Pensioneringsåldern år 2016 Jari Kannisto 15.2.2017
Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2
Målet att senarelägga pensioneringarna följs med hjälp av den förväntade pensioneringsåldern, som bygger på motsvarande princip som den förväntade livslängden beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensioneringsfrekvensen och dödligheten hålls på statistikårets nivå är oberoende av befolkningens åldersstruktur. med hjälp av sysselsättningsgraden bland äldre personer med hjälp av den förväntade tiden i arbete, som beskriver antalet år som en person i en viss ålder kan förväntas arbeta som anställd eller företagare under sin återstående livstid grundar sig på en metod som använder sig av tvärsnittsmaterial om dödsrisktal, arbetskraftsandelar och sysselsättningsgrader. 3
Pensioneringsåldern år 2016 Pensioneringsåldern var 61,1 år (den förväntade pensioneringsålder för 25-åringar), 62,8 år (den förväntade pensioneringsålder för 50-åringar). Pensioneringsåldern förändrades inte siffran för 25-åringar förändrades inte från året innan siffran för 50-åringar förändrades inte från året innan. Pensioneringsfrekvensen var nästan oförändrad. 4
Nya arbetspensionstagare åren 2000 2016 efter pensionsslag Personer 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Deltidspension* Spec.pens. lantbr. Arbetslöshetspension Sjukpension Ålderspension 10 000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 År 2016 gick 75 791 personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner). År 2015 gick 74 048 personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner). * De som gått i deltidspension räknas inte som pensionerade. 5
Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder Antal 30 000 25 000 20 000 15 000 2003 2009 2016 10 000 5 000 0-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69- Ålder när pensionen började 6
Ålder Förväntad pensioneringsålder Samtliga nypensionerade 65,0 64,5 64,0 63,5 63,0 62,5 62,0 50-åringar 61,5 61,0 60,5 60,0 25-åringar 59,5 59,0 58,5 58,0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 7
Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade, 25 49-åringar % 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 2014 2015 2016 0,3 0,2 0,1 0,0 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Ålder vid statistikårets slut 8
Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade, 50 69-åringar % 60 50 40 30 20 2014 2015 2016 10 0 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 Ålder vid statistikårets slut 9
Om övergångarna i arbetspension I fjol gick 75 791 personer i arbetspension, 1 700 fler än året innan Antalet nya ålderspensionstagare ökade med 3,5 % Antalet nya ålderspensionstagare var 56 800. 75 % av alla nypensionerade gick direkt i ålderspension. Antalet nya sjukpensionstagare ökade med en procent från året innan Antalet nya sjukpensionstagare var 18 800. Antalet nya deltidspensionärer ökade tydligt 4 900 personer blev deltidspensionerade. Året innan var siffran 3 700. Det har ännu varit möjligt att gå i deltidspension i januari i år, men nu beviljas deltidspensioner inte längre. Små förändringar i pensioneringsfrekvensen Frekvensen högre hos kvinnor än män bland unga och i åldern 63+ 10
Förväntad pensioneringsålder Mål och utfall Ålder 65,0 64,5 64,0 63,5 63,0 62,5 62,0 61,5 61,0 60,5 60,0 59,5 59,0 58,5 58,0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 För att målet ska nås med en jämn takt behövs - en årlig höjning på knappt 0,2 år från utgångsnivån år 2008 - en årlig höjning på drygt 0,1 år från nivån år 2016. Målet enligt avtal från 2009 är 62,4 år fram till år 2025* Pensioneringsåldern har stigit i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen har avskaffats och antalet sjukpensioner minskat. Jari Kannisto ELÄKETURVAKESKUS 11
Framtiden De direkta effekterna av lagändringarna vid 2005 års pensionsreform är huvudsakligen redan synliga i pensionsövergångarna Pensioneringsåldern har höjts. Det är ännu för tidigt att bedöma livslängdskoefficientens inverkan. Den framtida utvecklingen beror på beteendeändringar Pensionsplanerna har senarelagts. Många faktorer inverkar på pensionsövergångarna. Den framtida utvecklingen beror på ekonomins utveckling Den framtida utvecklingen beror på arbetslivets utveckling År 2017 torde antalet nya pensionstagare vara på samma nivå som i fjol (utan partiell förtida ålderspension). 2017 års pensionsreform kommer att höja pensioneringsåldern i och med att den lägsta åldern för ålderspension höjs. 12
Sysselsättningsgraden bland personer i förvärvsaktiv ålder (15 64 år), unga vuxna (25 34 år) och äldre (55 64 år) åren 2004 2016 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 64 år 25 34 år 55 64 år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Statistikcentralen 13
Sysselsättningsgraden i åldersgrupperna 55 59 och 60 64 år åren 2004 2016 % 80 70 55 59 år 60 50 60 64 år 40 30 20 10 0 04 06 08 10 12 14 16 04 06 08 10 12 14 16 Sysselsättningsgraden år 2016: 55 59-åringar 75,6 %, 60 64-åringar 47,4%. Sysselsättningsgraden år 2015: 55 59-åringar 74,8 %, 60 64-åringar 45,3 %. Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Statistikcentralen 14
Sysselsättningsgraden för 55 67-åringar under olika år % 90 80 70 2002 2007 2015 2016 60 50 40 30 20 10 0 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Statistikcentralen 15
Arbetslöshetsgraden bland 55 59- och 60 64-åringar åren 2004 2016 % 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 55 59-åringar 60 64-åringar 04 06 08 10 12 14 16 04 06 08 10 12 14 16 Arbetslöshetsgraden år 2016: 55 59-åringar 7,7 %, 60 64-åringar 7,2 %. Arbetslöshetsgraden år 2015: 55 59-åringar 8,2 %, 60 64-åringar 7,7 %. Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Statistikcentralen 16
Sysselsättningsgraden bland 55 64-åringar i Norden och i EU-länderna i genomsnitt åren 2004 2015 % 90 80 70 60 50 40 Island Sverige Norge Danmark Finland EU 19 EU 28 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Eurostat, Employment, Labour Force Surveys 17
Bra att notera skillnaderna mellan åldersgrupperna när man talar om sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer (55 64 år) Den totala sysselsättningen har just inte förbättrats från nivån efter finanskrisen, men i fjol skedde en liten vändning Sysselsättningsgraden för befolkningen i förvärvsaktiv ålder var 68,7 % i fjol (0,6 procentenheter mer än året innan), Sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer har varit god på 2000- talet Sysselsättningsgraden bland 55 59-åringar var statistikhistoriens högsta i fjol (75,6 %), Sysselsättningsgraden bland 60 64-åringar var statistikhistoriens högsta i fjol (47,4 %) Sysselsättningsgraden bland 25 34-åringar har minskat med 6,3 procentenheter sedan år 2008 (74,8 % i fjol) slutade minska? Finland ligger fortfarande efter de andra nordiska länderna i fråga om sysselsättningen bland äldre personer 2015 Närmast Finland är Danmark, som är några procentenheter före avståndet har ökat EU27-länderna ligger efter Finland med 6,7 procentenheter - skillnaden minskar. 18
År Förväntad arbetslivslängd för 15-åringar 2004-2016 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Förväntad tid i arbetskraften Förväntad tid i arbetet 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 19
År 40 35 Förväntad tid i arbete för 15-åringar 2004-2016 30 25 20 15 10 Män Kvinnor 5 0 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 20
Arbetslivslängden Den förväntade tiden i arbetskraften var 37,5 år i fjol ingen förändring från året innan, ökat med 2,5 år under 2000-talet. Den förväntade tiden i arbete var 34,1 år i fjol ökat med 0,2 från året innan 34,4 år för män (ökat med 0,5 år från året innan) 33,7 år för kvinnor (minskat med 0,1 från året innan). Den förväntade tiden i arbete har ökat med 2,6 år på 2000-talet ökat med 2,0 år för män på 2000-talet ökat med 3,1 år för kvinnor på 2000-talet. 21