer detaljerade specifikationer på innehållet i riskanalyser, har det under senare tid kommit ut en del riktlinjer på området som ger rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i vilka sammanhang och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. Exempel på dessa rekommendationer och riktlinjer är Länsstyrelsen i Stockholms Läns Riskhänsyn vid ny bebyggelse (Rapport 2000:01) 6, Riskanalyser i detaljplaneprocessen (Rapport 2003:15) 7 och Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag (faktablad nr 4:2003) 8. Dessa utgör generella rekommendationer beträffande vilka krav som bör ställas på riskanalyser för bland annat planärenden och har beaktats i samband med upprättandet av denna rapport. Utöver nämnda rekommendationer och riktlinjer för innehållet i en riskanalys finns det ett antal dokument som anger hur riskhänsyn kan tas i olika sammanhang. I Stockholms Läns Riskhänsyn vid ny bebyggelse (Rapport 2000:01) 9 anges skyddsavstånd från transportleder inom vilka bebyggelse endast kan tillåtas om riskanalys visar på att risknivån är acceptabel med hjälp av riskreducerande åtgärder. Här anges att inom skyddsavståndet 100 m från en transportled för farligt gods bör en riskanalys alltid finnas med i beslutsunderlaget. Rekommendationerna säger att 25 meter inom transportleden bör lämnas helt byggnadsfritt. Under 2006 har även, som nämnts i 1.1, Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms och Västra Götalands län tagit fram en gemensam policy avseende riskhantering i detaljplaneprocessen, vilken innebär att riskhanteringsprocessen skall beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt gods-led. Tidigare rekommenderade avstånd till olika typer av markanvändning kvarstår dock. Samtliga ovan nämnda dokument har beaktats vid genomförandet av denna riskanalys 1.6 Underlagsmaterial Tillhandahållet underlagsmaterial utgörs av: Underlag till start-pm för planläggning av Kvarter Linneduken 1 m.m. 10 Gällande detaljplan för Kvarter Linneduken 1 m.m. 11 Sektionskarta för planerad bebyggelse 12 Situationsplan för planerad bebyggelse 13 Riskutredning kontorsbebyggelse i Kvarter Linneduken 14 1.7 Kvalitetssäkring Rapporten är utförd av Rebecca Zetterberg (Civilingenjör Riskhantering/Ekosystemteknik) med Hanna Langéen (Civilingenjör Riskhantering/Ekosystemteknik) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Fredrik Larsson (Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering). Uppdragsnummer: 1012 0693 6 (26)

1.8 Begrepp och definitioner I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. De begrepp som används i denna rapport utgår från den s.k. riskhanteringsprocessen 15,16, se figur 1, vars innebörd förklaras nedan. Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod är känd. Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av scenarier som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering. Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera olika alternativ. Riskhantering avser riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka eventuella förändringar i systemet som kan föranleda behov av ny riskanalys. Figur 1. Riskhanteringsprocessen. Markeringen visar vilka delar som behandlas i rapporten. Denna rapport behandlar de inledande delarna i riskhanteringsprocessen, vilket utgör en övergripande riskanalys där risken identifieras och uppskattas kvalitativt, dvs. inga beräkningar görs. I riskuppskattningen bedöms sannolikhet och konsekvens för de potentiella riskkällor som kan påverka planområdet. Utifrån en uppskattning av riskerna dras slutsatsen om dessa är av sådan karaktär att det finns behov av riskreducerande åtgärder och/eller om en fördjupning av riskhanteringsprocessen bör göras i form av en fullständig riskbedömning för att kunna beskriva risknivån på ett tillfredsställande sätt. 1.9 Innehåll och struktur i rapporten Arbetet med att ta fram riskanalysen har strukturerats och genomförts på följande sätt: Områdes/objektsbeskrivning Riskidentifiering Riskuppskattning Riskreducerande åtgärder Diskussion och slutsats Använda metoder beskrivs i respektive kapitel. Uppdragsnummer: 1012 0693 7 (26)

2 Områdes/objektsbeskrivning Denna del beskriver översiktligt planområdet och dess närområde, hur det nya planförslaget ser ut samt vilka riskområden som finns i dess närhet. 2.1 Planområde Planområdet är beläget i stadsdelen Riksby som ligger i Bromma, Stockholm stad, se figur 2. Planområdet ligger strax öster om Brommaplan, som är en trafikknut med tunnelbanestation och bussterminal. Nära Brommaplan ligger en bensinstation vilken är belägen ca 200 meter från planområdet. Väster om området går Drottningholmsvägen, som är primär transportled för farligt gods och sydväst om området ligger Åkeshovs reningsverk. Norr om planområdet ligger även Bromma flygplats. Fastigheten består av hårdgjord mark som, tidigare varit bebyggd med småindustrier, men som nu till största delen upptas av tält som rymmer bollhallar och är uppförda enligt tillfälligt bygglov, se figur 3. Inom planområdet ligger även en mindre park, se den streckade markeringen i figur 3. Planområdet är beläget på en sluttning och det föreligger en viss höjdskillnad mellan planområdet och Drottningholmsvägen, se figur 4. Figur 2. Karta över planområdet 10. Figur 3. Flygfoto över planområdet, med Drottningholmsvägen utmärkt i norr och tunnelbanan i söder 10. Figur 4. Sektionskarta för planerad bebyggelse 12. Uppdragsnummer: 1012 0693 8 (26)

2.2 Planförslag Planförslaget innefattar ny bostadsbebyggelse för ca 420 personer. Bostadshusen föreslås vara 5-våningshus innehållande 200 lägenheter där den översta våningen är indragen från Drottningholmsvägen i norr och öster. Bebyggelsen består av vinklade huskroppar som är sammanlänkade med glasade balkonger. En del av området skall även upplåtas till parkområde. Den parkmark som ingår i planen är parkmark redan idag, se figur 5. Figur 5. Gällande plankarta för Linneduken 1 m.m. 11 2.3 Intilliggande infrastruktur och verksamheter Här beskrivs den intilliggande verksamhet och infrastruktur som kan tänkas utgöra risk för planområdet, i detta fall Drottningholmsvägen, tunnelbanan och Åkeshovs reningsverk. 2.3.1 Drottningholmsvägen Drottningholmsvägen (väg 261) är en starkt trafikerad väg som förbinder Mälaröarna med fastlandet och passerar ca 17 meter norr om planområdet. Vägen är rak och ligger i samma plan som det aktuella området, mellan vägen om planområdet ligger gång- och cykelbana samt trädplanteringar. Drottningholmsvägen mynnar vid den tänkta etableringen av bostäder till en rondell och hastigheten på vägen förbi planområdet är därmed låg. Vägen rekommenderas även som genomfartsled för farligt gods och utgör därmed en primär transportled för farligt gods 17. Detta medför i sin tur att samtliga typer av farligt gods kan förekomma på vägen. En framtidsprognos för trafikflödet på Drottningholmsvägen år 2015 18 anger ett framtida flöde på 35 000 fordon på sträckan förbi planområdet. I framtiden planeras även Förbifart Stockholm, som blir en ny vägförbindelse från E4/E20 vid Kungens kurva i söder till E4 Häggvik i norr via Lovön (Ekerö kommun). Drottningholmsvägen är utpekad i det omledningsvägnät som planeras användas vid stopp i trafiken på Förbifart Stockholm 19 vilket kan leda till en stor mängd trafik oförutsett går via Drottningholmsvägen. Uppdragsnummer: 1012 0693 9 (26)

2.3.2 Tunnelbana På andra sidan planområdet ligger en tunnelbanestation. Avståndet mellan planområde och spår är ca 5-10 meter. Stationen utgör hållplats för den gröna tunnelbanelinjen som går mellan centrala Stockholm och Hässelbystrand. Tunnelbanespåret går på en bro över Drottningholmsvägen och passerar därefter söder om planområdet. Då det ligger en station i anslutning till planområdet bedöms hastigheten på tågen ligga runt 50 km/h förbi planområdet enligt uppgifter från SL 20. 2.3.3 Åkeshovs reningsverk Bromma reningsverk är uppdelat på anläggningarna Åkeshovs reningsverk och Nockeby reningsverk. Åkeshovsanläggningen är lokaliserad intill Drottningholmsvägen, ca 400 meter från kvarter Linneduken. Vid Åkeshovsanläggningen sker intag av avloppsvatten, förbehandling, och försedimentering av avloppsvatten. Anläggningen omfattas av Sevesolagstiftningens lägre kravnivå 21. Anläggningen är även klassad som farlig verksamhet enligt Lag om skydd mot olyckor 22. Vid reningsverkets ena utfart ligger en tankstation för biogas som drivs av Shell, ca 35 meter från högtrycksanläggningens gaslager. Tankstationen är uppförd enligt Svenska Gasföreningens tankstationsanvisningar TSA 06 23 vilket innebär att stationen är utformad för att ge en säker anläggning utifrån svenska myndighetskrav. Uppdragsnummer: 1012 0693 10 (26)

3 Riskidentifiering Detta kapitel innehåller identifiering och beskrivning av riskkällor, vilka olycksscenarier som kan uppkomma i samband med dessa samt en beskrivning av hur riskidentifieringen har gått till. 3.1 Metod för riskidentifiering För att ta reda på vilka risker som föreligger i och kring planområdet har området studerats översiktligt både på plats och via kartor. Fokus har lagts på att identifiera vilka riskkällor som finns samt en beskrivning av vilka konsekvenser dessa medför vid olycka. 3.2 Identifiering av riskkällor De riskkällor som identifierats i området är: Drottningholmsvägen Tunnelbana Åkeshovs reningsverk 3.3 Beskrivning av risker Här följer en beskrivning av de riskkällor som identifieras, där riskerna och de förutsättningar som påverkar dess respektive sannolikheter och konsekvenser diskuteras. 3.3.1 Drottningholmsvägen Drottningholmsvägen är primär transportled för farligt gods 17 vilket innebär att alla typer av farligt gods kan förekomma på vägen. Nedan följer en allmän beskrivning av farligt gods samt vilka farligt gods-transporter som bedöms gå på den aktuella sträckan. 3.3.1.1 Transport av farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regler som tagits fram i internationell samverkan 24. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas och hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods, d.v.s. för att transport av farligt gods inte ska innebära farlig transport. Farligt gods kan delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR-systemen 24 som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt på väg. I tabell 1 redovisas klassindelningen av farligt gods samt en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Uppdragsnummer: 1012 0693 11 (26)

Tabell 1. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods- klass samt konsekvensbeskrivning vid en olycka 25,26. ADR-klass Kategori ämnen Beskrivning 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel, industrikemikalier etc. Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Konsekvensbeskrivning Liv och hälsa Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med uppemot 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och kringflygande delar kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie 27. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals meter. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekt eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40 meter för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel, sjukhusavfall, kliniska restprodukter, sjukdomsalstrande mikroorganismer etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligtvis i små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natriumoch kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor uppemot 150 meter. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet 28 (LC50). Personskador kan uppkomma på längre avstånd (IDLH). Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. Utifrån konsekvensbeskrivningarna ovan bedöms i första hand olyckor med explosiva ämnen (ADR-klass 1), brandfarliga gaser (ADR-klass 2.1), giftiga gaser (ADR-klass 2.3), brandfarlig vätska (ADR-klass 3) samt oxiderande ämnen och organiska peroxider (ADR-klass 5) ge tillräckligt stora konsekvensområden för att ge någon påverkan på planområdet. Uppdragsnummer: 1012 0693 12 (26)

3.3.1.2 Transport av farligt gods på Drottningholmsvägen För att undersöka hur stor omfattningen av farligt gods är på den aktuella sträckan har statistik hämtats från Statens Räddningsverk (SRV) 29, 30 och utifrån tidigare gjorda analyser i området 31. Då alla typer av farligt gods kan förekomma på Drottningholmsvägen beaktas såväl statistik för den aktuella sträckan i dagsläget samt för en genomsnittlig farligt gods led. Detta för att i en eventuellt kommande fördjupad riskbedömning kunna ta hänsyn till två utfall, ett utifrån dagens trafikmängd och ett utifrån genomsnittstrafiken på en primär farligt gods led i syfte att hantera osäkerheterna i den framtida trafikutvecklingen vad avser farligt gods-transporter. Det ungefärliga årsmedelvärdet för Drottningholmsvägen utgår från uppskattad transporterad mängd farligt gods 2008 31. Enligt nationella trafikprognoser 32, upprättade av SIKA, kommer antalet godstransporter på väg att öka med ca 18 % mellan 2001 och 2020. Därför räknas transportmängden konservativt upp med 18 % för att ta höjd för framtida trafikökningar. Uppskattad andel transporterat farligt gods redovisas i tabell 2 och 3. Tabell 2. Uppskattning av farligt gods som transporteras på Drottningholmsvägen i ADR-klass Ungefärligt årsmedelvärde av transporterad mängd farligt gods (ton) utifrån statistik från Drottningholmsvägen 2008 Ungefärligt årsmedelvärde av transporterad mängd farligt gods (ton) på Drottningholmsvägen 2020 Ungefärlig andel transporterat farligt gods (vikt %) på Drottningholmsvägen 2020 1 49 58 0,3 2.1 620 732 3,4 2.3 72 85 0,4 3 17 000 20 060 94,2 5 300 354 1,7 6 0,2 0,3 0,001 8 10 12 0,06 Totalt 18 050 21 301 100 Tabell 3. Uppskattning av farligt gods som transporteras på en genomsnittlig svensk primär farligt gods-led ii ADRklass Ungefärlig transporterad mängd farligt gods (ton) oktober-december 1998, med uppräkning på 18 % Ungefärlig andel transporterat farligt gods (vikt %) utifrån 1998- års statistik Ungefärlig transporterad mängd farligt gods (ton) september 2006, med uppräkning på 18 % Ungefärlig andel transporterat farligt gods (vikt %) utifrån 1998- års statistik Ungefärlig andel transporterat farligt gods (vikt %) på en genomsnittlig svensk primär farligt gods-led 2020 1 10 384 0,3 1 298 0,1 0,2 2 219 480 6,2 125 020 8,6 7,4 3 2 805 922 79,8 959 954 65,9 72,9 4 93 456 2,7 5 678 0,4 1,6 5 8 378 0,2 10 462 0,7 0,5 6 19 706 0,6 4 145 0,3 0,5 i Uppgift saknas över ADR-klass 4, 7 och 9. ii Uppgift saknas över ADR-klass 7 på grund av sekretesskäl. Uppdragsnummer: 1012 0693 13 (26)

8 342 790 9,8 203 865 14,0 11,9 9 4 366 0,1 145 332 10,0 5,1 Totalt 3 514 482 100 1 455 754 100 100 3.3.2 Tunnelbana Enligt rekommendationer av länsstyrelsen 9 bör riskhänsyn tas vid exploatering närmare än 100 meter från järnväg. Det rekommenderas även att området 25 meter närmst järnvägen lämnas helt bebyggelsefritt. Detta för att skydda mot urspårning samt olyckor förknippade med farligt gods. Transport av farligt gods går ej på rälsen förbi planområdet. Risker i samband med tunnelbanan utgörs därför enbart av urspårning av tåg. Konsekvenser av en urspårning bedöms bero på dels hur omgivningen ser ut och dels hur långt ifrån spåret den urspårade vagnen hamnar. Det finns en föreskrift 33 som kräver skyddsräl som skydd mot urspårning på broar som är längre än 20 meter vilket medför att tåg inte spårar ut längre än på spårområdet. Enligt uppgift från SL 34 finns en skyddsräl på den aktuella bron, dock slutar denna skyddsräl innan planområdet. 3.3.3 Åkeshovs reningsverk De ämnen som hanteras i störst utsträckning på Bromma reningsverks anläggning vid Åkeshov är rötgas och biogas. Rötgas och biogas klassas som brandfarliga gaser (ADR-klass 2.1), vilket innebär att de kan antändas i samband med ett utsläpp. Antändning kan ske då antändlig luft/gasblandning träffar en tändkälla. Vid tankstationen hanteras enbart biogas 31. 3.4 Sammanställning av olycksscenarier Sammanställning av olycksscenarier som analyseras vidare: Olycka med farligt gods Urspårning av tunnelbanetåg Olycka med brandfarliga gaser vid Åkeshovs reningsverk Uppdragsnummer: 1012 0693 14 (26)

4 Riskuppskattning I detta kapitel uppskattas de identifierade riskerna utifrån de konsekvenser och konsekvensområden som olycksscenarierna medför. 4.1 Metod för riskuppskattning För att uppskatta om de identifierade olycksscenarierna medför någon påverkan på planområdet har konsekvenser samt maximala konsekvensområden för de olika skadescenarierna beskrivits. 4.1.1 Olycka med farligt gods Konsekvenser och maximala konsekvensområden för olycksscenarier i samband med transport av farligt gods redovisas i tabell 4 och grundar sig i en tidigare analys 31 avseende farligt gods-olycka på Drottningholmsvägen samt konsekvensbeskrivningen i tabell 1. Tabell 4. Konsekvenser och konsekvensområden för farligt gods-olycka på Drottningholmsvägen. ADR-klass Olycksscenario Konsekvens Maximalt konsekvensområde Klass 1 Explosion Brännskador och tryckpåverkan. 200 meter Jetflamma 92 meter Klass 2.1 Gasmolnsexplosion Brännskador och tryckpåverkan. 25 meter BLEVE 200 meter Klass 2.3 Giftigt gasutsläpp Förgiftning. 170 meter Klass 3 Pölbrand Bränn- och rökskador. 40 meter Klass 5 Explosion Brännskador och tryckpåverkan. 70 meter Planområdet ligger ca 17 meter från Drottningholmsvägen, vilket innebär att olycka med alla de aktuella farligt gods-klasserna påverkar planområdet. Utifrån statistik är det främst brandfarlig vätska som transporteras på sträckan, se Tabell 2. Då inga mer detaljerade analyser kring individrisk görs i detta skede måste dock alla de undersökta klasserna bedömas medföra ökad risk för planområdet. För att skapa en bild av händelseförloppen för respektive scenario har händelseträd gjorts vilka redovisas i Bilaga A. I denna analys görs inga frekvensberäkningar, sannolikhetsfördelningarna som redovisas i händelseträden visar därigenom endast om ett scenario är mer eller mindre sannolikt än ett annat. 4.1.2 Urspårning Ett urspårat persontåg bedöms ha ett konsekvensområde på maximalt 25 meter från järnvägen 35. Avsaknad av motsvarande siffror för tunnelbanetransporter medför att samma siffror i detta inledande skede även används för tunnelbanetåg. Nedanstående siffror visar sannolikheten för på vilka avstånd från spåret som tågen hamnar vid en urspårning. Till följd av avstånd mellan planerad bebyggelse och tunnelbanans lokalisering bedöms att planområdet ligger i riskzonen för urspårning av tunnelbanetåg. Hastigheten förbi planområdet uppgår till 50 km/h då en tunnelbanestation är belägen intill planområdet. Tågets spridning är kopplad till spårets läge i förhållande till omgivningen, omgivningens beskaffenhet samt tågets hastighet. Uppdragsnummer: 1012 0693 15 (26)

Tabell 5. Sannolikhetsfördelning för avstånd från spår vid urspårning. 35 Avstånd från spår (%) 0-1 1-5 5-15 15-25 >25 Okänt Resande tåg 69 16 2 2 0 12 Godståg 64 18 5 2 2 9 Under de senaste 25 åren har två urspårningsolyckor med tunnelbanetåg skett 34, vilket ger en frekvens av nästan en urspårning vart tionde år. Då det ej finns någon skyddsräl längs planområdet bedöms ett urspårat tåg påverka den planerade bebyggelsen 34 och närheten till tunnelbanespåret medför därmed enligt SL att riskreducerande åtgärder bör vidtas för att skydda bostäderna mot urspårning. 4.1.3 Olycka vid Åkeshovs reningsverk Konsekvenser och konsekvensområden för olyckscenarier på Åkeshovsanläggningen redovisas i Tabell 6 och grundar sig i en riskbedömning för Bromma reningsverk enligt Sevesolagstiftningen och Lag om skydd mot olyckor 36. Tabell 6. Konsekvenser och konsekvensområden för olycka vid Bromma reningsverk, Åkeshovsanläggningen. Placering Scenario Avstånd till dödliga konsekvenser iii Avstånd med konsekvensområde med svåra skador iv Rötgaskammare Utsläpp av rötgas, direkt antändning Utsläpp av rötgas, fördröjd antändning 2,5 meter 8 meter 13 meter 25 meter Lager Explosion 35 meter 35 meter Inga dödliga konsekvenser Uppgraderingsbyggnad Flaklager Utsläpp via säkerhetsventil, direkt antändning Utsläpp via säkerhetsventil, fördröjd antändning Utsläpp från gasflak, direkt antändning Utsläpp från gasflak, fördröjd antändning Uppvärmning av gasflak 46 meter 25 meter 78 meter 29 meter 35 meter 19 meter 19 meter 300 meter 300 meter iii >15 kw/m 2 iv 6 kw/m 2 Uppdragsnummer: 1012 0693 16 (26)

Tabellen ger ett maximalt konsekvensområde på 300 meter för olycka vid Åkeshovsanläggningen, vilket underskrider avståndet till planområdet. Olycka som sker vid anläggningen bedöms därför inte påverka det aktuella området. Uppdragsnummer: 1012 0693 17 (26)

5 Riskreducerande åtgärder Här ges ett resonemang kring vilka olycksscenarier som kan tänkas påverka planområdet samt förslag på vilka riskreducerande åtgärder som kan komma att bli aktuella. 5.1 Olycksscenarier De olycksscenarier som identifierats och som bedömts påverka planområdet kan delas in i tre kategorier: Olyckor som inte kräver riskreducerande åtgärder. Olyckor som kräver riskreducerande åtgärder, vilka kan bestämmas utan vidare utredning. Olyckor som kräver vidare utredning för att kunna bestämma krav på riskreducerande åtgärder. De olycksscenarier som har bedömts påverka planområdet är olycka med farligt gods på Drottningholmsvägen samt urspårning av tunnelbanetåg. Riskreducerande åtgärder bedöms vara nödvändiga och mer detaljerade analyser bör göras för att ta fram lämpliga åtgärder för planområdet. Ett förslag på vilka åtgärder som kan bli aktuella beskrivs i nästa avsnitt. 5.2 Möjliga riskreducerande åtgärder Enligt länsstyrelsen skall 25 meter från farligt gods-led samt tunnelbana vara helt bebyggelsefritt. Detta följs ej i planändringen och det bedöms därför nödvändigt att riskreducerande åtgärder skall vidtas vid bebyggelse av bostäder på planområdet. Möjliga riskreducerande åtgärder är: Förstärkt stomme på byggnader för att skydda mot explosioner Brandskyddade fönster och/eller fasader på byggnader för att skydda mot strålning från brand Avskärmningar i form av mur eller vall närmast väg utöver befintlig höjdskillnad och/eller tunnelbana för att skydda mot olycka på vägen och/eller att fordon/tåg glider in på planområdet Plantering av vegetation för att skapa turbulens och minska gaskoncentrationerna vid ett gasutsläpp Utformning av friskluftsintag för att förhindra att giftiga gaser/brandgaser sprids in till byggnader Annan placering av byggnader kan minska riskerna avsevärt, desto längre från vägen/tunnelbanan desto mindre risk för att drabbas av olycka Skyddsräl vid passage förbi planområdet för att hindra att tunnelbanetåg spårar ut in på planområdet Utan vidare analyser bedöms en av de största riskerna bestå av transporter med brandfarlig vätska. Olycka med brandfarlig vätska har ett maximalt konsekvensområde på 40 meter. Skulle byggnationen flyttas så att bostadshusen kommer utanför detta konsekvensområde bedöms risken reduceras avsevärt, bland annat skulle brandklassning av fönster och fasad inte längre vara nödvändig. På samma sätt gäller för närheten till tunnelbanan. Över 25 meter från spåret föreligger inte längre risk för urspårning och riskreducerande åtgärder är inte längre nödvändiga vad gäller tunnelbanan. På nivån denna riskanalys är utförd kan enbart förslag på möjliga riskreducerande åtgärder ges. Det krävs en fullständig riskbedömning för att kunna ta fram ett underlag avseende rätt omfattning på de riskreducerande åtgärder som bedöms komma att behövas till följd av påverkan från tunnelbanan, men framför allt Drottningholmsvägen. Uppdragsnummer: 1012 0693 18 (26)

6 Diskussion och slutsats Slutsatsen av denna riskanalys är att riskreducerande åtgärder skall vidtas och en fullständig riskbedömning bör göras för att kunna ge mer detaljerade förslag samt eventuellt begränsa behovet av dessa. WSP bedömer det möjligt att genomföra planerad bebyggelse på planområdet givet att riskreducerande åtgärder genomförs och att deras riskreducerande effekt bedöms. Uppdragsnummer: 1012 0693 19 (26)

Bilaga A Händelseträd I händelseträden redovisas de ungefärliga sannolikheter som farligt gods-olycka kan komma att ske med för de undersökta ämnena. Drottningholmsvägen är en primär farligt gods-led och alla typer och mänger av farligt gods kan komma att gå på vägen. För att ta höjd för detta utgår resonemangen från de transporterade mängder som går på en genomsnittlig svensk farligt gods-led. A.1 Klass 1 Explosiva ämnen Grovt uppskattat utgör maximala mängder explosiva ämnen (Inom EU är den maximalt tillåtna mängden som får transporteras på väg 16 ton) ca 0,1% av de totala transporterna. En explosion antas kunna inträffa dels om olyckan leder till brand i fordon som sprider sig till lasten, dels om de mekaniska påkänningarna på lasten blir tillräckligt stora. Då det finns detaljerade regler för hur explosiva ämnen skall förpackas och hanteras vid transport görs bedömningen att det är liten sannolikhet för att olycka vid transport av explosiva ämnen leder till omfattande skador på det transporterade godset på grund av påkänningar. Sannolikheten för att tillräckligt stora påkänningar uppstår vid olyckan uppskattas till 1% av fallen. Sannolikheten för att fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna är ca 0,4% 37, 38 och därefter antas ett konservativt värde på sannolikheten för att branden sprider sig till det explosiva ämnet till 50% för maximalt lastade transporter och 25% för transporter med liten mängd. Mängd expl.ämnen Antändning Brandspridning till explosivt ämne Brandspridning till explosivt ämne 50,0% Fordon antänder 0,4% Ingen brandspridning till explosivt ämne 50,0% Maximal 0,1% Ja = explosion 1,0% Fordon antänder ej 99,6% Nej 99,0% Farligt gods-olycka med explosiva ämnen Brandspridning till explosivt ämne 25,0% Fordon antänder 0,4% Ingen brandspridning till explosivt ämne 75,0% Liten 99,9% Ja = explosion 1,0% Fordon antänder ej 99,6% Nej 99,0% Figur A.1 Händelseträd för farligt gods-olycka med explosiva ämnen i lasten. Uppdragsnummer: 1012 0693 20 (26)

A.2 Klass 2 Gaser Sannolikheten för att en trafikolycka med farligt godstransport inblandad leder till läckage antas på Drottningholmsvägen vara 3 % (Index för farligt gods-olyckor) enligt beräkningsmatris för farligt gods-olyckor efter bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp 39. Gaser transporteras i regel under tryck i tankar med större tjocklek och därmed tålighet. Erfarenheter från utländska studier visar på att sannolikheten för utsläpp av det transporterade godset då sänks till 1/30 40, vilket ger en sannolikhet för läckage av gas på: 0,03*(1/30) = 0,001 = 0,1 %. A.2.1 Klass 2.1 Brandfarliga gaser För brandfarliga gaser har gasol använt som modell för att ta hänsyn till ett värsta fall scenario. Konsekvenserna för människor bedöms bli påtagliga först sedan utsläppet antänts. Ett läckage till följd av farligt godsolycka med gas i lasten antas till litet, medelstort eller stort. Beroende på om det är brännbar eller giftig gas är de olika läckagestorlekarna olika. Vid läckage från tjockväggiga tankbilar bedöms fördelningen för respektive läckagestorlek vara 62 %, 21 % och 17 % 40. Tre scenarier antas kunna uppstå. Om den, under tryck, läckande gasen antänds omedelbart uppstår en jetflamma. Om gasen inte antänds direkt kan det uppstå ett brännbart gasmoln som sprids med hjälp av vinden och kan antändas senare. Det tredje scenariot är mycket osannolikt och kan endast inträffa om tankbilen saknar säkerhetsventil och tanken utsätts för utbredd brand. En BLEVE (Boiling Liquid Expanded Vapor Explosion) kan då uppkomma, men detta inträffar inte förrän tanken utsatts för kraftig brandpåverkan under en längre tid. För ett litet utsläpp brännbar gas (20 mm hål) gäller att sannolikheterna för omedelbar antändning (jetflamma), fördröjd antändning (brinnande gasmoln) och ingen antändning är 10 %, 50 % respektive 40 % och för ett stort utsläpp (100 mm hål) är motsvarande siffror 20 %, 80 % och 0 %. Motsvarande tal för ett medelstort utsläpp (50 mm hål) antas vara medeltal av ovanstående sannolikhet, dvs. 15 %, 65 % och 20 % 40. En BLEVE antas enbart kunna uppstå i intilliggande tank om eventuell jetflamma är riktad direkt mot tanken under en lång tid. Vid fördröjd antändning av den brännbara gasen antas gasmolnet driva iväg med vinden och därför inte påverka intilliggande tankar vid antändning. Sannolikheten för att en BLEVE ska uppstå till följd av jetflamma är mycket liten, uppskattningsvis mindre än 1 %. Uppdragsnummer: 1012 0693 21 (26)

Läckage Läckagestorlek Antändning Jetflamma riktat mot tank Ja = BLEVE 1,0% Omedelbar = jetflamma 10,0% Nej 99,9% Litet 62,0% Fördröjd = gasmoln Ingen antändning 50,0% 40,0% Läckage 0,1% Ja = BLEVE 0,1% Omedelbar = jetflamma 15,0% Nej 99,9% Mellanstort 21,0% Fördröjd = gasmoln Ingen antändning 65,0% 20,0% Ja = BLEVE 0,1% Omedelbar = jetflamma 20,0% Nej 99,9% Stort 17,0% Fördröjd = gasmoln Ingen antändning 80,0% 0,0% Farligt gods-olycka med brandfarliga gaser Inget läckage 99,9% Figur A.2 Händelseträd farligt gods-olycka med brandfarlig gas i lasten. A.2.2 Klass 2.3 Giftiga gaser Giftiga gaser förväntas endast påverka befintlig bebyggelse negativt om det sprids mot det aktuella området. Konsekvenserna beror därför på utsläppets storlek samt vindens riktning och styrka. Spridning mot planområdet bedöms ske i 15 % av fallen 41. Vindstyrkan antas vara antingen hög (cirka 4-6 m/s) eller låg (cirka 2 m/s) och sannolikheten uppskattas grovt till 20/80 % för respektive alternativ då statistik visar att vindhastigheterna i området i ca 80 % av tiden ligger på under 5 m/s 41. Fördelningen mellan utsläppets storlek antas vara 0,25, 0,25, 0,5 för ett litet, mellan respektive stort utsläpp. Uppdragsnummer: 1012 0693 22 (26)

Läckage Läckagestorlek Vindriktning Vindhastighet Hög 20,0% Mot planområdet 15,0% Låg 80,0% Litet 25,0% Ingen spridning mot planområdet 85,0% Läckage 0,1% Hög 20,0% Mot planområdet 15,0% Låg 80,0% Mellanstort 25,0% Ingen spridning mot planområdet 85,0% Hög 20,0% Mot planområdet 15,0% Låg 80,0% Stort 50,0% Ingen spridning mot planområdet 85,0% Farligt gods-olycka med giftig gas Inget läckage 99,9% Figur A.3 Händelseträd farligt gods-olycka med giftig gas i lasten på Drottningholmsvägen. A.3 Klass 3 Brandfarlig vätska Sannolikheten för att en trafikolycka med farligt godstransport inblandad leder till läckage antas på Drottningholmsvägen vara 3 % (Index för farligt gods-olyckor) enligt beräkningsmatris för farligt gods-olyckor efter bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp 39. Det antas konservativt att samtliga transporter av denna kategori innehåller mycket brandfarliga, lättantändliga vätskor (t ex bensin och etanol). För att leda till större konsekvenser för människor måste antingen utsläpp och antändning ske av den brandfarliga vätskan alternativt att fordonet fattar eld till följd av olyckan. Vid läckage från tankbil med släp antas fördelningen för respektive läckagestorlek (pölarea) vara 25 %, 25 % och 50 % 42. Antändning av petroleumprodukter (bensin etc.) sker med en sannolikhet på cirka 3,3 % 43 oberoende om det är litet eller stort läckage. Sannolikheten för att en trafikolycka leder till brand i fordon är ca 0,4 % 44. Sannolikheten för spridning till last vid fordonsbrand ansätts till 50 %. Uppdragsnummer: 1012 0693 23 (26)

Läckage Läckagestorlek Antändning Antändning 3,3% Litet 25,0% Ingen antändning 96,7% Läckage 3,0% Antändning 3,3% Mellanstort 25,0% Ingen antändning Antändning 96,7% 3,3% Stort 50,0% Ingen antändning 96,7% Farligt gods-olycka med brandfarlig vätska Spridning till last Spridning till last 50,0% Fordonsbrand 0,4% Ingen spridning till last 50,0% Inget läckage 97,0% Ingen fordonsbrand 99,6% Figur A.4. Händelseträd farligt gods-olycka med brandfarlig vätska i lasten. A.4 Klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider På samma sätt som för klass 3 antas sannolikheten för läckage vara 3 %. Vid olycka med oxiderande ämnen antas enbart personer inom planområdet omkomma om det oxiderande ämnet kommer i kontakt med organiskt material och ett explosionsartat förlopp uppstår. Ett antagande görs att en tredjedel av de transporter med farligt gods-klass 5 på Drottningholmsvägen utgörs av oxiderande ämnen som kan självantända med kraftiga explosionsförlopp. Sannolikheten för att utsläppt oxiderande ämne kommer i kontakt med organiskt material (exempelvis smörjolja och drivmedel) antas vara relativt stor, 50 %. Oftast blandas en stabilisator, flegmatiseringsmedel, in i det oxiderande ämnet för att minska reaktionsbenägenheten hos det farliga godset. En tiondel av de utsläpp som kommer i kontakt med organiskt material leder i sin tur till någon form av förbränning, vilket i sin tur leder till ett explosionsartat förlopp med ca 10 % sannolikhet. Ämnen som kan självantända med kraftiga explosionsförlopp Läckage Kontakt med organiskt material Förbränning Explosion Ja 10,0% Ja 10,0% Nej 90,0% Ja 50,0% Nej 90,0% Läckage 3,0% Nej 50,0% Ja 33,0% Inget läckage 97,0% Farligt gods-olycka med oxiderande ämnen Nej 67,0% Figur A.5 Händelseträd farligt gods-olycka med oxiderande ämne i lasten. Uppdragsnummer: 1012 0693 24 (26)

Referenser 1 Miljöbalken (1998:808). 2 Samtal med Lovisa Kihlborg, 2009-03-05. 3 Plan- och bygglagen (1987:10). 4 Lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 5 Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, 2006:000. 6 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län 7 Riskanalyser i detaljplaneprocessen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2003:15, 2003. 8 Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag, Länsstyrelsen i Stockholms län, Faktablad nr 4:2003. 9 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län 10 Startpremomeria för planläggning av Linneduken 1 m.m. i stadsdelen Riksby, Stockholm Stadsbyggnadskontor, 2009-02-06. 11 Detaljplan för Linneduken 1 m.m. inom stadsdelen Riksby i Stockholm, Stockholm Stadsbyggnadskontor, daterad 2002-08-12 med ändringar 2002-09-26. 12 Sektionskarta för planerad bebyggelse, SWECO Architects, 2009-02-03. 13 Situationsplan för planerad bebyggelse, SWECO Architects, 2009-02-03. 14 Riskutredning kontorsbebyggelse i Kvarter Linneduken, Martin Uulas, Riskteknik, december 2001. 15 International Electrotechnical Commission (IEC). International Standard 60300-3-9, Dependendability management Part 3: Application guide Section 9: Risk analysis of technological systems, Genéve, 1995. 16 International Organization for Standardization (ISO). Risk management Vocabulary Guidelines for use in standards. Guide 73, Geneva, 2002. 17 Länsstyrelsens i Stockholms län kungörelse med rekommenderade vägar för transport av farligt gods i Stockholms län, Författningssamling (2008:110), Länsstyrelsen Stockholms län, 2008. 18 Kvarter Linneduken Stockholm, Trafikbullerutredning för detaljplan, ÅF-Ingemanssons AB, 2009-03-27. 19 E4 förbifart Stockholm, utrednings-pm, Vägverket, 2008. 20 Uppgifter från Christer Lindeman, säkerhetsansvarig på SL, e-mail, 2009-03-24. 21 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor 22 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 23 Tankstationsanvisningar. Tankstationer för metangasdrivna fordon. Svenska Gasföreningen. 24 ADR-S, Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2006:7) om transport av farligt gods på väg och i terräng, Statens räddningsverk, 2006. 25 Översiktplan för Göteborg - Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, bilagor 1-5, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, 1997. 26 Handbok för riskanalys, Statens Räddningsverk, 2003. 27 Förvaring av explosiva varor, Statens Räddningsverk, dec 2006, handbok. 28 Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och transportforskningsinstitutet, 1994. Uppdragsnummer: 1012 0693 25 (26)

29 Trafikflödet på väg september 2006, Räddningsverket, 2007. 30 Trafikflödet under fjärde kvartalet 1998, Räddningsverket, 2007. 31 Riskbedömning för planerade bostäder, Åkeslund, Kv. Nymilen, Bromma, Wsp Brand & Risk, 2008. 32 SIKA-rapport 2005:9, Prognoser för godstransporter år 2020. 33 Skyddsräler, Regler för anordnande och konstruktiv utformning, Stockholms lokaltrafik, 2007, Föreskrift Fö-I-429, Handläggare Faegh Adelpour. 34 Samtal med Faegh Adelpour, Projektledare, Civilingenjör på Teknik Banavdelningen Spårgruppen Stockholms lokaltrafik, 2009-03-17 35 Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Sven Fredén, Banverket, Borlänge, 2001. 36 Riskbedömning enligt Sevesolagstiftningen och Lag om skydd mot olyckor, Bromma reningsverk, WSP, 2007. 37 Vägtrafikskador 2001, Statens institut för kommunikationsanalys, 2001. 38 Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), uppgifter erhållna av Arne Land, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut 2003-05-27. 39 Farligt gods, Riskbedömning vid transport, Räddningsverket, 1996-40 Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Purdy, Grant, Journal of Hazardous material, vol. 33, 1993. 41 Vindros, Stockholm- Bromma, perioden 1999-01-01 tom 2003-12-31, SMHI. 42 Vägtrafikskador 2001, Statens institut för kommunikationsanalys, 2001. 43 Fire safety of bare external structural steel, Law & O Brien, Constrado, 1981. 44 Enclosure Fire Dynamics, Karlsson & Quintiere, 2000. Uppdragsnummer: 1012 0693 26 (26)