Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Relevanta dokument
Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Energiläget för Södermanland 2016

Förnybarenergiproduktion

fossilbränslefri kommun

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Energigas en klimatsmart story

Bräcke kommun

Miljöarbete i Eskilstuna

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Sysselsättningseffekter

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2017 DoA Fjärrvärme. SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Flytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet

Energibalanser för Södermanlands län och kommuner år 2013

Jämförelse med uppsatta mål

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Klimatinvesteringar och energieffektivisering. 3 dec 2015

Naturskyddsföreningen

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

Grön el i Västra Götaland

Klimatstrategi och energiplan

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Minnesanteckningar arbetsgrupp Energi och klimat 18 mars 2016

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Södermanlands län

Välkommen på fjärrvärmemöte GEAB 2017

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Energistrategi en kortversion

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogas i Uppsala län.

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

Beskrivning av ärendet

Vägval för energi och klimat

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Biogasstrategi för Östersund kommun

Välkommen på REKO-möte GEAB 7 december 2016

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Fossilbränslefritt Växjö

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Välkommen på fjärrvärmemöte GEAB 2018

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2017 DoA Fjärrvärme. Trollhättan Energi AB. Trollhättan

Köparens krav på bränsleflis?

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Energi och koldioxid i Växjö 2012

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel


Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Linköping, Linghem, Sturefors

2015 DoA Fjärrvärme. Statkraft Värme AB. Kungsbacka

Transkript:

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län 3. Förnybar energi 2011-11-01 Petra Bjurhall, Grontmij AB Petra.Bjurhall@grontmij.com, 070-317 17 67

Inventering av åtgärder Insamling av åtgärder kopplade till energi- och klimatområdet hos 17 stycken aktörer i länet: Insamlingen baseras på insänt material, information från hemsidor och telefonintervjuer och är således inte heltäckande. Vill du lägga till uppgifter kontakta oss! Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Regionförbundet Sörmland Landstinget Sörmland Energikontoret i Mälardalen LRF Södermanlands distrikt Åkers Katrineholm Fastighets AB (KFAB) Mälardalen Energi & Miljö Skogsstyrelsen

Förnybar energi Över 49% av all energi i Sverige kommer från förnybara källor som bland annat bioenergi och vattenkraft. I framtiden kommer vindkraften stå för en ökad andel. Sveriges användning av förnybar energi är högst i EU.

Styrning uppifrån och ner och upp igen Sverige har som mål att andelen förnybar energi år 2020 - är minst 50% av den totala energianvändningen. - i transportsektorn ska vara minst 10%. Detta uppnås bland annat via att: Elcertifikatsystemet utvecklas En nationell planeringsram för vindkraften skapas (årlig prodkapacitet om 30 TWh år 2020 (20 till lands, 10 till havs)) Utvecklingen av förnybara fordonsbränslen gynnas. Biodrivmedel är skattebefriade. Incitament att köpa miljöbilar. Landsbygdsprogrammet för perioden 2007 2013 utnyttjas för att stödja och utveckla produktion och förädling av förnybar energi. Statligt stöd ges till installation av solvärmeanläggningar och solcellsystem.

I länet: Biogas Intresset för biogas är högt i länet: 5/9 producerar egen biogas. Strategiskt placerat i östra Mellansverige. Ledande roll i Sverige, bland annat via Biogas Öst? Vanligast är att avloppsslam rötas. Eskilstuna och Katrineholm är goda exempel. Stadstrafiken i Eskilstuna går t ex på biogas.

I länet: Biogas Kommun Befintlig produktion Fordonsgas Planerat Eskilstuna - 2002 (Lip, 2001) startade rötgasproduktionen i Ekeby avloppsreningsverk (inkl uppgraderingsanläggning). -2% av kommunens avfall går till biologisk behandling. -1 000 000 m 3 uppgraderas till fordonsgas -Kommunens stadsbussar går på biogas. - Nytt avtal from 1 dec: ca 20 bussar på gas, på sikt 45 nya bussar. - Även publik mack. - Utarbeta biogasstrategi för att optimera produktionen. - Undersökning om att utnyttja deponigasen bättre genom att uppgradera den till fordonsgas. Flen Ingen biogas Ingen biogas som fordonsbränsle Gnesta Ingen biogas Ingen biogas som fordonsbränsle -Biogasförstudie, scanning av gödsel, slam, etc. i kommunen. Katrineholm - Biogasanläggning (Klimp) vid Rosenholms avloppsreningsverk. - Ett tankställe har flyttats och är enda tankstället. -Ny anläggning som producerar biogas från gödsel vid Valla gård blir fordonsbränsle. -Totalt tillverkas 3 200 00 Nm 3 fordonsgas/år i båda anläggningarna.

I länet: Biogas Kommun Befintlig produktion Fordonsgas Planerat Nyköping - Brandholmens Avloppsreningsanlägg ning rötar för värmebehov. - Delmål 2014: Busstrafiken i Nyköpings tätort ska drivas m förnybara drivmedel som biogas senast 2014. -Utredning av biogas som inte används för uppvärmning i Brandholmens avloppsreningsverk. -Diskussion bland större lantbruk om att bygga gemensam biogasanläggning för fordonsbränsle. Oxelösund Ingen biogasproduktion Ingen biogas som fordonsbränsle Mål 2020: Minst 50% av kommunens organiska avfall ska användas till biogasproduktion. Trosa - Nynäs gård: Biogasanläggning processar matavfall från storkök, restauranger, livsmedelsbutiker mm. Gas används som drivmedel för fordon, men ersätter även fossil eldningsolja på slottet. Strängnäs Ingen biogasproduktion Ingen biogas som fordonsbränsle Vingåker - Avloppsreningsslam rötas till biogas för uppvärmningssyften. Ingen biogas som fordonsbränsle - 550 MWh 2009.

Biogas Öst Verkar för mer produktion, bättre distribution och ökad konsumtion av biogas. Energikontoret Mälardalen (huvudman) Eskilstuna Energi & Miljö Nyköping Katrineholm LRF Och Regionförbundet Sörmland medverkar

I länet: Fjärrvärme Alla kommuner har tillgång till fjärrvärme. Den absolut största delen av bränslemixen är förnybar, bestående av flis, mm. Ibland svårt att öka anslutningsgraden pga för låg befolkningstäthet.

I länet: Fjärrvärme Kommun System Bränslemix Övrig info Framtid Eskilstuna Väl utbyggt system. 30 mil, drivs av Eskilstuna Energi & Miljö. Eskilstuna, Hällby och Torshälla är sammankopplade, medan Ärla och Kvicksund har mindre, separata nät. 53% går till flerbostadshus, finns möjlighet att utöka leverans till småhus och industri. - 2009: 89% flis, 5% olja, >4% el samt 1 % vardera av bioolja, biogas, pellets. - 718 GWh levererades 2009 - Vanligast uppvärmningsformen i flerbostadshus i Eskilstuna kommun, ungefär hälften av lokalerna (både privat och offentligt) använder fjärrvärme. - Eskilstuna kommunfastigheter har arbetat med att ta bort all uppvärmning med direktverkande el samt olja. Viss oljeuppvärmning kvarstår dock. El behövs även till fjärrvärmepumpar. - Mål till 2015 att ersätta fossil olja i fjärrvärmesystemet. Flen Fjärrvärme i Flen och Malmköping Flen: Våt flis samt olja som reserv (2-3% 2010) Malmköping: pellets och briketter Mål 2014: Flens Bostads och kommunen i stort använder inte olja överhuvudtaget. Gnesta I Gnesta tätort finns ett bioeldat fjärrvärmeverk, ägt av Rindi. Briketter, olja som spets. - Inga småhus är anslutna.

I länet: Fjärrvärme Kommun System Bränslemix Övrig info Framtid Katrineholm - Fjärrvärmeverk byggts om till kraftvärmeverk. Biobränsle. Utreda möjlighet till närvärmeverk i mindre orter. Nyköping -Vattenfall/Idbäcken producerar idag 300 GWh värme och 130 GWh el men har kapacitet till mer. - Idbäcken har ca 2100 kunder varav 60% villaägare. - Fjärrvärmen försörjer ca 95% av tätortens fastigheter. - 99% förnybar energi som biobränsle och deponigas. 1% olja. -Arbetar på att öka anslutningsgraden. - Under 2011 utreds möjlighet att byta ut fossil olja mot bioolja i reservoljepannan. Oxelösund - Grunden spillvärme från SSAB. - Två oljeeldade reservpannor finns. - Ytterligare en reservpanna planeras. Spill. -Utbyggnad av fjärrvärmenätet startade 1977 och pågick till 1982. Sedan 07 arbetar Oxelö Energi med 5- års plan för ytterligare utbyggnad. Samarbetsplaner med Nyköping, ej konkretiserats Strängnäs -Strängnäs tätort, Åkers Styckebruk och Mariefred. Leverans till de flesta offentliga lokalerna, större bostadsfastigheterna, industrier samt cirka 800 villor - Utsläppen av koldioxid minskade med 25% utbyggnad av fjärrvärmenätet i Strängnäs stad och Åker.

I länet: Fjärrvärme Kommun System Bränslemix Övrig info Framtid Trosa Statkraft har två anläggningar, en i Trosa och en i Vagnhärad. -Trosa (skogsflis och eldningsolja 6%). - Vagnhärad (skogsflis, bioolja, spillvärme/sol och eldningsolja (19%). - Ny panna byggs i Trosa inget fossilt bränsle här sedan. Vingåker Fjärrvärmeverket drivs (efter viss turbulens) av Rindi. -98% biobränsle i form av flis och bark, resterande eldningsolja som främst används under sommaren då pannan rengörs.

Konvertering mindre anläggningar: Axplock Kommun Flen Åtgärd Fossil uppvärmning har tagits bort på kommunala bostadsbolaget. Pelletspanna installerad. Gnesta Katrineholm Nyköping Vingåker Fossil uppvärmning har tagits bort på kommunala bostadsbolaget. Jordvärmepumpar installerade. Ny kulvertdragning fjärrvärme till Värmbols industriområde. Ersätter oljaoch elvärme från hetvattencentral. Flera fastigheter och idrottsanläggningar har konverterats. Nyköpingshem har endast en fastighet kvar som värms med fossil olja. I övrigt har byte skett till bergvärme. Kommunägda fastighetsbolagen har genomfört åtgärder för att fasa ut direktverkande el och har bland annat installerat värmepumpar. Av kommunens lokaler är nästan alla kommunens fastigheter konverterade 97% är förnybart (uppvärmning)

Fjärrkyla Endast Eskilstuna har uppgivit att de ha fjärrkylasystem.

Kraftvärme Kraftvärmeverk finns i: Eskilstuna (andelen lokalt producerad el 20% varav större delen kommer från kraftvärmeverket). - 80% krossat flis - 5% olja - 15% värmepump Katrineholm (fjärrvärmeverket utbyggt till biobränslebaserad kraftvärme) Strängnäs (har beräknats minska koldioxidutsläppen med 5%.) Nyköping (drivs av Vattenfall Idbäcken)

Förnybar el Eskilstuna 100% förnybar el i kommunens verksamhetslokaler Flen 100% förnybar el Gnesta 100% förnybar el Nyköping El från vattenkraft Trosa 100% förnybar el Vingåker Strängnäs Vingåkers kommun köper förnybar el, de kommunala bolagen köper utan ursprungskrav. Kommer att välja 100% miljömärkt el till kommun som förvaltning inkl de kommunala bolagen.

Solenergi Kommun Eskilstuna Åtgärd -Används i några fastigheter i Torshälla och Måsta. - På gång är solel i Robertsberg - försök med solpaneler. -På gång även testverksamhet att introducera elbilar med laddning från solen. Flen - Har en solfångare och en pelletspanna. Värmemängdsmätare installerad i år. - Bygger 1 solfångaranläggning för äldreboende. Katrineholm - Visningsanläggning solcellspark Nyköping - 2009: 575 kvm solceller på Gripenskolans tak förväntas ge 60 000 kwh/år. - Kommunfastigheter undersöker möjligheterna med solceller på Hjortensbergsbadet. Vingåker - Solvärme har installerats vid nyrenovering av fastighet (ej känt årtal)

Vindbruksutredning 4/9 kommuner har genomfört vindbruksutredningar: Nyköping Oxelösund (antagit tillägget?) Strängnäs (antagit tillägget) Vingåker (antaget tillägget) Vindkraften har stor potential för utbyggnad i länet men arbetet går litet trögt. Arbetet med att delvis lösa lokaliseringsfrågan pågår i samband med framtagandet av vindkraftsplaner, så kanske kan utbyggnaden gå snabbare nu.

Vindkraft mindre initiativ Kommun Eskilstuna Pågående åtgärd Inget verk finns uppfört, men 2007 beviljades 10 st verk om en total effekt om 20 MW i Sundbyholm i Kafjärden. Ej bäst förutsättningar för vindkraft. Ev investering i vindkraft i t ex Dalarna. Gnesta 9+28 verk frågat kommunen, remiss, ej ansökt. Försiktigt positiv. Katrineholm Visningsanläggning vertikala vindkraftverk. Två av snurrorna hyrs av kommunen och försörjer ett kommunalt dagis. Nyköping Elbranschens Utvecklings- och utbildningscenter 1 vindkraftverk om 45 MWh.

Möjligheter Biogas: Fortsatt utveckling av biogasåtgärder kopplat till produktion och distribution, både till värme och fordonsgas. Fjärrvärme: Fortsatt utbyggnad av nät, öka anslutningsgraden. Ta bort fossil olja som spetslast. Samarbete Nyköping-Oxelösund? Grön el lågt hängande frukt. Utbyggnad av vindkraften. Det är mycket viktigt att genomföra åtgärder, men också att följa upp dem ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Detta skapar engagemang för fortsatta initiativ och driv framåt. Källa: Naturvårdsverket