Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland

Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland redovisning av ett regeringsuppdrag Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården Februari 2007

Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Februari 2007 1

Tryck & Produktion: Edita Stockholm 2007 Omslag: Stefan Bergman 2

Innehåll 1. Sammanfattning... 7 2. Avgränsning av uppdraget... 11 3. Arbetsorganisation och arbetsformer... 13 4. Nulägesbeskrivning... 15 4.1 Polisen... 15 4.1.1 Inledning... 15 4.1.2 Gävleborgs län... 16 4.1.3 Västernorrlands län... 16 4.1.4 Jämtlands län... 16 4.1.5 Västerbottens län... 17 4.1.6 Norrbottens län... 17 4.2 Åklagarmyndigheten... 17 4.2.1 Bakgrund... 17 4.2.2 Gävleborgs län... 18 4.2.3 Västernorrlands län... 19 4.2.3 Jämtlands län... 20 4.2.4 Västerbottens län... 21 4.2.5 Norrbottens län... 22 4.3 Domstolarna... 24 4.3.1 Inledning... 24 4.3.2 Gävleborgs län... 24 4.3.2.1 Gävle tingsrätt... 24 4.3.2.2 Hudiksvalls tingsrätt... 25 4.3.3 Västernorrlands län... 25 4.3.3.1 Sundsvalls tingsrätt... 26 4.3.3.2 Ångermanlands tingsrätt... 27 4.3.4 Jämtlands län... 28 4.3.5 Västerbottens län... 29 4.3.5.1 Lycksele tingsrätt... 29 3

4.3.5.2 Skellefteå tingsrätt... 30 4.3.5.3 Umeå tingsrätt... 30 4.3.6 Norrbottens län... 31 4.3.6.1 Luleå tingsrätt... 32 4.3.6.2 Gällivare tingsrätt... 33 4.3.6.3 Haparanda tingsrätt... 34 4.4 Kriminalvården... 34 4.4.1 Inledning... 34 4.4.2 Regional ledning... 35 4.4.3 Gävleborgs län... 36 4.4.3.1 VO Gävle... 36 4.4.3.2 VO Hudiksvall... 37 4.4.4 Västernorrlands län... 37 4.4.4.1 VO Viskan... 37 4.4.4.2 VO Sundsvall... 37 4.4.4.3 VO Härnösand Nord... 38 4.4.4.4 VO Härnösand Centrum... 38 4.4.5 Jämtlands län... 38 4.4.5.1 VO Östersund... 39 4.4.6 Västerbottens län... 39 4.4.6.1 VO Umeå... 39 4.4.7 Norrbottens län... 39 4.4.7.1 VO Luleå... 40 4.4.7.2 VO Haparanda... 40 5. Problembild... 41 5.1 Allmänna utgångspunkter... 41 5.2 Problem i anledning av myndigheternas organisation 41 5.2.1 Sårbarhet... 42 5.2.2 Specialisering... 44 5.2.3 Kompetensuppbyggnad... 45 5.2.4 Rekrytering... 46 4

5.3 Problem i anledning av myndigheternas geografi ska lokalisering... 48 5.3.1 Häktningsförhandlingar... 48 5.3.2 Huvudförhandlingar... 51 5.3.3 Vittnesstöd... 52 5.4 Säkerhet... 52 5.4.1 Transport... 52 5.4.2 Domstolarna... 53 6. Överväganden och förslag... 55 6.1 Geografi sk samordning... 55 6.1.1 Medborgarperspektivet... 55 6.1.2 Länsdomsagor... 56 6.1.2.1 Spridd domstolsorganisation... 56 6.1.2.2 Principlösning... 57 6.1.2.3 Bedömning och förslag... 58 6.1.3 Situationen i Västernorrlands län... 59 6.1.4 Tillgänglighet och service... 60 6.1.5 Ökade kontakter mellan myndigheterna... 62 6.2 Videokonferenstekniken... 63 6.2.1 Försöksverksamhet... 64 6.2.2 En modernare rättegång... 65 6.2.3 Exempel på användningsområden... 67 6.2.3.1 Inledning... 67 6.2.3.2 Häktningsförhandlingar... 67 6.2.3.3 Enklare brottmålsförhandlingar... 68 6.2.4 Tekniska förutsättningar för användande av videokonferensteknik... 68 6.2.4.1 Sveriges Domstolar... 68 6.2.4.2 Åklagarmyndigheten... 69 6.2.4.3 Polisen... 69 6.2.4.4 Kriminalvården... 69 5

6.2.5 Bedömning och förslag... 69 6.3 Ett effektivare elektroniskt informationsfl öde... 71 6.4 Friare forumregler i samband med häktningar... 73 6.4.1 Bakgrund... 73 6.4.2 Tidigare utredning m.m.... 74 7. Ekonomiska konsekvenser... 77 7.1 Inledning... 77 7.2 Kostnadsminskningar... 77 7.3 Investeringar och kostnadsökningar... 78 7.4 Genomförande... 79 Bilaga 1. Uppdragsdirektiven... 81 6

1. Sammanfattning Regeringen har i september 2005 uppdragit åt Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att lämna förslag för en förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland (Ju2005/5300/DOM). I sitt beslut anger regeringen bl.a. följande skäl för uppdraget: För polismyndigheterna finns det effektivitetsvinster att göra genom samverkan och samordning dels inom och mellan polismyndigheterna, dels vid polisens kontakter med åklagare, domstolar och kriminalvård, t.ex. brottsutredningar, säkerhetsfrågor och transporter. Åklagarna utför en stor del av sitt arbete i samverkan med polisen och som part i domstolarna. Det är därför angeläget att den geografiska samordningen mellan rättsväsendets myndigheter är sådan att också åklagarnas uppgifter skall kunna utföras så effektivt som möjligt. De stora geografiska avstånden i Norrland gör att man där kan behöva överväga andra organisationslösningar för tingsrätterna än de som kommit till användning i övriga delar av landet. En förbättrad geografisk samordning inom rättsväsendet kan för kriminalvårdens del innebära att transporterna av häktade och intagna minskar, såväl ifråga om antal transporter som tidsåtgång per transport samt en förbättrad säkerhet avseende såväl transporter som övrig verksamhet. Dessutom aktualiseras samordningsfrågan i Norrland av de aviserade nyetableringarna av kriminalvårdsanläggningar. 7

Norrland utgörs av de fem nordligaste länen med 54 kommuner. Ytan är 59,3 procent av Sverige. Invånarantalet är ca 1,2 miljoner motsvarande ca. 13 procent av Sveriges befolkning. Befolkningen har minskat med 1,5 procent under de senaste sex åren. En större befolkningsminskning har dock skett i kommunerna i inlandet genom en utflyttning till tätorterna i kustområdena. Den anmälda brottsligheten utgör 10 procent av rikets totala. Myndigheterna har i uppdraget utgått från verksamhetsmässiga och rationella bedömningar. Förslagen begränsas till rättsväsendets hantering av brott. Myndigheternas principiella utgångspunkt är att en koncentration av rättsväsendets resurser i glest bebyggda områden ger en högre rättssäkerhet och möjlighet till samma behandling av brottshanteringen som i andra delar av landet. Detta uppnås genom att polisledning, åklagare, domstol och häkte finns på en och samma ort i ett län. Det ger också bättre möjligheter för rättsväsendets enheter i Norrland till rekrytering, kompetensutveckling, specialisering samt säkerhet för såväl personal som intressenter. En utgångspunkt har också varit att tillgänglighet till rättsväsendets myndigheter genom informationstekniska lösningar i avsevärt högre grad än idag kan ersätta fysisk närvaro. Mot bakgrund av dessa utgångspunkter föreslår myndigheterna att länsvisa samverkansråd för myndigheterna inom rättskedjan inrättas, länsvisa domsagor inrättas med en huvudort i varje län, nuvarande tingsrätter och tingsställen utanför huvudorten, med två eller fler förhandlingsdagar per vecka, blir obemannade tingsställen. Undantag görs för Gällivare där fast bemanning är nödvändig av geografiska skäl. Övriga tingsställen avvecklas, 8

häkte eller häktesfilial finns på varje huvudort, polisens utredningsresurser styrs och samordnas från huvudorterna, åklagarkamrarna skall finnas på huvudorterna. Undantag görs för Gällivare där fast bemanning är nödvändig av geografiska skäl, en grundläggande säkerhetsnivå garanteras i samtliga förhandlingslokaler, alla häktningsförhandlingar och huvudförhandlingar kan hållas med videokonferensteknik, det i varje kommun skall finnas en möjlighet att genom videokonferensteknik kunna delta i förhör och vittnesmål. Normalt bör detta ske genom ett samarbete med kommunen och andra myndigheter inom ramen för ett gemensamt servicekontor, Domstolsverket får i uppdrag att se över domstolsorganisationen i Västernorrlands län, en häktesfilial inrättas i Sundsvall, friare forumsregler införs vid prövning av häktningsframställningar. För allmänheten innebär förslagen att det för många människor blir längre väg till domstolen. Med hjälp av främst videotekniken kan en del av dessa effekter motverkas. Den enskilde medborgaren gynnas dock av att det genom dessa förslag uppnås en ökad rättsäkerhet, en bättre och säkrare hantering av misstänkta, minskat antal transporter inom kriminalvården, bättre länsvis samordning av brottsutredningar och domstolsförhandlingar och på sikt mindre resande. I ett inledande skede, innan videokonferenstekniken är etablerad, kommer antalet resor att öka för domarna, medan resorna för åklagare, advokater och häktade redan från början kommer att minska. Investeringar kommer att krävas för utbyggnad av tingsrätterna på huvudorterna, inrättande av en häktesfilial i Sundsvall, förbättringen 9

av säkerheten i domstolarna och för utbyggnaden av videokonferenstekniken. Vissa kostnadsökningar uppstår för uppbyggnad av servicekontor i kommunerna utanför kansliorten. Kostnaderna för samtliga dessa åtgärder bör dock kunna vägas upp av ett bättre resursutnyttjande för samtliga inblandade myndigheter. 10

2. Avgränsning av uppdraget Det som är gemensamt för samtliga i uppdraget inblandade myndigheter är brottmålsprocessen, den s.k. rättskedjan. Uppdraget har därför koncentrerats till förslag som gäller samverkan mellan rättskedjans myndigheter i brottmålsprocessen. Polisen tar emot anmälningar om brott och utreder dessa, åklagare leder förundersökningar, fattar beslut om åtal och för en eventuell process i domstol, domstolen avkunnar domar och kriminalvården verkställer dessa. Den samverkan som denna rapport behandlar gäller denna process som börjar med en brottsanmälan och slutar med att en dömd förs från häkte till anstalt eller direkt till anstalt. De frågor som gäller polisens övriga uppgifter t.ex. ordningsfrågor, domstolarnas arbete med civilmål eller ärenden och kriminalvårdens anstalter, berörs endast marginellt. Inte heller förslag avseende hovrätterna berörs annat än deras deltagande i de samverkansråd som föreslås. I rapporten berörs även andra samverkande myndigheter och intressenter endast marginellt. Exempel på sådana är försvarsadvokater, Skatteverket och Tullverket, Försäkringskassan och lokala sociala myndigheter. Ansvarskommitténs förslag har inte kunnat beaktas. 11

12

3. Arbetsorganisation och arbetsformer För genomförandet av uppdraget har respektive verkschef utsett en ansvarig från varje myndighet som bildat en för uppdraget gemensam arbetsgrupp. Polisen har representerats av tf. länspolismästaren i Norrbotten, Seppo Wuori, Åklagarmyndigheten av planeringsdirektören Bertil Metzger, Domstolsverket av chefsjuristen Jörgen Nilsson och Kriminalvården av tf. kriminalvårdschefen i Gävle, Johan Modin. Gruppen har också biståtts av kammarrättsassessorn Anders Davidson och rådmannen Niclas Rundberg från Domstolsverket samt ekonomichefen Rolf Aktermo från Åklagarmyndigheten. Arbetsgruppen har träffats ca en gång per månad. Arbetet inleddes med en kartläggning av nuläget. En representant för gruppen besökte i stort sett alla lokala chefer på länsnivå och flertalet lagmän i Norrland. Samtliga enheter har också lämnat underlag i form av statistik och synpunkter till gruppen. Gruppens ledamöter har vidare samlat information genom myndighetsvisa samlingar av lokala chefer. Exempelvis har Domstolsverket samlat lagmännen i södra respektive norra Norrland till diskussioner och Åklagarmyndigheten samtliga kammarchefer. Den 16 september 2006 hölls en hearing i Sundsvall för samtliga lokala chefer inom södra Norrlands hovrättsområde och den 21 september i Umeå för motsvarande i norra Norrlands hovrättsområde. Vid dessa hearingar diskuterades såväl problembilden som förslag till åtgärder. Rapporten har slutjusterats efter föredragningar för och beslut av respektive berörd verkschef. 13

14

4. Nulägesbeskrivning 4.1 Polisen 4.1.1 Inledning Det finns en polismyndighet i varje län, alltså 21 polismyndigheter. Vid polisens förstatligande 1965 infördes en enhetlig och likformig polisverksamhet över hela riket. Rutiner och organisation var lika. I början av 1990-talet genomfördes inom polisen en omfattande decentralisering av verksamhet och beslut. Rikspolisstyrelsen, den centrala myndigheten inom polisen, fick endast utfärda föreskrifter för verksamheten i vissa särskilt angivna frågor. Organisation och rutiner anpassades till lokala önskemål. Medelsförbrukningen inom polisen översteg tillgängliga medel, varför en sanering av polisens ekonomi inleddes i slutet av 1990-talet. Som ett led i denna sanering inleddes projektet En nationell polis, syftande till att polisens resurser skulle användas kostnadseffektivt. I detta låg också att polismyndigheterna borde eftersträva ett utökat samarbete. Detta samarbete organiserades i sex samverkansregioner. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår för närvarande. Mängdbrottsprojektet, som inom kort övergår i linjeverksamhet, syftar till bättre förstahandsåtgärder, effektivare utredningsarbete, kortare genomströmningstider och en ökad lagföring. Samarbetet med åklagarna fördjupas. Den yttre verksamheten skall vara planerad och brottsförebyggande. Lokal polisverksamhet byggs ut med fördjupad och nära samverkan med kommunerna. Nationella strategier tas fram inom flera områden och kraven på måluppfyllelse förtydligas. Enhetliga rutiner återinförs successivt inom de flesta områdena. Kraven på särskild kompetens eller lämplighet för utredare av vissa ärenden, som våld mot barn och mot kvinnor, kommer i allt större omfattning. 15

Polismyndigheterna i Jämtlands, Västerbottens, Västernorrlands och i Norrbottens län har bildat det Norra samverkansområdet. En gemensam polischefsberedskap finns, en regional KUT-funktion (kriminalunderrättelsefunktion) finns i Umeå, samverkan i yttre tjänst äger rum i gränsområdena mellan Jämtland, Västerbotten och Västernorrland samt planeras mellan Västerbotten och Norrbotten. Årliga möten i samverkansområdet Nordsam äger rum, varvid gemensamma frågor diskuteras och ytterligare samverkansformer övervägs. Polismyndigheten i Gävleborgs län ingår i samverkansområde Mitt. 4.1.2 Gävleborgs län Polisledningen finns i Gävle. Polisstationer finns i samtliga tio kommuner i länet. Ärenden, som kräver särskild kompetens, utreds i Gävle med undantag för vissa eko- och miljöbrott som även utreds i Söderhamn, Bollnäs och Hudiksvall. Familjevåldsutredare finns i Hudiksvall, Gävle, Söderhamn, Sandviken och Bollnäs. 4.1.3 Västernorrlands län Polisledningen finns i Sundsvall. Specialistfunktioner, bl.a. kriminalpolisen, finns i Sundsvall. Vart och ett av länets sju kommuner utgör ett närpolisområde. Utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och receptioner finns i varje närpolisområde. 4.1.4 Jämtlands län Polisledningen finns i Östersund. Fem närpolisområden finns. Ca 70 procent av all brottslighet sker i Östersunds kommun, närpolisområde City. Förundersökningsledningen är koncentrerad till Östersund. 16

4.1.5 Västerbottens län Polisledningen finns i Umeå. Polismyndigheten är indelad i två polisområden, Umeå/Södra Lappland respektive Skellefteå. Polisstationer finns i alla kommuner. Polisområde Skellefteå svarar för omkring en tredjedel av myndighetens verksamhet. Specialistfunktionerna finns i huvudsak i Umeå. 4.1.6 Norrbottens län Polisledningen finns i Luleå. Polismyndigheten är geografiskt indelad i fyra områden, Luleå-Boden huvudort Luleå, Piteå älvdal huvudort Piteå, Norra Lappland huvudort Gällivare samt Östra Norrbotten huvudort Haparanda. Utredningsenheter kommer att finnas vid huvudorterna. En översyn av resursfördelningen inom myndigheten pågår. I översynen kommer även receptionsverksamheten vid de mindre polisstationerna att granskas, varvid samverkan/samlokalisering med kommun eller annan statlig verksamhet kan aktualiseras. 4.2 Åklagarmyndigheten 4.2.1 Bakgrund Vid åklagarreformen 1996 koncentrerades åklagarverksamheten i Norrland till åklagarkammare i de större orterna Gävle, Sundsvall, Umeå, Östersund och Luleå. Vid kammaren i Sundsvall fanns inledningsvis ett lokalt åklagarkontor i Örnsköldsvik som avvecklades under början av 2000-talet. Även de lokala åklagarkontoren i Kiruna och Skellefteå avvecklades. Idag finns endast två lokala åklagarkontor kvar under åklagarkammaren i Luleå, i Gällivare och i Haparanda. Vid vardera av dessa finns två åklagare och en administratör. 2005 inrättades Åklagarmyndigheten genom att de sex regionala åklagarmyndigheterna och Riksåklagaren sammanfördes till en myn- 17

dighet. Samtidigt inrättades fyra utvecklingscentrum inom den nya myndigheten, i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje utvecklingscentrum har det riksövergripande ansvaret för tillsynen och utvecklingen av brottsbekämpningen inom brottstyper eller rättsliga områden. 4.2.2 Gävleborgs län Åklagarkammaren har sitt säte i Gävle och kommer under 2007 att samlokaliseras med polisen i Gävle. Antalet befattningar är 29 varav 21 åklagare och 7 administratörer. Kammaren har inga lokala åklagare utstationerade på annan ort. I Gävleborgs län finns två tingsrätter, Gävle och Hudiksvall samt ett tingsställe i Söderhamn under tingsrätten i Hudiksvall. Tingsrätternas indelning framgår nedan. Vidare finns ett häkte i Gävle. Det geografiska läget och domstolarnas placering innebär många resor. Från Gävle till Söderhamn är det 8 mil och till Hudiksvall 14 mil. I Söderhamn är det i genomsnitt två ordinarie förhandlingsdagar och i Hudiksvall ca tre per vecka. Åklagarkammaren kan endast i begränsad utsträckning påverka sessionsplaneringen vid tingsstället i Söderhamn och tingsrätten i Hudiksvall. Det leder ofta till ett stort spill av arbetstid. Som exempel kan en åklagare behöva inställa sig för ett eller några enkla mål på någon eller några timmar och med restiden så går en hel arbetsdag. Dagen därpå kan situationen vara densamma. Vissa förhandlingsdagar kan parallella förhandlingar sättas ut så att två åklagare måste resa för kortare förhandlingar. Det inträffar ofta att häktningsförhandlingar eller omhäktningsförhandlingar sker i Hudiksvall. Eftersom häktet ligger i Gävle måste den eller de häktade transporteras från Gävle till Hudiksvall. Det sker i en eller flera bilar med en chaufför och två kriminalvårdare i varje bil. Åklagaren åker också till förhandlingen på egen hand. En omhäktningsförhandling kan ofta klaras av på 15 minuter. 18

Samverkan med myndigheter inom rättsväsendet sker bl.a genom den så kallade HAG-gruppen som sammanträder en gång om året. Kammarchefen deltar i polisstyrelsens sammanträden. Åklagarkammaren deltar i SAMEB-möten som hålls tillsammans med Dalarnas län. 4.2.3 Västernorrlands län Åklagarkammaren för Västernorrlands län finns i Sundsvall där kontoret ligger i samma byggnad som tingsrätten. Antalet befattningar är 20 varav 15 åklagare och 5 administratörer. Sundsvall har ingen utstationerad lokal åklagare. Åklagarna stämmer in mål till domstolar på tre olika platser i Västernorrlands län, Tingsrätten i Sundsvall, Ångermanlands tingsrätt i Härnösand (reseavstånd 5 mil) och ett bemannat tingsställe (kansliort) i Örnsköldsvik (reseavstånd 16 mil) under Ångermanlands tingsrätt. Förhandlingar i Härnösand och Örnsköldsvik äger i regel rum två dagar i veckan på respektive ort. Resorna till Örnsköldsvik medför ett stort problem för verksamheten till följd av det långa reseavståndet och den tidsspillan resandet förorsakar. Vidare är de allmänna kommunikationerna mellan Sundsvall och Örnsköldsvik inte de bästa. Kammaren har dock tillgång till tjänstebil för resorna. Genom ett samverkansavtal med Ångermanlands tingsrätt har dock resandet kunnat nedbringas tack vare att tingsrätten sätter ut målen två dagar i sträck med mellanliggande övernattning i Örnsköldsvik. Även polisen har sin verksamhet spridd på olika platser i länet i form av närpolisområden i Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Detta förhållande påverkar dock resandet i mindre utsträckning. Samma förhållande gäller med andra samverkande myndigheter såsom exempelvis de sociala myndigheterna. Häktet finns i Härnösand och detta medför en hel del transporter till häktningsförhandlingar i Härnösand och transporter av häktade till Sundsvall för häktningsförhandlingar där. 19

Kammarchefen deltar i regel i polisstyrelsens sammanträden. I övrigt finns kontakter ad hoc med övriga myndigheter i rättskedjan. Kontakt tas med den myndighet som berörs och upplysningar ges om de planerade förändringarna varefter synpunkter inhämtas. Kammaren deltar också vid SAMEB-möten om den lokala ekonomiska brottsligheten. 4.2.3 Jämtlands län Åklagarkammaren i Jämtlands län finns i Östersund. Kammaren är samlokaliserad med polisen i polishuset. Antalet befattningar är 13 varav 10 åklagare (varav två assistentåklagare och en åklagaraspirant) och 3 administratörer. Kammaren har inga utstationerade lokala åklagare. Åklagarkammarens miljöåklagare har Jämtlands och Västernorrlands län som arbetsområde. Åklagarkammaren stämmer in mål till Östersunds tingsrätt. Tingsrätten har också två tingsställen, i Sveg (19 mil) och Strömsund (drygt 10 mil). Förhandlingarna vid dessa medför en hel del resor för åklagarna. Hovrätten för Nedre Norrland sätter ut de flesta målen till huvudförhandling i Sundsvall (19 mil). Förhandlingarna medför en hel del resor som oftast företas med hyrbil. Förhandlingstiderna kan vara svåra att anpassa till de allmänna kommunikationerna både när det gäller förhandlingstidens början och slut. Åklagarkammaren skulle kunna medverka via videolänk vid häktningsförhandlingar, omhäktningar och vid huvudförhandlingar. Tekniken skulle kunna användas även vid hovrättsförhandlingarna då resorna till hovrätten i Sundsvall tar mycket tid. Även kontakter med andra myndigheter, såsom sammanträden med SAMEB-gruppen i Västernorrlands och Jämtlands län borde kunna ske via videolänk. 20

4.2.4 Västerbottens län Åklagarkammaren i Västerbottens län finns i Umeå. Kammaren är samlokaliserad med polisen i polishuset. Antalet befattningar är 23 varav 16 åklagare och 7 administratörer. Kammaren har inga utstationerade lokala åklagare. Åklagarkammaren stämmer in mål till tre tingsrätter, Umeå, Skellefteå (14 mil, ca 2 3 förhandlingsdagar per vecka) och Lycksele (13 mil, ca 1 2 förhandlingsdagar per vecka). Under tingsrätten i Lycksele finns tingsställen i Storuman (23 mil, 11 förhandlingsdagar under 2006 7 förhandlingsdagar under 2007), Vilhelmina (23 mil, 11 förhandlingsdagar under 2006 7 förhandlingsdagar under 2007 ) och Åsele (17 mil, 8 förhandlingsdagar under 2006 8 förhandlingsdagar under 2007 varav 3 av dessa skall hållas i Lycksele med nämnd från Åsele). Häktet finns i Umeå. Det geografiska läget och domstolarnas placering innebär många och tidsmässigt krävande resor. Särskilt är resorna till tingsställen i inlandet betungande under vintertid. I vissa fall kan en kort förhandling genom t.ex. försening innebära övernattning och spilltid. Det har varit och är fortfarande problem med parallella förhandlingar inte bara i en av domstolarna utan också vid de andra tingsrätterna och tingsställena. Det gör att åklagarna haft svårt räcka till för förhandlingarna och att det uppstått mycket spilltid genom att samma åklagare inte kunnat ta flera förhandlingar efter varandra vid samma domstol utan flera tillresande åklagare krävts. Det är inte möjligt att åklagarbinda mål annat än i utpräglat speciella mål och trots det är det inte självklart att åklagarna får gehör för behovet av att själva få ta sin huvudförhandling i tingsrätten. Detta medför ett irrationellt användande av åklagarna som resurs och ett betydande merarbete med inläsning av och förberedelse i målen. Under senare tid har en ökad samordning av sessionsplaneringen mellan tingsrätterna skett vilket kan komma att innebära ett bättre resursutnyttjande för kammaren 2007. Eftersom häktet ligger i Umeå 21

transporteras häktade ut till såväl Lycksele som Skellefteå för häktningsförhandlingar. Åklagare måste idag åka ut till dessa. Eftersom det endast finns två advokater fast stationerade i inlandet förordnas ofta offentliga försvarare/målsägandebiträden från Umeå eller Skellefteå för häktningsförhandlingar/huvudförhandlingar vid Lycksele tingsrätt. Även i denna del sker sålunda ett resande. Samverkan med andra myndigheter i planeringen sker bara på så sätt att kammaren oftast får polismyndighetens verksamhetsplan för kännedom innan den beslutas i polisstyrelsen. Kontakterna med övriga myndigheter sker ad hoc och det finns en god samverkan med polis och domstolar på alla nivåer. 4.2.5 Norrbottens län Åklagarkammaren för Norrbottens län finns i Luleå. I Luleå är kammaren samlokaliserad med polisen i polishuset. Antalet befattningar vid kammaren är totalt 22 varav 15 åklagare och 7 administratörer. Luleåkammaren har också utstationerade lokala åklagare i Haparanda (två åklagare och en administratör) och i Gällivare (två åklagare och en administratör). Kammaren stämmer in mål till tingsrätten i Luleå, Haparanda och Gällivare. I Piteå, Kiruna och Kalix sker huvudförhandlingar mer än en dag i veckan under tingssäsongen. I Pajala, Arvidsjaur och Överkalix är det förhandlingar någon eller några gånger i månaden och i Jokkmokk och Arjeplog mer sällan. I Karesuando har inga förhandlingar skett under 2006. Avstånden från åklagarkontoren till respektive domstol är: Piteå (6 mil från Luleå), Arvidsjaur (17 mil från Luleå), Arjeplog (25 mil från Luleå; används sällan), Jokkmokk (8 mil från Gällivare; används sällan), Kiruna (13 mil från Gällivare), 22

Pajala (18 mil från Haparanda), Överkalix (10 mil från Haparanda), och Kalix (6 mil från Haparanda). Möjligheten att färdas med allmänna kommunikationer är ytterst begränsad. Det går åt mycket spilltid för den enskilde åklagaren att färdas till och från förhandlingar, ofta i förening med hotellövernattningar. Därför behövs det flera åklagare i Norrbotten jämfört med södra Sverige som har en annan infrastruktur. Hovrätten sätter ut de flesta Norrbottensärendena i Luleå dit det är cirka 13 mil från Haparanda och 25 mil från Gällivare. Inte sällan sätts häktningsförhandlingar i hovrätten och andra mål, exempelvis större ekomål ut i Umeå dit det är cirka 27 mil från Luleå. Åklagarkammaren har vid flera tillfällen använt tingsrättens videoutrustning för att kommunicera med tingsrätten i Gällivare och Umeå vid omhäktningsförhandlingar. Videoutrustningarna används då det är möjligt med t.ex. vittnen och vid häktningsförhandling men ej vid huvudförhandlingar. Säkerheten vid de flesta domstolarna utanför Luleå är ur åklagarperspektiv otillräcklig. Samverkan med andra myndigheter i planeringen sker bara på så sätt att kammaren oftast får polismyndighetens verksamhetsplan för kännedom innan den beslutas i polisstyrelsen. Kontakterna med övriga myndigheter sker ad hoc och det finns en god samverkan med polis och domstolar på alla nivåer. 23

4.3 Domstolarna 4.3.1 Inledning I Norrland finns det elva tingsrätter. Nedan redovisas i korthet olika uppgifter om dessa domstolar. Redovisningen är indelad efter vilket län domstolen ligger i. Det bör nämnas att de båda hovrätterna i Norrland inte omfattas av denna utredning, varför några uppgifter om dessa inte redovisas. 4.3.2 Gävleborgs län I Gävleborgs län finns två tingsrätter, Gävle tingsrätt och Hudiksvalls tingsrätt. Tingsrätten i Gävle är samlokaliserad med länsrätten i Gävleborgs län. 4.3.2.1 Gävle tingsrätt Gävle tingsrätts domsaga omfattar Gävle, Hofors, Ockelbo och Sandvikens kommuner. I domsagan finns ca 144 000 invånare. I april 2004 lades tingsrätten samman med Sandvikens tingsrätt. Verksamheten bedrivs sedan våren 2006 i nya lokaler. Tingsrätten har 32 anställda, varav sju är ordinarie domare. Vidare finns vid tingsrätten en fiskal, åtta notarier, elva domstolssekreterare, en chefsadministratör samt fyra övriga anställda. Antalet inkommande brottmål (exkl. notariemål) har under de senaste åren varit omkring 1 000 årligen, medan motsvarande siffra för tvistemål varit drygt 500 (exklusive gemensamma ansökningar). Tingsrätten är organiserad i två målenheter och en administrativ enhet. På varje målenhet finns domare, notarier och domstolssekreterare. En rådman på vardera målenheten är samordnare. Beredningsansvaret är i stor utsträckning delegerat till sekreterare och notarier. Den enda egentliga specialisering som finns är att fastighetsmålen lottas på 24

en rotel. Det finns vidare en ledningsgrupp som består av lagmannen, chefsadministratören och samordnare. 4.3.2.2 Hudiksvalls tingsrätt Hudiksvalls tingsrätts domsaga består av Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs, Ovanåkers och Söderhamns kommuner. Domsagan har omkring 132 000 invånare. Tingsrätten lades samman med Ljusdals tingsrätt i oktober 2000 och med Bollnäs tingsrätt i oktober 2004. Tingsställe finns i Söderhamn. Tingsstället används i genomsnitt två dagar varje vecka. Tingsrätten har 24 anställda, varav fem är ordinarie domare. I övrigt finns en fiskal, fem notarier, en administratör, elva domstolssekreterare och en expeditionsvakt. Under de senaste åren har antalet inkomna brottmål (exklusive notariemål) ökat från knappt 800 till drygt 900. Antalet tvistemål (exklusive gemensamma ansökningar) har dock minskat från omkring 500 till drygt 400 årligen. Verksamheten bedrivs organisatoriskt i två arbetslag, bestående av fyra rotlar vardera. Dessa handlägger både brottmål och tvistemål. Alla konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion lottas på en rotel och endast två av rotlarna handlägger familjerättsliga mål. Beredningen sker på storrotel inom de två arbetslagen. 4.3.3 Västernorrlands län I Västernorrlands län finns två tingsrätter, Sundsvalls tingsrätt och Ångermanlands tingsrätt med säte i Härnösand. Ångermanlands tingsrätt är samlokaliserad med länsrätten i Västernorrlands län och dessa domstolar har gemensam chef. Lagmannen i Sundsvalls tingsrätt är chef även för Hyres- och arrendenämnden och för Rättshjälpsmyndigheten. 25

4.3.3.1 Sundsvalls tingsrätt Sundsvalls tingsrätts domsaga utgörs av Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner. Antalet invånare i domsagan uppgår till omkring 120 000. Tingsrättens verksamhet drivs för närvarande i tillfälliga lokaler på grund av ombyggnadsarbeten. När arbetena är klara kommer tingsrätten att vara lokaliserad i en byggnad som även inrymmer Hovrätten för Nedre Norrland och Kammarrätten i Sundsvall. Samlokalisering sker för närvarande med hyresnämnden och kommer då även att ske med Rättshjälpsmyndigheten. I nära anslutning till domstolarnas lokaler är polis och åklagare lokaliserade. Tingsrätten har 32 anställda, varav en lagman, fem rådmän, två fiskaler, åtta notarier, en chefsadministratör, 10 domstolssekreterare och fem övriga. Under de senaste åren har antalet inkomna mål ökat något. Antalet årligen inkomna brottmål (exklusiva notariemål) har ökat från knappt 800 till drygt 1 000, medan antalet årligen inkomna tvistemål har varit mellan 400 och drygt 500. Organisationen bygger för närvarande på traditionell rotelindelning, men tingsrätten har beslutat att under år 2007 genomföra en omorganisation. Tingsrätten har inte någon egentlig specialisering, bortsett från att konkurser handläggs vid en rotel och att ärenden angående rikets säkerhet handläggs av lagmannen. Mål och ärenden med sjörättslig anknytning handläggs av två rådmän och mål i enlighet med lagen om unga lagöverträdare handläggs endast av ordinarie domare. Tingsrätten har inte någon egen ledningsgrupp, men det finns en gemensam rådgivande ledningsgrupp för tingsrätten, Hyres- och arrendenämnden samt Rättshjälpsmyndigheten. 26

4.3.3.2 Ångermanlands tingsrätt Ångermanlands tingsrätt bildades i februari 2002 genom en sammanläggning av Härnösands, Sollefteå och Örnsköldsviks tingsrätter. Tingsrättens domsaga utgörs av Härnösands, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner. Invånarantalet i domsagan uppgår till omkring 121 000. Tingsrätten har säte i Härnösand och kansli i Örnsköldsvik. Vid sätet i Härnösand finns även Inskrivningsmyndighet. Enligt beslut av riksdagen skall huvudmannaskapet för inskrivningsmyndigheterna föras till Lantmäteriverket. Målsättningen är att överföringen av huvudmannaskapet skall ske den 1 januari 2008. Antalet anställda vid tingsrätten, förutom personal vid inskrivningsmyndigheten uppgår till 24, varav sju ordinarie domare, åtta notarier, nio domstolssekreterare och en administratör. En av de ordinarie domarna tjänstgör delvis vid inskrivningsmyndigheten och en annan av domarna är fastighetsråd som även tjänstgör vid andra domstolar. Vid kansliet i Örnsköldsvik tjänstgör två rådmän, två notarier och fyra domstolssekreterare. Tingsrättens chef ansvarar även för länsrättens verksamhet och de båda domstolarna har gemensam administration bestående av lagmannen, chefsadministratören, två administratörer och expeditionsvakten. Antalet inkomna brottmål (exklusive notariemål) har de senaste åren uppgått till omkring 600 per år och antalet inkomna tvistemål (exklusive gemensamma ansökningar) per år är omkring 500. Den enda form av specialisering som finns är att fastighetsmål handläggs av en rådman som också är ordförande i fastighetsdomstolen. Utsökningsärenden handläggs vid kansliet i Härnösand och vid kansliet i Örnsköldsvik handläggs konkurs- och dödningsärenden. Det finns inte någon ledningsgrupp vid tingsrätten. 27

4.3.4 Jämtlands län I Jämtlands län finns en tingsrätt: Östersunds tingsrätt. Tingsrätten bildades i maj 2004 genom en sammanläggning med Svegs tingsrätt. Domsagan består av samtliga kommuner i länet, dvs. Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner. Domsagan har omkring 127 000 invånare. Tingsrätten är samlokaliserad med länsrätten i Jämtlands län och de båda domstolarna har gemensam chef och administration. Tingsställen som används finns i Strömsund och Sveg (några dagar per månad för resp. tingsställe). Tingsrätten är miljödomstol och fastighetsdomstol. Tingsrättens personal (inklusive miljödomstolen) uppgår till 40, varav 7 ordinarie domare, tre miljöråd, två fiskaler, sex notarier, en beredningsjurist, 15 domstolssekreterare och sex övriga. Den gemensamma chefsadministratören är anställd av länsrätten. Antalet inkomna brottmål (exklusive notariemål) har under de senaste åren varit omkring 700 per år. Antalet inkomna tvistemål (exklusive gemensamma ansökningar) har uppgått till omkring 400 per år. Tingsrätten är indelad i två avdelningar. På den ena handläggs i huvudsak tvistemål, brottmål och konkurser. Den andra avdelningen är miljödomstol, men där handläggs även fastighetsmål samt vissa tvistemål och ärenden. Den enda specialisering som förekommer avser miljömålen. Det finns en gemensam ledningsgrupp som består av lagmannen, chefsrådmannen, en domare från länsrätten och chefsadministratören. Det finns också en gemensam samverkansgrupp för tingsrätten och länsrätten. 28

4.3.5 Västerbottens län I Västerbottens län finns tre tingsrätter: Lycksele tingsrätt, Skellefteå tingsrätt och Umeå tingsrätt. Ingen av dessa domstolar har under senare år varit föremål för några förändringar av den yttre organisationen. I Umeå ligger även Länsrätten i Västerbottens län, vilken är samlokaliserad med tingsrätten. 4.3.5.1 Lycksele tingsrätt Lycksele tingsrätts domsaga består av Dorotea, Lycksele, Sorsele, Storumans, Vilhelmina och Åsele kommuner. Domsagan har ca 35 000 invånare. Verksamheten bedrivs i tillfälliga lokaler till följd av den brand som våren 2004 drabbade det gamla tingshuset. Tingsrätten har tingsställen i Storuman, Vilhelmina och Åsele. Tingsställena i Storuman och Vilhelmina används några dagar per månad, medan tingsstället i Åsele används i något mindre omfattning. Antalet anställda uppgår till tio, varav två ordinarie domare, två notarier, en beredningsjurist, fyra domstolssekreterare och en expeditionsvakt. Antalet inkomna brottmål (exklusive notariemål) har under de senaste åren varit omkring 200. Antalet inkomna tvistemål (exklusive gemensamma ansökningar) har under de två senaste åren varit omkring 150, vilket är en viss ökning från föregående år. Vad gäller beredning av mål har beredningsjuristen långtgående möjligheter till delegering till sekreterarna. Alla mål utom konkurser lottas till sekreterarna som bereder målen under överinseende av beredningsjuristen. Domaren kommer normalt i kontakt med målet först i samband med förhandlingen. Eftersom domstolen har så få anställda finns det inte någon ledningsgrupp utan man har regelbundet möten med all personal. 29

4.3.5.2 Skellefteå tingsrätt Skellefteå tingsrätts domsaga utgörs av Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner. Domsagan har ca 80 000 invånare. Vid tingsrätten finns inskrivningsmyndighet. Som nämnts ovan har riksdagen beslutat att huvudmannaskapet för inskrivningsmyndigheterna skall övertas av Lantmäteriverket och att avsikten är att detta skall ske från den 1 januari 2008. Tingsrätten har 16 anställda, exklusive personal vid inskrivningsmyndigheten. Av dessa är tre ordinarie domare, en fiskal, fyra notarier, fem domstolssekreterare varav en kassa- och receptionsansvarig, en administratör och en expeditionsvakt. En av de ordinarie domarna och en av notarierna tjänstgör även vid inskrivningsmyndigheten. Under de senaste åren har antalet inkomna brottmål (exklusive notariemål) varit mellan 300 och drygt 400. Såvitt gäller tvistemål (exklusive gemensamma ansökningar) har antalet inkomna mål under senare år varit omkring 200. Mål lottas på ansvarig domare, men beredningen av mål är inte rotelbunden utan sker i ett arbetslag. Beredningen sköts i första hand av sekreterarna, men även administratören deltar i beredningsarbetet. Det finns en ledningsgrupp som består av lagmannen, den domare som tjänstgör på inskrivningsmyndigheten, gruppchefen vid inskrivningsmyndigheten, administratören och en av domstolssekreterarna. 4.3.5.3 Umeå tingsrätt Umeå tingsrätts domsaga omfattar Bjurholms, Nordmalings, Robertsfors, Umeå, Vindelns och Vännäs kommuner. Antalet invånare i domsagan uppgår till ca 139 000. Tingsrätten är även fastighetsdomstol och miljödomstol och är samlokaliserad med Länsrätten i Väster- 30

bottens län samt Hyres- och arrendenämnden. Tingsrättens lagman är även chef för Hyres- och arrendenämnden. Antalet anställda uppgår för närvarande till 42 (inklusive Miljödomstolen), varav åtta ordinarie domare, tre miljöråd, två fiskaler, sex notarier, två beredningsjurister, 16 domstolssekreterare, en chefsadministratör, en personaladministratör, en expeditionsvakt och två lokalvårdare. I Hyres- och arrendenämnden finns ett hyresråd och tre nämndsekreterare. Antalet inkomna brottmål (exklusive notariemålen) har ökat något under de senaste åren och uppgick under år 2006 till knappt 800. Antalet inkomna tvistemål (exklusive gemensamma ansökningar) har däremot minskat något och var under år 2006 omkring 450. Tingsrätten är indelad i två målenheter och en administrativ enhet. En av målenheterna utgörs av miljödomstolen. Den andra målenheten är indelade i två rotelgrupper, den ena på fyra och den andra på tre rotlar. Såvitt gäller specialisering handlägger en rotel alla konkursärenden. En omorganisation pågår som innebär bl.a. att fastighetsmålen i fortsättningen kommer att handläggas på samma målenhet som miljömålen. Den administrativa enheten består av chefsadministratören, en administratör, två sekreterare och en expeditionsvakt. Vid tingsrätten finns en ledningsgrupp bestående av lagmannen, chefsadministratören, hyresrådet och två rådmän, en från vardera målenheten. 4.3.6 Norrbottens län I Norrbottens län finns tre tingsrätter: Luleå tingsrätt, Gällivare tingsrätt och Haparanda tingsrätt. Luleå tingsrätt lades i januari 2002 31

samman med Bodens och Piteås tingsrätter. Luleå tingsrätt är samlokaliserad med länsrätten i Norrbottens län. 4.3.6.1 Luleå tingsrätt Luleå tingsrätts domsaga består av Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner. Invånarantalet i domsagan uppgår till omkring 160 000. Tingsrätten är belägen i Lejonet, f.d. Rättscentrumet, där förutom ett antal privata företag även polis och åklagare har lokaler. Tingsställe som används varje vecka finns i Piteå. Tingsstället i Arvidsjaur används vid enstaka tillfällen. Avsikten är dock att det skall avvecklas. Tingsrätten är fastighetsdomstol. Tingsrättens har en gemensam administration med Länsrätten i Norrbottens län; se nedan. Antalet årsarbetskrafter vid tingsrätten uppgår f.n. till 30; därav avser 6 ordinarie domare, 2 fiskaler, 8 notarier, 11,5 domstolssekreterare samt 2,5 övriga (administratörer och expeditionsvakter) Antalet inkomna brottmål (exklusive notariemål) har under senare år varierat mellan drygt 700 och drygt 1 100 mål per år och uppgick 2006 till 1 116 st. Antalet inkomna tvistemål (exklusive gemensamma ansökningar) har minskat något under de senaste åren och uppgick till knappt 500 under år 2006. Tingsrätten är indelad i en administrativ enhet och två målenheter. Den administrativa enheten är gemensam med länsrätten och bemannad med anställda från båda domstolarna. Målenheterna handlägger i princip alla typer av mål, dock med nedan angivna undantag, beträffande de mål och ärenden som handläggs på den administrativa enheten. Fastighetsmålen handläggs av två ordinarie 32

domare. En domare på varje målenhet är konkursdomare. Vidare har domarna på respektive avdelning enligt en indelning beredningsansvaret för de förekommande måltyperna, såsom brottmål, tvistemål (uppdelat på ordinära tvistemål, familjemål och FT-mål), utsökningsärenden samt ärenden om besöksförbud och särskild företrädare för barn. På den administrativa enheten bereds och handläggs lagmannens mål, gemensamma ansökningar, tingsrättens domstolsärenden samt notariemål. Chef för den administrativa enheten är den för tingsrätten och länsrätten gemensamma kanslichefen. Det finns en ledningsgrupp vid tingsrätten bestående av lagmannen, kanslichefen och två rådmän, de sistnämnda tillika chefer för envar av de två målenheterna. 4.3.6.2 Gällivare tingsrätt Gällivare tingsrätts domsaga består av Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner. Antalet invånare i domsagan uppgår till ca 48 000. Tingsrätten är belägen i det s.k. rättscentrumet, där även polis och åklagare har lokaler. Tingsställe som används varje vecka finns i Kiruna. Tingsrätten har 13 anställda, varav fyra ordinarie domare, tre notarier, fem domstolssekreterare och en administratör. Mot bakgrund av domstolens storlek förekommer i princip inte någon form av specialisering. Antalet inkomna brottmål (exklusive notariemål) har under de senaste åren sjunkit något och uppgick under år 2006 till drygt 300. Även antalet inkomna tvistemål (exklusive gemensamma ansökningar) har sjunkit något och uppgick under år 2006 till omkring 150. 33

4.3.6.3 Haparanda tingsrätt Haparanda tingsrätts domsaga består av Haparanda, Kalix, Pajala, Överkalix och Övertorneå kommuner. Domsagan har omkring 44 000 invånare. Tingsställen finns i Kalix, Överkalix och Pajala. Tingsstället i Kalix används varje vecka. Tingsstället i Pajala används någon dag i månaden, medan tingsstället i Överkalix används i något mindre omfattning. Tingsrätten har elva anställda, varav tre ordinarie domare, tre notarier och fem domstolssekreterare. Organisationen bygger på traditionell rotelindelning, där varje rotel utgör en grupp bestående av ordförande, notarie och sekreterare. Någon egentlig specialisering förekommer inte. Vissa mål handläggs dock på endast någon av rotlarna, t.ex. mål som rör återvinning i konkurs och tvistemål med arbetsrättslig anknytning. Tingsrätten har ingen ledningsgrupp. Antalet inkomna brottmål (exklusive notariemål) har under de två senaste åren varit omkring 300. Antalet inkomna tvistemål (exklusive gemensamma ansökningar) har minskat något under senare år och uppgick år 2006 till omkring 150. 4.4 Kriminalvården 4.4.1 Inledning Från den 1 januari 2006 ingår kriminalvården i de fem norrlandslänen, samt Dalarnas län, i Region Nord med Härnösand som kansliort. Regionen leds av en regionchef vilken är direkt underställd generaldirektören för Kriminalvården. Regionen är indelad i elva verksamhetsområden (VO) av varierande storlek och vilka leds av en kriminalvårdschef direkt underställd regionchefen. Verksamhetsområden är i sin tur indelade i verksamhetsställen utifrån verksamhetsgren: häkte, anstalt 34

eller frivård. Till vissa häkten finns filialer med tillfälliga häktesplatser inrymda i polisarrester. Tre av frivårdskontoren har bemannade filialer. På kansliorten finns en stab med stabschef. Stabschefen lyder direkt under regionchefen. Kriminalvårdens transporttjänst (TPT), vilken utgör en egen verksamhetsgren inom Kriminalvården, bedriver även verksamhet inom regionen med personal stationerad i Gävle, Härnösand, Umeå samt Luleå. Ledningen för transporttjänsten är stationerad i Göteborg. Transportjänsten omfattas inte av denna utredning och berörs därför endast ytligt. I september 2006 var antalet anställda i norrlandslänen, exklusive TPT, 777 personer. Ett omfattande projekteringsarbete pågår med utbyggnad av anstaltsstrukturen i Östersund, Härnösand, Luleå samt Haparanda. De nya enheterna beräknas tas i bruk under perioden 2008 2009 och då tillföras ca 200 nya tjänster. 4.4.2 Regional ledning Till sitt förfogande har regionchefen en regional ledningsgrupp i vilken ingår stabschef och samtliga kriminalvårdschefer. Det finns även en permanent stab med placering i Härnösand. Staben leds av stabschefen som tillika är regionchefens ställföreträdare. Staben genomför verksamhetsplanering och budgetarbete inom regionen och samverkar med huvudkontoret och lokala verksamhetsområden inom olika expertfunktioner. Staben skall även utgöra expertstöd till verksamhetsområdena och kriminalvårdscheferna främst inom områdena påverkansprogram och sysselsättning, rättsvård, säkerhet, 35

personaladministration samt ekonomi. Regionchefen är även verksamhetschef för hälso- och sjukvården inom Kriminalvården enligt socialtjänstlagen. För vissa ledningsuppgifter finns en sjuksköterska som är regionalt samordningsansvarig. Totalt finns 23 befattningshavare vid staben. Vid samtliga verksamhetsområden, utom de två minsta Hudiksvall och Östersund, finns en lokal ledningsgrupp där kriminalvårdschef och samtliga kriminalvårdsinspektörer ingår. 4.4.3 Gävleborgs län Fram till den nya myndighetsorganisationen hörde kriminalvården i Gävleborgs län, samt Dalarnas län, till kriminalvårdsmyndigheten Gävle. Från årsskiftet 2006 delades den lokala myndigheten upp i tre verksamhetsområden varav två i Gävleborgs län: VO Gävle samt VO Hudiksvall. 4.4.3.1 VO Gävle Verksamhetsområdet är regionens största och omfattar samtliga tre verksamhetsgrenar fördelat på fem verksamhetsställen. Ett är frivården Gävle med lokalkontor i Sandviken. Frivårdens upptagningsområde följer Gävle tingsrätts domsaga. Häktet Gävle har 38 nominella platser och är beläget i samma förvaltningsbyggnad som polis och åklagare. Till häktet fanns en filial med tillfälliga platser i Hudiksvall vilken avvecklades vid årsskiftet 2006/2007; dels med hänsyn till bedömd effekt av den nya storanstalten Salbergas häktesavdelning och dels med hänsyn till den etablerade häktesfilialen i Östersund. Anstalten Gävle är en behandlingsanstalt med häktet Bomhus integrerat sedan 2005. Anstalten har 72 behandlingsplatser i säkerhetsklass E samt en utslussavdelning med 6 platser i säkerhetsklass F. Utslussavdelningen ligger i en separat byggnad i anslutning till anstaltsom- 36

rådet. Häktet Bomhus är byggnadstekniskt inrymt som en avdelning i anstalten Gävle. Häktet har 32 nominella platser. Intagna belagda med restriktioner kan (på grund av att separata rastgårdar saknas) ej placeras på häktet vilket försvårar ett effektivt platsutnyttjande. Anstalten Gruvberget, Bollnäs kommun, är en anstalt i säkerhetsklass F där inget definierat platsantal finns. Ett flertal kurser för såväl intagna som personal bedrivs löpande vid anstalten. För långtidsintagna finns möjlighet att tillbringa vinter- samt sommarvistelse med i första hand familj på anstalten. Verksamheten är ensam i sitt slag i Sverige. 4.4.3.2 VO Hudiksvall Verksamhetsområde Hudiksvall omfattar endast ett verksamhetsställe: Frivården Hudiksvall med obemannat lokalkontor i Söderhamn. Frivårdens upptagningsområde omfattar Hudiksvalls tingsrätts domsaga. 4.4.4 Västernorrlands län Västernorrlands län var tidigare uppdelat på två kriminalvårdsmyndigheter: Sundsvall samt Härnösand. I och med den nya myndighetsstrukturen och det ökade kravet på närvarande chefskap främst vid anstalterna delades länet upp i fyra verksamhetsområden. 4.4.4.1 VO Viskan Anstalten Viskan, Ånge kommun, utgör ett eget verksamhetsområde. Anstalten har 118 platser i säkerhetsklass F men har under 2006 utvecklat programverksamhet för i första hand sexualförbrytare samt dömda för våld i nära relation. För dessa har sammanlagt 60 riktmärkesplatser angivits. 4.4.4.2 VO Sundsvall Verksamhetsområdet består av två verksamhetsställen: anstalten Ljustadalen, Sundsvalls kommun, samt frivården Sundsvall. Ljusta- 37

dalen är den enda anstalten med kvinnoplatser i Norrland. Anstalten har 20 nominella platser, varav 10 utslussplatser i säkerhetsklass F. Anstalten har utöver de nominella platserna uppdrag att kunna inrätta 5 beredskapsplatser. Frivården Sundsvalls upptagningsområde omfattar Sundsvalls tingsrätts domsaga. 4.4.4.3 VO Härnösand Nord Härnösand Nord utgörs av de två anstalter som är belägna i Härnösands kommun: anstalten Härnösand samt anstalten Saltvik. Anstalten Härnösand har totalt 74 nominella platser i säkerhetsklass D och är indelad i en normalavdelning med 54 platser samt en avdelning för sexualbrottsdömda med 20 platser. Anstalten Saltvik, c:a 2 km norr om Härnösand, har 44 normalplatser i säkerhetsklass E. I och med etableringen av ny säkerhetsanstalt på Saltvik byggs även anstalten ut och kommer i färdigt skick att ta över Härnösandsanstaltens och häktet Härnösands platser. Härnösand Nord slås när nya anstalten är klar ihop med Härnösand Centrum till ett gemensamt verksamhetsområde med samtliga verksamhetsgrenar. Anstalten Saltvik planeras stängas under byggperioden från och med juni 2007. 4.4.4.4 VO Härnösand Centrum Härnösand Centrum består av de två verksamhetsställena Frivården Härnösand samt Häktet Härnösand. Frivårdens upptagningsområde omfattar Ångermanlands tingsrätts domsaga. Häktet har 31 nominella platser och är beläget i samma förvaltningsbyggnad som närpolisområdet. Häktets nuvarande upptagningsområde är Västernorrlandsoch Jämtlands län. Under 2006 har en häktesfilial till Härnösandshäktet etablerats i Östersund. 4.4.5 Jämtlands län I nuläget finns endast ett frivårdskontor i länet samt häktesfilial till Härnösandshäktet. Etableringen av den nya anstalten har börjat och 38