RAPPORT RISKHÄNSYN I DETALJPLAN HANDELSPLATS BRUNNA 2013-05-06
Uppdrag: 244238, Riskhänsyn DP Handelsplats Brunna Titel på rapport: Riskhänsyn i detaljplan Handelsplats Brunna Status: Slutrapport Datum: 2013-05-06 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Norrboda exploaterings AB Ann-Christine Källeskog Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns Ulrika Lindblad Emma Bengtsson Ulrika Lindblad Tyréns AB 118 86 Stockholm Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2013-05-06
Sammanfattning TAM Group planerar att bebygga Kv. Kungsängens-Tibble 1:331, 1:330 samt 1:403. Den bebyggelse som planeras är bostäder, handel samt bensinstation. I uppdraget ingår att ta fram en riskanalys avseende olycksrisker inför ändring av detaljplan. Utifrån riskbedömningen redovisas eventuella riskreducerande åtgärder. De riskobjekt som identifierats inom närområdet utgörs av transporter av farligt gods på rekommenderad primär transportväg för farligt gods som är E18 samt sekundär transportled, Granhammarsvägen. På Granhammarsvägen fraktas framförallt farligt gods till de närliggande industrierna (Fresenius Kabi, Air Liquide) samt Livgardet. En bensinstation planeras på planområdet. Verksamheten på bensinstation samt transporter till stationen skulle kunna få påverkan på planerad bebyggelse. Riskerna med stationen och transporterna har därför utretts vidare. Individ- och samhällsriskberäkningar har genomförts. Dessa visar att riskerna framförallt hamnar inom det så kallade ALARP- området. Vilket innebär att rimliga riskreducerande åtgärder skall genomföras. För Granhammarsvägen och Effektvägen är risknivåerna något längre än längs med E18. En granskning utifrån vilka konsekvenser som bidrar mest till de ökade risknivåerna har följande riskreducerande åtgärder verifierats av Tyréns AB. Följande åtgärder ska genomföras/beaktas vid utformning av området: Den befintliga bergväggen mellan E:18an och KungsängensTibble 1:331 utgör en effektiv skyddsbarriär och ska därför behållas. I dagsläget finns vissa partier där bergväggen är borttagen detta anses vara acceptabelt och inga ytterligare åtgärder krävs. På liknande sätt utgör dike och vall längs med KungsängensTibble 1:330 en effektiv skyddsbarriär och skall därför också bevaras. Länsstyrelsens riktlinje om 25 meter bebyggelsefritt område ska upprätthållas längs med E18. Det planerade bebyggelsefritta området (15 meter från vägen) skall upprätthållas längs med Granhammarsvägen och Effektvägen. Byggnaderna utformas så att tillgång till utrymning finns i flera riktningar, bort från riskkällan. Länsstyrelsens riktlinje om minst 50 meter mellan bensinstation och bostäder/personintensiva verksamheter skall upprätthållas. För svårutrymda lokaler ska ett avstånd på 100 meter hållas. De fasader som vetter mot E18 och Granhammarsvägen inom ett avstånd av 40 meter från vägen utföras med begränsade öppningar (max 15 % gäller dörrar, portar, glasparti etc.). Tyréns AB rekommenderar att följande åtgärder bör(ej krav i detaljplan) genomföras/beaktas vid utformning av området: Central avstängningsbar ventilation är en relativt billig och effektiv åtgärd vid nybyggnation. Det rekommenderas därför att byggnaderna för handel och kontor utförs med denna funktion. Bostäderna är enligt gällande förslag placerade på ett sådant avstånd från vägen att det inte anses motiverat att kräva sådan funktion här. För att begränsa möjligheten att människor vistas på ytor i närheten av E18, Granhammarsvägen och Effektvägen. Bör planområdet disponeras på ett sådant sätt att området mellan vägen och byggnaderna ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. 3(30)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Uppdragsbeskrivning... 6 1.1 Mål och syfte... 6 1.2 Bakgrund... 6 1.3 Omfattning... 6 1.4 Tillgängligt underlag... 7 1.5 Metod... 7 2 Riskvärdering... 7 2.1 Riskvärderingskriterier... 9 2.2 Relevanta föreskrifter och regionala riktlinjer... 10 2.2.1 Vägar med transporter av farligt gods... 10 2.2.2 Bensinstationer... 10 2.2.3 Industrier... 11 3 Förutsättningar... 11 3.1 Området... 11 4 Analys... 13 4.1 Inledande riskidentifiering... 13 4.2 Transport av farligt gods på E18:an... 14 4.3 Transport av farligt gods på Granhammarsvägen/Effektvägen... 14 4.4 Konsekvens av identifierade risker för fortsatt utredning... 15 4.5 Riskuppskattning bensinstationen... 15 5 Resultat... 16 5.1 Individrisk... 16 5.1.1 Individrisk E18... 16 5.1.2 Individrisk Granhammarsvägen... 17 5.1.3 Individrisk Effektvägen... 18 5.1.4 Individrisk sammantaget E18, Granhammarsvägen och Effektvägen... 18 5.2 Samhällsrisk... 18 5.3 Osäkerheter... 19 6 Åtgärdsförslag... 20 6.1 Förslag på riskreducerandeåtgärder... 21 6.1.1 Separations/barriäråtgärder... 21 6.1.2 Utformningsåtgärder... 22 6.1.3 Fasadåtgärder... 22 7 Slutsatser... 23 4(30)
8 Referenser... 24 5(30)
1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning TAM Group planerar att etablera handelslokaler i Brunna, Kungsängen. Tyréns AB har upprättat en riskbedömning som underlag till detaljplaneändringen. I uppdraget ingår att ta fram en riskanalys avseende olycksrisker inför ändring av detaljplan. Analysen inkluderar en inventering av kringliggande riskobjekt inom närområdet samt en värdering av risken. Utifrån riskbedömningen redovisas eventuella riskreducerande åtgärder. 1.1 Mål och syfte Syftet med analysen är att identifiera vilka olycksrisker som kan påverka den planerade bebyggelsen och hur hög risknivån är inom området. Målet är att analysen ska ge förslag på hur fortsatt riskhänsyn bör tas för det planerade området samt att avgöra om föreslagen markanvändning är lämplig. Analysen tas fram för att vara en del av beslutsunderlaget inför ändring av detaljplan för Kv KungsängensTibble 1:331 m.fl.(norrboda verksamhetsområde), KungsängensTibble 1:330 samt KungsängensTibble 1:403. 1.2 Bakgrund Vid utformning av en detaljplan är det viktigt att visa riskhänsyn. I Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) regleras att kommunerna i sina planer och beslut beaktar sådana risker för säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Enligt 2 kapitlet 3 ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor. Vidare framgår i 6 att bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand, mot trafikolyckor samt andra olyckshändelser. I 4 kapitlet 12 framgår att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka bland annat olyckor. 1.3 Omfattning Analysen avser olycksrisker som kan få påverkan på de planerade bostäderna. Riskbedömningen besvarar följande frågeställningar: Hur påverkas planområdet av transåporter av farligt gods på E18, Granhammarsvägen och Effektvägen samt närliggande bensinstation samt andra verksamheter i närområdet? Medger riskbilden nyetablering av bostäder, handelsverksamhet? Vilka åtgärder eller begränsningar måste beaktas i genomförandet? Analysen är begränsad till hantering av brandfarlig vara inom närliggande bensinstation, farligt gods transporter inom närområdet samt eventuella andra verksamheter i närområdet som kan ha en inverkan på planområdet. Analysen omfattar inte buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning, översvämning, ras, skred, luft- eller markföroreningar. 6(30)
1.4 Tillgängligt underlag Följande underlag har legat till grund för analysen: Översiktskarta, Brunna Handelsplats, upprättad av BAU, daterad 2012-11-15 1.5 Metod Detaljplan för Kv Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl.(norrboda verksamhetsområdeplanuppdrag), Dnr 2010-000133 Trafikflödessiffror för exploateringsalternativet, prognosåret 2020 för Granhammarsvägen, E18 och Effektvägen från Tyréns trafikutredning. Analysen arbetar efter följande frågeschema: Vad kan hända (riskidentifiering)? Hur ofta kan det hända (frekvensanalys)? Vilka blir konsekvenserna? Utifrån detta bedöms om riskerna medger att bebyggelse upprättas samt vilka åtgärder som behöver vidtas (Riskvärdering). Materialet som ligger till grund för analysen inhämtas från myndigheter, kommun och eventuella verksamheter inom området. 2 Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur riskerna upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 1 beskriver principen för riskvärdering. (Davidsson m fl, 1997). 7(30)
Område med oaccptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 1 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997) Det är nödvändigt att skilja på två grupper av personer när kriterier för risktolerans diskuteras för människors liv och hälsa. Dessa är dels personer ur allmänheten, s.k. tredje man och dels personer med anknytning till den analyserade riskkällan. Privatpersoner, människor i sina bostäder, människor på offentliga platser och exempelvis i affärer etc. är att betrakta som tredje man. Denna indelning grundar sig i fördelningsprincipen, vilken innebär att enskilda grupper inte skall vara utsatta för oproportionerligt stora risker från en verksamhet i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. För tredje man innebär detta att risken från ett analysobjekt inte bör utgöra en betydande del av den totala risken som personer i denna grupp utsätts för eftersom tredje man har mycket liten, eller ingen nytta av att utsättas för risken. Som antytts ovan bör omfattningen av de risker som påverkar analysobjektet även vara rimlig i förhållande till andra risker som vi människor utsätter oss för i samhället. I Tabell 1 följer en sammanställning av risknivåer avseende individuell risk att relatera toleranskriterierna till. Risknivåerna gäller en svensk medelperson (Räddningsverket 2004, Räddningsverket 2004b, Arbetsmiljöverket 2007). Tabell 1 Dödsorsak Årlig genomsnittlig risk att omkomma på grund av olika orsaker i Sverige Årlig individrisk 7 Träffas av blixten och omkomma 110 per år (1/10 000 000 per år, 0,00001 % per år) 5 Omkomma på grund av brand 1.4 10 per år (1/71 500 per år, 0,0014 % per år) Omkomma i arbetsolycka 1 5 1.310 per år (1/77 000 per år, 0,0013 % per år) 5 Omkomma i trafiken 510 per år (1/20 400 per år, 0,005 % per år) 4 Omkomma i hem- och fritidsolycksfall 2.2 10 per år (1/4 550 per år, 0,022 % per år) Alla dödsorsaker sammantaget för personer 20-40 år gamla Alla dödsorsaker sammantaget för personer 60 år gamla 1 avser de personer som arbetar heltid 110 110 3 2 per år (1/1 000 per år, 0,1 % per år) år-1 (1/100 per år, 1 % per år) 8(30)
2.1 Riskvärderingskriterier I Sverige finns i dagsläget inget nationellt beslut om vilka riskvärderingskriterier som ska användas. År 2003 publicerade Länsstyrelsen i Stockholms län en rapport (Slettenmark O., 2003) där riskvärderingskriterierna som togs fram av Det Norske Veritas DNV (Davidsson m fl, 1997) föreslås. I Stockholms läns senaste remiss avseende riskhänsyn vid planläggning av ny bebyggelse anges inga riskvärderingskriterier utan man hänvisar till riskvärderingskriterierna i Värdering av risk (Stockholms länsstyrelse, 2012). Riskvärderingskriterierna omfattar två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen längs en 1 km lång sträcka. För individrisk föreslås följande kriterier av DNV: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 /år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 10-7 /år För samhällsrisk föreslås följande kriterier av DNV: Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla: F=10-4 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Övre gräns där risker anses vara acceptabla: F=10-6 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Toleranskriterierna för samhällsrisk som DNV har föreslagit för Sverige visas i Figur 2. Figur 2 Av DNV föreslagna samhällsriskkriterier för Sverige. Området mellan den övre och undre gränsen kallas för ALARP-området. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable och innebär att riskera kan tolereras om alla rimlig åtgärder är vidtagna. I analysen används de toleranskriterier för individrisk och samhällsrisk som DNV har föreslagit. Vidare används nationella råd och regionala riktlinjer enligt Avsnitt 2.2. 9(30)
2.2 Relevanta föreskrifter och regionala riktlinjer Länsstyrelserna i storstadsregionerna (Stockholm, Skåne och Västra Götaland) har gemensamt tagit fram Riskhantering i detaljplaneprocessen -Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (2006). Riskhanteringspolicyn rekommenderar att riskhanteringsprocessen beaktas inom 150 från en transportled med farligt gods (väg och järnväg). Länsstyrelsen i Stockholm har gett ut riktlinjer i form av skriften Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. I rapporten anges riktlinjerna som anges i Avsnitt 2.2.1 och 2.2.2. Länsstyrelsen i Stockholms län har för närvarande rapporten Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse(2012) på remiss. I remissversionen kvarstår samma avstånd som tidigare, dvs. att 25 meter ska lämnas bebyggelsefritt närmast transportled för farligt gods. 2.2.1 Vägar med transporter av farligt gods 25 m byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden. Tät kontorsbebyggelse och sällanköpshandel närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter (centrumanvändning i form av mindre galleria eller dylikt) närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. Längs de sekundära transportlederna för farligt gods där endast enstaka bensintransporter sker kan kortare avstånd tillämpas. 2.2.2 Bensinstationer Ett minimiavstånd på 25 meter bör hållas från bensinstation till kontor och liknande. Ett minimiavstånd på 50 meter bör hållas till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus samt samlingsplatser där oskyddade människor uppehåller sig. I nyplaneringsfallet bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från bensinstationen till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. I nyplaneringsfallet anges att ambitionen alltid bör vara att hålla ett skyddsavstånd på 100 m från en bensinstation till bostäder, men ett minimiavstånd anges på 50 meter. I Räddningsverkets, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, handbok för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer anges skyddsavstånden i Tabell 2. Tabell 2 Avstånd mellan objekt och utrustning vid hantering av brandfarlig vätska klass 1 (t ex bensin) på en bensinstation. Objekt Plats där människor vanligen vistas, t.ex. bostad, kontor, stationsbyggnad (A-byggnad), gatukök, butik, servering eller andra objekt med stor brandbelastning eller lokal där öppen eld förekommer Lossningsplats för fordon Mätarskåp (pump) Pejlförskruvning Avluftningsrörs mynning till cistern 25 meter 18 meter 6 meter 12 meter 10(30)
2.2.3 Industrier I Boverkets bättre plats för arbete rekommenderas följande skyddsavstånd för läkemedelsindustri: 500 meter till läkemedelsindustri med substanstillverkning 200 meter till läkemedelsindustri med endast farmaceutisk beredning 3 Förutsättningar 3.1 Området Fastigheterna ligger i Brunna industriområde, Upplands Bro. Planområdet KungsängensTibble 1:331 ligger i anslutning till Brunna trafikplats och gränsar i väster mot Pettersbergsvägen, i sydost mot Granhammarsvägen och i nordost till E 18. Väster om planområdet ligger Norrboda bostadsområde med varierad bebyggelse i flerbostadshus och villor. Kv. 1:330, 1:403 Kv 1:331 Figur 3. Illustration över de aktuella fastigheterna. KungsängensTibble 1:330 och KungsängensTibble 1:403 avgränsas i sydost av Granhammarsvägen, i sydväst av E18, i nordost av Effektvägen och i nordväst av angränsande fastighet. Planerad bebyggelse på KungsängensTibble 1:331 består av handel(c) bensinstation(g), bostäder (B) och eventuellt hotell(k). Planerad bebyggelse på KungsängensTibble 1:330 och KungsängensTibble 1:403 består av kontor(k ej hotell) samt sällanköpshandle(u). Befintlig bebyggelse i närheten av området består av en blandning av hotell, kontor, verkstad och sällanköpshandel. 11(30)
I anslutning till området ligger E18, som är primär transportled för farligt gods samt Granhammarsvägen som är sekundär transportled för farligt gods. Avståndet från planerad bebyggelse på fastigheten Kv- KungsängensTibble 1:331 till E18 är ca 35 meter och avståndet till Granhammarsvägen är ca 55 meter. På den sträcka som löper längs med denna fastighet är det framförallt transporter av farligt gods till och från den planerade bensinstationen som kommer fraktas. Bostäder Bensinstation Handel Hotell Figur 4. Preliminärskiss på Kv. Kungsängen-Tibble 1:331, röd markering är planerat område för bostäder. Bensinstation ligger relativt nära planerade bostäder. För fastigheterna på andra sidan om E18 saknas preliminära skisser enligt uppgift planeras kontor och sällansköpshandel på dessa fastigheter. Avståndet från närmsta byggnad planeras cirka 40 meter från E18:an och byggnader närmast Granhammarsvägen och Effektvägen planerar att placeras cirka 15 meter från vägen. Avståndet från fastigheterna till Air Liquide och Fresenius Kabi är cirka 1-1,5 km. 12(30)
4 Analys 4.1 Inledande riskidentifiering De olika riskobjekt som identifierats i området är följande: Tabell 3 Inledande riskinventering för området Riskobjekt Rekommenderat avstånd enligt Länsstyrelsens riktlinjer Aktuellt avstånd till planområdet söder om E 18 (Bostäder, Handel) E18 75 m- Handelpersonintensiv verksamhet 35 meter- Handel Aktuellt avstånd till planområdet norr om E 18 (Kontor/Sällankö pshandel) Omfattning av transport med farligt gods Fortsatt utredning? Se nedan Primärled Utreds vidare E18 40 m- Kontor Se ovan 40 meter Primärled Nej Granhammarsvägen 75 m- Handelpersonintensiv verksamhet Ca.250 m- till den del av vägen där den största mängden farligt gods transporteras. Sekundärled Utreds vidare Ca 55 meter till den del som ligger närmst planområdet. Granhammarsvägen 40 m- Kontor - 15 meter Sekundärled Utreds vidare Bensinstation inom planområdet Nyplaneringsfallet 100 m Minimiavstånd 50 m Ca.50 m >100 meter - Utreds vidare för södra området. Fresenius Kabi - Knappt 1,5 km Cirka 1 km - Nej, endast transporter på E18:an och Granhammars vägen Air Liquide - Cirka 1,2 km Cirka 1 km - Nej, endast transporter på E18:an och Granhammars vägen Livgardet - Mer än 2 km Mer än 2 km - Nej, endast transporter på E18:an och Granhammars vägen 13(30)
4.2 Transport av farligt gods på E18:an Enligt tidigare Räddningsverkets(numera Myndigheten för Samhälsskydd och Beredskap) statistik från september 2006 fraktas det på E18:an utanför planområdet under en månad den mängd av farligt gods i respektive ADR-klass som presenteras nedan: Tabell 4. Farligt gods mängder i respektive ADR-klass på E18 enligt SRV:s statistik. ADRklass Ton (80 %) Andel (%) 1 56 0,08 2 25720 37 3 13120 19 4 288 0 5 396,4 1 6 72 0 7 39,4 0 8 20880 30 9 9200 13 Totalt 69 772 100 Statisken från Räddningsverket anges i ett intervall och i beräkningarna samt i tabellen ovan används och presenteras 80 % - av detta intervall. 4.3 Transport av farligt gods på Granhammarsvägen/Effektvägen Försvarsmakten transporterar framförallt brandfarlig vätska(drivmedel) och explosiva varor (ammunition) på Granhammarsvägen (Medjed-Hedlund, 2012). Uppgifter om Försvarsmaktens transporter är till viss del konfidentiella. Följande information har dock delgivits: Tabell 5. Transporter farligt gods via Granhammarsvägen till och från Livgardet/Försvarsmakten. Ämnen (ADR-klass) Mängd/fordon Antal transporter/år Gasol (2) 8 ton 8 Bio olja (3) 40 ton 25 Drivmedel, bensin och 37 ton 11 diesel(3) Drivmedel, bensin och 0,8 ton 10 diesel(3) Oljeslam (antar 3) 8 ton 8 Lysrör (antar 9) 280 kg 1 Uppgifter avseende eventuella transporter av ammunition respektive frimängder har dock ej redovisats. I beräkningarna har det konservativt antagits att Försvarsmakten kör 1 transport av farligt gods till/från Livgardet på Granhammarsvägen per dag. Av dessa har det antagits att 60 % är ADRklass 3 (bensin, diesel och liknande), 20 % ADR-klass 1 (ammunition, sprängämnen och liknande uppgifter saknas) samt 20 % ADR-klass 2. Enligt tabellen ovan körs det 0,25 transporter/dag. Det antas därför vara konservativt att räkna med att Livgardet kör en transport av farligt gods/dag på Granhammarsvägen. Air Liquide transporterar Granhammarsvägen med 4-5 transporter dagligen med giftiga och brännbara gaser (klass 2.1, 2.2, 2.3) Varje transport har en vikt om 100-125 ton (emballagevikt inräknad). ( Enligt mail från Mikael Narse, Air Liquide) Fresenius Kabi transporterar enligt tidigare utförd riskanalys (Brandkonsulten, 2010) var 45:e min dagtid under vardagar en transport med farligt gods. Hälften av farligt gods transporterna 14(30)
utgörs av petroleumprodukter (klass 3) och hälften av andra kemikalier. De andra kemikalierna utgörs framförallt av toxiska ämnen(antas vara klass 6.1). Varje transport består av 5 m 3. Det har antagits att transporterna av farligt gods sker 250 dagar per år och att det sammanlagt rör sig om 16 transporter/dag (i princip 10 transporter till/från Fresenius Kabi, 5 transporter till/från Air Liquide samt 1 transport till/från Livgardet). För att ta hänsyn till att all information om transporter av farligt gods på vägarna inte är tillgänglig har det antagits att det förutom transporter i ADR-klass 1,2,3 och 6 även kan förekomma transporter med ADR-klass 4,5, 8 och 9. Detta anses skapa en robusthet i beräkningarna. Studerar man generella rikstäckande fördelningar i respektive ADR-klass är andelen transporter av ADR-klass 8 något högre än andelen transporter av ADR-klass 4,5 och 9. I beräkningarna har det därför antagits att andelen av transporter av ADR-klass 8 är något högre även på Granhammars- och Effektvägen. Fördelning i respektive ADR-klass har antagits enligt följande utifrån informationen ovan: ADRklass Andel (%) 1 3 2 30 3 35 4 1 5 1 6 27 7 0 8 2 9 1 Totalt 100% Hastighetsbegränsningen på Granhammarsvägen utmed detaljplaneområdet är 50 km/h. Trafikflödet 25000 fordon/dygn på Granhammarsvägen har hämtats från Tyréns trafikutredning och gäller för exploateringsalternativet år 2020. För Effektvägen är samma siffra 15000 fordon/dygn. Transporterna till och från Livgardet fraktas inte på Effektvägen. I individriskberäkningarna har det därmed antagits ske färre antal transporter med farligt gods på Effektvägen (dvs. 13 stycken/dag, 250 dagar per år). 4.4 Konsekvens av identifierade risker för fortsatt utredning Den största risken i området är på grund av transporter med farligt gods. Beräkningar och antaganden är i huvudsak de som redovisas i Øresund Safety Advisers rapport Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (avseende transport av farligt gods på väg och järnväg), Bilaga A, Riskanalys, 2004 som togs fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. 4.5 Riskuppskattning bensinstationen Samtliga skyddsavstånd enligt Räddningsverkets allmänna råd för bensinstationer ska uppfyllas och uppfylls enligt aktuellt förslag. Länsstyrelsens riktlinjer angående minimiavstånd från bensinstationer till bostäder och övriga verksamheter uppfylls dock inte. I aktuellt förslag placeras bensinstationen cirka 50 meter från bostäder. Länsstyrelsens riktlinje om minst 50 meter mellan bensinstation och bostäder/personintensiva verksamheter skall upprätthållas. 15(30)
Individrisk Vid ny bebyggelse som rymmer svårutrymbara lokaler ska ett avstånd på minst 100 meter till biogaslager hållas. Till övriga byggnader bedöms ett minsta avstånd till ett biogaslager (bestående att ett eller två gasflak) vara 50 meter vara tillräckligt baserat på konsekvensavstånd för antändning av gaslager. (WSP, 2008). Då det inte kan uteslutas att biogas kommer att förekomma på bensinstationen rekommenderas ett avstånd på 50 meter till bostäder och personintensiva verksamheter. Byggnad inom bensinstationen bör med hänsyn till brand- och explosionsrisk för bensin (oberoende av försäljningsvolym för fordonsbränsle) inte uppföras inom ett avstånd av 25 meter från: 1. Tankfordonets lossningsplats, 2. Avluftningsanordningar från bensincistern. 3. Tankställe där fordon tankas (pump). Transporterna till och från bensinstationen förväntas komma från E18:an och passerar delvis planområdet. Lossningsplatsen är lokaliserad vid Granhammarsvägen vilket gör att tankbilen inte behöver köra in i området. Vid en olycka skulle transporterna kunna få påverkan på de planerade byggnaderna. Granhammarsvägen är rekommenderad transportväg för farligt gods, se individriskberäkningar genomförda för Granhammarsvärgen senare i denna rapport. 5 Resultat Sannolikheten för att en olycka med farligt gods ska ske har beräknats enligt VTI metoden, se Bilaga 1. 5.1 Individrisk För att uppskatta risknivån för transporterna med farligt gods inom området har individrisken beräknats. När det gäller individrisken har tre beräkningar genomförts, en utmed E18, en utmed Granhammarsvägen och en utmed Effektvägen, se bilagan till denna rapport för antaganden. 5.1.1 Individrisk E18 Individrisk för E18:an år 2020 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd [m] E18:an Övre gräns för DNVs acceptanskriterier Undre gräns för DNVs acceptanskriterier Figur 5 Individrisk på olika avstånd ifrån E18. I Figur 5 framgår att risken(för att omkomma) för en enskild individ som vistas dygnet runt, året runt, vid fasaden på fastigheten Kv KungsängensTibble 1:331 m.fl.(norrboda verksamhetsområde) som vetter mot E18 är cirka 2 10-6 per år, vilket innebär att risken hamnar 16(30)
Individrisk inom det så kallade ALARP-området enligt DNVs kriterier. Detta innebär att rimliga riskreducerande åtgärder skall införas för att få acceptabla risknivåer och visa på god planering. I beräkningarna har ingen hänsyn tagits till: Den bergvägg som löper mellan körbanan och Kv KungsängensTibble 1:331 (Norrboda verksamhetsområde). Dike och vall mellan körbanan och Kungsängen Tibble 1:330 samt Kungsängen Tibble 1:403. 5.1.2 Individrisk Granhammarsvägen Individrisk för Granhammarsvägen år 2020 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd [m] Granhammarsvägen Övre gräns för DNVs acceptanskriterier Undre gräns för DNVs acceptanskriterier Figur 6. Individrisk på olika avstånd från Granhammarsvägen. I Figur 6 framgår att risknivån redan i direkt anslutning till vägen är inom det så kallade ALARPområdet. Detta innebär att rimliga riskreducerande åtgärder skall införas för att få acceptabla risknivåer och visa på god planering. 17(30)
Individrisk 5.1.3 Individrisk Effektvägen Individrisk för Effektvägen år 2020 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd [m] Granhammarsvägen Övre gräns för DNVs acceptanskriterier Undre gräns för DNVs acceptanskriterier Figur 7. Individrisk på olika avstånd från Effektvägen. I Figur 7 framgår att risknivån redan i direkt anslutning till vägen är inom det så kallade ALARPområdet. Detta innebär att rimliga riskreducerande åtgärder skall införas för att få acceptabla risknivåer och visa på god planering. 5.1.4 Individrisk sammantaget E18, Granhammarsvägen och Effektvägen För planområdet kan det i vissa punkter vara värt att notera att risknivåerna från Granhammarsvägen och E18 bör adderas för att få den totala riskbilden med avseende olycksrisker till följd av transporter med farligt gods. För fastigheten KungsängensTibble 1:331 är den närmsta gemensamma avståndet (dvs närmsta avstånd från både Granhammarsvägen och E18) till en byggnad enligt aktuellt förslag cirka 60 meter. Individriskerna adderade på detta avstånd är cirka 1,7 10-6 per år. För fastigheten KungsängensTibble 1:330 och angränsande fastighet kan det närmsta gemensamma avståndet antas vara något längre med avseende på området mellan påfartsrampen och E18 det medför att den sammanvägda individrisknivån även mot detta område kan antas hamna inom det så kallade ALARP-området. Med grund i detta har ingen vidare utredning kring den sammanfallande risken studerats närmre, utan antagandet har gjorts att individrisknivån som högst hamnar inom ALARPområdet. 5.2 Samhällsrisk En grov samhällriskberäkning har utförts för risken längs med E18 för att ge en indikation över hur stor risken för samhället är inom området. Beräkningen och antaganden redovisas i bilaga. Resultatet framgår i Figur 8. 18(30)
F (per år) Samhällsrisk E18:an 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 E18:an Övre Nedre 1,00E-09 1,00E-10 1 10 N 100 1000 Figur 8 Samhällsrisken inom 1 km längs med E18. Risken är i huvudsak under den lägre gränsen för ALARP. Risknivåerna är inom ALARPområdet för scenarion med många omkomna. Inga åtgärder bedöms nödvändiga enligt DNVs riskvärderingskriterier. Då samhällsrisken enligt beräkningarna för E18 till stor del är lägre än DNV:s kriterie, och endast i ett par punkter hamnar inom ALARP-området, antas inga ytterligare samhällsriskberäkningar behöva genomföras där risknivåerna från Granhammarsvägen och Effetkvägen beaktas. Detta då genomförda individriskberäkningar ger risknivåer längs med dessa vägar som är lägre än risknivån längs med E18 och den totala samhällsrisken kan antas hamna inom ALARP-området vilket innebär att riskerna kan accepteras då rimliga riskreducerande åtgärder införs. 5.3 Osäkerheter Kring en riskanalys av den här omfattningen, med mängder av information och underlag samt därtill beräkningar med antaganden, indata och modeller, finns det såklart en rad osäkerheter. Genom kunskap kring osäkerheterna är tanken att skapa en bättre förståelse för resultatet, en större robusthet i resultatet och ökad medvetenhet om dess brister. Beräkningsmodellen för att räkna fram individrisken utomhus på olika avstånd, liksom andra modeller, är i mångt och mycket en förenkling av verkligheten. Beräkningsmodellen är uppbyggd av underliggande modeller kring olycksfrekvenser och konsekvenser från skadehändelser. Genom att basera resultatet på beräkningar med 10000 stycken iterationer, körningar av modellen, fångas dock bredden i utfallen upp och man kan lindra faktumet att det i grund och botten är förenklingar. Det körfält som leder in till Stockholm avskiljs mot planområdet med en bergvägg. Detta innebär bland annat att avåkande fordon kan bedömmas få en begränsad avåkningssträcka mot området, att eventuellt spill får begränsad utbredning, att en jetflammas konsekvensavstånd mot området blir begränsad etc. För att ta hänsyn till detta har en individriskberäkning där konsekvensavstånd begränsats för de typer av olyckor som kan antas påverkas. I figur 6 presenteras individriskkurvan. Denna visar att individrisken hamnar inom ALARP-området redan i direkt anslutning till vägen då hänsyn till bergväggen tas samt att individrisken är i det nedre ALARP-området redan cirka 40 meter från vägen. 19(30)
Individrisk Individrisk för E18:an år 2020 med hänsyn till bergvägg 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd [m] E18:an Övre gräns ALARP Nedre gränsalarp Figur 9. Individrisk E18 med hänsyn till bergvägg. I beräkningarna har 0-läget antagits vara vägkanten på vägbanan som leder till Stockholm. Individrisknivån på den del av detaljplaneområdet (KungsängensTibble 1:330) som ligger i anslutning till den vägbanan som leder bort från Stockholm avskiljs inte med någon bergvägg vilket innebär att ett lika effektivt skydd inte finns på denna sidan av vägen. På denna sida av vägen avskiljs dock planområdet från E18 med ett dike och vall. Detta dike och vallen innebär också ett visst skydd för avåkande fordon och begränsar till viss del även konsekvenserna vid en olycka. Vallen antas dock inte utgöra ett lika effektivt skydd som bergväggen. Vid en studie av olika konsekvensers riskbidrag visar det sig att det framförallt är spridning av giftmoln som orsakar de ökade risknivåerna, se figur 10. I beräkningarna är det svårt att ta hänsyn till åtgärder som avstängningsbar ventilation eller täta fasader. Vilket gör det svårt att visa hur effektiva dessa riskreducerande åtgärder är genom beräkningar. Dessa åtgärder är än dock mycket effektiva för att lindra konsekvenserna vid en olycka med spridning av giftmoln. Samhällsriskberäkningarna bygger på grova antaganden om befolkningstäthet etc. Bedömningen är att de värden som använts är konservativa och skapar en robusthet i beräkningarna. Dessutom är risknivåerna enligt beräkningarna så pass små att även en betydande ökning av befolkningstätheten kan accepteras med avseende på att risknivåerna då hamnar inom ALARP-området precis som i individriskberäkningarna. 6 Åtgärdsförslag Utgångspunkten för vilka åtgärder som skulle kunna vara lämpliga att vidta för att minska risknivåerna är skadehändelserna sammankopplade med de dominerande klasserna av farligt gods som transporteras i anslutning till området. Enligt underlaget från tidigare Räddningsverket vad gäller fördelningen av farligt gods mängderna mellan ADR-klasserna kan dessa konstateras vara framförallt klass 2 (gaser), klass 3 (brandfarliga vätskor), klass 8 (frätande ämnen) och klass 9 (övriga farligt ämnen). Enligt Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (avseende transport av farligt gods på väg och järnväg), Bilaga A, Riskanalys, 2004 innebär klass 8 (frätande ämnen) och klass 9 (övriga farligt ämnen) vanligen ingen fara för omgivningen, eftersom konsekvenserna begränsas till den omedelbara närheten av olycksplatsen. För klass 2 (gaser) och klass 3 (brandfarliga vätskor) kan man dock räkna med en eventuell påverkan vid en olycka från brand, explosion och utsläpp av giftiga gasmoln. 20(30)
ADR klass 1, detonation -> tryck ADR klass 2, BLEVE -> brännskada ADR klass 2, UVCE -> brännskada ADR klass 2, Giftmoln ADR-klass 3, Ingen antändning -> giftmoln Figur 10. Illustration över olika konsekvensers riskbidrag på cirka 60 meters avstånd från vägen(e18:an). Ovanstående figur visar mot vilka konsekvenser som åtgärder bör skydda mot. Problematiken med giftiga gaser dominerar (ca 37 %) på dessa avstånd. Utöver fokus på giftig gas bör enkla och kostnadseffektiva åtgärder mot andra scenarier beaktas. Vid beräkningarna av individrisken längs med E18 utan hänsyn till bergväggen ger även jetflamma och pölbränder ett visst riskbidrag. Dock är ju bergväggen befintlig längs med stora delar av planområdet och vägen. delar av den körbana som inte avskiljs mot planområdet med en bergvägg är avståndet mellan planområdet(kungsängenstibble 1:331) och vägen. Dessutom skyddas planområdet på andra sidan vägen(kungsängenstibble 1:330), om än dock inte lika effektivt, istället med en mindre vall och dike varför fördelningen enligt ovan anses ge en bra bild över respektive konsekvens riskbidrag. När det gäller beräkningarna längs med Granhammarsvägen och Effektvägen är risknivåerna lägre och riskreducerande åtgärder kan därför inte motiveras i samma utsträckning som längs med E18. När det gäller KungsängensTibble 1:330 och KungsängensTibble1:403 är verksamheterna som planeras inte lika personintensiva som de som planeras på KungsängensTibble 1:331 varför en något högre risk bör kunna accepteras på dessa områden. 6.1 Förslag på riskreducerandeåtgärder 6.1.1 Separations/barriäråtgärder E18 Den befintliga bergväggen mellan E18 och KungsängensTibble 1:331 utgör en effektiv skyddsbarriär och ska därför behållas. Dike och vall längs med KungsängensTibble 1:330 utgör en effektiv skyddsbarriär och skall därför bevaras. Granhammars-/Effektvägen Risknivåerna längs med dessa vägar är redan i direkt anslutning till vägen inom ALARP-området. Detta innebär att avåkningsskydd i form av vall eller liknande inte anses rimligt att kräva för att skydda planområdet. 21(30)
6.1.2 Utformningsåtgärder Länsstyrelsens riktlinje om 25 meter bebyggelsefritt område ska upprätthållas längs med E18. Det planerade bebyggelsefria område om 15 meter från vägarna upprätthålls längs med Granhammarsvägen och Effektvägen. Byggnaderna ska utformas så att tillgång till utrymning finns i flera riktningar och bort från riskkällan. På Kungsängens-Tibble 1:330 och Kungsängens-Tibble 1:403 transportled för farligt gods finns i tre riktningar och utrymning från byggnaden/byggnaderna ska kunna ske bort från en eventuell olycka. Byggnaderna för handel på fastigheten KungsängensTibble 1:331 är placerade så att dessa utgör ett effektivt skydd mot bostäderna med avseende på olycksriskerna till följd av transporter av farligt gods på E18. För att begränsa möjligheten att människor vistas på ytor i närheten av E18, Granhammarsvägen och Effektvägen, bör planområdet disponeras på ett sådant sätt att området mellan vägen och byggnaderna ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Länsstyrelsens riktlinje om minst 50 meter mellan bensinstation och bostäder/personintensiva verksamheter ska upprätthålls. Central avstängningsbar ventilation är en relativt billig och effektiv åtgärd vid nybyggnation. Det rekommenderas därför att byggnaderna för handel och kontor utförs med denna funktion. Bostäderna är enligt gällande förslag placerade på ett sådant avstånd från vägen att det inte anses motiverat att kräva sådan funktion här. 6.1.3 Fasadåtgärder Åtgärder som att brandklassa fasaderna eller enbart tillåta ej öppningsbara fönster har analyserats. Med tanke på den relativt låga risken och vilka konsekvenser som bidrar till stor del av riskbilden har dessa åtgärder ej bedömts motiverade. Fasadåtgärderna ovan skyddar framförallt mot pölbränder, jetflammor, etc, de konsekvenser som bidrar mest till den ökade risken är giftiga gasmoln och mot dessa åtgärder finns det mer (kostnads)effektiva åtgärder. Däremot ska de fasader som vetter mot E18 och Granhammarsvägen inom ett avstånd av 40 meter från vägen utföras med begränsade öppningar (max 15 %, till dessa öppningar räknas dörrar, portar och glaspartier). 22(30)
7 Slutsatser Tyréns AB rekommenderar att följande åtgärder ska genomföras/beaktas vid utformning av området: Den befintliga bergväggen mellan E:18an och KungsängensTibble 1:331 utgör en effektiv skyddsbarriär och ska därför behållas. I dagsläget finns vissa partier där bergväggen är borttagen detta anses vara acceptabelt och inga ytterligare åtgärder krävs. På liknande sätt utgör dike och vall längs med KungsängensTibble 1:330 en effektiv skyddsbarriär och skall därför också bevaras. Länsstyrelsens riktlinje om 25 meter bebyggelsefritt område ska upprätthållas längs med E18. Ett bebyggelsefritt område om 15 meter från vägen skall upprätthållas längs med Granhammarsvägen och Effektvägen. Byggnaderna ska utformas så att tillgång till utrymning finns i flera riktningar och bort från riskkällan. På Kungsängens-Tibble 1:330 och Kungsängens-Tibble 1:403 transportled för farligt gods finns i tre riktningar och utrymning från byggnaden/byggnaderna ska kunna ske bort från en eventuell olycka. Länsstyrelsens riktlinje om minst 50 meter mellan bensinstation och bostäder/personintensiva verksamheter skall upprätthållas. De fasader som vetter mot E18 och Granhammarsvägen inom ett avstånd av 40 meter från vägen utföras med begränsade öppningar (max 15 % gäller dörrar, portar, glasparti etc.). Tyréns AB rekommenderar att följande åtgärder bör(ej krav i detaljplan) genomföras/beaktas vid utformning av området: Central avstängningsbar ventilation är en relativt billig och effektiv åtgärd vid nybyggnation. Det rekommenderas därför att byggnaderna för handel och kontor utförs med denna funktion. Bostäderna är enligt gällande förslag placerade på ett sådant avstånd från vägen att det inte anses motiverat att kräva sådan funktion här. För att begränsa möjligheten att människor vistas på ytor i närheten av E18, Granhammarsvägen och Effektvägen. Bör planområdet disponeras på ett sådant sätt att området mellan vägen och byggnaderna ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. 23(30)
8 Referenser Air Liquide, mailkonversation med Mikael Narse, 2012-11-02. Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplanering Bebyggelse intill väg och järnväg med transport av farligt gods, 2007:06, 2007. Länsstyrelsen i Stockholm, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, rapport 2000:01, Länsstyrelsen Stockholm, 2000 Länsstyrelsen i Stockholm, Skåne och Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen -Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006. Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse- människors säkerhet intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods, Remiss, Rapport 2012:XX Medjed-Hedlund, Borka, Livgardet, telefonintervju november 2012. Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, 2008 Myndigheten för samhällskydd och beredskap, RIB XM, utgåva 1-2009, version 1.1.0.3, 2012. Ramböll, Viby 19:1 m.fl., Brunna industriområde, Upplands Bro, 2012 Brandkonsulten AB, Riskutredning Örnäs 1:1, 2012 Räddningsverket, Farligt gods riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, 1996. Räddningsverket, Värdering av risk, 1997 Räddningsverket, Olyckor i siffror, En rapport om olycksutvecklingen i Sverige, Karlstad, 2004b års utgåva Svensk författningssamling, Plan- och bygglagen, SFS 2010:900, 2010 Trafa(Trafikanalys), Godsflöden i Sverige, Statistisk 2012:8, 2012 WSP, Riskanalys för transport av biogas, Louddens biogasanläggning, 2008 24(30)
Bilaga 1 Individ- och samhällsriskberäkningar 1.1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på E18 Sannolikheten för olycka beror bl.a. av trafikmängden på aktuellt vägavsnitt. Hastighetsbegränsningen förbi området är 110 km/h. Transporterad mängd farligt gods på vägen har hämtats från Räddningsverkets statistik från september 2006. Den transporterade mängden anges i intervall, i beräkningarna har 80 % av intervallet använts vilket innebär en mängd om cirka 69770 ton per månad. Enligt nyare statistik finns tendenser som visar att andelen transporter av farligt gods på väg minskar. Med grund i detta har ingen uppräkning av mängden farligt gods gjorts, dvs. den mängd farligt gods som transporteras på E18 en månad år 2020 bedöms vara den samma som i september 2006. I beräkningar har transporterad mängd per fordon antagits till 15 ton som enligt Trafikanalys rapport 2012:8 är ett genomsnittligt värde för transporterad godsmängd för samtliga godstransporter. Detta bedöms vara ett konservativt värde att använda då tillexempel en transport med raffinerade petroleumprodukter (vilka enligt SRV:s statistik utgör cirka en tredjedel av transporterna av farligt gods på E18:an) enligt samma rapport transporterar i storleksordning 25 ton gods/transport. Med avseende på detta bedöms beräkningarna också ta hänsyn till att en viss ökning av transporter av farligt gods om området exploateras. Enligt trafikutredning för exploateringsalternativet kommer trafikflödet på E 18:an år 2020 att vara 54000. Förväntat antal farligt gods olyckor på väg beräknas enligt VTI-metoden med antaganden och indata redovisade i Tabell 6 (Räddningsverket, 1996). Tabell 6 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år på E18:an. Data hämtad från Räddningsverket 1996. E18:an Vägtyp Tätort, 110 km/h, gata/väg Vägsträcka längs med planområdet 300 meter ÅDT 54 000 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,3 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 0,26 fordonskm) Andel singelolyckor 0,46 Index för farligt gods-olycka 0,42 Förväntade antalet olyckor med farligt 0,0066 per år gods Förväntade antalet olyckor med farligt 0,0028 per år gods som leder till utsläpp 1.2 Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på Granhammarsvägen Hastighetsbegränsningen förbi området är 50 km/h. Förväntat antal farligt gods olyckor på väg beräknas enligt VTI-metoden med antaganden och indata redovisade i Tabell 6 (Räddningsverket, 1996). Trafikflödet 25000 fordon/dygn har hämtats från Tyréns trafikutredning och gäller för exploateringsalternativet år 2020. 25(30)
Tabell 7 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år på Granhammarsvägen. Data hämtad från Räddningsverket 1996. Granhammarsvägen Vägtyp Tätort, 50 km/h, gata/väg Vägsträcka längs med planområdet 450 meter ÅDT 25 000 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,04 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 1,2 fordonskm) Andel singelolyckor 0,15 Index för farligt gods-olycka 0,03 Förväntade antalet olyckor 0,00266 per år med farligt gods Förväntade antalet olyckor 0,00008 per år med farligt gods som leder till utsläpp 1.3 Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på Effektvägen Hastighetsbegränsningen förbi området är 50 km/h. Trafikmätningar utförs regelbundet av Trafikkontoret. Förväntat antal farligt gods olyckor på väg beräknas enligt VTI-metoden med antaganden och indata redovisade i Tabell 6 (Räddningsverket, 1996). Trafikflödet 15000 fordon/dygn har hämtats från Tyréns trafikutredning och gäller för exploateringsalternativet år 2020. Tabell 8 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år på Vårbyvägen. Data hämtad från Räddningsverket 1996. Effektvägen Vägtyp Tätort, 50 km/h Vägsträcka 300 meter ÅDT 15000 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,06 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 1,2 fordonskm) Andel singelolyckor 0,15 Index för farligt gods-olycka 0,03 Förväntade antalet olyckor 0,0021 per år med farligt gods Förväntade antalet olyckor 0,000065 per år med farligt gods som leder till utsläpp 1.3 Konsekvensberäkningar Beräkningar och antaganden är i huvudsak de som redovisas i Øresund Safety Advisers rapport Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (avseende transport av farligt gods på väg och järnväg), Bilaga A, Riskanalys, 2004 som togs fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Följande justeringar av antaganden har utförts: Justering av sannolikheten för farligt gods olycka för individrisk Då frekvensen för en farligt gods-olycka beror på hur stort konsekvensområdet för de enskilda klasserna blir, justeras frekvensen. Frekvensen för en olycka beräknas för en sträcka på 100 m. 26(30)
Denna justeras sedan för respektive klass baserat på konsekvensavståndet som anges i Tabell 9. Frekvensen minskas eller ökas baserat på följande formel: Tabell 9 Dimensionerande avstånd för olika scenarier Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 2 Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE 310 6 Vätska, B Pölbrand direkt 20 8 Vätska, B Pölbrand fördröjd antändning 40 27(30)
1.4 Beräkning av samhällsrisk En grov uppskattning av samhällsrisken inom området har utförts. Den yta som undersökts är för en 1 km 2 runt om E18:an. Detta område innefattar hela planområdet. Befolkningsmängden i Upplands Bros kommun var år 2011, 23984 personer(scb, 2012). Kommunens areal är 237 km 2 vilket ger en befolkningstäthet på 101 personer/km 2 I samhällsriskberäkningen antas att befolkningstätheten är samma på hela planområdet. För området närmst E18(0-20 meter från vägen) antas dock att det inte vistas några människor. Befolkningstätheten i byggnaderna har beräknats utifrån antaganden i Boverkets Byggregler enligt följande: Bebyggelse Yta (m 2 ) Persontäthet Uppskattat antal personer Hotell 6000 * 1850 Handel Bruttoarea cirka 23800(nettoarea cirka 19000(0,8 av bruttoarea)** 0,5 personer/m 2 9500 Kontor Underlag saknas 0,1 personer/m 2 Underlag saknas Bostäder Underlag saknas 2 personer/hushåll (SCB, 2012) Underlag saknas *Schablonvärde för hotell saknas. I uppskattningen har antagits att antalet rimligen bör vara lägre än för kontor varpå antalet för kontor har använts och bedöms vara konservativt (0,1 personer/m 2 en sjättedel av hotellet antas upptas av samlingslokal (1,7 personer/m 2 (Boverket, 2011)) och restaurang (1 person/m 2 (Boverket, 2011)). ** Hus A och B har antagits innehålla handel. Övriga hus har antagits innehålla mindre personintensiva verksamheter. Inga uppgifter om antalet bostäder som skall byggas på Kungsängen Tibble 1:331 samt inget ritningsunderlag för kontor och sällanköpshandel på Kungsängen Tibble 1:330 och 1:403 har funnits tillgängligt vid upprättandet av denna rapport. I beräkningarna har det antagits att det dimensionerande personantalet under butikernas öppettider kan utgöras av dimensionerande personantal för butikerna. I snitt bor det ca 2 personer per hushåll i Sverige (SCB, 2011) och i BBR anges dimensionerande personantal för kontor till 0,1 personer/m 2 detta innebär att gjort antagande kan antas välgrundat dels med avseende på tillskottet av personer kan antas vara litet dels med tanke på att det kan antas att en majoritet av de som bor i området inte kommer att vara hemma under dagtid. I beräkningarna har det antagits att det är mest folk i området under dag- och kvällstid. Under kvällstid antas personantalet vara 11 350 personer/km 2, dvs. cirka 0,011 person/m 2. Med avseende på befolkningsmängden i kommunen antas detta uppskattade värde vara konservativt. Dagtid antas att befolkningstätheten är lägre, denna har antagits vara 75 % av befolkningstätheten kvällstid, dvs. 9000 personer/km 2, dvs. 0,009 person/m 2. Nattetid är butikerna stängda, i beräkningarna har det antagits att hotellet är fullt och att de boende i området är 10 % av uppskattat personantal i butikerna, dvs. 950 personer/km 2, dvs. 0,00095 person/m 2. 28(30)