BHV-Nytt. Nr 3, okt 2010. Innehåll



Relevanta dokument
BHV-Nytt. Nr 2, juni Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Infektioner hos barn i förskolan

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård

Barn, infektioner och antibiotika

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Apotekets råd om. Huvudlöss

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Så vårdar du ditt sjuka barn

Skolans agerande när en elev får löss

Nu endast 1 timmas behandling! Barn och löss bör inte behandlas med vad som helst

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Tandhälsa för små barn

Huvudlöss och skabb. Göteborg Lill-Marie Persson Dermato-venereolog Tidigare överläkare, Hudkliniken, Skaraborgs sjukhus

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Frisk utan antibiotika

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Äldre tänder behöver mer omsorg

MRSA. Information till patienter och närstående

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Infektioner hos barn i förskolan

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Frisk utan antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Infektioner hos barn i förskolan

Frisk utan antibiotika

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

BHV-Nytt. Nr 3, okt Innehåll

Huvudlöss, vad gör SMI?

MRSA. Information till patienter och närstående

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

MRSA. Information till patienter och närstående

Information till dig som är förälder

Infektioner hos barn i förskolan

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Information till dig som är förälder

Amning/rådgivning på BVC

Månadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014

BHV-Nytt. Nr 1, april Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16

Bipacksedel: information till användaren. Panodil 60 mg suppositorier Panodil 500 mg suppositorier. Panodil 1 g suppositorier.

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

FRISK i förskolan - en förskola för alla 8 maj 2018

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

! Pappor"är"allt"mer"involverade"i"sina"späda"och"små"barn." ! Depression"hos"pappan"riskerar"aJ"påverka"barnet"negaKvt."

BHV-bladet. Innehåll. gratis 1 april Julen närmar sig. December erfarenhetsutbyte i smågrupper är ett annat.

Barnhälsovård i Skåne

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

BHV-Nytt. Nr 4, dec Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 19

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Infektioner hos barn i förskolan

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

DUGGA kull 1. Utveckling. Fredagen den 29/ Skrivtid: kl Max: 48p. Godkänt: 32p. Resultat.. Lycka till!!

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Bipacksedel: Information till användaren. Panodil 60 mg suppositorier Panodil 500 mg suppositorier. Panodil 1 g suppositorier.

Frisk utan antibiotika

Lenas mamma får en depression

Att vårda sin hälsa. i Sverige

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Transkript:

BHV-Nytt Nr 3, okt 2010 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 19 Innehåll Silikonolja rekommenderas i första hand mot sid 2 huvudlöss Kolik och akupunktur Postpartumdepression hos män sid 3 Lokalbehandling av svampinfekterade bröstvårtor Tungband MRSA i förskolan sid 4 Nytt om mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Uppmärksamhetsvecka 45 och 47 Barns tänder och tandhälsovård sid 5 Behandla inte feber om barnet mår bra! sid 6 Föräldrastöd i grupp Reviderad lista på broschyrer sid 7 Vad ska vi äta till middag? Nya kapitel i Rikshandboken Utbildning/fortbildning 2010 sid 8 Barnkonventionen

SILIKONOLJA REKOMMENDERAS I FÖRSTA HAND MOT HUVUDLÖSS Läkemedelsverket har kommit med nya rekommendationer om huvudlöss. Resistens bland lössen gör att de traditionella medlen nu överges som förstahandspreparat. Huvudlöss är en vanlig plåga, speciellt bland barnfamiljer. Hur vanliga lössen är i Sverige är inte helt klarlagt, men varje år säljs över 100 000 förpackningar med lusmedel på landets apotek. På senare tid har det stått klart att lössen har utvecklat resistens mot de medel som tidigare rekommenderades i första och andra hand: Prioderm (malation) och schampot Nix (permetrin). På grund av resistensproblematiken rekommenderas nu istället medicintekniska preparat mot lössen, i första hand dimetikon som är en silikonolja som appliceras i hårbotten. Silikonolja säljs under namnen Hedrin på apotek och Nyda hos nätbaserade Familjeapoteket. Silikonolja är ett preparat som inte absorberas av huden, men som lägger sig runt lusen och dödar den, enkelt uttryckt genom kvävning. Även växtoljor kan användas, som Paranix som säljs på apotek. Det finns dock färre publicerade studier om preparat med växtoljor, och företaget bakom Paranix lanserar nu en ny version med silikonolja. I andra hand rekommenderas det äldre kombinationsmedlet Tenutex, och först i tredje hand Prioderm eller Nix. Läkemedelsverket rekommenderar att två behandlingar görs med en veckas mellanrum, och självklart är det viktigt att följa behandlingsinstruktionen. Bara personer med levande löss i håret ska behandlas. I dag förekommer att hela dagisgrupper eller skolklasser behandlas i förebyggande syfte, men det är inte att rekommendera. Är flera personer i en familj smittade är det dock viktigt att de behandlas samtidigt, för att förhindra återsmitta. Det är också avgörande att en drabbad familj berättar på förskola och skola att barnen har fått löss, så att skolsköterskan kan sprida information till andra föräldrar. Det finns fortfarande skamkänslor kring löss, många vill inte berätta, utan behandlar sig själva. Det är olyckligt ju mer man pratar om lössen, desto bättre kan epidemierna begränsas. Vi på BVC kan bidra till en öppnare attityd genom information och avdramatisering. Malena Thunström, Margaretha Magnusson, Thomas Wallby BHV-enheten i Uppsala KOLIK OCH AKUPUNKTUR Av och till ställs frågan till vem skall vi rekommendera föräldrarna att gå till för att få akupunktur mot kolik? Svaret är att vi skall inte ge någon rekommendation från BVC. Varför? då det inte finns studier på att det skall fungera. Visserligen är Kajsa Lundgrens licentiatavhandling godkänd, men det innebär inte att akupunktur är en godkänd behandlingsmetod mot kolik från Socialstyrelsen. I Sundsvall blev för ett par år sedan en akupunktör dömd till böter efter att ha behandlat ett spädbarn mot kolik. Man har enbart tillåtelse att använda akupunktur mot kolik inom ramen för studier, och akupunktur till barn under åtta år av ickelegitimerad personal faller ännu så länge inom kvacksalverilagen. Margaretha Magnusson BHV-enheten i Uppsala 2

Portpartumdepression hos män Läkartidningen refererade i somras en artikel i JAMA 2010;303:1961-9, Paulson J et al, där man gjort en metaanalys av 43 studier som följt blivande/nyblivna pappor avseende depression under perioden från graviditetens första trimester till barnet blivit ett år. Vanligast var det när barnet var 3-6 månader gammalt, då var det 25,6 % av papporna som hade symtom! Alltså lite senare än mammorna. Om mamman drabbats av depressiva besvär ökade risken för att även papporna skulle göra det. I genomsnitt visade 10,4 % depressiva symtom. Om man undersöker gruppen alla vuxna män anges att 4,8 % uppfyller depressionskriterier någon gång under en 12-månadersperiod, alltså betydligt färre än pappor till halvårsbarn! Detta tycker jag är bra för oss att veta när vi möter familjerna. Papporna är ofta med på BVC när barnet är nyfött och när de själva är föräldralediga lite senare, men de besöker inte BVC lika ofta när barnet är runt halvåret. EPDSscreening för pappor har vi inte diskuterat, och det verkar inte vara någon stor idé när barnet är 6-8 veckor i alla fall. Lokalbehandling av svampinfekterade bröstvårtor I Läkartidningen nr 37, 2010 diskuterar man lokalbehandling av candidainfektion på bröstvårtor hos ammande mammor. Tidigare användes ofta nystatin (Mycostatin), men den krämen har slutat tillverkas. Man skriver att både klotrimazol (Canesten) och mikonazol (Daktar) kan användas lokalt. Den dos som barnet skulle kunna få i sig kommer framför allt från huden, men också kanske en liten mängd via bröstmjölken. Dosen blir ändå lägre än man givit direkt till barn i studier. Biverkningar är ovanliga, men skulle kunna vara gastrointestinala (kräkningar, diarré). Sammanfattningsvis kan båda preparaten användas på bröstvårtor, men mikonazol (Daktar) är sannolikt att föredra då det finns mest spädbarnsundersökningar på det preparatet. Man rekommenderar att krämen används efter amning och att eventuella synliga rester torkas bort innan nästa amning speciellt gäller det om man använder kombinationen med hydrocortison (Daktacort). Kombinationskrämen bör inte användas under lång tid. Tungband Ett stramt tungband är inte så ovanligt hos små barn. I de flesta fall har detta ingen påverkan på amning eller talutveckling. Om ett barn med uttalssvårigheter har så stramt tungband att tungspetsen inte kommer över läppen åtgärdas detta inte förrän tidigast vid 5-6 års ålder. I enstaka fall kan ändå tungbandet ha betydelse för amningen. Om ett barn med klara amningsproblem har ett stramt tungband kan BVC-doktorn remittera till öronmottagning för eventuell åtgärd. Vår lokala handbok kapitel 10 T, sidan 3 är ändrad. 3

MRSA i förskolan Socialstyrelsen och STRAMA har i sommar kommit med tre dokument om MRSA, bland annat rekommendationer för handläggning i förskolan. I Smitta i förskolan och landstingets egen När barnet är sjukt står att barnen ska vara hemma från förskolan om de har infekterade sår, eksem eller är förkylda. I det nya dokumentet har man tonat ner förkylningen, men skriver att barn med symtomgivande MRSA-infektion och MRSA-bärare med hudlesioner (vätskande svårläkta sår och eksem, bölder, impetigo, paronykier) ska vara hemma från förskolan även om aktuella odlingar från huden inte visat MRSA. För övriga infektioner gäller att allmäntillståndet avgör om barnet behöver vara hemma. Precis som tidigare ska MRSA-bärare ha en ansvarig behandlande läkare som utformar förhållningsregler och följer upp bärarskapet. I dokumentet skriver man också om vilka i förskolan som behöver informeras om att ett barn är MRSA-bärare; behandlande läkare ska informera föräldrarna om när barnet kan vara i förskolan. Oftast är det lämpligt att förskolans föreståndare i samråd med föräldrarna informeras, men övrig personal eller andra föräldrar på förskolan behöver inte informeras om föräldrarna följer förhållningsreglerna ska förskolans generella hygienrutiner vara tillräckliga för att förebygga smittspridning. Man har gjort några stora smittspårningar i Sverige i samband med MRSA-infektioner i förskolor och sett att det är ovanligt att andra barn eller personal smittas. En nyhet är att personer utan riskfaktorer som sår eller eksem, hudinfektioner, stomi eller kateter kan friskförklaras av behandlande läkare i samråd med smittskyddsläkare efter tre negativa odlingar under minst ett år. Den som vill läsa mer kan gå in på www.ltv.se/smittskyddsenheten eller www.sos.se och söka på MRSA i förskolan. Nytt om mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Från den 1 september 2010 är Johanna Karlsson samordnande psykolog för landstingets mbhvpsykologer. Ny PTP-psykolog är Sofia Hofstedt som efter introduktionsperioden kommer att arbeta mot Fagerstaområdet samt mot vårdcentraler i Västerås. Ingegerd Solberger Uppmärksamhetsvecka 45 och 47 Även i år planeras uppmärksamhetsveckor för riskbruk av alkohol och tobak. Vecka 45 uppmärksammas bruk av Alkohol och vecka 47 uppmärksammas bruk av Tobak. Information och material till dessa veckor kommer att finnas i samband med Ramnäsinternatet eller går att beställa via mejl på: fhi@strd.se. 4

Barns tänder och tandhälsovård I förra numret av BHV-Nytt nämnde vi om att bra tandhälsoinformation på andra språk finns att hämta på 1177. Jag vill gärna upprepa det och slå ett slag för att ni även hänvisar våra svenska föräldrar dit. I avsnittet Barns tänder, frågor och svar tar man upp när det är dags att börja borsta barnens tänder, och hur man bör göra, hur man agerar när barnet gråter och inte vill ha hjälp, samt om barn ska använda tandkräm. Det finns också ett litet avsnitt om Kost och tänder som handlar om kostens påverkan på tänder, hur bakterier bildar syror, vad som händer när man äter sött och surt osv. Här finns svar på vanliga vardagsfrågor som jag tror att även ni blir tillfrågade om av föräldrar på BVC. I Rikshandboken på www.growingpeople.se under avsnittet Tänder och barnhälsovård finns mycket bra information att läsa. I BARNBLADET nr 3/2010, tidskrift för Sveriges barnsjuksköterskor, finns flera artiklar om barns tänder. En av dem tar upp funktionsnedsatta barns tandvård och munhälsa, en annan ger kunskap om tandsjukdomen karies. Ur artikeln Karies! skriven av Kristina Engström, övertandläkare vid specialisttandvården avdelning för pedodonti vid Länssjukhuset i Halmstad, flikas här nedan in några viktiga råd från författaren till föräldrar. Detta skall alla föräldrar känna till: * Barnets tänder skall borstas med fluortandkräm två gånger per dag från det att den första tanden erupterar. Borstningen skall skötas av en vuxen. Man kan använda barntandkräm eller vuxentandkräm det viktigaste är att den innehåller fluor. Används barntandkräm är ett bra mått på mängden tandkräm storleken på barnets lillfingernagel. Använder man en vuxentandkräm tar man lite mindre mängd. * Goda kostvanor etableras tidigt. Tre huvudmål med två bra mellanmål brukar vara en bra regel. * Aldrig söta drycker i nappflaska. Detta är speciellt viktigt på natten då barnets salivproduktion går ner det vill säga då försvarsfaktorerna är lite längre. * Allt man stoppar i munnen på natten, utom vatten, ökar risken för karies. * Skall barnet äta godis är lördagsgodis en bra regim att hålla på. * Tänk på att bullar, kakor och sötad yoghurt innehåller lika mycket socker som godis. Eva Söderqvist 5

Behandla inte feber om barnet mår bra! På senaste tiden har det skrivits mycket om feber. I BHV-Nytt nummer 4, 2009 skrev vi att barn som får paracetamol för att förebygga feber efter vaccination kan få sämre effekt av vaccinet. Feber är också kroppens naturliga sätt att reagera på infektioner, och febernedsättande mediciner kan därför förlänga sjukdomstiden. I Läkartidningen nr 19, 2010 sammanfattar barnläkaren Inge Axelsson studier som visar att feberkramper inte kan förebyggas vare sig med febernedsättande mediciner eller avtvättningar. När det gäller vår vanligaste medicin mot feber, paracetamol, är de doser vi rekommenderar inte så långt från levertoxiska doser... men barn som mår dåligt ska förstås få hjälp Om barnet är irriterat, inte vill dricka, verkar ha ont ska det förstås få hjälp. Ofta föreslår man då paracetamol, peroralt 10-15 mg/kg, stolpiller högst 20 mg/kg och i båda fallen högst 4 gånger per dygn. För barn över 6 månader gamla och minst 7 kg tunga kan man istället välja ibuprofen, som anses ha bättre effekt på smärta. Ibuprofen får inte ges till barn med salicylutlöst astma (ovanligt hos små barn!), svår hjärt-, lever- eller njursjukdom, magsår eller inflammatorisk tarmsjukdom. Dosen är 5-7,5 mg/kg 3 gånger per dygn.. och riktigt dåliga barn ska till läkare Barn med mycket påverkat allmäntillstånd, som inte piggnar på sig av medicin, som druckit dåligt länge, som får sin första feberkramp, som har hudblödningar eller annars verkar mycket sjukt ska naturligtvis läkarundersökas Föräldrastöd i grupp Vi fortsätter även under hösten att jobba vidare med föräldrastöd. En grupp BVCsjuksköterskor och barnmorskor kommer att delta i en pilotutbildning för att utveckla sitt gruppledarskap. Om utbildningen faller väl ut är vår förhoppning att kunna erbjuda övriga BVC-sjuksköterskor och barnmorskor samma utbildning. För barnhälsovårdens del behöver vi se över och skapa en manual för innehållet i vår föräldragruppsverksamhet. Förutsättningar för samverkan med andra professioner ser olika ut i länet. Vissa BVC har ett mer utbrett samarbete t ex i familjecentraler/familjecentrum med goda erfarenheter av hur samverkan kan ske. Samtidigt är det viktigt att allas behov tillgodoses och att vi fortsätter att ha barnhälsovårdsögon på föräldragruppsinnehåll även i framtiden. Den 6 december planeras en utbildningseftermiddag då alla får möjlighet att spåna kring detta. En kort introduktion till denna eftermiddag kommer på Ramnäsdagarna. Eva Söderqvist 6

Reviderad lista på broschyrer Under oktober kommer en reviderad lista på de broschyrer som vi rekommenderar att ni använder vid information till föräldrar på BVC. Listan finns tillgänglig i vår lokala handbok, längst ner, på www.ltv.se/bhvltv. Många av de rekommenderade broschyrerna är kostnadsfria. På www.growingpeople.se finns mycket bra information om olika ämnen att söka. En kombination av de broschyrer vi rekommenderar samt den information som finns på GP kan vara ett bra verktyg att använda i era hälsosamtal med föräldrar. Samtidigt vill vi också uppmärksamma er på att det i Rikshandboken finns ett nytt kapitel som handlar om hur man informerar föräldrar på BVC. Vad ska vi äta till middag? Precis till sommaren kom en ny kokbok Mat för familjen hungrig.nu. Boken är en fortsättning på projektet Matstart, det material som Hushållningssällskapet gett ut och vi använt i kursen Smarta Matval. Den nya boken bygger på hemsidan www.hungrig.nu, en hemsida riktad till dagens barnfamiljer mitt i vardagen. Boken innehåller veckomatsedlar med färgglada bilder och där maträtterna bygger på varandra för att underlätta både tillagning, inköp och planering. Författare är Margareta Frost-Johansson, beställes via e-post: margareta.frost@hush.se Kostar vid köp upp till 25 böcker 35 kr/styck, vid köp fler än 50 böcker 25 kr/styck. Eva Söderqvist Nya kapitel i Rikshandboken Från och med sommaren 2010 finns uppdaterade kapitel i Rikshandboken på www.growingpeople.se Mat och näring Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS Vaccinationer när, hur och varför? För att kunna läsa texterna i Rikshandboken måste du vara inloggad! 7

Utbildning/fortbildning 2010 5-6 okt Hur mår våra barn? Ramnäs Hotell & Konferens eller Internatutbildning. Startar kl.14:00 dag 1. 19-20 okt Anmälan via Lärcentrum. 28 okt, 16 nov Att växa som föräldragruppsledare och 2 dec Hakon Hotell & Konferens, Västerås Pilotutbildning för 12-14 sjuksköterskor och barnmorskor. Sista anmälningsdag 8 oktober. Eva-träffar kl. 13:30-16:30 8, 9, 23 nov Västerås, logopedmott, konferensrummet, ingång 7, C-las 22 nov Köping, konferensrum 5, Ullvi-Tuna VC, 1 tr. 25 nov Norberg, BVC. 6 dec Föräldrastöd i grupp kl. 13:00-16:30 Inbjudan kommer. Anknytning Utbildning i ämnet Anknytning planeras tillsammans med kommunernas familjecentraler/familjecentrum i länet. Datum är bestämt till 25 januari 2011. Inbjudan kommer i november. xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 28 handlar om barnets rätt att gå i skolan. Alla barn ska gå i grundskolan. Det ska vara gratis. Länderna ska se till att flera barn får gå i gymnasiet och annan högre utbildning. Rika länder ska hjälpa fattiga länder. 8

Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare...021-17 55 82 e-post: kerstin.werner@ltv.se Eva Söderqvist Vårdutvecklare 021-17 39 86 e-post: eva.soderqvist@ltv.se Karita Törnros Teamsekreterare......021-17 31 09 e-post: karita.tornros@ltv.se Ingegerd Solberger Psykologkonsult. 021-17 55 25 e-post: ingegerd.solberger@ltv.se Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, 721 89 Västerås www.ltv.se/bhvltv 9