TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB

INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling turismen i Håbo kommun 2006 10 RESULTAT TURISMEN I HÅBO KOMMUN 2006 Omsättning totalt och per kategori 11 Omsättning fördelad på branscher 13 Sysselsättning 14 Skatteintäkter 14 Övernattningar/besök 15 Kapacitetsutnyttjande 16 Regional handelsstatistik 17 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2

DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen. Grunddefinitionen är följande: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. RESURS AB 3

SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 400 000 dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB. RESURS AB 4

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2006 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2000 påverkade främst ett bälte snett över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli, där den senare gav värmerekord på många platser och extremt lite nederbörd. Augusti och resterande hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12: -/liter. Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. För 2006 antas vädret ha haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade nya rekord med tanke på den goda snötillgången (att även Mellansverige hade sammanhängande snötäcke i fyra månader påverkade fjällen positivt). Den positiva inledningen med bra väder i juni och juli påverkade fritidsresande, inte i så stora volymförändringar utan mer i ändrad konsumtion. Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002 och 2003. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. RESURS AB 5

SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-06 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer och totalt har övernattningar per resa minskat från 3,12 nätter 2002 till 2,85 nätter 2006. Detta påverkar delvis utläggen som blir högre per dygn när resenärerna stannar färre nätter. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de tre senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. 160 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR 140 120 100 80 60 40 20 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa över 10 mil i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor, resor under 10 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 30 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 6

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. Lågkonjunktur har påverkat resandet 2003 fram till mitten av 2006, men hela hösten 2006 har det ökat. 24 20 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR 16 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa i Sverige över 10 mil 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Ökningarna 2006 startade dock senare under året. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004-2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7

Förändringar 2001-2006 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 05-06 Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260 + 5,8 % Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 + 5,7 % Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 2 557 + 7,7 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 17 542 + 6,7 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214 3 904-7,4 % Fritidshus eget (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 + 1,5 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831 58 808-4,9 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553 1 098-29,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158 1 933-10,4 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510 128 384-3,8 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 989 13 474-10,1 % Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 2006 med -5,2 %, men svenskars utlägg för övernattnings- och dagresor i Sverige ökade med 1 %. Detta innebär att utlägg per dygn ökat för många boendekategorier. Detta avser främst fritidsgäster på hotell och camping med 9 respektive 12 % högre utlägg än 2005. För affärsgäster har dygnsutlägg minskat något, främst affärsgäster på hotell med -6 %. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 83,6 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. 2006 visade en svag ökning, mest beroende på ökade dygnsutlägg. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande. 120 100 80 60 40 20 0 Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 8

UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. 1 200 000 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan. Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan. Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. 15 STÖRSTA NATIONALITETER 2006 Ändring NÄTTER från 2005 1 Norge 1 040 495 + 3,7 % 2 Tyskland 962 526 + 2,9 % 3 Danmark 712 983 + 2,7 % 4 Storbritannien 602 512-1,3 % 5 USA 412 122-2,1 % 6 Finland 349 669 0,0 % 7 Nederländerna 252 755 + 13,1 % 8 Italien 213 635-3,3 % 9 Frankrike 186 768-0,9 % 10 Ryssland 168 014 + 26,8 % 11 Spanien 159 173 + 10,8 % 12 Japan 111 773-2,8 % 13 Schweiz 108 976-0,6 % 14 Polen 106 253 + 50,7 % 15 Kina 99 943 + 42,6 % Källa: SCB/Nutek. RESURS AB 9

UTVECKLING TURISMEN I HÅBO KOMMUN 2006 Rese- och turistindustrin i Håbo kommun omsätter 231 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 210 personer (årssysselsatta) under år 2006. Den totala turismomsättningen har ökat med 39 miljoner kronor eller 20 % 2006 jämfört med 2005. Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har ökat med 41 miljoner kronor eller 32 % 2006 jämfört med 2005. Den omsättningsmässigt största ökningen har skett i kategorin hotell som har ökat med drygt 33 miljoner kronor vilket beror på ett ökat antal gästnätter och ökade utlägg. Det totala antalet kommersiella övernattningar har ökat med ca 11 700 gästnätter eller 15 % (ökningar i kategorierna hotell, camping, vandrarhem och gästhamn) och omsättningen har ökat med 33,7 miljoner kronor eller 31 % 2006 jämfört med 2005. Utläggen har ökat i övernattningskategorierna hotell, camping och gästhamn. Dagbesöken uppvisar en ökning med drygt 7 miljoner kronor p g a ökade utlägg och ett ökat antal beräknade besök. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med 1,9 miljoner kronor eller 2,9 % 2006 jämfört med 2005 vilket beror på ett minskat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner samt något färre antal genomfartsresenärer. Antalet hotellövernattningar har ökat med nästan 12 000 gästnätter eller ca 24 % 2006 jämfört med 2005. Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin med 57 % av den totala turismomsättningen och 93 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2006. Mätt i antalet övernattningar är hotellen den vanligaste kommersiella övernattningsformen med 69 % av samtliga kommersiella gästnätter 2006. Konferensgästerna är den i särklass viktigaste målgruppen med 86 % av hotellomsättningen och 84 % av antalet hotellövernattningar 2006. Enligt regional handelsstatistik från SCB, sidan 17, överstiger omsättningen inom hotell rikssnittet i Håbo kommun med 69,7 miljoner kronor exkl moms. I kategorin stuga/rum har det fr o m 2004 tillkommit ett betydande antal övernattningar med högre utlägg vilket avser bo på lantgård. Dagbesöken uppvisade en markant ökning 1998 vilket i huvudsak berodde på en utökad inventering/ beräkning. Antalet beräknade dagbesök har ökat med 32,5 % 2006 jämfört med 2005. Dagbesöken svarar för 12 % av den totala turismomsättningen 2006. Fr o m 2004 ingår en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt. Av det totala antalet redovisade dagbesök 2006 uppskattas 80 % som ej kommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 60 % i beräkningarna. Boende hos släkt/vänner är den vanligaste boendeformen med 44 % av samtliga övernattningar 2006. De icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, svarar tillsammans för 60 % av samtliga övernattningar och 16,5 % i motsvarande del av turismomsättningen 2006. Enligt regional handelsstatistik från SCB, se sidan 17, överstiger omsättningen inom bensinhandeln rikssnittet i kommunen. Merparten av konsumtionen beror sannolikt på en kraftig yrkespendling vilken ej innefattas i föreliggande rapports beräkningar. Genomfartsresenärerna enligt TEM 2006 svarar för 15 % av den totala turismomsättningen. Merparten, 16,5 miljoner kronor respektive 12,7 miljoner kronor, hamnar i bensin- och restaurangbranschen. Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna. RESURS AB 10

RESULTAT TURISMEN I HÅBO KOMMUN 2006 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tusen kronor) Kommersiella 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotell 93 494 103 391 113 815 111 869 151 307 111 018 101 624 98 548 98 318 131 767 Affärs 289 3 903 932 913 3 040 3 652 1 022 1 506 1 315 12 790 Konferens 90 656 97 364 109 739 108 390 143 361 103 117 94 768 91 668 89 754 112 815 Grupp 183 478 1 182 626 555 1 261 417 411 477 1 293 Fritid 2 367 1 646 1 962 1 940 4 351 1 545 5 417 4 963 6 771 4 869 Stuga/rum 102 80 89 84 86 100 100 2 895 2 762 2 272 Camping 5 498 3 474 3 683 3 469 4 075 4 890 5 537 5 460 5 565 6 490 Fri camping 1 373 769 1 680 857 951 1 913 1 944 1 057 827 571 Vandrarhem 150 125 123 136 Grupplogi 71 71 77 47 47 54 37 37 32 0 Gästhamn 18 17 17 39 64 66 69 51 49 90 Dagbesök 8 097 12 684 14 437 13 604 13 482 15 912 17 111 20 669 20 411 27 860 Övriga 108 653 120 486 133 798 129 969 170 012 133 953 126 572 128 842 128 087 169 186 Fritidshus 8 413 7 362 6 544 6 427 5 453 7 011 8 472 7 478 7 841 6 271 Släkt/vänner 21 375 16 160 13 026 10 891 20 438 22 236 26 260 20 379 21 833 21 652 Genomfartsresenärer 21 959 22 200 23 729 24 915 25 264 27 837 29 253 31 336 34 465 34 327 51 747 45 722 43 299 42 233 51 155 57 084 63 985 59 193 64 139 62 250 TOTALT 160 401 166 208 177 096 172 201 221 167 191 038 190 558 188 036 192 225 231 435 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2006 27% Kommersiell Ej kommersiell 73% RESURS AB 11

250000 Omsättning åren 1997-2006 (tusen kronor) 225000 200000 175000 150000 125000 100000 75000 Kommersiell Ej kommersiell TOTALT 50000 25000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Fördelning av omsättning/kategori 2006 Genomf 15% Hotell 57% Släkt/vänner 9% Fritidshus 3% Dagbesök 12% Gästhamn 0% Hotell Stuga/rum Camping Fri camping Vandrarhem Gästhamn Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf Vandrarhem 0% Fri camping 0% Camping 3% Stuga/rum 1% RESURS AB 12

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tusen kronor) 1997 1998 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Logi 59 195 64 909 69 227 70 406 89 743 73 629 67 561 63 448 63 846 85 886 Livsmedel 14 846 12 696 12 641 11 179 13 596 16 001 17 692 15 714 15 703 15 011 Restaurang 34 105 37 482 38 114 36 961 50 045 36 781 38 292 43 871 42 052 54 479 Transport 30 289 28 409 34 690 31 036 38 792 34 944 35 503 31 798 34 961 37 081 Shopping 16 213 17 687 16 763 16 507 21 704 24 051 25 410 25 079 27 663 30 841 Aktiviteter 5 752 5 025 5 660 6 111 7 287 5 632 6 100 8 127 8 000 8 137 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Ökningen för aktivitet fr o m 2004 beror i huvudsak på en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt. Turistkronan 2006 Shopping 13% Aktiviteter 4% Transport 16% Logi 37% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter Restaurang 24% Livsmedel 6% RESURS AB 13

SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland lokalt anpassade tal för Håbo kommun. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002. 1997 1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 2005 2006 Livsmedel 8,3 6,7 6,4 5,5 6,5 7,4 8,8 9,4 8,2 7,9 7,3 Restaurang 38,3 40,1 39,3 36,6 47,2 33,8 44,7 45,2 50,5 46,8 59,0 Transport 11,1 9,9 11,6 9,9 11,9 10,4 13,1 12,9 11,3 12,0 12,4 Shopping 9,4 9,8 8,9 8,4 10,8 11,6 12,8 13,2 12,6 13,5 14,6 Aktivitet 8,8 7,4 8,0 8,3 9,5 7,1 8,9 9,4 12,2 13,5 11,5 Logi 70,4 72,3 74,6 72,9 89,1 71,8 86,2 90,3 84,8 82,3 106,7 Administration 1,0 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Totalt 146 146 149 142 175 143 Årssysselsatta, ny metod 175 181 180 174 212 Beräknat årsanställda 175 175 180 170 210 170 Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget. (tusen kronor) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 DIREKTA Kommun 5 415 5 623 6 049 5 881 7 932 6 851 7 111 7 017 7 173 8 636 Landsting 2 619 2 702 2 821 2 832 3 637 3 142 3 378 3 333 3 407 4 103 TOTALA Kommun 8 903 9 061 9 676 9 908 13 635 11 611 14 960 15 258 15 173 19 344 Landsting 4 306 4 354 4 512 4 771 6 252 5 325 7 107 7 247 7 207 9 190 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats. RESURS AB 14

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 52 006 53 086 55 682 58 333 58 093 53 000 45 974 41 323 42 483 51 197 Hotellbäddar 58 744 60 106 63 074 67 115 67 268 61 810 54 815 48 739 49 847 61 755 Affär 176 2 224 505 537 1 345 2 040 548 731 648 5 867 Konferens 55 278 55 478 59 479 63 759 63 434 57 607 50 814 44 499 44 214 51 750 Grupp 176 421 946 537 269 618 219 244 299 803 Fritid 3 114 1 983 2 144 2 282 2220 1 545 3 234 3 265 4 686 3 335 Stuga/rum 392 307 307 270 270 270 270 2 770 2 721 2 611 Camping tält/husvagn 28 696 19 117 19 200 18 200 18 522 20 375 22 150 21 000 21 000 22 000 Campingstuga 264 198 200 63 0 0 0 0 0 0 Vandrarhem 250 222 225 250 Gästhamn 157 148 148 313 439 439 445 290 308 501 Fri camping 7 629 4 272 8 843 4 510 5 006 9 111 8 838 4 596 3 309 2 283 Grupplogi 544 550 550 326 326 326 318 318 289 0 Kommersiella 96 426 84 698 92 322 90 797 91 831 92 331 87 086 77 935 77 699 89 400 Fritidshus 62 320 54 530 46 740 42 845 38 950 46 740 58 425 46 740 47 519 35 834 Släkt/vänner 118 748 85 055 68 556 51 861 104 808 105 888 125 048 90 575 99 241 98 416 Övriga 181 068 139 585 115 296 94 706 143 758 152 628 183 473 137 315 146 760 134 250 TOTALT 277 494 224 283 207 618 185 503 235 589 244 959 270 559 215 250 224 459 223 650 Genomfartsresenärer 156 847 158 572 163 646 166 101 168 426 173 984 177 290 179 065 181 395 180 670 Dagbesök 39 500 61 875 65 625 61 835 61 282 66 300 65 813 64 256 59 400 78 720 150000 Antal övernattningar åren 1997-2006 135000 120000 105000 90000 75000 60000 45000 Kommersiella Fritidshus Släkt/vänner 30000 15000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 15

Fördelning av antal övernattningar/besök 2006 Genomf 37% Hotell 13% Stuga/rum 1% Camping 5% Fri camping 1% Hotell Vandrarhem 0% Stuga/rum Camping Gästhamn 0% Fri camping Vandrarhem Gästhamn Dagbesök 16% Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf Fritidshus 7% Släkt/vänner 20% KAPACITETSUTNYTTJANDE Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år Utnyttjade dagar/år 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 117,7 120,1 129,2 135,3 135,4 123,5 105,9 95,2 97,9 117,2 Hotellbäddar 79,4 81,1 86,2 93,2 93,2 85,6 72,3 64,3 65,8 85,3 Camping 52,9 45,8 35,5 37,7 38,9 42,8 46,5 44,1 44,1 39,0 Gästhamn 2,2 2,3 2,3 6,7 9,3 9,3 9,5 6,2 6,6 10,7 RESURS AB 16

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil. Bransch Inrikes oms exkl moms milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ invånare Rikssnitt/ Oms +/- invånare rikssnitt milj kr Bensinstationer 193,3 29 6 10 370 8 419 36,4 Butiker, varuhus och stormarknader 302,8 125 6 16 249 19 541-61,3 Specialiserad livsm, sprit & tobak 53,3 19 8 2 862 3 667-15,0 Övriga specialbutiker med nya varor 200,6 133 54 10 761 20 464-180,9 Hotell 121,2 116 5 6 501 2 761 69,7 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 1 242 Restauranger 42,2 56 20 2 263 5 311-56,8 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism 31 januari 2008 RESURS AB HQ/INFRACITY/UPPLANDS VÄSBY TEL 08-555 410 30 FAX 08-590 717 81 resurs@resursab.se Malmö TEL 08-555 410 33, 040-30 69 30 FAX 040-30 66 91 ca@resursab.se RESURS AB 17