Bottenfauna i Säveån 2009 En undersökning av bottenfaunan inom tre områden mellan Lerums kyrka och Hedefors inför reservatsbildning Bron vid Lerums kyrka. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-06-16 Anna Henricsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545
0
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 0 Inledning... 2 Undersökningens omfattning och metodik... 2 Lokalerna... 2 Metodik... 3 Utvärdering... 3 Resultat och diskussion... 5 Bottenfaunans sammansättning och naturvärde... 5 Karaktärsarter... 6 Påverkansbedömning och surhetsklassning... 8 Tidigare undersökningar... 8 Slutsats... 8 Referenser... 10 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal... 12 Bilaga 2 - Artlistor och lokalbeskrivningar... 18 1
Inledning I Lerums kommun ska området kring Säveån, strax nedströms Lerums kyrka upp till området uppströms Hedefors, anslutas till det befintliga reservatet Säveåns dalgång. Arbetet med reservatsbildningen pågår och ett remissförslag beräknas vara klart hösten 2009. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Medins Biologi AB utfört bottenfaunaundersökningar i området. Undersökningens syfte har främst varit att beskriva bottenfaunan och att utvärdera dess naturvärden men även att bedöma eventuell påverkan. Lokalerna Säveån mellan bron vid Lerums kyrka och Hedefors delades in i tre områden och inom varje område gjordes en utökad kvalitativ bottenfaunaundersökning. Dessutom provtogs bottenfauna vid en 5-provslokal inom varje område. Områdena och lokalernas läge framgår av Figur 1 och Tabell 1. Provtagningen utfördes 2009-04-07. Den lokalbeskrivning som upprättades i enlighet med Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning redovisas i slutet på rapporten. Vid provtagningstillfället var förhållandena goda för sparkprovtagning med avseende på bottensubstrat och vattennivå. Tappningen i Säveån vid Jonsered var 14,3 m 3 /sek (Länsstyrelsens hemsida). 3 2 1 Figur 1. Lokalernas läge vid undersökningen i Säveån 2009. Röda prickar anger bottenfaunalokalernas lokalisering. Röda linjer anger ungefärliga avgränsningar mellan områdena för den utökade kvalitativa provtagningen. Utdrag ur Lantmäteriets Gröna karta på CD-rom. 2
Tabell 1. Lokaliseringen för de kvantitativa 5-provslokaler och koordinater enligt RT90 2.5 gonv Lokal Koordinater Kartblad Kommun Huvudflodområde (x) (y) 1. Säveån, bron vid Lerums kyrka 6410938 1290539 7B SO Lerum Göta älv 2. Säveån, Höjden 6411298 1290918 7B SO Lerum Göta älv 3. Säveån, Hedefors 6411456 1291230 7B SO Lerum Göta älv Metodik Vid de tre lokalerna i Säveån togs fem sparkprov på en sträcka av ca 10 meter enligt den standardiserade metoden SS-EN 27 828. Vid provtagningen följdes även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Proverna togs med en håv (25x25 cm) som var försedd med en håvstrut (maskvidd 0,5 mm). Håven hölls mot bottnen under det att bottenmaterialet framför rördes upp inom en yta på ca 0,25 m 2 under 60 sekunder. Det på detta sätt lösgjorda materialet fördes med strömmens hjälp in i håven. På varje lokal togs dessutom ett kvalitativt prov bestående av ca 30 delprov från olika typer av substrat på och i omedelbar anslutning till provsträckan. Vid varje av de tre delområdena gjordes en utökad kvalitativ undersökning med syfte att hitta fler arter. Ett stort antal delprov från olika typer av substrat samlades in genom håvning eller plockning på stenar och vegetation för att täcka in så många habitat som möjligt. Inom dessa delområden eftersöktes också stormusslor och kräftor med hjälp av vattenkikare. Samtliga prover sållades på plats i såll med maskvidden 0,5 mm. Det uppsamlade materialet konserverades i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Fullständiga artlistor för varje 5- provslokal med samtliga påträffade taxa finns i slutet på rapporten. I artlistan för den utökade kvalitativa undersökningen redovisas samtliga arter som påträffats i varje delområde, d v s både från 5-provslokalen och från de kvalitativa proven, däremot har inga tätheter angetts då provtagningen inte varit kvantitativ. Utvärdering Vid bedömningarna har vi i första hand använt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Även index från Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (Wiederholm, 1999) har tagits med. I de nya bedömningsgrunderna används flera index för att med hjälp av bottenfaunan klassificera ett vattens ekologiska status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. I vår expertbedömning har vi även tagit hänsyn till ett antal andra index och förekomsten av känsliga arter. Dessutom har vi vägt in kända förhållanden på och kring lokalen samt vår erfarenhet från andra lokaler i regionen. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl. 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som 3
använts för expertbedömningen av status, och bedömningen av naturvärden. Resultatet redovisas dels i form av resultatsidor i slutet av rapporten, och dels i en sammanfattande syntes i kapitlet Resultat och diskussion. Vid den expertbedömning som genomförs i rapporten klassades lokalens påverkan med avseende på bottenfaunan enligt nedan. Status med avseende på eutrofiering samt eventuell annan typ av påverkan: God Måttlig Otillfredsställande Dålig Surhetsklassning: Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt Bottenfaunans naturvärde bedömdes enligt: Mycket höga naturvärden a naturvärden Naturvärden i övrigt 4
Resultat och diskussion Bottenfaunans sammansättning och naturvärde De förekommande arterna kan delas in i funktionella grupper. Resultatet visar på en kraftig dominans av filtrerare och skrapare (Figur 2). Filtrerande arter gynnas av planktonproduktion från de stora sjöarna Sävelången och Mjörn, samt de mindre kraftverksdammarna uppströms. Arter som lever av att skrapa mikroskopiska påväxtalger från stenar och växter gynnas av organiskt material och tillförseln av näringsämnen samt av solljus ner i åfåran. procent 100% Övrig/okänd Sönderdelare Skrapare Predatorer Detritusätare Filtrerare 80% 60% 40% 20% 0% bron vid Lerums kyrka Höjden Hedefors Figur 2. Fördelning av funktionella grupper vid lokalerna i Säveån 2009. De undersökta lokalerna var artrika (Figur 3) och hade hög diversitet (Bilaga 1). Antalet sländarter var också högt eller måttligt högt (Figur 3). Det högsta artantalet konstaterades i lokalen vid Hedefors där hela 51 olika taxa noterades. Totalt påträffades fem för regionen ovanliga arter: nattsländorna Oecetis notata och Psychomyia pusilla, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis (Figur 4), bäckbaggen Stenelmis canaliculata och snäckan Valvata cristata. Skinnbaggen och bäckbaggen var mest frekvent förekommande och påträffades vid alla de tre lokalerna. Sammantaget bedömdes bottenfaunan ha höga eller mycket höga naturvärden vid samtliga lokaler (Figur 4). Totaltaxa 60 50 40 30 20 10 Totaltaxa EPT index EPT index 30 25 20 15 10 5 0 bron vid Lerums kyrka Höjden Hedefors 0 Figur 3. Det totala artantalet samt EPT-index (=antalet dag-, bäck- och nattsländearter) vid lokalerna i Säveån 2009. 5
Naturvärdesindex 20 Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus 15 10 5 0 bron vid Lerums kyrka Höjden Hedefors Figur 4. Naturvärdesindex uppdelat på kriteriepoäng vid lokalerna i Säveån 2009. Linjen vid 6 poäng anger gränsen mellan naturvärden i övrigt och höga naturvärden, linjen vid 16 poäng anger gränsen mellan höga naturvärden och mycket höga naturvärden. Den utökade kvalitativa undersökningen innebar att totalt 72 olika taxa påträffades i området mellan Lerums kyrka och Hedefors (Bilaga 2, sid 22). Ytterligare åtta arter tillkom jämfört med den kvantitativa undersökningen. Dessutom kunde ett antal taxa som endast bestämts till släkte, i och med ytterligare fynd vid den kvalitativa undersökningen, bestämmas till art. Vid undersökning av bottnarna med vattenkikare observerades relativt höga tätheter av Allmän dammussla (Anodonta anatina) vid området vid Höjden, däremot observerades inga kräftor vid någon av sträckorna. Karaktärsarter Vid en undersökning inför reservatsbildningen längs Säveån vid Jonsered föreslogs karaktärsarter som antingen förekom i relativt höga tätheter eller arter som bedöms vara ovanliga för regionen men som påträffades vid de undersökta lokalerna (Henricsson & Ericsson, 2007). Även arter som är intressanta för friluftslivet bedömdes vara lämpliga karaktärsarter för området. Samma arter som föreslogs där förekom även inom det nu inventerade området och presenteras nedan, då de skulle kunna användas som karaktärsarter även här. Allmän dammussla förekom dock i betydligt lägre tätheter vid området mellan Lerums kyrka och Hedefors, än vid området vid Jonsered. Ephemera danica (Åsandslända) Ephemera danica är en av våra största dagsländor, de vattenlevande larverna kan bli upp till 25 mm långa. Den lever helst på sandiga bottnar där den främst livnär sig som filtrerare. Sländlarven utvecklas under flera år i vattnet innan den adulta dagsländan kläcks under sommarmånaderna. Släktet Ephemera är flugfiskarnas favorit då de stora sländorna lockar öring till vattenytan då den kläcker. Ephemera danica noterades sparsamt vid lokalen vid Lerums kyrka samt vid Hedefors. 6
Cheumatopsyche lepida (saknar svenskt namn) Denna nattslända, vars larvstadie är vattenlevande under ett eller ett par år, livnär sig genom att spinna nät där levande och dött organiskt material samlas upp. Cheumatopsyche lepida är en av de arter som har valts ut för identifiering av artrika strömbiotoper (Abrahamsson, I. & Ericsson, U. 2007). Arten förekom i höga tätheter vid lokalen vid Lerums kyrka, men lägre tätheter av arten förekom även vid de två andra lokalerna. Aphelocheirus aestivalis (Vattenfis) Denna skinnbagge är vattenlevande både som larv och adult. Den lever som predator och jagar och fångar sina byten på botten av ån. Med hjälp av sugsnabeln, som syns på undersidan av den platta kroppen, suger den sedan ut innehållet ur sitt byte. Vi bedömer arten som ovanlig i hela landet. Aphelocheirus aestivalis påträffades vid samtliga lokaler vid årets undersökning. Stenelmis canaliculata - (Stor klobagge) Stenelmis canaliculata är en av åtta i Sverige förekommande bäckbaggearter. Både larven och den adulta bäckbaggen är vattenlevande och påträffas på steniga till sandiga bottnar i hastigt rinnande vatten. Den fleråriga larven blir upp till 10 mm och den adulta bäckbaggen blir 3,7-4,8 mm. Arten livnär sig genom att skrapa av algfilm från stenar eller vegetation. Gruppen bäckbaggar är relativt känsliga för såväl försurning som för förhöjda näringsämneshalter. I 1993-års upplaga av den nationella rödlistan var arten rödlistad (hotkategori hänsynskrävande), men togs bort från rödlistan vid 1995-års upplaga. Vi bedömer den dock fortfarande som ovanlig i hela landet. Stenelmis canaliculata påträffades vid samtliga lokaler vid årets undersökning. Anodonta anatina (Allmän dammussla) Anodonta anatina är vår vanligaste stormusselart och förekommer allmänt i alla typer av vatten från Skåne till Lappland, utom i de mest näringsfattiga miljöerna. Den livnär sig som filtrerare. Vanligtvis blir den 7-10 cm lång med gul till gulgrön skalfärg med olika gröntoner. Arten förekom relativt rikligt vid lokalen vid Höjden. Ytterligare tre arter som betecknas som regionalt ovanliga påträffades på lokalen vid Lerums kyrka och presenteras därför: Oecetis notata (saknar svenskt namn) Oecetis notata förekommer bland mossbevuxna stenar och trädrötter i större åar. Arten är husbyggare och konstruerar sitt hus av mossblad. Larven livnär sig som rovdjur, främst på fårborstmaskar (klassen Oligocheta) och fjädermyggslarver (familjen Chironomidae) som den sväljer hela. Den har långa simhår på det tredje benparet men simmar ogärna. Oecetis notata bedöms vara ovanlig i hela landet. Psychomyia pusilla (saknar svenskt namn) Psychomyia pusilla är en nattslända som främst förekommer i större åar och floder, eller i sjöar, där den lever på steniga bottensubstrat. Till skillnad från nät- och husbyggande nattsländor konstruerar familjen Psychomyiidae fasta tunnelsystem som kan var upp till sju 7
gånger larvens längd. Dessa tunnlar skyddar larven som bryter ned ena änden av tunneln och bygger upp den andra då den förflyttar sig i sitt födosök. Sländorna skrapar påväxtalger från stenar och vegetation, och just Psychomyia pusilla förekommer främst vid lokaler med mycket kiselalgspåväxt. Arten bedöms vara ovanlig i hela landet. Valvata cristata (Flat kamgälsnäcka) Arten är en relativt krävande art som har en sammanhängande utbredning upp till Uppland. Släktet Valvata är småväxta (Valvata cristata är 2-3 mm i diameter) och verkar ha en tendens att leva djupare än andra sötvattensnäckor. Samtliga arter i släktet bedöms vara ovanliga i hela Sverige, och inom släktet finns också den rödlistade Valvata macrostoma. Påverkansbedömning och surhetsklassning Indexen och bottenfaunans sammansättning visade på en obetydlig påverkan av såväl surt vatten som eutrofiering. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som hög och förhållandena med avseende på surhet bedömdes vara nära det neutrala på samtliga lokaler (Bilaga 1). Tidigare undersökningar Vid en tidigare undersökning (Medin & Ericsson, 1991) undersöktes bottenfaunan vid en lokal strax nedströms lokalen vid Höjden. Artantalet var mycket högt och bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. Bl a påträffades även då den för regionen ovanliga skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis, samt enstaka individer av Allmän dammussla (Anodonta anatina). Slutsats Bottenfaunasamhället i Säveån var artrikt för vattentypen. Värdet på diversitetsindex var högt eller mycket högt på de undersökta lokalerna och den ekologiska statusen bedömdes vara hög. Vidare bedömdes bottenfaunan ha höga eller mycket höga naturvärden och fem arter som betecknas som ovanliga för regionen påträffades. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög och förhållandena med avseende på surhet bedömdes vara nära det neutrala. 8
9
Referenser Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2005 The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Henricsson, A. & Ericsson, E. 2007. Bottenfauna i Säveån 2007. En undersökning av bottenfaunan vid tre lokaler inför reservatsbildningen vid Jonsereds strömmar. Medins Biologi AB. Mölnlycke. Medin, M. m fl. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. Medin, M. & Ericsson, U. 1991. Bottenfauna på två lokaler i Säveån hösten 1991. Medins Sjö och Åbiologi AB. Mölnlycke. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 2007:4, utgåva 1, december 2007. Wiederholm, T (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport 4913, Naturvårdsverket. http://www.lst.se/vastragotaland/projektwebbar/saveaprojektet/ 10
11
Bilaga 1 Resultat lokal för lokal 12
Förklaring till Resultatsidor rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet samt i vissa fall vårt eget databasmaterial. Klassningar enligt den femgradiga skalan: 1. Mycket högt 2. t 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m2): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. Naturvärdesindex: samlad bedömning av naturvärdet med avseende på bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade och/eller för regionen ovanliga arter. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Bottenphaunaindex: förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för bottenfauna (Status, potential och normer för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon). Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Nära neutralt/ 2. Svagt surt/god 3. Måttligt surt/måttligt 4. Surt/Otillfredställande 5. Mycket surt (ej i rinnande vatten)/dålig MISA/MILA: multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Bedömning av påverkan Vår slutgiltiga bedömning av påverkansgraden m.a.p. försurning, näringsämnen/organiskt material och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Ingen eller obetydlig påverkan. B. Betydlig påverkan. C. Stark eller mycket stark påverkan. Bedömning av naturvärden Vår slutgiltiga bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Mycket höga naturvärden B. a naturvärden C. Naturvärden i övrigt Rödlistade och för regionen ovanliga arter Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och för regionen ovanliga arter samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 13
1. Säveån, bron vid Lerums kyrka Datum: 2009-04-07 Kommun: Lerum Koordinat: 6410938/1290539 0-10 m nedströms bron, längs västra stranden. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 58 6,1 13 1,22 1,14 1,60 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 49 högt Mycket höga naturvärden 18 poäng Medelantal taxa/prov: 36,2 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 3 642 mycket högt Oecetis notata 3 poäng EPT-index: 24 högt Psychomyia pusilla 3 poäng Diversitetsindex: 4,29 mycket högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Stenelmis canaliculata 3 poäng Surhetsindex: 13 mycket högt Övriga kriterier Föroreningsindex: 14 mycket högt Diversitet 3 poäng Antal taxa 3 poäng Bottenfaunasamhällets struktur Skalbaggar Tvåvingar Snäckor Naturvärdespoäng Skinnbaggar Musslor 20 Virvelmaskar 15 Raritet Fåborstmaskar 10 Diversitet Djurgrupper Iglar Gråsuggor 5 Antal taxa Sötvattenskvalster Hotstatus Märlkräftor 0 Trollsländor Nattsländor Dagsländor Bäcksländor Kommentar Det totala artantalet var högt och individmässigt dominerades bottenfaunan av den nätspinnande nattsländan Cheumatopsyche lepida, musslan Sphaerium corneum och bäcksländan Amphinemura borealis. Ett stort antal olika djurgrupper fanns representerade och värdet på Diversitetsindex var också mycket högt. Bland sländorna fanns flera mycket försurningskänsliga arter vilket visar att ingen påverkan av surt vatten förelåg. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög, flera mer syrekrävande arter och grupper fanns. I övrigt påträffades fyra ovanliga arter och dessutom fick bottenfaunan naturvärdespoäng för diversiteten samt det höga artantalet, och bedömdes därför ha mycket höga naturvärden. 14
2. Säveån, Höjden Datum: 2009-04-07 Kommun: Lerum Koordinat: 6411298/1290918 10 m uppströms nedfallet träd och 10 m uppströms Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 63 6,0 13 1,33 1,11 1,60 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 42 högt a naturvärden 10 poäng Medelantal taxa/prov: 24,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 829 högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Stenelmis canaliculata 3 poäng Diversitetsindex: 3,09 måttligt högt Valvata cristata 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 1 poäng Bottenfaunasamhällets struktur Tvåvingar Naturvärdespoäng Snäckor Skalbaggar Musslor 20 Virvelmaskar Slemmaskar 15 Raritet Fåborstmaskar 10 Diversitet Djurgrupper Sötvattenskvalster Trollsländor 5 Antal taxa Iglar Hotstatus Dagsländor 0 Bäcksländor Skinnbaggar Nattsländor Kommentar Det totala artantalet var högt och individmässigt dominerades bottenfaunan kraftigt av bäckbaggen Limnius volckmari. Detta förklarar varför värdet på diversitetsindex bara var måttligt högt trots att ett stort antal olika djurgrupper påträffades. Bland sländorna fanns två försurningskänsliga arter, och dessutom flera känsliga grupper vilket visar att ingen påverkan av surt vatten förelåg. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög, flera mer syrekrävande arter och grupper fanns. Tre ovanliga arter påträffades, dessutom var artantalet högt. Bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. 15
3. Säveån, Hedefors Datum: 2009-04-07 Kommun: Lerum Koordinat: 6411456/1291230 Under telefonledningen Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 68 6,3 13 1,42 1,18 1,60 Nära neutralt Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 51 mycket högt Mycket höga naturvärden 17 poäng Medelantal taxa/prov: 32,0 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 2 015 högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng EPT-index: 26 högt Stenelmis canaliculata 3 poäng Diversitetsindex: 4,14 högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 13 mycket högt Antal taxa 10 poäng Bottenfaunasamhällets struktur Tvåvingar Snäckor Naturvärdespoäng Musslor Skalbaggar 20 Virvelmaskar 15 Raritet Fåborstmaskar Iglar 10 Diversitet Djurgrupper Gråsuggor Antal taxa Sötvattenskvalster 5 Hotstatus Skinnbaggar Trollsländor 0 Fjärilar Dagsländor Nattsländor Bäcksländor Kommentar Det totala artantalet var mycket högt, hela 51 olika taxa påträffades. Individmässigt dominerades bottenfaunan av musslor (släktet Pisidium), bäckbaggar, knottlarver (familjen Ceratopogonidae) och dagsländan Baetis rhodani. Ett stort antal olika djurgrupper fanns representerade och värdet på Diversitetsindex var högt. Bland sländorna fanns flera mycket försurningskänsliga arter vilket visar att ingen påverkan av surt vatten förelåg. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög coh flera mer syrekrävande arter och grupper fanns, bl a den mycket syrekrävande nattsländan Setodes argentipunctellus. I övrigt påträffades två ovanliga arter. Tillsammans med naturvärdespoäng för det mycket höga artantalet samt för diversiteten gav detta bottenfaunan mycket höga naturvärden. 16
17
Bilaga 2 Artlistor och lokalbeskrivningar 18
Förklaring till artlistor rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Tätheten av de påträffade arterna/taxa bedömdes endast relativt enligt nedan: 1 Endast enstaka individer påträffades 2 Måttlig till riklig förekomst på lokalen 3 Massförekomst, arten/taxat dominerar bottenfaunan Försurningskänslighet (Fk): 0 taxas toleransgräns är okänd 1 taxa har visats klara ph lägre än 4.5 2 ph 4.5 4.9 3 ph 5.0 5.4 4 ph 5.5 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 kunskap saknas för bedömning, 1 taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet Vid massförekomster av enskilda taxa har en uppskattning av tätheten för dessa taxa gjorts i ett eller flera av delproven. 19
1. Säveån, bron vid Lerums kyrka 2009-04-07 x: 6410938 y: 1290539 Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 0,2 0,0 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 2 0,4 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 5 19 6 11 1 8,4 0,9 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 2 1 1 1 1,0 0,1 EErpobdella sp. 0 3 0 1 4 1 1,2 0,1 GGlossiphonia sp. (complanata-typ) 3 3 2 1 1 0,4 0,0 AMPHIPODA, märlkräftor Mysis relicta - (Lovén, 1862) 4 3 0 1 0,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 0,2 0,0 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 0 3 0 1 2 0,6 0,1 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 1 1 0,4 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 3 12 30 24 20 17,8 2,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 33 32 65 72 105 61,4 6,7 Baetis sp. (rhodani-typ) 0 4 0 9 8 15 12 35 15,8 1,7 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 1 3 3 4 1 2,4 0,3 Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 2 1 2 1,0 0,1 Ephemera sp. 3 1 3 1 0,2 0,0 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 10 20 35 25 5 19,0 2,1 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 42 69 200 38 22a 74,2 8,2 AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) 1 4 4 1a 0,2 0,0 AAmphinemura sp. 0 4 4 2 Plecoptera 0,4 0,0 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 10 8 27 20 21a 17,2 1,9 I Isoperla sp. 0 3 0 13 12 15 22 27a 17,8 2,0 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) 2 3 3 2 2 1a 1,0 0,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 1 2 1a 0,8 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 1 3 9 4 3 4,0 0,4 Athripsodes sp. (albifrons/commutatus) 0 5 3 1 1 0,4 0,0 Athripsodes sp. 0 0 3 3 2 6 4 3 3,6 0,4 Ceraclea sp. 3 0 3 1 0,2 0,0 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 100 160 220 210 100 158,0 17,4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 18 22 32 10 48 26,0 2,9 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 80 45 72 35 21 50,6 5,6 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 12 8 6 6 45 15,4 1,7 Oecetis notata - (Rambur, 1842) 0 3 2 Ov 1 0,2 0,0 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 3 1 1 1 1,2 0,1 Potamophylax latipennis - (Curtis, 1834) 0 5 4 3 4 3 4 6 4,0 0,4 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) 4 4 3 Ov 3 2 1 1 1 1,6 0,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 11 4 6 6 24 10,2 1,1 Rhyacophila sp. 0 3 3 7 6 5 24 8,4 0,9 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 4 0 5 1 1 2 4 1,6 0,2 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 2 4 3 2 1 0,6 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 13 12 13 23 18 15,8 1,7 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 3 4 2 1,8 0,2 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 19 36 31 36 35 31,4 3,4 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 1 0,4 0,0 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 5 4 4 4 6 4,6 0,5 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 38 71 54 124 46 66,6 7,3 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 1 1 1 2 1,2 0,1 OOulimnius troglodytes Ad. - (Gyllenhal, 1827) 3 4 3 1 2 0,6 0,1 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 2 1 0,6 0,1 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 2 1 1 2 1 1,4 0,2 SStenelmis canaliculata Ad. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov 2 2 0,8 0,1 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov 4 24 7 25 45 21,0 2,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 2 2 1 1,0 0,1 Chironomidae 0 0 0 115 70 105 45 35 74,0 8,1 Empididae 0 3 0 1 2 5 1,6 0,2 Simuliidae 0 1 0 1 1 0,4 0,0 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 40 13 8 30 3 18,8 2,1 Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 0,2 0,0 BIVALVIA, musslor AAnodonta sp. 0 1 0 1 1 1 2 1,0 0,1 PPisidium sp. 1 1 0 70 35 60 45 30 48,0 5,3 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) 3 1 3 50 35 25 75 270 91,0 10,0 SUMMA (antal individer): 742 750 1079 949 1032 910,4 100 SUMMA (antal taxa): 38 32 34 37 40 36,2 Totalantal taxa 49 Danskt faunaindex 7 MISA 58 Medelantal taxa/prov 36,2 Surhetsindex 13 ASPT-index 6,1 Antal ind./kvm. 3 642 EPT-index 24 DJ-index 13 Diversitetsindex 4,29 Naturvärdesindex 18 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 20
2. Säveån, Höjden 2009-04-07 x: 6411298 y: 1290918 Det. Jenny Palmkvist/Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) * 3 3 0 Polycelis sp. 1 3 0 1 0,2 0,0 NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp. 0 3 0 1 0,2 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 4 18 1 4 2 5,8 1,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) * 3 3 2 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 0 3 0 1 0,2 0,0 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 1 0,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) * 4 4 3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 32 52 57 44 40 45,0 9,8 Baetis sp. (rhodani-typ) 0 4 0 4 4 8 6 4,4 1,0 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 1 1 0,4 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 2 4 2 2 2,0 0,4 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 9 60 3 2 1a 15,0 3,3 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 4 15 6 4 5a 6,8 1,5 I Isoperla sp. 0 3 0 7 21 5 7 4a 8,8 1,9 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) 2 3 3 1 5 1 3ecoptera 2,0 0,4 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 2 1 3a 1,2 0,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 2 2 7 2,2 0,5 Athripsodes sp. 0 0 3 2 4 4 3 2,6 0,6 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 23 87 10 7 19 29,2 6,4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1 3 1 1 1,2 0,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 2 2 3 4 2,2 0,5 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1 3 1 3 4 2,4 0,5 Limnephilidae 0 5 0 1 0,2 0,0 Potamophylax latipennis - (Curtis, 1834) 0 5 4 1 0,2 0,0 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 6 11 10 11 1 7,8 1,7 Rhyacophila sp. 0 3 3 6 1 2 1 2,0 0,4 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 2 4 3 3 4 13 4,0 0,9 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 4 15 5 1 3 5,6 1,2 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 6 1 1,4 0,3 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 42 80 25 11 21 35,8 7,8 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 0,2 0,0 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 5 2 2 2 1 2,4 0,5 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 98 265 196 210 310 215,8 47,2 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 0,2 0,0 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 1 0,2 0,0 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 1 17 2 1 4,2 0,9 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov 1 2 1 0,8 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 12 2 3,0 0,7 Chironomidae 0 0 0 17 42 40 57 13 33,8 7,4 Empididae 0 3 0 1 1 2 6 2,0 0,4 Simuliidae 0 1 0 2 0,4 0,1 Tipulidae * 0 5 0 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 2 6 1 3 2,4 0,5 Radix sp. (balthica/labiata) 3 4 2 2 1 0,6 0,1 Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 4 4 2 Ov 1 0,2 0,0 BIVALVIA, musslor AAnodonta anatina - (Linné, 1758) * 0 1 2 AAnodonta sp. 0 1 0 1 0,2 0,0 PPisidium sp. 1 1 0 3 1 0,8 0,2 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) 3 1 3 2 2 1 1,0 0,2 SUMMA (antal individer): 279 758 380 395 474 457,2 100 SUMMA (antal taxa): 26 30 19 21 25 24,2 Totalantal taxa 42 Danskt faunaindex 7 MISA 63 Medelantal taxa/prov 24,2 Surhetsindex 11 ASPT-index 6,0 Antal ind./kvm. 1 829 EPT-index 17 DJ-index 13 Diversitetsindex 3,09 Naturvärdesindex 10 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 21
3. Säveån, Hedefors 2009-04-07 x: 6411456 y: 1291230 Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. 1 3 0 1 0,2 0,0 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 5 4 1,8 0,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 15 21 8 9 13 13,2 2,6 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 1 0,4 0,1 EErpobdella sp. 0 3 0 1 3 1 1,0 0,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 4 3 3 3 2,6 0,5 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 0 3 0 1 1 0,4 0,1 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 1 0,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 8 6 4 5 4,6 0,9 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 30 36 60 130 48 60,8 12,1 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 2 1 14 6 4,6 0,9 Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 1 2 0,6 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 11 10 14 16 15 13,2 2,6 Leptophlebia sp. 1 2 3 1 1 0,4 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 10 11 15 21 11a 13,6 2,7 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 2 5 10 5a 4,4 0,9 I Isoperla sp. 0 3 0 11 3 3 26 7a 10,0 2,0 LLeuctra sp. 0 2 0 1 2 1a 0,8 0,2 NNemoura sp. 0 5 0 1 Plecoptera 0,2 0,0 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) 2 3 3 1 2 2a 1,0 0,2 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 1 1 1 2a 1,0 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 1 2 1 0,8 0,2 Athripsodes sp. 0 0 3 5 1 9 28 6 9,8 1,9 Ceraclea sp. 3 0 3 1 0,2 0,0 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 2 4 7 36 34 16,6 3,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1 2 3 7 6 3,8 0,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 5 11 6 5 10 7,4 1,5 Hydroptila sp. 3 0 3 1 1 0,4 0,1 Ithytrichia sp. 3 4 4 1 2 0,6 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 2 8 14 26 5 11,0 2,2 Plectrocnemia conspersa - (Curtis, 1834) 1 3 3 1 1 0,4 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 5 4 17 15 17 11,6 2,3 Potamophylax latipennis - (Curtis, 1834) 0 5 4 1 0,2 0,0 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 5 4 8 4 4,2 0,8 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 4 0 5 1 0,2 0,0 LEPIDOPTERA, fjärilar Pyralidae 0 5 0 1 0,2 0,0 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 1 5 1,2 0,2 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 5 2 3 8 1 3,8 0,8 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 5 11 45 79 45 37,0 7,3 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 0,2 0,0 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 4 2 2 1 1,8 0,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 60 28 44 50 40 44,4 8,8 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 0,2 0,0 OOulimnius troglodytes Ad. - (Gyllenhal, 1827) 3 4 3 1 0,2 0,0 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 2 2 5 1 2,0 0,4 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 36 16 16 12 3 16,6 3,3 SStenelmis canaliculata Ad. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov 1 1 3 1,0 0,2 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov 4 1 10 50 35 20,0 4,0 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 3 1 1 3 1,6 0,3 Chironomidae 0 0 0 163 58 45 84 34 76,8 15,2 Empididae 0 3 0 1 0,2 0,0 Simuliidae 0 1 0 1 0,2 0,0 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 1 2 1 2 1,2 0,2 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 2 0,4 0,1 Gyraulus sp. (albus-typ) 4 4 3 1 1 2 0,8 0,2 Radix sp. (balthica/labiata) * 3 4 2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 7 6 42 174 202 86,2 17,1 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) 3 1 3 9 4 15 5,6 1,1 SUMMA (antal individer): 415 265 417 839 583 503,8 100 SUMMA (antal taxa): 32 33 29 35 31 32,0 Totalantal taxa 51 Danskt faunaindex 7 MISA 68 Medelantal taxa/prov 32,0 Surhetsindex 11 ASPT-index 6,3 Antal ind./kvm. 2 015 EPT-index 26 DJ-index 13 Diversitetsindex 4,14 Naturvärdesindex 17 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 22
Säveån, mellan Lerums kyrka och Hedefors RAPPORT Det. Medins Biologi AB Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI LOKAL Fk Fg Eg Rk 1 2 3 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 x x 0,4 ###### Polycelis sp. 1 3 0 x x 0,4 ###### Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 x x 0,4 ###### OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 x x x 0,6 ###### HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 x x x 0,6 ###### GGlossiphonia sp. (complanata-typ) 3 3 2 x x 0,4 ###### AMPHIPODA, märlkräftor Mysis relicta - (Lovén, 1862) 4 3 0 x 0,2 ###### ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 x x x 0,6 ###### HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 0 3 0 x x x 0,6 ###### ODONATA, trollsländor Calopteryx virgo - (Linné, 1758) 3 3 3 x 0,2 ###### Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 x x x 0,6 ###### EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 x x x 0,6 ###### Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 x x x 0,6 ###### Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 x x x 0,6 ###### Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 x 0,2 ###### Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 x x x 0,6 ###### Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 x x x 0,6 ###### Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 x x x 0,6 ###### Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 x x 0,4 ###### PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 x x x Plecoptera 0,6 ###### AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) 1 4 4 x Plecoptera 0,2 ###### I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 x x x Plecoptera 0,6 ###### LLeuctra sp. 0 2 0 x Plecoptera 0,2 ###### NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 x Plecoptera 0,2 ###### PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) 2 3 3 x x x Plecoptera 0,6 ###### PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 x x x Plecoptera 0,6 ###### MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 x 0,2 ###### TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 x x x 0,6 ###### Athripsodes sp. (albifrons/commutatus) 0 5 3 x 0,2 ###### Athripsodes sp. 0 0 3 x x 0,4 ###### Ceraclea sp. 3 0 3 x x 0,4 ###### Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 x x x 0,6 ###### Halesus sp. 0 5 0 x 0,2 ###### Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 x x x 0,6 ###### Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 x x x 0,6 ###### Hydroptila sp. 3 0 3 x 0,2 ###### Ithytrichia sp. 3 4 4 x x 0,4 ###### Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 x x x 0,6 ###### Limnephilidae 0 5 0 x 0,2 ###### Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 x 0,2 ###### Oecetis notata - (Rambur, 1842) 0 3 2 Ov x 0,2 ###### Plectrocnemia conspersa - (Curtis, 1834) 1 3 3 x 0,2 ###### Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 x x x 0,6 ###### Potamophylax latipennis - (Curtis, 1834) 0 5 4 x x x 0,6 ###### Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) 4 4 3 Ov x 0,2 ###### Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 x x x 0,6 ###### Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 4 0 5 x x 0,4 ###### Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 2 4 3 x x 0,4 ###### LEPIDOPTERA, fjärilar Pyralidae 0 5 0 x 0,2 ###### HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov x x x 0,6 ###### Sigara distincta - (Fieber, 1848) 2 2 0 x 0,2 ###### Sigara fossarum - (Leach, 1817) 2 2 0 x 0,2 ###### COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 x x x 0,6 ###### EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 x x x 0,6 ###### HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 x x x 0,6 ###### LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 x x x 0,6 ###### LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 x x x 0,6 ###### OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 x x x 0,6 ###### OOulimnius troglodytes Ad. - (Gyllenhal, 1827) 3 4 3 x x 0,4 ###### OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 x x x 0,6 ###### OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 x x 0,4 ###### SStenelmis canaliculata Ad. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov x x 0,4 ###### SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov x x x 0,6 ###### DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 x x x 0,6 ###### Chironomidae 0 0 0 x x x 0,6 ###### Empididae 0 3 0 x x x 0,6 ###### Limoniidae 0 0 0 x 0,2 ###### Simuliidae 0 1 0 x x x 0,6 ###### Tipulidae 0 5 0 x x 0,4 ###### GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 x x x 0,6 ###### Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 x 0,2 ###### Gyraulus sp. (albus-typ) 4 4 3 x 0,2 ###### Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 x 0,2 ###### Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 x 0,2 ###### Radix sp. (balthica/labiata) 3 4 2 x x 0,4 ###### Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 4 4 2 Ov x 0,2 ###### BIVALVIA, musslor AAnodonta anatina - (Linné, 1758) 0 1 2 x 0,2 ###### AAnodonta sp. 0 1 0 x x 0,4 ###### PPisidium sp. 1 1 0 x x x 0,6 ###### SSphaerium corneum - (Linné, 1758) 3 1 3 x x x 0,6 ###### SUMMA (antal individer): - - - 0 0 0,0 ###### SUMMA (antal taxa): 56 49 57 0 0 32,4 Totalantal taxa 72 Danskt faunaindex - MISA - Medelantal taxa/prov - Surhetsindex - ASPT-index 6,1 Antal ind./kvm. - EPT-index 34 DJ-index - Diversitetsindex - Naturvärdesindex 28 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23
1. Säveån bron vid Lerums kyrka RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7B SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6410938 / 1290539 Kommun: Lerum Provtagningsuppgifter Datum: 2009-04-07 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,9 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 30 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,1 C Lokalens medeldjup: 0,7 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 0-10 m nedströms bron, längs västra stranden. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 24
2. Säveån Höjden RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7B SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6411298 / 1290918 Kommun: Lerum Provtagningsuppgifter Datum: 2009-04-07 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: MKB Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,9 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 17 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,6 C Lokalens medeldjup: 0,7 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 10 m uppströms nedfallet träd och 10 m uppströms Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-50% Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: - Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: - Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Stora musslor ca 2st/kvm Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 25
3. Säveån Hedefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7B SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6411456 / 1291230 Kommun: Lerum Provtagningsuppgifter Datum: 2009-04-07 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: MKB Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,1 C Lokalens medeldjup: 0,8 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Under telefonledningen Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 26