VERKSTÄLLIGHETSPROCESSEN

1 VERKSTÄLLIGHETSPROCESSEN Verbala beskrivningar av processtegen i nivå 4 för resp. processteg i nivå 3. 1.1.1 Registrera ansökan...2 1.1.2 Pröva ansökan...6 1.2.1 Välja utredningsväg...11 1.2.2 Hitta tillgångar resp. samla information...15 1.2.3 Bedöma information...22 1.2.4 Välja åtgärd...28 1.3.1 Utföra åtgärd...31 1.3.2 Vidta följdåtgärder...38 1.4.2 Redovisa information...44

2 1.1.1 REGISTRERA ANSÖKAN Betalmål och handräckningsmål. 1.1.1.1 Föra in uppgift i databas. Att registrera uppgifter från ansökan i datasystemet så att den kan identifieras och bearbetas samt bli tillgänglig för parter och andra intressenter. Borgenär. Annan sökande. Ombud. Ansökan om verkställighet. (avseende utmätning, handräckning m.m.) Registrerad information. 1.1.1.2 Bedöma kompletteringsbehov. krav I det här processteget (se syfte ovan) tas ansökan om verkställighet emot och ankomststämplas. Mottagandet sker antingen elektroniskt via fil, manuellt via post eller vid besök. Målet ges ett diarienummer. Mål som kommer in maskinellt tilldelas diarienummer automatiskt. Uppgifter om diarienummer, ankomstdatum, parter, ev. sökandens ombud och vilken typ av verkställighet som sökts är nödvändiga för att registrera in målet i datasystemet. I betalmål registreras även kapital, upplupen ränta, kostnader, räntesats, grundavgift, vilken typ av exekutionstitel, datum för exekutionstitel samt instans. I anmärkningsfältet anges exempelvis uppgifter om anvisad egendom. I mål som avser handräckning registreras adress, typ av objekt, handräckningsåtgärd, grundavgift och vilken typ av exekutionstitel, datum för exekutionstitel samt instans. I mål som avser återtagning registreras andra för målet specifika uppgifter.

3 Genom registreringen blir informationen tillgänglig i datasystemet för bearbetning och för allmänheten. Ansökan i enskilt mål ska innehålla viss information t.ex. uppgifter om enskild svarandes telefonnummer eller adress till arbetsplats, och även dessa registreras. Avseende allmänt mål ställs inte samma krav. Sökanden i enskilt mål får maskinell information om registrerat mål. Manuella allmänna mål hanteras i särskild ordning där diarieföring sker först efter att målet granskats. Löpande skuldebrev som inges med ansökan är en handling som ska diarieföras och ges ett s.k. värdenummer. Numret är en uppgift som ska registreras i målet för att möjliggöra identifiering. Denna diarieföring har en egen hantering.

4 Betalmål och handräckningsmål. 1.1.1.2 Bedöma kompletteringsbehov. Att bedöma innehållet i målet och ge sökanden tillfälle att avhjälpa eventuell brist innan det avgörs om målet är verkställbart. 1.1.1.1 Föra in uppgift i databas. Registrerad information. Fullständigt mål. Ett mål som har kompletterats eller inte har behövt kompletteras. (till 1.1.2.1 Avgöra verkställbarhet) Ofullständigt mål. Ett mål där sökanden har beretts tillfälle att komplettera men inte utnyttjat den möjligheten. (till 1.1.2.1 Avgöra verkställbarhet) 1.1.2 Pröva ansökan, 1.1.2.1 Avgöra verkställbarhet. krav I det här processteget (se syfte ovan) görs en bedömning om ansökan i enskilt mål behöver kompletteras med någon uppgift eller handling. t.ex.: om parterna i målet överensstämmer med exekutionstitel, om behörig person undertecknat ansökan, om fullmakt att företräda sökanden finns, om sökanden är behörig, exempelvis myndig. om överlåtelsehandling behövs, om rätt handlingar finns i målet, om ansökan innehåller rätt belopp, om lagakraftbevis krävs (t.ex. dom i avhysningsmål). Om brist föreligger anmodas sökanden skriftligen att komplettera sin ansökan inom 14 dagar och meddelas att målet avvisas om komplettering inte inkommer. Anmodan bevakas.

5 De vanligaste orsakerna till komplettering är att överlåtelsehandlingar, exekutionstitel, värdehandlingar och underskrift av vårdnadshavare, saknas.

6 1.1.2 PRÖVA ANSÖKAN Betalmål och handräckningsmål. 1.1.2.1 Avgöra verkställbarhet. Att genom en formell och materiell prövning avgöra om målet är verkställbart så att parternas rätt tillvaratas. 1.1.1 Registrera ansökan, 1.1.1.2 Bedöma kompletteringsbehov. Fullständigt mål. Ett mål som har kompletterats eller inte har behövt kompletteras. (från 1.1.1.2 Bedöma kompletteringsbehov) Ofullständigt mål. Ett mål där sökanden har beretts tillfälle att komplettera men inte utnyttjat den möjligheten. (från 1.1.1.2 Bedöma kompletteringsbehov) Verkställbart mål. (till 1.1.2.2 Underrätta och bevaka avitid) Mål med materiell brist. (till 1.1.2.3 Avslå) Mål med formell brist. (till 1.1.2.4 Avvisa) 1.1.2.2 Underrätta och bevaka avitid. 1.1.2.3 Avslå. 1.1.2.4 Avvisa. krav I det här processteget (se syfte ovan) görs en bedömning om målet är verkställbart. Det görs dels en prövning om formella krav är uppfyllda dels en materiell prövning av målet, t.ex. med avseende på exekutionstitel, överlåtelsekedjan eller fullmakten. Vid bedömningen kan det antingen konstateras att målet är verkställbart eller att det inte är verkställbart på grund av formell eller materiell brist. I maskinella allmänna mål prövas inte verkställbarheten.

7 Betalmål och handräckningsmål. 1.1.2.2 Underrätta och bevaka avitid. Att underrätta gäldenären/svaranden om att en ansökan om verkställighet har inkommit så att denne ges möjlighet att göra rätt för sig eller invända mot den begärda verkställigheten. 1.1.2.1 Avgöra verkställbarhet. Verkställbart mål. Underrättat mål med utgången avitid. 1.2.1. Välja utredningsväg, 1.2.1.1 Hämta klassificeringsuppgifter. krav I det här processteget (se syfte ovan) bekräftas verkställbarheten, underrättas gäldenären/svaranden om målet samt bevakas avitid. Bekräfta verkställbarhet Om ett enskilt mål har godkänts för verkställighet bekräftas detta genom en registrering. Underrätta om mål Underrättelse om målet skickas maskinellt eller manuellt till gäldenären/svaranden. Underrättelse avseende betalmål innehåller bl.a. uppgifter om vem som sökt verkställighet, grunden för verkställighet, belopp samt information om vad KFM kan vidta för åtgärder och inom vilken tid gäldenären har möjlighet att göra rätt för sig innan KFM vidtar åtgärder. Underrättelse avseende avhysningsmål innehåller bl.a. uppgifter om vem som sökt verkställighet, grunden för verkställighet, vilken lokal/bostad avhysningsåtgärden avser samt information om vad KFM kan vidta för åtgärder, men innehåller ingen uppgift om tidsfrist för svaranden att göra rätt för sig innan KFM vidtar åtgärder. Underrättelse avseende annat handräckningsmål innehåller bl.a. uppgifter om vem som sökt verkställighet, grunden för verkställighet, vilken åtgärd som ansökan avser samt information om vad KFM kan vidta för åtgärder. I mål där gäldenären är under 18 år skickas information till överförmyndare enligt Underrättelse till överförmyndare om inkommen ansökan om verkställighet gentemot underårig.

8 Bevaka avitid Den tid som gäldenären/svaranden har möjlighet att göra rätt för sig innan KFM vidtar åtgärder avvaktas och bevakas. I vissa mål, t.ex. kvarstad, betalningssäkring eller i annat mål där det har bedömts att det föreligger fara i dröjsmål, underrättas inte gäldenären/svaranden innan utredning och verkställighet påbörjas. Mål avseende gäldenär med inledd eller beslutad skuldsanering underrättas genom ett särskilt missiv.

9 Betalmål och handräckningsmål. 1.1.2.3 Avslå. Att tillvarata gäldenärens/svarandens rätt genom att neka verkställighet av materiellt bristfällig ansökan så att verkställighet inte sker på felaktig grund. 1.1.2.1 Avgöra verkställbarhet. Mål med materiell brist. Beslut om avslag. 1.4.2 Redovisa information, 1.4.2.1 Skapa redovisningshandling. krav I det här processteget (se syfte ovan) fattas beslut om avslag i det fall ett mål inte är verkställbart på grund av materiell brist, t.ex. då en fordran inte har förfallit till betalning enligt exekutionstiteln.

10 Betalmål och handräckningsmål. 1.1.2.4 Avvisa. Att tillvarata gäldenärens/svarandens rätt genom att neka verkställighet av formellt bristfällig ansökan så att verkställighet inte sker på felaktig grund. 1.1.2.1 Avgöra verkställbarhet. Mål med formell brist. Beslut om avvisning. 1.4.2 Redovisa information, 1.4.2.1 Skapa redovisningshandling. krav I det här processteget (se syfte ovan) fattas ett beslut om avvisning om målet fortfarande är ofullständigt efter begäran om komplettering. Anmodan om komplettering måste ha skett skriftligt för att målet ska kunna avvisas. Om begärd komplettering med lagakraftbevis vid avhysning inte har skett inom föreskriven tid, och tiden för överklagande har gått ut, avvisas målet.

11 1.2.1 VÄLJA UTREDNINGSVÄG Betalmål och handräckningsmål. 1.2.1.1 Hämta klassificeringsuppgifter. Att hämta dokumenterad och registrerad information om mål och gäldenär/svarande så att val av utredningsstrategi kan ske. 1.1.2 Pröva ansökan, 1.1.2.2 Underrätta och bevaka avitid. 1.3.2 Vidta följdåtgärder, B 1.3.2.2 b Avsluta bevakning av plan. Underrättat mål med utgången avitid. - Bevakningstiden efter underrättelsen i målet har gått ut. (från 1.1.2 Pröva ansökan, 1.1.2.2 Underrätta och bevaka avitid). Slutbevakad plan. Bevakningstiden efter tidigare avslutad tillgångsundersökning har gått ut. (från 1.3.2 Vidta följdåtgärder, B 1.3.2.2 b Avsluta bevakning av plan). Klassificeringsinformation. En samlad bild av sådan dokumenterad och registrerad information om mål och gäldenär/svarande som behövs för att välja utredningsstrategi. 1.2.1.2 Välja utredningsstrategi. krav I det här processteget (se syfte ovan) hämtas sådan information om mål och gäldenär/svarande som behövs för att i nästa steg kunna göra en klassificering och välja utredningsstrategi, dvs. avgöra om och hur efterforskning av tillgångar ska inledas. Sådan information finns dels i ansökan, dels i olika register (t.ex. INIT, Skattekonto, Näringslivsregister) och, i förekommande fall, i gäldenärsjournal. Mängden och typen av information som finns tillgänglig i dessa källor kan variera stort. Har gäldenären/svaranden t.ex. varit föremål för tillgångsundersökning eller åtgärder tidigare, eller om det pågår tillgångsundersökning eller åtgärder, finns det vanligtvis mer uppgifter att hämta. Exempel på uppgifter som hämtas om mål: Typ av begärd verkställighet och förpliktelse som ansökan avser (krav på betalning, handräckningsåtgärd m.m.).

12 Uppgift i ansökan om anvisad egendom till utmätning. Skuldens storlek och vad den avser. Exempel på uppgifter som hämtas om gäldenär/svarande: Om gäldenären är en juridisk eller fysisk person. Om gäldenären bedriver näringsverksamhet: typ och omfattning av verksamheten. Uppgift om pågående eller avslutade åtgärder och tillgångsundersökningar. Processteget påbörjas i vissa fall utan att det finns ett underrättat mål eller utan att avitiden har gått ut. Det kan t.ex. ske när målet samordnas med andra mål eller avser kvarstad, betalningssäkring, eller i annat mål där det har bedömts att det föreligger fara i dröjsmål.

13 Betalmål och handräckningsmål. 1.2.1.2 Välja utredningsstrategi. Att välja en strategi för den inledande tillgångsundersökningen resp. handräckningsutredningen så att den anpassas till det enskilda fallet. 1.2.1.1 Hämta klassificeringsuppgifter. Klassificeringsinformation. En samlad bild av sådan dokumenterad och registrerad information om mål och gäldenär/svarande som behövs för att välja utredningsstrategi. Utredningsstrategi i betalmål. En strategi för hur tillgångsundersökning ska inledas. (till B 1.2.2.1 Inleda anpassad tillgångsundersökning). Utredningsstrategi i handräckningsmål. En strategi för hur handräckningsutredning ska inledas. (till H 1.2.2.1 Inleda anpassad handräckningsutredning). Underlag för val av åtgärd. Information om tidigare tillgångsundersökning eller pågående åtgärd. (till B 1.2.4.1 Bestämma åtgärd). 1.2.2 Hitta tillgångar resp. samla information, B 1.2.2.1 Inleda anpassad tillgångsundersökning. 1.2.2 Hitta tillgångar resp. samla information, H 1.2.2.1 Inleda anpassad handräckningsutredning. 1.2.4 Välja åtgärd, B 1.2.4.1 Bestämma åtgärd. krav I det här processteget (se syfte ovan) indelas mål och gäldenär/svarande i olika kategorier med den hämtade informationen som underlag. Klassificeringen ska dels leda till ett avgörande om tillgångsundersökning ska inledas eller inte, dels hur den i förkommande fall ska inledas. Tillgångsundersökning ska inte inledas Om det finns en tidigare tillgångsundersökning eller pågående åtgärd, som enligt verksamhetsregel kan ligga till grund för val av åtgärd, behöver tillgångsundersökning inte inledas. I sådant fall förbigås processtegen 1.2.2 Hitta tillgångar resp. samla information och 1.2.3 Bedöma information. Processteget 1.2.4 Välja åtgärd startar då direkt. Tillgångsundersökning ska inledas Om det inte finns en tidigare tillgångsundersökning eller pågående åtgärd

14 enligt ovan anpassas utredningstrategin huvudsakligen utifrån olika klassificeringar. Klassificeringarna bygger på flera kriterier och kan vara systematiserade och kopplade till verksamhets*, men också specifikt anpassade till det enskilda fallet. Exempel på information som kan utgöra kriterier vid klassificeringen anges i föregående processteg 1.2.1.1 Hämta klassificeringsuppgifter. Utredning i handräckningsmål Valet av utredningsstrategi när ansökan avser handräckningsmål anpassas främst utifrån den typ av verkställighetsåtgärd som begärs, men också utifrån den information om svaranden som har framkommit i föregående steg. Vanligast förekommande är avhysningar från bostad eller från annat än bostad, t.ex. lokal eller parkeringsplats, andra handräckningar såsom s.k. särskild handräckning där sökanden har ett annat visst specifikt anspråk eller kvarstad som avser bättre rätt till viss egendom. *Verksamhets för klassificeringar och strategier kommer att utformas.

15 1.2.2 HITTA TILLGÅNGAR RESP. SAMLA INFORMATION Betalmål. B 1.2.2.1 Inleda anpassad tillgångsundersökning. Att söka uppgifter som ger indikationer om tillgångar och andra förhållanden så att tillgångsundersökningen kan avgränsas och därigenom effektiviseras. 1.2.1 Välja utredningsväg, 1.2.1.2 Välja utredningsstrategi. 1.2.3 Bedöma information, B 1.2.3.2 Bedöma ytterligare utredningsbehov. Utredningsstrategi i betalmål. En strategi för hur tillgångsundersökning ska inledas. (från 1.2.1 Välja utredningsväg, 1.2.1.2 Välja utredningsstrategi). Behov av ytterligare tillgångsundersökning. En bedömning att mer information om gäldenärens tillgångsförhållanden behövs. (från 1.2.3 Bedöma information, B 1.2.3.2 Bedöma ytterligare utredningsbehov). Tillgångsindikationer. Information som tyder på att gäldenären kan äga tillgång. B 1.2.2.2 Undersöka tillgångsförhållanden. krav I det här processteget (se syfte ovan) inleds tillgångsundersökningen genom att uppgifter som indikerar tillgångar och andra förhållanden hämtas så att den fortsatta tillgångsundersökningen kan inriktas utifrån dessa. Efterforskningen inleds i omfattning och inriktning utifrån den strategi som har lagts fast i föregående processteg. Inriktningen styrs även av den utmätningsordning som ska tillämpas vid en eventuell kommande utmätningsåtgärd, vilket bl.a. innebär att uppgifter om viss typ av tillgång söks i första hand, t.ex. bankmedel. Uppgifter om tillgångar och andra förhållanden hämtas i normalfallet främst från gäldenären och från olika register: Gäldenären kontaktas och tillfrågas om tillgångar och sådana andra förhållanden som har betydelse för att kunna bedöma möjligheten att utmäta. Gäldenärens upplysningar kan i många fall utgöra tillräcklig grund för kommande bedömning och kombineras vid behov med att

16 dessa kontrolleras mot uppgifter i register. Uppgifter efterforskas i de register KFM har tillgång till och, i förekommande fall, gäldenärsjournal. Uppgifter söks generellt i skatteregistret och bilregistret. Uppgifter efterforskas i specifika källor om gäldenären är näringsidkare, t.ex. Näringslivsregistret, skattekontot samt eventuell branschspecifik efterforskning. Uppgifter som tyder på att gäldenären kan äga viss tillgång kan vara registeruppgift eller uppgift från gäldenären (om t.ex. bil, fastighet, värdepapper, inkomst, bankkonto). Indikationer om andra förhållanden kan vara registeruppgift eller uppgift från gäldenären om civilstånd, försörjningsbörda, boendeförhållanden m.m.

17 Betalmål. B 1.2.2.2 Undersöka tillgångsförhållanden. Att utifrån indikationer om gäldenärens tillgångsförhållanden undersöka om gäldenären äger tillgångar så att det går att avgöra om de kan utmätas. B 1.2.2.1 Inleda anpassad tillgångsundersökning. Tillgångsindikationer. Information som tyder på att gäldenären kan äga tillgång. Klarlagda tillgångsförhållanden. 1.2.3 Bedöma information, B 1.2.3.1 Bedöma tillgång. krav I det här processteget (se syfte ovan) fortsätter tillgångsundersökningen genom att de uppgifter som i föregående processteg indikerade vissa tillgångsförhållanden undersöks och kontrolleras. Undersökningen sker med beaktande av den utmätningsordning som ska tillämpas vid en eventuell utmätning. Vilka undersökningsinsatser som behövs beror på vilken information som föreligger i det enskilda fallet. Tillgångsundersökningen avgränsas utifrån denna och den strategi som har styrt den inledande tillgångsundersökningen. I anslutning till att tillgångar påträffas i tillgångsundersökningen utreds eller bedöms också äganderättsförhållandena betr. dessa. Om tredje man bedöms kunna lämna upplysningar om tillgångar och andra förhållanden görs riktade förfrågningar. t.ex. till arbetsgivare, försäkringskassan, a-kassa m.fl. om inkomst, till banker resp. VPC om banktillgodohavande, fonder, aktier, till inskrivningsmyndighet, bostadsrättsförening, panthavare m.fl. om fastighet eller bostadsrätt, till sekundogäldenär om kundfordringar. Upplysningar om tillgångar kan även efterforskas i räkenskapshandlingar. Tillgångar i verksamhetslokal resp. bostad, eller på annan plats,

18 efterforskas genom att en utmätningsförrättning genomförs där de förväntas kunna påträffas.

19 Handräckningsmål. H 1.2.2.1 Inleda anpassad handräckningsutredning. Att hämta grundläggande information om handräckningssituationen så att det går att avgöra vilka handräckningsförhållanden som behöver undersökas. 1.2.1 Välja utredningsväg, 1.2.1.2 Välja utredningsstrategi. Utredningsstrategi i handräckningsmål. En strategi för hur handräckningsutredningen ska inledas. Grundläggande information. Grundläggande information om handräckningsförhållandena. H 1.2.2.2 Klarlägga handräckningsförhållanden. krav I det här processteget (se syfte ovan) inleds utredningen utifrån den strategi som har lagts fast i föregående processteg, i syfte att få en kunskap om vilka förhållanden som behöver undersökas ytterligare. Vanligtvis hämtas grundläggande information om handräckningsförhållanden från parterna, svaranden och sökanden, men kan även hämtas hos annan, t.ex. fastighetsskötare. Vilken typ av information som behövs styrs av den verkställighetsåtgärd som har begärts. Vid avhysning från bostad efterfrågas bl.a. följande information: Vilket bohag eller annan egendom som finns i bostaden samt om det finns husdjur. Om det finns egendom i bostaden som kan förmodas tillhöra tredje man. Vilka som bor i bostaden; om det finns barn i familjen, om det finns någon inneboende. Om det förekommer uthyrning i andra hand och i så fall till vem m.m. Om svaranden avser att avflytta eller själv ta hand om sin egendom vid avhysningstillfället eller tidigare. Om sökanden vill omhänderta och förvara avhysningsgodset. Vid avhysning från verksamhetslokal efterfrågas bl.a. följande information: Vilken egendom som finns i lokalen.

20 Om det bedrivs verksamhet i lokalen. Om lokalen utgör arbetsplats för anställda eller andra och hur många. Om det förekommer uthyrning i andra hand och i så fall till vem m.m. Om det finns egendom i lokalen som kan förmodas tillhöra tredje man, t.ex. leasingegendom. Om svaranden avser att avflytta eller själv ta hand om sin egendom vid avhysningstillfället eller tidigare. Om sökanden vill omhänderta och förvara avhysningsgodset. Vid annan handräckning än avhysning efterfrågas specifik information utifrån den begärda verkställigheten, men generellt kan t.ex. vara: Om svaranden har utfört eller avser att utföra den begärda åtgärden. En mängd följdfrågor kan i samtliga fall uppkomma beroende på vilken information som lämnas.

21 Handräckningsmål. H 1.2.2.2 Klarlägga handräckningsförhållanden. Att klarlägga handräckningsförhållandena så att en bedömning kan ske av vilka resurser som behövs för att genomföra handräckningen. H 1.2.2.1 Inleda anpassad handräckningsutredning. Grundläggande information. Grundläggande information om handräckningsförhållandena. Klarlagda handräckningsförhållanden. 1.2.3 Bedöma information, H 1.2.3.1 Bedöma resursbehov. krav I det här processteget (se syfte ovan) klarläggs handräckningssituationen så långt det är möjligt för att bedöma resursbehov, kostnader och förberedelser för genomförandet. Att klarlägga helheten innebär att skaffa information om hur förhållandena överensstämmer med den grundläggande informationen som har hämtats in. Det sker vanligtvis genom undersökning vid besök på plats men också genom att kompletterande information hämtas, t.ex. upplysningar från socialtjänsten eller polisen. Om svaranden i avhysningsmål anträffas vid undersökning av förhållandena på plats, delges denne samtidigt underrättelse om målet.

22 1.2.3 BEDÖMA INFORMATION Betalmål. B 1.2.3.1 Bedöma tillgång. Att bedöma gäldenärens tillgångar så att det går att avgöra om utmätning ska ske. 1.2.2 Hitta tillgångar resp. samla information, B 1.2.2.2 Undersöka tillgångsförhållanden. Klarlagda tillgångsförhållanden. Utmätningspotential. B 1.2.3.2 Bedöma ytterligare utredningsbehov. krav I det här processteget (se syfte ovan) bedöms informationen om gäldenärens tillgångförhållanden. Det kan vara en specifik uppgift om viss tillgång eller en samlad uppfattning t.ex. beträffande egendom i bostad. I det första fallet är den bedömningen oftast mer omfattande och specifik, medan den i det senare fallet är mer övergripande och i vissa fall enbart med ett antagande som grund, t.ex. när egendom i bostad antas sakna utmätningsbart värde. Bedömningen innefattar i huvudsak tillgångens ekonomiska värde, beneficieprövning, dvs. om tillgången helt eller delvis ska förbehållas gäldenären, samt kostnader för det exekutiva förfarandet. Utifrån dessa kriterier bedöms om tillgången har ett övervärde som kan tas i anspråk genom utmätning. De olika bedömningar som sker kan vara omfattande, t.ex. betr. fastigheter, bostadsrätter olika typer av lös egendom, med efterforskning av pantsättningsförhållanden, besiktnings- och värderingsinsatser, kostnadsutredningar m.m. Ekonomiskt värde Exempel på hur det ekonomiska värdet bedöms för vissa typer av tillgångar: Bankmedel, aktier, obligationer, optioner m.m. bedöms utifrån det tillgodohavande resp. värde som bank eller annan har meddelat. Inkomst bedöms utifrån den uppgift som inkomstkälla har meddelat och

23 det skatteavdrag som är känt. Fordran bedöms utifrån det fordringsbelopp som gäldenären har meddelat samt utifrån vad som är känt huruvida fordran är säker. Lös egendom bedöms efter uppskattning utifrån erfarenhet eller information från annan källa t.ex. söksidor på Internet, eller av sakkunnig. Pantbrev i fastighet bedöms efter pantbrevsutredning och vad som är känt om fastighetens värde. Fastighet bedöms utifrån kännedom om marknadsläget i det enskilda fallet eller av sakkunnig. Beneficieprövning Beneficieprövning sker om gäldenären är en fysisk person. Det avgörs om tillgång av något skäl helt eller delvis ska undantas från utmätning t.ex. på grund av att den behövs för gäldenärens försörjning. Det kan gälla tillgångar avseende såväl lösegendom som inkomst. Om egendomen som ska bedömas utgör inkomst sker detta istället genom beräkning av s.k. förbehållsbelopp. Exekutiva kostnader Kostnader för det exekutiva förfarandet som t.ex. omhändertagande (transportkostnad och magasineringskostnad), värderingskostnad, försäljningskostnader m.m. beräknas. Exekutivt värde - tillgängligt för utmätning Det övervärde som kan tas i anspråk genom utmätning beräknas genom att minska det ekonomiska värdet med exekutiva kostnader och den del av värdet som i förekommande fall omfattas av beneficium, dvs. ska undantas från utmätning, och i vissa fall förbehållas gäldenären vid en exekutiv försäljning eller vid verkställighet av utmätning av lön.

24 Betalmål. B 1.2.3.2 Bedöma ytterligare utredningsbehov. Att bedöma om ytterligare tillgångar skulle kunna påträffas och/eller om det finns underlag för att välja åtgärd. B 1.2.3.1 Bedöma tillgång. Utmätningspotential. Kunskap huruvida det är möjligt att utmäta tillgångar som tillhör gäldenären. Underlag för val av åtgärd. Bedömning att åtgärd kan väljas. (till 1.2.4 Välja åtgärd, B 1.2.4.1 Bestämma åtgärd) Behov av ytterligare tillgångsundersökning. Bedömning att ytterligare tillgångsundersökning behövs. (till 1.2.2 Hitta tillgångar resp. samla information, B 1.2.2.1 Inleda anpassad tillgångsundersökning) 1.2.4 Välja åtgärd, B 1.2.4.1 Bestämma åtgärd. 1.2.2 Hitta tillgångar resp. samla information, B 1.2.2.1 Inleda anpassad tillgångsundersökning. krav I det här processteget (se syfte ovan) bedöms om det är möjligt att utmäta tillgångar som tillhör gäldenären. Bedömningen kan antingen ligga till grund för val av åtgärd i nästa steg, dvs. utmäta tillgång resp. avsluta tillgångsundersökning och/eller leda fram till att ytterligare tillgångsundersökning om gäldenärens tillgångsförhållanden behövs. Situationer som ger underlag för val av åtgärd: Om det kan konstateras att det finns tillgång som går att utmäta. Om det kan konstateras att det inte finns utmätningsbar tillgång och inga indikationer finns som tyder på att tillgångar skulle kunna påträffas vid ytterligare efterforskning. Om det vid en jämförelse mellan det utmätningsbara värdet och skuldens storlek bedöms att en utmätning inte skulle täcka skulden och inga indikationer finns som tyder på att tillgångar skulle kunna påträffas vid ytterligare efterforskning. Situationer som leder till behov av mer information: Om det finns indikationer tyder på att tillgångar skulle kunna påträffas vid ytterligare efterforskning.

25 Om det vid en jämförelse mellan det utmätningsbara värdet och skuldens storlek bedöms att en utmätning inte skulle täcka skulden och det finns indikationer som tyder på att tillgångar skulle kunna påträffas vid ytterligare efterforskning.

26 Handräckningsmål. H 1.2.3.1 Bedöma resursbehov. Att bedöma vilka resurser som behövs för att genomföra handräckningen så att kostnader kan beräknas och handräckningsmetod bestämmas. H 1.2.2.2 Klarlägga handräckningsförhållanden. Klarlagda handräckningsförhållanden. Kunskap om omfattning. En bedömning av vilka resurser som kan krävas för att verkställa den begärda handräckningen. H 1.2.3.2 Beräkna kostnader. krav I det här processteget (se syfte ovan) bedöms omfattningen av de insatser som behövs för ett genomförande av handräckningen. Som grund för bedömningen ligger den information som har framkommit i föregående processteg. Vid avhysning utreds vilka åtgärder som kan behöva vidtas betr. den egendom som förväntas bli påträffad, t.ex. vad som ska omhändertas och förvaras resp. slängas samt vilka resurser detta kräver. Exempel på vanliga resursbehov vid avhysningar: Transport av egendom för förstöring eller förvaring. Magasineringsutrymmen. Lås och låsbyten. Omhändertagande och förvaring av husdjur. er av polisen och socialtjänsten. Annan särskild kompetens, t.ex. för demontering av egendom/anläggning m.m. vid avhysning från annat än bostad. er som kan behövas vid annan handräckning än avhysning varierar beroende på den åtgärd som avses. Det är inte ovanligt att resurserna, som kan vara såväl omfattande som speciella, behöver utredas ingående.

27 Handräckningsmål. H 1.2.3.2 Beräkna kostnader. Att utifrån resursbehov beräkna kostnader så att en anpassad handräckningsmetod kan bestämmas. H 1.2.3.1 Bedöma resursbehov. Kunskap om omfattning. En bedömning av vilka resurser som kan krävas för att verkställa den begärda handräckningen. Underlag för val av åtgärd. Bedömning att åtgärd kan väljas. 1.2.4 Välja åtgärd, H 1.2.4.1 Bestämma handräckningsmetod. krav I det här processteget (se syfte ovan) bedöms kostnader för de resurser som behövs för genomförandet av handräckningen och vilka av dessa som kommer att belasta svaranden resp. sökanden samt hur stor risken är att staten kommer att få stå för kostnaden. Kostnaderna för de flesta resursbehov kan beräknas utifrån de avtal som finns för olika tjänster som t.ex. transport och magasinering, vilket är normalfallet för avhysningar. Vid vissa avhysningar, och vid andra handräckningar än avhysningar, är insatserna så speciella eller omfattande att offert kan behöva infordras för att kostnaden ska kunna beräknas.

28 1.2.4 VÄLJA ÅTGÄRD Betalmål. B 1.2.4.1 Bestämma åtgärd. Att utifrån den samlade bedömningen avgöra vilken åtgärd som utredningen ska leda fram till så att den kan verkställas. 1.2.1 Välja utredningsväg, 1.2.1.2 Välja utredningsstrategi. 1.2.3 Bedöma information, B 1.2.3.2 Bedöma ytterligare utredningsbehov. Underlag för val av åtgärd. Bedömning att åtgärd kan väljas. Utmäta tillgång. Ett avgörande att viss tillgång ska utmätas. (till 1.3.1 Utföra åtgärd, B 1.3.1.1 a Förklara tillgång utmätt) Avsluta tillgångsundersökning. Ett avgörande att tillgångsundersökningen ska avslutas. (till 1.3.1 Utföra åtgärd, B 1.3.1.1 b Färdigställa tillgångsundersökning) 1.3.1 Utföra åtgärd, B 1.3.1.1 a Förklara tillgång utmätt. 1.3.1 Utföra åtgärd, B 1.3.1.1 b Färdigställa tillgångsundersökning. krav I det här processteget (se syfte ovan) bestäms om utmätning ska ske och/eller om tillgångsundersökningen ska färdigställas, dvs. avslutas. Avgörandet sker utifrån det underlag som antingen har tagits fram i föregående processteg eller i steget 1.2.1.2 Välja utredningsstrategi. I det senare fallet bygger avgörandet på information om tidigare tillgångsundersökning alternativt information om pågående åtgärd. Om utmätning ska ske bestäms också vilken eller vilka tillgångar som ska utmätas. Om informationen i underlaget innehåller uppgift om flera tillgångar som kan utmätas rangordnas dessa enligt i utmätningsordningen och jämförs med skuldens storlek för att klarlägga om en eller flera tillgångar behöver tas i anspråk. Om gäldenären har anvisat egendom till utmätning kan detta påverka rangordningen ovan.

29 Handräckningsmål. H 1.2.4.1 Bestämma handräckningsmetod. Att utifrån kända förhållanden bestämma handräckningsmetod så att relevanta förberedelser kan vidtas. 1.2.3 Bedöma information, H 1.2.3.2 Beräkna kostnader. Underlag för val av åtgärd. Bedömning att åtgärd kan väljas. Vald handräckningsmetod. Ett avgörande att handräckning ska verkställas enligt en vald metod. H 1.3.1.1 Förbereda handräckning. krav I det här processteget (se syfte ovan) bestäms med vilken metod handräckningen ska utföras utifrån bedömningen som gjorts i föregående steg avseende såväl omfattning som beräknade kostnader. Omständigheterna i det enskilda fallet är styrande vid valet av metod för såväl avhysning som annan handräckning. Omständigheter som påverkar valet av metod vid avhysning kan t.ex. vara: Om egendomen ska tas om hand, säljas eller förstöras. Om egendomen kräver särskild hantering, exempelvis husdjur, farligt gods eller avfall. Om sökanden kan och vill magasinera egendomen. Om svaranden har en ny bostad eller har möjlighet att anvisa plats dit egendomen kan flyttas. Om det finns ett särskilt behov av att avhysningen genomförs snabbt, exempelvis beroende på störning, hot eller annat. Om det finns en risk med att förvara egendomen i lägenheten under en kortare period. Om förpliktelsen lämpar sig för att verkställighet sker på annat sätt än genom att KFM vidtar åtgärder, t.ex. om kostnaderna beräknas bli omfattande kan sökanden ges möjlighet att själv utföra åtgärderna. Vald åtgärd utgörs av någon av följande metoder för att verkställa

30 avhysning eller handräckning. Avhysning från bostad eller lokal Direkt avhysning. Lås- och namnbyte. Stegvis avhysning. Verkställighet genom att svaranden föreläggs att flytta. Övrig handräckning Verkställighet genom att svaranden föreläggs att fullgöra förpliktelsen, att iaktta förbud eller att iaktta annan föreskrift. Ett föreläggande kan kombineras med vite. Verkställighet genomförs av Kronofogdemyndigheten. Verkställighet genomförs av sökanden i enlighet med KFM:s anvisningar

31 1.3.1 UTFÖRA ÅTGÄRD Betalmål. B 1.3.1.1 a Förklara tillgång utmätt. Att tillkännage att viss egendom är utmätt så att utmätningsbeslutet får rättsverkan och kan fullföljas. 1.2.4 Välja åtgärd, B 1.2.4.1 Bestämma åtgärd. Utmäta tillgång. Ett avgörande att viss tillgång ska utmätas. Utmätt tillgång. Ett beslut att viss tillgång är utmätt. B 1.3.1.2 a Säkerställa tillgång. krav I det här processteget (se syfte ovan) förklaras viss egendom utmätt. Det kan ske genom att gäldenären eller annan meddelas att viss egendom är utmätt samt åtgärdens rättsverkningar. Om utmätningen avser lön fattas beslut om att arbetsgivaren eller annan ska göra avdrag i gäldenärens lön vid framtida utbetalningar. Utmätningsförklaringen dokumenteras i en underrättelse om utmätningen, ett s.k. utmätningsbevis, som delges gäldenären. Utmätningen dokumenteras i ett utmätningsprotokoll.

32 Betalmål. B 1.3.1.2 a Säkerställa tillgång. Att vidta åtgärder så att den utmätta tillgången blir säkerställd och kan realiseras. B 1.3.1.1 a Förklara tillgång utmätt. Utmätt tillgång. Ett beslut att viss tillgång är utmätt. Säkerställd tillgång. B 1.3.2.1 a Förbereda försäljning och infordra. krav I det här processteget (se syfte ovan) säkerställs den utmätta egendomen. Det sker främst för att gäldenären inte ska kunna vålla sökanden skada genom att ha tillgång till egendomen, men är också en förutsättning för att egendomen ska kunna realiseras. Säkerställande kan ske på olika sätt, dels beroende på vilken typ av egendom som har utmätts, dels beroende på andra omständigheter. Om t.ex. bankmedel, kundfordringar, pantbrev, fonder eller aktier har utmätts sker säkerställandet genom att banken, sekundogäldenären, panthavare, VPC eller annan delges förbud att utge det utmätta till annan än KFM. Om utmätningen avser lön, säkerställs den genom att arbetsgivaren delges utmätningsbeslutet. Om egendom som utgör lösöre, t.ex. bilar, maskiner, andra inventarier, har utmätts säkerställs utmätningen genom att egendomen omhändertas direkt vid utmätningstillfället om detta är praktiskt möjligt. Om egendomen inte kan omhändertas vid utmätningen säkerställs den genom att den märks eller plomberas och att den som har den i sin besittning meddelas förbud att skingra eller lämna ut egendomen till annan än KFM. Om fastighet har utmätts sker säkerställandet genom att Inskrivningsmyndigheten delges underrättelse om utmätningen. Om bostadsrätt eller hyresrätt har utmätts sker säkerställandet genom att bostadsrättsföreningen resp. fastighetsägaren delges underrättelse om utmätningen.

33

34 Betalmål. B 1.3.1.1 b Färdigställa tillgångsundersökning. Att dokumentera och avsluta tillgångsundersökningen så att parter kan informeras och ny tillgångsundersökning kan planeras. 1.2.4 Välja åtgärd, B 1.2.4.1 Bestämma åtgärd. Avsluta tillgångsundersökning. Ett avgörande om att tillgångstillgångsundersökningen ska avslutas. Avslutad tillgångsundersökning. En sammanställning av utredningsåtgärder. B 1.3.1.2 b Bestämma tid för ny tillgångsundersökning. krav I det här processteget (se syfte ovan) avslutas tillgångsundersökningen genom att den slutligt bedömda informationen sammanställs. I sammanställningen ingår bl.a., dels uppgift om vilka efterforskningar som har utförts och hur påträffade tillgångar har bedömts, dels uppgift med motivering huruvida vissa efterforskningsåtgärder, som t.ex. förrättning i bostad eller verksamhetslokal samt kontakt med gäldenären, har vidtagits eller inte.

35 Betalmål. B 1.3.1.2 b Bestämma tid för ny tillgångsundersökning. Att utifrån avslutad tillgångsundersökning avgöra vid vilken tidpunkt ny tillgångsundersökning ska ske så att bevakning kan inledas. B 1.3.1.1 b Färdigställa tillgångsundersökning. Avslutad tillgångsundersökning. En sammanställning av utredningsåtgärder. Tillgångsrapport och plan. En registrerad avslutad tillgångsundersökning och en bestämd tidpunkt för ny tillgångsundersökning. 1.3.2 Vidta följdåtgärder, B 1.3.2.1 b Inleda bevakning av plan. 1.4.2 Redovisa information, 1.4.2.1 Skapa redovisningshandling. krav I det här processteget (se syfte ovan) avgörs vid vilken tidpunkt tillgångsundersökning ska påbörjas på nytt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och verksamhets. Om omständigheterna inte motiverar ett tidigare datum för omstart av tillgångsundersökningen, bestäms i normalfallet det senaste datum som verksamhetsregeln medger.

36 Handräckningsmål. H 1.3.1.1 Förbereda handräckning. Att med ledning av kända fakta och vald handräckningsmetod förbereda handräckningen så att åtgärden kan genomföras. 1.2.4 Välja åtgärd, H 1.2.4.1 Bestämma handräckningsmetod. Vald handräckningsmetod. Ett avgörande att handräckning ska verkställas. Genomförbar handräckning. H 1.3.1.2 Verkställa handräckning. krav I det här processteget (se syfte ovan) förbereds genomförandet av handräckningen utifrån det resursbehov och de andra omständigheter som har framkommit i tidigare steg. Om svaranden inte har delgetts underrättelse om ansökan avseende avhysning tidigare i processen utförs sådan delgivning i detta steg. Tid för genomförandet meddelas såväl svarande som sökande och, i förekommande fall, tredje man. De resurser som har bedömts som behövliga beställs, t.ex. transport, förvaring, låssmed eller andra tjänster. Om det har bedömts behövligt, kallas polis och socialtjänst att närvara vid genomförandet. I vissa fall föregås beställning av ett upphandlingsförfarande.

37 Handräckningsmål. H 1.3.1.2 Verkställa handräckning. Att genomföra vald åtgärd så att sökandens anspråk tillgodoses. H 1.3.1.1 Förbereda handräckning. Genomförbar handräckning. Verkställd handräckningsåtgärd. Återställd besittning. 1.3.2 Vidta följdåtgärder, H 1.3.2.1 Hantera egendom. krav Svaranden ska i föregående processteg ha delgetts underrättelse avseende ansökan om avhysning. I det här processteget (se syfte ovan) genomförs handräckningsåtgärden enligt den metod som har valts så att sökandens anspråk tillgodoses. Vid avhysning innebär det att svaranden skiljs från besittningen och bostaden eller lokalen överlämnas i sökandens besittning, t.ex. genom överlämnande av nycklar. Vid annan handräckning än avhysning innebär det att KFM, eller sökanden efter KFM:s anvisning, genomför den åtgärd som svaranden har förpliktats att fullgöra. Handräckningsförrättningen dokumenteras. Avhysningsgods dokumenteras genom att det förtecknas och fotograferas. Avhysningsgods som skall förvaras transporteras till magasinering. Gods som bedöms vara sopor kan slängas.

38 1.3.2 VIDTA FÖLJDÅTGÄRDER Betalmål. B 1.3.2.1 a Förbereda försäljning och infordra. Att skapa förutsättningar för ett utfall som tillgodoser intressenterna genom att förbereda och göra den exekutiva försäljningen känd samt genom att infordra sådan egendom som inte ska säljas. 1.3.1 Utföra åtgärd, B 1.3.1.2 a Säkerställa tillgång. Säkerställd tillgång. Marknadsförd försäljning. 1.3.2.2 a Sälja. krav I det här processteget (se syfte ovan) förbereds försäljning samt infordras sådan egendom som inte ska säljas. Förbereda försäljning Egendomen beskrivs och värderas efter utmätningen så att det finns ett underlag vid försäljningen när det ska avgöras vilket bud som kan godtas. Egendomen kan säljas genom auktion eller underhand. Valet av försäljningsform avgörs utifrån exempelvis objektet, prisbild och bästa ekonomiska utfall för våra intressenter. Kända sakägare ges tillfälle att bevaka sin rätt genom att de underrättas om datum då visning resp. försäljning ska ske. Försäljningen av egendomen kungörs och annonseras. Även andra åtgärder kan därutöver vidtas för att göra försäljningen känd, t.ex. genom anslag i KFM:s lokaler eller på annan plats. Infordra Utmätt egendom som inte ska säljas, t.ex. lön, bankmedel, vissa fordringar m.m. infordras genom att arbetsgivare, bank eller annan uppmanas att betala till KFM. Underhandsförsäljning av fastighet behöver inte kungöras.

39 Betalmål. B 1.3.2.2 a Sälja. Att sälja utmätt egendom på ett sådant sätt som tillgodoser intressenternas anspråk. B 1.3.2.1 a Förbereda försäljning och infordra. Marknadsförd försäljning. Betalning. 1.4.1 Redovisa medel. krav I det här processteget (se syfte ovan) ges spekulanter tillfälle att undersöka den utmätta egendomens skick visas den före försäljningen. Visningen syftar till att tillhandahålla egendomen för inspektion då KFM säljer i befintligt skick. Innan auktion avseende fast egendom sker hålls bevakningssammanträde. Bud begärs in och tas emot, varefter prövning sker om det kan godtas. Efter godtaget bud betalar köparen köpeskillingen till KFM. Om köparen efter exekutiv försäljning inte betalar köpeskillingen till KFM måste processen delvis tas om på nytt, t.ex. genom att nytt bud begärs in och prövas eller att processteget 1.3.2 Vidta följdåtgärder tas om i sin helhet. Infordrade medel som inte inbetalas till KFM leder till andra uppföljningsåtgärder. Utmätt egendom, som ska tas in på annat sätt än genom försäljning, t.ex. lön, bankmedel, vissa fordringar m.m. har infordrats och överförs till KFM genom att arbetsgivare, bank eller annan betalar det belopp som avses. Aktiviteten utförs således av extern aktör.

40 Betalmål. B 1.3.2.1 b Inleda bevakning av plan. Att inleda bevakning så att ny tillgångsundersökning påbörjas vid den tidpunkt som har bestämts. 1.3.1 Utföra åtgärd, B 1.3.1.2 b Bestämma tid för ny tillgångsundersökning. Tillgångsrapport och plan. En registrerad avslutad tillgångsundersökning och en bestämd tidpunkt för ny tillgångsundersökning. Bevakning. B 1.3.2.2 b Avsluta bevakning av plan. krav I det här processteget (se syfte ovan) registreras den tidpunkt då ny tillgångsutredning ska påbörjas mot gäldenären utifrån tillgångsrapporten och avgörandet om tidpunkt för ny tillgångsundersökning.

41 Betalmål. B 1.3.2.2 b Avsluta bevakning av plan. Att rapportera när tidpunkten för ny tillgångsundersökning inträffar så att utredningsväg kan väljas. B 1.3.2.1 b Inleda bevakning av plan. Bevakning. Slutbevakad plan. Bevakningstiden efter tidigare avslutad tillgångsundersökning har gått ut. 1.2.1 Välja utredningsväg, 1.2.1.1 Hämta klassificeringsuppgifter. krav I det här processteget (se syfte ovan) kontrolleras den tidpunkt då ny tillgångsundersökning ska påbörjas mot gäldenären utifrån vilket datum som har registrerats. När den registrerade tidpunkten inträffar rapporteras att ny tillgångsundersökning ska inledas. Rapporteringen utgörs av en särskild s.k. arbetsuppgift i inkorgen i INIT.

42 Handräckningsmål. H 1.3.2.1 Hantera egendom. Att förvara och hålla avhysningsgods tillgängligt så att svaranden kan hämta den. 1.3.1 Utföra åtgärd, H 1.3.1.2 Verkställa handräckning. Verkställd handräckningsåtgärd. Återställd besittning. Avslutad hantering av egendom. H 1.3.2.2 Hantera kostnader. krav I det här processteget (se syfte ovan) hanteras egendom som ska förvaras viss tid. I normalfallet förvaras avhysningsgods efter avhysning från bostad genom magasinering under bestämd tid. Magasinering av avhysningsgods utförs i normalfallet efter upphandling av extern tjänst för ändamålet men kan även utföras av sökanden enligt särskilt avtal. Svaranden underrättas om var och under vilken tid egendomen förvaras. Under den tiden har svaranden, eller i förekommande fall, tredje man, möjlighet att hämta sin egendom. Vid annan handräckning än avhysning förekommer normalt ingen hantering eller förvaring av gods/egendom.

43 Handräckningsmål. H 1.3.2.2 Hantera kostnader. Att redovisa kostnader för magasinering av avhysningsgods så att det går att avgöra hur de ska tas ut. H 1.3.2.1 Hantera egendom. Avslutad hantering av egendom. Avslutad handräckning. 1.4.2 Redovisa information, 1.4.2.1 Skapa redovisningshandling. krav I det här processteget (se syfte ovan) hanteras kostnader som har uppstått på grund av hantering av avhysningsgods. Kostnaderna tas ut av svaranden om så är möjligt, i annat fall av sökanden om de avser annat än förvaring. Kostnad för förvaring som inte kan tas ut av svaranden eller genom försäljning stannar på staten. Förvarat avhysningsgods som inte har lösts ut efter viss tid ska säljas om det inte är uppenbart att det saknar försäljningsvärde, då det får slängas. Efter avslutad förvaring upprättas redovisning som visar gods som har slängts, vilket gods som har sålts, på vilket sätt det har sålts, försäljningssumma, förvaringskostnad samt uppkommet överskott resp. underskott. Försäljning av avhysningsgods utförs i normalfallet av extern tjänst som har upphandlats för magasineringen.

44 1.4.2 REDOVISA INFORMATION Betalmål och handräckningsmål. 1.4.2.1 Skapa redovisningshandling. Att sammanställa information så att parterna kan informeras om vad som har skett under målets handläggning. 1.1.2 Pröva ansökan, 1.1.2.3 Avslå. 1.1.2 Pröva ansökan, 1.1.2.4 Avvisa. 1.3.1 Utföra åtgärd, B 1.3.1.2 b Bestämma tid för ny tillgångsundersökning. 1.3.2 Vidta följdåtgärder, H 1.3.2.2 Hantera kostnader. Beslut om avslag (från 1.1.2 Pröva ansökan, 1.1.2.3 Avslå). Beslut om avvisning (från 1.1.2 Pröva ansökan, 1.1.2.4 Avvisa). Tillgångsrapport och plan (från 1.3.1 Utföra åtgärd, B 1.3.1.2 b Bestämma tid för ny tillgångsundersökning.). Avslutad handräckning (från 1.3.2 Vidta följdåtgärder, H 1.3.2.2 Hantera kostnader). Sammanställd information. 1.4.2.2 Distribuera information och handlingar. krav I det här processteget (se syfte ovan) hämtas och sammanställs viss information och handlingar som ska distribueras. När tillgångsundersökning har avslutats hämtas uppgifter som har sammanställts i tillgångsrapport och plan, som bl.a. innehåller uppgift om vilka tillgångar som har eftersökts och bedömts, om gäldenärskontakt har tagits och om förrättning har verkställts, samt uppgift om vid vilken tidpunkt ny tillgångsundersökning ska påbörjas. Uppgifterna har lagrats i processteget 1.3.1 Utföra åtgärd. När handräckning har verkställts sammanställs information om verkställd handräckning. Om handläggningen av ett enskilt mål har avslutats avregistreras det i systemet och redovisningsinformation sammanställs, bl.a. orsaken till att handläggningen avslutats. Om löpande skuldebrev har lämnats in i målet

45 stämplas skuldebrevet med uppgift om vilka belopp som inkommit avseende ränta och kapital. Om beslut om avslag eller avvisning har fattats sammanställs beslutsinformation utifrån vad som har avgjorts i processtegen 1.1.2.1 Avgöra verkställbarhet. Informationen innehåller bl.a. uppgift om motiveringen till beslutet, vem som har fattat det och hur det kan överklagas. Om handläggningen av ett allmänt mål har avslutats avregistreras det i samband med s.k. gallring.

46 Betalmål och handräckningsmål. 1.4.2.2 Distribuera information och handlingar. Att sända information till parterna så att de kan få kännedom om vad ansökan om verkställighet har resulterat i. 1.4.2.1 Skapa redovisningshandling. Sammanställd information. Lämnad information Borgenär. Annan sökande. Ombud. Staten. Gäldenär/svarande. krav I det här processteget (se syfte ovan) skickas sammanställd information och handlingar till olika mottagare. Information i tillgångsrapport och plan skickas till sökanden. Till gäldenär skickas enbart information i tillgångsrapport. Information om verkställd handräckning skickas till svaranden. Adress hämtas från folkbokföringen. Information i beslut om utmätning av lön skickas till gäldenär, sökande och inkomstkälla (t.ex. arbetsgivare). Information i beslut om annan utmätning skickas till gäldenär, sökande och i förekommande fall annan intressent. Information om enskilt mål som har avslutats skickas till sökande. Vissa handlingar som har lämnats in i målet återsänds, t.ex. löpande skuldebrev. Manuell hantering avseende exempelvis bevis om avhysning och redovisning av skuldebrev. När ett enskilt mål avregistrerats skickas en faktura på eventuellt kvarblivna avgifter till sökanden vid nästkommande månadsskifte.