Landsbygdsprogram för Sverige år

Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 2013 Årsrapport 2015 och slutrapport för programmet CCI 2007SE06RPO001 99,5 % av den totala budgeten på 37,9 miljarder kronor för landsbygdsprogrammet 2007 2013 har använts. Arbetsmiljön har förbättrats för 6 000 årsarbetskrafter och djurmiljön har förbättrats för över 200 000 djurenheter varav ungefär hälften inom mjölkproduktionen. 491 000 personer har förändrat sitt arbetssätt efter att ha deltagit i kompetensutvecklingsinsatser. 9 600 nya arbetstillfällen har skapats. 96 000 hushåll och 13 600 företag fått tillgång till bredband. 50 000 60 000 lantbrukare per år har fått ersättning för miljövänligt jordbruk. Det innebär en måluppfyllelse om över 85 procent. Antalet hektar jordbruksmark som har fått ersättning för miljövänligt jordbruk har minskat under perioden. Måluppfyllelsen är ändå nära 90 procent, motsvarande 2,1 miljoner hektar. Rapport 2016:19

Innehåll 1 Ändringar av de allmänna villkoren... 1 1.1 Förändringar av lagstiftningen... 1 1.2 Samhällsekonomisk utveckling 2007 2013... 1 1.3 Ändringar som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra ekonomiska verktyg... 3 1.4 Ändringar i landsbygdsprogrammet... 4 2 Utvecklingen av programmet i förhållande till uppsatta mål... 5 2.1 Länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens och Sametingets erfarenheter 2015... 5 2.2 Metodbeskrivning av indikatorer och utfall... 5 2.2.1 Förtydligande om hur utfallet redovisas i rapporten...5 2.2.2 Bedömningar med utgångspunkt från indikatorutfall...9 2.3 Budgetförändringar... 9 2.4 Programmets omräkningskurs i denna rapport...10 2.5 Utmaningarna inom hälsokontrollen...10 2.6 Biogas...11 2.7 Axel 1...12 2.7.1 Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (111 och 114 )... 13 2.7.2 Startstöd för unga jordbrukare (112)... 17 2.7.3 Modernisering av jordbruksföretag (121)... 20 2.7.4 Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (123)... 26 2.7.5 Samarbete om utveckling av nya produkter (124)... 29 2.7.6 Infrastruktur (125)... 31 2.8 Axel 2...33 2.8.1 Naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter (211 och 212)... 35 2.8.2 Miljövänligt jordbruk (214)... 37 2.8.3 Ersättning för djurens välbefinnande (215)... 71 2.8.4 Icke-produktiva investeringar skog (227)... 73 2.9 Axel 3...76 2.9.1 Diversifiering (311)... 82 2.9.2 Affärsutveckling i mikroföretag (312)... 88 2.9.3 Främjande av turistnäringen (313)... 93 2.9.4 Grundläggande tjänster (321)... 98 2.9.5 Förnyelse och utveckling i byarna (322)...103 2.9.6 Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden (323)...105 2.9.7 Kompetensutvecklings- och informationsinsatser (331)...108 2.9.8 Kompetens- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier (341)...110 2.10 Axel 4... 111 2.10.1 Genomförande av lokala utvecklingsstrategier (411, 412 och 413)...111 2.10.2 Samarbete (421)...116 2.10.3 Driftskostnader för LAG samt informations- och animationsinsatser (431)...117 2.10.4 Utvecklingen av Leader under programperioden...118 2.11 Nationella landsbygdsnätverkets insatser och resultat... 119 2.11.1 Prioriteringar...119 2.11.2 Sammanfattning av aktiviteter för perioden 2007 2015...119 2.12 Insatser inom ramen för Östersjöstrategin... 121

3 Programmets finansiella genomförande... 122 3.1 Generellt om det finansiella genomförandet... 122 3.2 Redovisning av utbetalade belopp per axel... 122 4 Utvärderingar av programmet... 124 4.1 Utvärderingsplan... 124 4.2 Uppföljningssystem och datainsamling... 124 4.3 Utvärderingsaktiviteter... 124 4.3.1 Utvärderingsaktiviteter inom axel 1, 3 och 4 samt generellt...124 4.3.2 Utvärderingsaktiviteter med anknytning till axel 2...128 4.4 Pågående utvärderingsarbete hos länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen... 139 5 Åtgärder för att garantera kvalitet och måluppfyllelse... 141 5.1 Övervaknings- och utvärderingsåtgärder... 141 5.1.1 Administrativa system och kontroller...141 5.1.2 Internkontroll...141 5.1.3 Kontroller på plats...143 5.1.4 Utbildningar m.m....145 5.2 Sammanfattning av större problem som uppstått vid förvaltningen av programmet och hur dessa har åtgärdats... 146 5.2.1 Handläggningstider för stöd inom axel 1, 3, 4 och utvald miljö inom axel 2...146 5.2.2 Handläggningstider för miljöersättningar och kompensationsbidrag (axel 2)...148 5.3 Användning av tekniskt stöd... 148 5.4 Informationsåtgärder... 152 5.4.1 Sammanfattning av informationsinsatser under 2015...153 5.4.2 Sammanfattning av informationsinsatser under 2015 för Skogsstyrelsen...153 5.4.3 Mål för informationen...153 5.4.4 Målgrupper...154 5.4.5 Aktiviteter 2015...154 5.4.6 Sammanfattning av programperioden 2007 2013...154 6 Deklaration om överensstämmelse med gemenskapspolitiken ifråga om stödet... 156 6.1 Konkurrensregler och statsstöd... 156 6.2 Offentlig upphandling... 156 6.3 Miljöskydd och miljöförbättringar... 157 6.4 Jämställdhet och icke-diskriminering... 157 6.4.1 Könsfördelad statistik avseende vissa stödåtgärder...158 6.5 Avgränsning mot andra fonder, program och finansiella instrument... 160 6.5.1 Överensstämmelse med den gemensamma jordbrukspolitiken...160 6.5.2 Avgränsning i förhållande till ERUF, ESF och EFF...161 6.5.3 Överensstämmelse med den gemensamma jordbrukspolitiken...161 6.5.4 Avgränsning i förhållande till ERUF, ESF och EFF...161 7 Användningen av återkrävda belopp... 163

Sammanfattning Avslutsrapporten för Landsbygdsprogrammet är dels en sammanfattning av genomförandet av Sveriges landsbygdsprogram under perioden 2007-2013 och dels en redogörelse av genomförandet under år 2015. Utbetalningar av beslutade insatser under programperioden har fortsatt fram till och med 2015. Vilka resultat har vi fått av landsbygdsprogrammet? Nästan alla pengar för programmet har använts för detta program som syftar till att, utifrån ett ekonomiskt, ekologiskt och social perspektiv, bevara, skydda och utveckla den svenska landsbygdens attraktivitet, näringsliv, marker, miljöer och vatten. Trots att alla pengar har använts så har inte alla mål uppnåtts. Det kan finnas många orsaker till detta, det kan ta flera år innan de genomförda insatserna ger full effekt. Det är också svårt och kanske i vissa fall omöjligt att mäta resultat från projekt som ska skapa grundläggande förutsättningar för utveckling. Arealmålen är lättare att mäta och det visar sig att vissa av dessa har varit svåra att nå under programperioden. I vissa fall så har de uppsatta målen överskridits. En efterhandsutvärdering av landsbygdsprogrammet kommer att ytterligare belysa i vilken utsträckning programmet bidragit till de övergripande målen. Budgetutnyttjandet är mycket högt överlag De pengar som fördelats inom landsbygdsprogrammet för perioden 2007 2013 har nått ett högt utnyttjande till och med 2015. Av programmets totala budget på 37,9 miljarder kronor har nästan 99,5 procent utnyttjats. Motsvarande siffra i euro är drygt 97 procent. Skillnaden beror på att växelkursen för de faktiska utbetalningarna har legat högre än programmets växelkurs, särskilt under en period med stora utbetalningar. För att säkerställa ett högt utnyttjande av programmets budget har viss omfördelning av pengar gjorts mellan länsstyrelserna och mellan LAG och i viss omfattning även mellan åtgärder och axlar. Jordbruksverket har också gjort bedömningar av återflöde från beslutade insatser och beslutat om överteckning under slutfasen av programperioden. Det innebär att pengar har fördelats om både inom och mellan axlarna och är förklaringen till att budgetutnyttjandet totalt sett och för vissa åtgärder/ grupper av åtgärder ligger på över 100 procent. Sammanfattning axel 1 Inom åtgärden modernisering av jordbruksföretag (åtgärd 121) har drygt 6 000 årsarbetskrafter fått en förbättrad arbetsmiljö som resultat av gjorda investeringar, främst i lösdriftsstall och nya tekniker som exempelvis robotmjölkning. Lite drygt 40 procent av företagen har investerat i någon form av ny teknik. I mer än 60 procent av ärendena som handlar om investeringar i djurproduktion har satsningarna lett till förbättrad djurmiljö. Av dessa finns 50 procent inom mjölkproduktion och 30 procent inom nötköttsproduktion. Den största driftsgrenen inom moderniseringsstödet är mjölkproduktion, följt av nötköttsproduktion. Ekologisk produktion bedrivs på 20 procent av företagen inom moderniseringsstödet. En stor verksamhet under åtgärden kompetensutveckling (åtgärd 111) är projektet

Greppa Näringen som syftar till att minska växtnäringsförluster till vattendrag. Totalt under programperioden har det genomförts mer än 28 000 individuella rådgivningsbesök inom projektet. För perioden 2007 2015 har antalet deltagare i kompetensutvecklingsinsatser för jordbruks- och livsmedelsföretag varit väsentligt fler än målet. Inom området hållbart skogsbruk har målen för antal deltagare och deltagardagar för hela programperioden nåtts och passerats med bred marginal. Nästan 436 000 personer verksamma inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbruksföretag beräknas på något sätt ha ändrat sitt arbetssätt efter genomförd kompetensutvecklingsinsats. Under perioden 2007 2015 har mer än 1 700 personer fått startstöd (åtgärd 112), vilket är betydligt fler än målet. De största driftsgrenarna inom åtgärden är mjölkoch köttproduktion samt växtodling, vilka står för 72 procent av ärendena. Inom kategorierna får/get samt trädgård har kvinnor en något större andel, medan männen står för en större andel i övriga kategorier. Inom förädlingsstödet (åtgärd 123) visar siffrorna för perioden 2007 2015 att antal företag som beviljats stöd är betydligt fler än målet. Antalet företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller nya tekniker i företaget är mer än dubbelt så många som målet. De största kategorierna inom förädlingsstödet är chark & köttprodukter inklusive slakterier, följt av potatis, grönsaker, fukt och bär och därefter mejeriprodukter. Totalt kan 17 procent av insatserna inom förädlingsstödet relateras till ekologisk produktion av livsmedel. Av den ekologiska produktionen står jordbruksföretagen för 84 procent och livsmedelsindustrin för 16 procent. Sammanfattning axel 2 I axel 2 har omfattnings- och resultatmål varit ansluten areal eller antal brukare som haft åtaganden. Axel 2 består av kompensationsbidraget (211 och 212), ersättningar för miljövänligt jordbruk (214), utvald miljö (214 och 216) samt icke-produktiva investeringar skog (227). 2012 infördes ersättningen djurens välbefinnande (215) inom denna axel. För att bedöma axel 2 bör man i högre utsträckning än budgetutnyttjandet och anslutna brukare rikta blicken mot hektaruppfyllelsen och framför allt hektaruppfyllelsen för miljöersättningarna var för sig. För miljöersättningarna var antalet hektar jordbruksmark som täcktes av minst ett åtagande för miljövänligt jordbruk cirka 2,1 miljoner hektar vid periodens slut, detta motsvarade en måluppfyllelse på 87 procent. Den anslutna arealen har minskat något under perioden. Antalet lantbrukare har varierat mellan åren, som högst har måluppfyllelsen varit mer än 100 procent och som lägst cirka 85 procent. Målet har varit 60 000 lantbrukare. Det fanns fem breda miljöersättningar som haft förväntningen att omfatta stora arealer: Betesmarker och slåtterängar, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion, miljöskyddsåtgärder samt extensiv vallodling. Hektarmålet har endast nåtts för extensiv vallodling i Sveriges slättbygder. För betesmarker och slåtterängar samt natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet var måluppfyllelsen vid periodens slut 84 procent respektive 85 procent. Miljöskyddsåtgärder har haft en låg måluppfyllelse, som mest cirka 50 procent, vilket var efter att vissa begränsningar tagits bort. Under perioden har totala antalet hektar i ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad

produktion varit relativt konstant med en måluppfyllelse på cirka 80 procent, dock har andelen certifierad produktion ökat. Kompensationsbidraget har varit en stabil ersättningsform med hög måluppfyllelse. Målet för antal hektar jordbruksmark i s.k. andra områden med svårigheter har uppnåtts medan bergsområden hade en måluppfyllelse på 90 procent vid periodens slut. Djurens välbefinnande och hotade husdjursraser är ersättningar där samtliga mål nåtts vid periodens slut. Stor skillnad i måluppfyllelse mellan olika miljöinvesteringar Det har varit en stor skillnad i måluppfyllelse mellan olika miljöinvesteringar. Om man ser till utnyttjandegraden av budgeten för stöden så var den 97 procent, detta samtidigt som arealmålen inte uppfylldes för alla stöd. Detta innebär bland annat att kostnaden per hektar blev lite högre än förväntat. Stängsel mot rovdjur har varit öppen för ansökningar inom landsbygdsprogrammet 2007-2013 även under 2014 och 2015. Måluppfyllelsen vid periodens slut var mer än 200 procent, både vad gäller antal lantbrukare och antal hektar hägnad mark. Måluppfyllelsen vid periodens slut för antal hektar våtmarker var 86 procent och för restaurering av betesmarker och slåtterängar 58 procent. Måluppfyllelsen för antalet hektar damm som samlar fosfor och reglerbar dränering var låg, under 10 procent. Icke-produktiva investeringar i skog (227) bestod av de två insatserna Bevara och utveckla skogens mångfald och Öka arealen ädellövskog. Måluppfyllelsen för dessa var hög. Sammanfattning axel 3 Antalet arbetstillfällen inom axel 3 ökade med 4 500 sammantaget för åtgärderna Diversifiering (311), Mikroföretag (312) och Turism (313) vilket betyder att cirka 1/3-del av målet uppnåddes. Det finns många olika förklaringar till att måluppfyllelsen blev så pass låg. Några förklaringar är att definitionen av nya arbetstillfällen inte räknar in utökad arbetstid, otydlig målstyrning, stödens konstruktion, beräkningen av målet samt att en betydande del av pengarna gått till förutsättningsskapande insatser. En stor del av arbetstillfällena har tillkommit genom olika insatser inom landsbygdsturism. Totalt sett har de flesta arbetstillfällena tillkommit utanför jordbruksföretagen men inom stödtypen företagsstöd så är nästan hälften inom jordbruket. En betydande del av pengarna har gått till insatser knutna till mat inklusive matturism och förnybar energi och klimat. Dessa kategorier stod för 34 procent av ut betalt belopp för de tre ovan nämnda åtgärderna. Investeringar i bredband inom Grundläggande tjänster (åtgärd 321) har resulterat i att cirka 239 000 personer fördelat på 96 000 hushåll och 13 600 företag fått tillgång till bredband. Måluppfyllelsen blev 246 procent beträffande antal personer. Detta är ett resultat från 730 bredbandsprojekt som tillsammans fick 1 477 miljoner kronor i stöd. Kultur och historia är den största kategorin sett till antal genomförda projekt inom Förnyelse och utveckling i byarna (åtgärd 322). Där handlar det ofta om att materiellt stötta bygdeföreningar och andra kulturföreningar genom reparationer och utrustning. 98 projekt fick tillsammans 26 miljoner kronor till dessa ändamål.

130 000 ekonomiska aktörer (personer, företag eller organisationer etc) har deltagit i insatser inom åtgärden för kompetensutvecklings- och informationsinsatser (åtgärd 331). Nästan 55 000 personer beräknas på något sätt ha ändrat sitt arbetssätt efter genomförd kompetensutvecklingsinsats. Sammanfattning axel 4 Inom axel 4 (Leader) blev bruttoökningen av antalet arbetstillfällen 5 120, måluppfyllelsen blev 91 procent. Så gott som samtliga registrerade nytillkomna arbetstillfällen är utanför jordbrukssektorn. Olika former av evenemang ser ut att ha betydelse för nya arbetstillfällen och många är av mer tillfällig karaktär. Turisminriktade projekt inkl. kulturhistoria stod för 36 procent av genomförda projekt medan projekt som syftade till någon form av utveckling av bygden stod 30 procent av insatserna. Totalt genomfördes 3 900 projekt inom Leader.

1 Ändringar av de allmänna villkoren 1.1 Förändringar av lagstiftningen Inga ändringar har skett i EU-lagstiftningen som har koppling till genomförandet av landsbygdsprogrammet under år 2015. Tidigare under programperioden har rapporterats om ändringar som följde av hälsokontrollen och återhämtningsplanen. EU-lagstiftningen ändrades i detta hänseende under senare delen av 2009 och följdändringar gjordes i svenska författningar under 2010. Under 2011 hade vissa ändringar i förordning 1974/2006 en begränsad påverkan på programmets genomförande. Ändringarna var krav på införande av en ändringsklausul inom miljöersättningar, ny bestämmelse om begränsning av stödet till produktionskapacitet motsvarande genomsnittlig årsförbrukning på gården vid investeringar i förnybar energi på gårdsnivå och slutligen krav på minsta andel som privata sektorn representerar då LAG väljer ut projekt som ska finansieras. Ändringarna bedömdes ha lett till ökad administration i form av nya processer, ny rapportering, anpassning av rutiner och informationsinsatser m.m. 1.2 Samhällsekonomisk utveckling 2007 2013 Tillväxten i den svenska ekonomin under perioden (2007 2013) kännetecknades av en lägre BNP- tillväxt jämfört med föregående programperiod. Den årliga BNPtillväxten nådde i genomsnitt upp till cirka 1 procent jämfört med 3,2 procent för den tidigare perioden. Den dominerande orsaken till detta var den finansiella krisen både i Sverige och i övriga Europa som påbörjades 2008 och som nådde sin kulmen för svensk del under 2009. Betydligt lägre varuhandel men framförallt lägre investeringar i den totala ekonomin var de främsta orsakerna till den lägre tillväxten. Investeringarna inom jordbruk föll också under 2009 men återhämtade sig under 2010-2011 för att åter falla under de sista två åren i programperioden, vilket dock inte var fallet för investeringarna i den totala svenska ekonomin då dessa var i stort sett oförändrade. Kraftiga stödpaket i EU hjälpte bland annat till att öka efterfrågan på varor och tjänster, vilket även den svenska ekonomin drog nytta av men skuldkrisen i Europa var djup, vilket också återspeglades i lägre tillväxt för den svenska ekonomin under de sista åren under programperioden. Figur 1 BNP utveckling i Sverige (Nationalräkenskaperna) 10 Årlig % förändring 5 0-5 - 10-15 - 20 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014p 2015p Import av varor och tjänster BruFoinv Export av varor och tjänster BNP Kll marknadspris 1

Inflationstakten i Sverige 2007 2013 var i stort sett oförändrad (genomsnitt 1,4 procent) jämfört med föregående programperiod medan ränteläget var betydligt lägre under 2007 2013, räntenivån uppgick i genomsnitt till cirka 1,9 procent. Figur 2 BNP utveckling i Sverige (Riksbanken) Lönsamheten 1 i det svenska jordbruket var i genomsnitt cirka 19 procent högre under programperioden 2007 2013 jämfört med den tidigare perioden. Detta gällde trots det besvärliga året 2009 med finansiell kris och att den första mjölkkrisen inträffade i EU och i Sverige. Den föregående programperioden kännetecknades av lägre prisutveckling på framförallt animalier i förhållande till kostnadsutvecklingen. Även om prisindex för animalier steg under nästa programperiod så var ökningen i kostnadsindex större men tack vara mycket höga spannmålspriser både i Sverige och i världen så gynnades jordbruket totalt sett av detta. En annan bidragande orsak till bättre resultat var att direktstöd till jordbrukarna infördes 2005 som innebar totalt sett en högre bidragsnivå för sektorn. I den förra programperioden erhöll jordbrukarna också direktstöd fast under en kortare period (2005 2006). Figur 3 EEA-kalkyl (Jordbruksverket) Intäkter, bidrag, milj kr 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1990 1991 1992 1993 1994 Jordbrukets intäkter Bidrag Företagsinkomst Bidrag/företagsinkomst 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 200% 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Bidrag/4ginkomst 1 Jordbruksverkets Lönsamhetskalkyl (EEA-kalkyl) JO 45 SM. Företagsinkomsten är ett överskott som kan användas till ersättning för eget arbete och kapital. 2

Sveriges totala handel med jordbruksprodukter (inklusive fisk och färdiga livsmedel) utvecklades gynnsamt under senare delen av 2007 2013 i den meningen att importnettot i ton räknat minskade. Figur 4 Sveriges handel med livsmedel (SCB) Trenden med ett ökat underskott i handeln vad gäller värde har dock fortsatt under bägge programperioderna. För 2007 2013 berodde detta på att den minskande importen i volym räknat uppvägdes mer än väl av att denna blev betydligt dyrare, framförallt när det gällde importen av alkoholhaltiga drycker. Det värdemässiga importnettot för livsmedel under perioden uppgick i genomsnitt till knappt 47 miljarder kr per år medan motsvarande netto för 2000 2006 uppgick till drygt 29 miljarder kr. Det totala handelsunderskottet för livsmedel var cirka 328 miljarder kr för hela programperioden 2007 2013 och för perioden 2000 2006 var motsvarande underskott cirka 206 miljarder kr. 1.3 Ändringar som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra ekonomiska verktyg Ekonomiska verktyg inom EU som kan ha koppling till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) är förutom Europeiska garantifonden för jordbruket t.ex. Europeiska fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden men också InterReg (EU:s territoriella samarbetsprogram), CIP (EU:s program för konkurrenskraft och innovation), FP7 (EU:s program för forskning och utveckling) och Life (EU:s program för miljö och klimat). Ekonomiska verktyg på nationell nivå, som kan ha koppling till EJFLU är t.ex. kanalisationsstödet, som är ett statligt stöd för anläggande av kanalisation för bredbandsfiber och den livsmedelsstrategi som varit aktuell under programperioden. Även det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige har koppling till EJFLU och landsbygdsprogrammet genom att det nationella stödet utgör en viktig förutsättning för att jordbruk ska kunna bedrivas i dessa områden. Under 2015 har inga ändringar gjorts av ekonomiska verktyg som påverkar kopplingen till landsbygdsprogrammet. 3

Tidigare under programperioden har nedanstående kopplingar varit aktuella mellan landsbygdsprogrammet och andra ekonomiska verktyg. Överföring från garantifonden för jordbruket Från den europeiska garantifonden för jordbruket har pengar förts över till landsbygdsprogrammet genom s.k. modulering, med start 2010 och resten av programperioden. Pengarna har använts till särskilda utmaningar på främst energi- och klimatområdet. Under 2015 har inga pengar överförts till landsbygdsprogrammet 2007-2013. Bredbandssatsningar Pengar har tillförts landsbygdsprogrammet för bredbandssatsningar dels från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen, dels genom ytterligare tillskott från den svenska statsbudgeten, senast under 2013. Bredbandsprojekt kan medfinansieras av Post- och telestyrelsen (PTS). PTS erbjuder medfinansiering både till bredbandssatsningar inom landsbygdsprogrammet och till kanalisationsstödet och därmed finns en koppling till det nationella kanalisationsstödet, som hanteras av länsstyrelserna eller i vissa fall regionförbunden. Satsningar på särskilda visioner Den tidigare regeringens visioner Sverige det nya matlandet och Skogsriket med värden för världen har påverkat kopplingen mellan landsbygdsprogrammet och andra ekonomiska verktyg fram till regeringsskiftet 2014. Även den tidigare regeringens landsbygdsstrategi har haft en påverkan på kopplingen mellan landsbygdsprogrammet och andra ekonomiska verktyg. 1.4 Ändringar i landsbygdsprogrammet Under perioden har programmet ändrats 11 gånger, varav fyra innebär ändring enligt 6.1 a i förordning (EG) nr 1974/2006. Följande kommissionsbeslut har fattats efter yttrande från fondkommittén: 26 februari 2010 27 juni 2012 8 mars 2013 9 augusti 2013 Inga ändringar har gjorts under 2015. Programmet ändrades senast den 5 februari och är version 12 av landsbygdsprogram för Sverige år 2007 2013, beslut C(2013)5305 av den 9 augusti 2013. 4

2 Utvecklingen av programmet i förhållande till uppsatta mål 2.1 Länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens och Sametingets erfarenheter 2015 I arbetet med årsrapporten har berörda stödmyndigheter, dvs. länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen, rapporterat om programmets genomförande under året enligt riktlinjer från Jordbruksverket. En sammanfattning av rapporteringen från i år och även tidigare års rapportering återges i den axelvisa redovisningen av utfallet i detta kapitel samt under vissa avsnitt i kapitel 4 och 5. 2.2 Metodbeskrivning av indikatorer och utfall I detta avsnitt ges en kvantitativ och i viss mån en kvalitativ bild av uppnådda framsteg i förhållande till mål som finns fastställda i landsbygdsprogrammet. Prestationerna mäts med hjälp av indikatorer där det varit möjligt. Indikatorerna bygger i huvudsak på det system och de riktlinjer som EU-kommissionen fastställt för uppföljning och utvärdering, Common Monitoring and Evaluation Framework (CMEF). I flera fall finns även indikatorer som valts på nationell nivå för att bättre spegla det svenska landsbygdsprogrammets inriktningar och mål. 2.2.1 Förtydligande om hur utfallet redovisas i rapporten I kapitel 2 redovisas programmets framsteg i förhållande till uppsatta mål såsom de gäller enligt programversion 12, kommissionens genomförandebeslut C(2013) 5305 av den 9 augusti 2013. Omfattningsindikatorerna visar i normalfallet beviljade stöd. Det innebär att dessa värden kan vara högre än de slutliga värdena som redovisas i resultatindikatorerna. Detta beror på att insatser som beviljats stöd inte genomförts. När det gäller ekonomiska indikatorer såsom beviljat stöd och utbetalat stöd kan skillnaden också bero på att projekt och investeringarna har blivit billigare än vad som kunde förutses vid projektbeslutet. Omfattningsindikator investeringsvolym De investeringsvolymer som anges för vissa stöd i kapitel 2 utgår från uppgifter om insatsernas kostnader i stödansökningarna. Detta är inte alltid de totala kostnader som stödmottagarna har för sina insatser. Detta gäller särskilt vid beloppsmässigt stora insatser då ofta ett stödtak uttryckt i visst belopp begränsar de stödberättigande kostnaderna som registreras i IT-systemet. Investeringsvolymen blir då underskattad. Resultatindikatorer generellt För företagsstöd och projektstöd gäller att framtagandet av siffror till resultatindikatorerna görs genom insamling av uppgifter från affärs- och projektplaner, slutrapporter och annat material som till exempel enkätstudier. 5

Resultatindikator åtgärdens bidrag till att förhindra klimatförändringar I axel 2 finns indikatorer för att klimatförändring förhindras för följande åtgärder: kompensationsbidraget, miljövänligt jordbruk, utvald miljö, minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark samt extensiv vallodling. Här finns varken uppsatta mål eller utfall redovisade. Anledningen är helt enkelt att det inte är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna klimatförändringar för dessa åtgärder. Även i axel 1 finns indikatorn att förhindra klimatförändringar. Det gäller delåtgärden etablering av fleråriga energigrödor under moderniseringsstödet. För delåtgärden finns ett hektarmål över programperioden som visar på ett mycket lågt utfall. Resultatindikator antal deltagare som framgångsrikt fullföljt en utbildningsaktivitet När det gäller kompetensutvecklingsåtgärderna så har resultaten uppskattats utifrån schablonsiffror som tagits fram med hjälp av en enkät som genomförts 2015. Tidigare redovisningar byggde på en enkät från 2010. Resultatindikator bruttoförädlingsvärde företagsstöd För att kunna redovisa det verkliga utfallet för förändringen av bruttoförädlingsvärdet i företagen har Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Jordbruksverket tagit fram ett underlag som redovisas i denna årsrapport. Ett försök att ta in ekonomiska uppgifter från den sökande har även gjorts i en enkätundersökning som genomfördes under år 2013. Utfallet blev inte av den kvaliteten att den går att använda för att räkna fram förändringen av bruttoförädlingsvärdet. SCB har beräknat förändringen av bruttoförädlingsvärdet med hjälp av uppgifter från undersökningen Företagens ekonomi som baseras på uppgifter som företagen lämnar till Skatteverket. För mer information om undersökningen, se: http\\www. scb.se/se_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/naringsverksamhet/naringslivetsstruktur/foretagens-ekonomi/ Den använda metoden för att mäta bruttoförädlingsvärdet utgår från Kommissionens Working Paper on The CMEF Gross Value Added Indicators, March 2010. Bruttoförädlingsvärdet har beräknats för varje företag som mottagit slututbetalning av stöd under ett år. Den anvisade metoden medför att företag som mottagit mer än ett stöd, räknas flera gånger. Skillnad mellan totalt antal företag och summan av företag i ingående kategorier eller år beror på att företag kan få flera stöd under ett år eller samma stöd under flera år. Förändringen av bruttoförädlingsvärdet baseras på två mätpunkter: året före stödet mottogs samt två år efter att stödet mottagits. Det innebär till exempel att förändringen av bruttoförädlingsvärdet i företag som fått stöd slututbetalt under 2009, beräknas som skillnaden mellan bruttoförädlingsvärdet år 2008 och 2011. Bruttoförädlingsvärde har beräknats som skillnaden mellan total produktion och total insatsförbrukning. Total produktion definieras som omsättning + lagerförändring + egna uttag/aktiverat arbete för egen räkning. Total insatsförbrukning definieras som råvaror och förnödenheter (inklusive handelsvaror) + övriga externa kostnader. I beräkningen ingår inte variablerna övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader. 6

Redovisat värde baseras på den genomsnittliga förändringen i de företag där uppgifter finns tillgängliga. Detta genomsnitt har sedan multiplicerats med antalet slututbetalda stöd under programperioden. För att kunna beräkna förändringen av bruttoförädlingsvärdet krävs uppgifter från två år. Företag där uppgifter för ett år eller två år saknas i registret har därför inte kunnat inkluderas. Den anvisade metoden innebär också viss eftersläpning. Beräkning av bruttoförädlingsvärdet för stöd som slututbetalts under år 2013 kräver till exempel uppgifter från bokslutet år 2015, vilket inte finns tillgängliga i registret förrän i början av år 2017. SCB har haft möjlighet att leverera underlag för åren 2007 2012 och under denna period har 9 572 ärenden slututbetalats som gäller investeringsstöd för åtgärder inom axel 1 och 3. Av dessa har förändringen av bruttoförädlingsvärdet kunnat beräknas för 7 391 företag (77 procent). Totalt för hela programperioden har 13 335 företag fått sitt beviljade investeringsstöd slututbetalt. Anledningen till att data saknas kan vara att företaget inte fanns året innan stödet slututbetalades vilket är fallet för flera företag som fått startstöd. En annan orsak kan vara att företaget gått i konkurs. Det hade varit önskvärt att kunna göra en bortfallsanalys för att undersöka i vilken utsträckning genomsnittet är representativt för de företag som mottagit stöd. Jordbruksverket har dock inte tillgång till mikrodata, vilket försvårar en sådan analys. Jordbruksverket har ansvar för att rapportera uppgifterna, men har inte behörighet att ta del av befintlig mikrodata för att göra nödvändiga beräkningar. Sammanfattningsvis ska det poängteras att redovisade värden ska tolkas med stor försiktighet, av flera anledningar: -- Värdena avser bruttoförädlingsvärde. Andra händelser än stödet påverkar värdet, både positivt och negativt. I många fall kan förändringarna endast förväntas ha en begränsad koppling till stöden. -- Eftersom värdena avser ackumulerade belopp, kan exceptionella händelser i något enskilt stort företag ha stor betydelse för det redovisade resultatet. -- Värdena avser ett genomsnitt på ett begränsat antal stödmottagande företag som är uppräknat för alla företag. Urvalet har skett utifrån vilka företag det finns uppgifter för, vilket riskerar att snedvrida resultaten. Resultatindikatorer arbetstillfällen, antal turister, arbetsmiljö företagsstöd Flera av indikatorerna (däribland arbetstillfällen, arbetsmiljö, gästnätter och gästdagar) som används i årsrapporten baseras på företagsstödsenkäten från våren 2013. Det huvudsakliga syftet med enkätundersökningen var att mäta verkligt resultat. Tidigare år har redovisningen i årsrapporterna baserats på prognostiserade värden, vilka antas vara mindre representativa än enkäten. Resultaten från enkäten finns att läsa i Jordbruksverkets rapportserie (RA 13:37). Enkätstudien omfattade investeringsstöd som slututbetalts under åren 2007 2011. Resultatindikatorerna ska redovisas för alla slututbetalda stöd under åren 2007 2013. Därför testades representativiteten i enkätens urval genom bortfallsanalys. Då slutsatsen blev att urvalet var representativt för populationen, åtminstone gällande stödbeloppen, bedöms enkätdatat som tillförlitligt. Grunden för uppräkning av enkätresultatet baseras på enkäturvalets proportion till den samlade ärendepopulationen. Proportionen har därefter använts med medelvärden från enkäturvalet för att räkna fram extrapolerade summor för hela populationen. 7

Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen, men ökningen påverkar bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen. Detta innebär att utökning inte ingår i statistiken om arbetstillfällen. När det gäller förändring av arbetstid för redan verksamma personer i företagen så är det med nuvarande data inte möjligt att kvantifiera detta. Enligt CMEF definieras nya arbetstillfällen enligt följande: Tillskapade/nya arbetstillfällen är sådana som inte funnits tidigare och vilka kan bedömas komma att existera under överskådlig framtid och för vilka lön/ersättning utgår eller är arbete som företagare gör i eget företag. Ett varaktigt nytt arbetstillfälle kan sträcka sig från 1 arbetstimma som görs en gång per år i t.ex. säsongsmässigt återkommande arbete till att handla om nytt heltidsarbete hela året. I redovisningen av nya arbetstillfällen förutsätts det att de som svarat på enkäterna tolkat texten på ett korrekt sätt. Förutsättningsskapande projekt För förutsättningsskapande projekt, det vill säga projekt där syftet är att stimulera till efterföljande verksamheter eller investeringar, redovisas sällan resultat. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger förutsättningarna för en viss verksamhet. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för en verksamhet genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Enligt CMEF ska endast resultat som skapas som en direkt följd av ett projekt räknas. Indirekta resultat som uppstår i efterföljande projekt eller genom företagsinvesteringar ska inte tas med. De projekt som inte är förutsättningsskapande är av mer konkret karaktär till exempel marknadsföring eller utveckling av verksamheter. I projekten deltar ofta många företag och organisationer, vilket gör det svårt att mäta resultaten. Resultaten uppstår också ofta en tid efter det att projekten avslutats. En hel del av projekten ger resultat endast under ett eller två år, till exempel när det handlar om att genomföra ett visst evenemang eller att göra en marknadsföringsinsats. Resultatindikatorerna bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen projektstöd För att mäta bruttoförädlingsvärde på ett optimalt sätt krävs tillgång till deltagande företags bokföring, vilket inte är möjligt när det gäller projekten. Andra metoder för att uppskatta bruttoförädlingsvärde utifrån nyckeltal måste därför användas. Det innebär att uppgifter i projektansökningar och slutrapporter måste kompletteras med mer information. I den mån sådana uppföljningar och beräkningar lett till att uppskattning av bruttoförädlingsvärde har kunnat göras så har de redovisats. För flertalet av projekten saknas uppgifter eller metod för uppskattning av bruttoförädlingsvärde. En del av dessa kan dessutom ha resultat som inte är bestående. Internationella Handelshögskolan i Jönköping har på uppdrag av Jordbruksverket genomfört dels en registerstudie, och dels en enkätstudie med syfte att försöka mäta projektens resultat. Ingen av dessa har lyckats, framförallt beroende på bristande data. Rapporten om dessa studier finns i Jordbruksverkets rapportserie (RA 13:36). För rapportering av arbetstillfällen används det underlag som sökande har lämnat i sin slutrapport vid slututbetalningstillfället. Eftersom uppgifterna kommer direkt från de som genomfört projekten finns det risk att det gjorts olika tolkningar av vad som ska räknas som ett nytt arbetstillfälle. Man måste därför tolka uppgifterna om 8

nya arbetstillfällen med stor försiktighet. Detta gäller alla stödåtgärder där måluppfyllelsegraden bygger på rapporter från stödmottagarna. Resultatindikatorn åtgärdernas bidrag till att öka produktionen av förnybar energi mätt i TWh företagsstöd Underlaget till beräkningarna av biogasanläggningar finns i uppdraget Utformning av pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta 2014 2023 (Gödselgasstöd) som Jordbruksverket genomförde under 2013. Vi räknade på tio faktiska biogasanläggningar som i snitt kostnadsmässigt motsvarade ganska bra snittet på de biogasanläggningar som sökt investeringsstödet 2007 2012. Utifrån denna information räknade vi fram en genomsnittlig siffra för produktion av el, som blev 629 600 kwh/år per anläggning. När det gäller övriga insatser har vi använt uppgifter från företagsstödsenkäten som genomfördes 2013 till alla som fått sitt investeringsstöd slututbetalt under perioden 2007 2011. Cirka 700 företag som gjort en investering inom förnybar energi och klimat fick även kompletterande frågor rörande till exempel hur många kwh värme per år som företaget producerar och hur deras användning av fossila bränslen förändrats i och med investeringen. Vi valde sedan ut de frågor som gav svar på minskade utsläpp av fossila bränslen, omställning från fossila till förnybara energikällor och energieffektivisering. En genomsnittlig förändring för exempelvis en biopanna hamnar enligt vår enkät på 755 319 kwh. 2.2.2 Bedömningar med utgångspunkt från indikatorutfall Bedömningar och analyser baserade på omfattningsindikatorer och i vissa fall även resultatindikatorer ska göras med stor försiktighet. Dessa indikatorer kan antyda att verksamheten går i en viss riktning, men utgör i själva verket endast mätpunkter för vissa förhållanden. Indikatorerna är inte ett mått på programmets effekt och de kan inte ersätta andra signaler som kommer fram om hur framgångsrikt programmet är. Oavsett om insatserna är större eller mindre i antal eller omfattning än vad indikatorernas målvärde anger, är detta av mindre betydelse i förhållande till de effektmål som finns fastställda för programmet. 2.3 Budgetförändringar Jordbruksverket har fortlöpande vidtagit insatser för att säkra ett högt utnyttjande av pengarna i landsbygdsprogrammet 2007 2013, enligt den handlingsplan som har tagits fram. Beräkningar av återflödet har gjorts regelbundet. Jordbruksverket beslutade i slutet av programperioden att överteckna landsbygdsprogrammet för att i högsta möjliga grad utnyttja tilldelade medel och undvika att det vid programslutet återförs pengar som det är för sent att besluta om. Överteckningsbeloppen har använts till att finansiera prioriterade verksamheter till dess att landsbygdsprogrammet 2014 2020 kommit igång fullt ut. De åtgärder som har finansierats av de outnyttjade pengarna är stöd till kompetensutveckling (bland annat inom Greppa Näringen och Växtskyddscentraler), startstöd, stöd till stängsel mot rovdjur och projektstöd till rasföreningar. De outnyttjade pengarna fanns främst inom axel 3, men Jordbruksverket har mandat att omfördela dessa pengar till de axlar där behovet fanns, nämligen axel 1 och 2. Detta mandat grundar sig på att Jordbruksverket fick klartecken från Övervaknings- 9

kommittén för landsbygdsprogrammet i november 2013 att justera budgetbeloppen som ligger till grund för omfördelningar mellan axlar i efterhand, för att på så sätt få ett bra budgetutnyttjande. Därutöver är det just inom axel 1 och axel 2 där det finns utrymme kvar enligt den budget i euro per axel som ligger till grund för programmet. De insatser överteckning och omfördelning inom och mellan axlar som har genomförts innebär inte någon programändring. Ovanstående förklaring är bra att ha med sig när man läser tabellerna och texterna i avsnitt 2.7 2.10 samt bilagorna 2 och 3 om de olika åtgärdernas budgetutnyttjande och måluppfyllelse. Detta är förklaringen till att budgetutnyttjandet totalt sett och för vissa åtgärder/grupper av åtgärder ligger på över 100 procent. Slutligen bör påpekas att de ovan angivna insatserna oftast inte påverkar åtgärdens totala budget nämnvärt, men i de fall en större påverkan finns beskrivs det i under respektive åtgärd i avsnitt 2.7 2.10. 2.4 Programmets omräkningskurs i denna rapport Stöd och ersättningar är uttryckta i svenska kronor i de svenska förordningar och föreskrifter som reglerar programmet. Det är ett önskemål från EU-kommissionen att siffervärden i rapporten även bör anges i euro. Programmets omräkningskurs från svenska kronor till euro är 9,00. Den genomsnittliga kursen för år 2015 vid rekvisitioner har varit 9,21 kr/euro (vägd kurs). Rekvisitionerna för medfinansiering från EU görs alltid i euro och kursen bestäms en gång per månad. I bilaga 1 (indikatortabell för övervakning och utvärdering enligt mall från EU-kommissionen) används för redovisning av utbetalningar den verkliga kursen enligt rekvisitionerna. Detsamma gäller för bilaga 3 Redovisning av utbetalningar. I bilaga 2 Redovisning av beslut används programmets kurs 9,00. För övriga värdena i denna rapport används också 9,00 om inget annat anges. 2.5 Utmaningarna inom hälsokontrollen 2008 genomfördes en översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken, den s.k. hälsokontrollen. Översynen resulterade bl.a. i att medlemsstaterna kunde föra över pengar från gårdsstödet till landsbygdsprogrammet, s.k. modulering. Överförda pengar finansieras till 75 procent av EU. Dessa pengar är avsedda att möta de särskilda utmaningar man identifierade i översynen; förnybar energi, klimatförändringar, vattenkvalitet, biologisk mångfald och omstrukturering av mjölksektorn. Landsbygdsprogrammet utökades 2010 med 1 183,2 miljoner kronor för dessa ändamål. Därtill kommer satsningen på bredbandsinvesteringar om 253 miljoner kronor från Europeiska ekonomiska återhämtningsplanen (EEÅP). Även dessa medel finansieras till 75 procent av EU. 10

Tabell 1 Utbetalt belopp per utmaning fördelat på finansiering samt jämförelse med budget, 2015-12-31, tkr Utmaning EJFLU Sverige Total offentlig Budget Utbetalt, % av budget Klimatförändringar 69 564 23 179 92 742 183 650 50 % Förnybar energi 243 708 81 247 324 956 408 250 80 % Vattenkvalitet 238 967 79 657 318 625 247 450 129 % Omstrukturering 37 224 12 405 49 629 19 850 250 % mjölksektorn Biologisk mångfald 242 799 80 933 323 732 324 000 100 % Bredband (EEÅP) 171 180 57 058 228 238 253 368 90 % Summa, tkr 1 003 442 334 479 1 337 922 1 436 568 93 % 2.6 Biogas Satsningar på biogasanläggningar har kunnat genomföras i tre åtgärder, Modernisering (121), Diversifiering (311) samt Mikroföretag (312). Vilken av åtgärderna som har tillämpats beror på om biogasen används i huvudsak för eget bruk, (åtgärd 121), eller om energin säljs (åtgärd 311 eller 312). Om anläggningen tillkommit i syfte att diversifiera jordbruksföretagets produktion är det diversifieringsåtgärden (311), om det är andra företag än jordbruksföretag som gör investeringarna används mikroföretagsstödet (312). Utfallet redovisas under respektive åtgärd nedan. Figur 5 Beviljade investeringar i nya biogasanläggningar Kartan visar beviljade investeringar i nya biogasanläggningar samt projektstöd till förstudier kopplade till biogas som slututbetalts till och med 2015. 48 anläggningar har beviljats stöd. Det är en minskning jämfört med föregående år eftersom två anläggningar som beviljades stöd inte genomfördes. Utöver dessa har det gjorts andra investeringar kopplat till biogas, t.ex. uppgradering av anläggningar, biogaspannor, värme-växlare samt investeringar i rötrest- eller gödselbrunnar kopplade till andra större biogasanläggningar. Tydliga kluster för biogas-anläggningar kan urskiljas runt Storsjön i Jämtland, i Västra Götaland, Halland samt i Skåne. 11

2.7 Axel 1 Inledningsvis redovisas berörda myndigheters genomförande av åtgärderna därefter redovisas utfallet för respektive åtgärd. Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende axel 1 Under 2015 har ytterligare pengar tilldelats startstödet och fler personer har kunnat få en startpremie. Många bedömer att startstödet är viktigt vid generationsväxling. Även kompetensutveckling, som också är en åtgärd med stor efterfrågan, har tilldelades ytterligare pengar under 2015. Intresset för att delta i exempelvis Greppa Näringen har varit stort under programperioden. Insatser kopplade till vatten och klimat, upphandling av informations- och kunskapsflöden inom förnybar energi, ökade kunskaps-, informations- och rådgivningsinsatser för hållbar användning av växtskyddsmedel, hästars hälsa och fruktodling är exempel på olika aktiviteter som genomförts. Kompetensutvecklingsinsatser har också genomförts inom området mat och dessa har varit efterfrågade. Länsstyrelserna menar att moderniseringsstödet överlag varit mycket efterfrågat och att investeringsviljan i stort sett varit god under hela programperioden. Många länsstyrelser har arbetat för att stärka mjölksektorn, då näringen varit hårt utsatt under senare år. Konsekvenser av försämringen med nedläggningar som följd, är att betesmarker växer igen och företagandet på landsbygden minskar. För många länsstyrelser har det dock varit svårt att bistå, då pengarna för åtgärden har varit slut sedan en tid. I några län är trenden tydlig att antalet mjölkgårdar har minskat och en stor del av de som finns kvar har ökat djurantal och investerat i mjölkanläggning. I framför allt södra delen av landet har förädlingsstödet varit efterfrågat och högt utnyttjat under programperioden. Det har funnits ett stort intresse för att utveckla olika typer av livsmedelsförädling. Sametingets rapportering avseende axel 1 Sametinget rapporterar att utbetalning av stöden har gått enligt fastställd plan. Tidigare har myndigheten rapporterat att företagsstöden i stort har fallit väl ut, men att målen med moderniseringsåtgärden inte har uppnåtts. Efterfrågan på startstöd har varit stor bland unga renskötare i etableringsfasen. Skogsstyrelsens rapportering avseende axel 1 Inom kompetensutvecklingsinsatserna för ett hållbart skogsbruk har Skogsstyrelsen en måluppfyllelse som går långt utöver målen för antal deltagare och antal deltagardagar. 2015 har fokus helt varit på att hantera ansökan om utbetalning från sökande. Budgeten stängdes 31 december 2013. Den övertecknades med drygt 4 procent. Återflödet från de projekt som avslutades 2015 resulterade i att de totala utbetalningarna för hela perioden inom axel 1 inte nådde 100 procent utan landade på nästan 98 procent av ursprunglig budget. Detta innebär att den överteckning av budget som godkändes hösten 2013 kom mer än väl tillbaka som återflöde under 2014 och framförallt under 2015. 12

2.7.1 Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (111 och 114 2 ) Åtgärdens syfte och innehåll Insatser inom kompetensutvecklingsåtgärden ska underlätta företagens och den enskildes anpassning till nya förutsättningar för en ökad kvalitet och miljöhänsyn i produktionen av varor och tjänster. Den ska dessutom stärka företagens utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Kompetensutveckling av företagarna och kunskapsuppbyggnad hos företagen är viktig för att uppnå målen för axel 1 och 2. Stöd för aktiviteter av nationellt intresse har sökts centralt hos Jordbruksverket eller Sametinget, medan verksamheter med regionalt intresse har sökts hos länsstyrelserna. Myndigheterna har genomfört verksamhet i egen regi och genom upphandling av utbildning från kunskapsföretag. Kunskapsföretag har också själva kunnat ansöka om projektmedel för att de ska kunna ta fram och erbjuda olika kurser och utbildningar. Skogsstyrelsen har framför allt bedrivit aktiviteter av nationellt intresse men med möjlighet till regionala anpassningar. Kunskapsföretag har sökt projekt hos Skogsstyrelsen för både regionala och nationella utbildningssatsningar. Aktiviteterna kan dels avse företagsstöd, dels projektstöd. Företagsstöd ges till personer verksamma inom jordbruk, trädgård, renskötsel, livsmedelsförädling och skogsbruk som önskar genomgå specialutbildningar och därigenom stärka företaget. Projektstöd för kompetensutveckling ges till kunskapsföretag och organisationer inklusive Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget samt länsstyrelser som anordnar kompetensutveckling som kommer flera till del och tar fram utbildningsprogram med kursmaterial. Verksamheten täcker fyra huvudinriktningar: Företagsutveckling: Verksamheten ska stimulera till att utveckla befintliga och nya produkter och verksamheter inom lantbruket. Förbättring av miljön och landskapet: Verksamheten ska vara en del i arbetet med att nå miljömålen, öka djurvälfärden och förbättra andra produktionskvaliteter. Jordbruksrådgivning om tvärvillkor: Verksamheten ska göra jordbrukare mer medvetna om regler för miljö, livsmedelssäkerhet, arbetsmiljö samt djurhälsa och djurskydd. Kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk Aktiviteterna utförs med utgångspunkt i nationella och regionala strategier för landsbygdsutveckling. Målgrupp för kompetensutvecklingsåtgärden inom axel 1 är personer som är verksamma inom jordbrukssektorn inklusive trädgård och renskötsel samt livsmedelseller skogsbrukssektorerna, eller i produktutveckling för dessa sektorer. 2 Åtgärd 114 avser jordbruksrådgivning om tvärvillkor. 13

Budget och utbetalt stöd Budget och utbetalt stöd redovisas i följande tabell. Tabell 2 Budget och utbetalt stöd, åtgärd 111 och 114 Budgettyp Budget, mnkr Utbetalt stöd 2015, mnkr Utbetalt stöd ackumulerat 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Grundbudget 1 637,0 3 292,4 1 847,9* 113 % Utmaningarna 326,0 4 75,0 336,7 103 % SUMMA 1 963,0 367,4 2 184,6 111 % * Inklusive åtaganden från tidigare programperioder med 148,1 mnkr. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 3 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 111 och 114 inkl. utmaningarna klimat, energi, vattenkvalitet och mjölk 5 Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Resultat (avslutade insatser) Indikator Antal deltagare i olika aktiviteter Mål 2007 2013 Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % Åtgärd 111 (jordbruksföretag 471 000 21 917 720 905 153 % och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) 105 000-285 756 5 272 % Åtgärd 114 (jordbruksföretag) 900 37 4 042 449 % Åtgärd 114 (skogsföretag) 0 0 0 0 % Antal utbildningsdagar Åtgärd 111 (jordbruksföretag 531 000 33 853 372 732 70 % och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) 126 000 478 246 159 195 % Åtgärd 114 (jordbruksföretag) 1 350 50 2 200 163 % Åtgärd 114 (skogsföretag) 0 0 0 0 % Antal deltagare som framgångsrikt har fullföljt en utbildningsaktivitet Åtgärd 111 (jordbruksföretag 471 000 5 995 304 423 65 % och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) 105 000 232 129 0595 123 % Åtgärd 114 (jordbruksföretag) 900 15 2 495 277 % Åtgärd 114 (skogsföretag) 0 0 0 0 % 3 Att det har varit möjligt att bevilja mer än budget kan förklaras av överteckning. I beloppet ingår Sverige det nya matlandet. 4 Under den senare delen av programperioden har det varit tillåtet för stödmyndigheterna att omfördela pengar fritt mellan de fyra utmanings-budgetarna. Den totala budgeten för utmaningar är därför 326,0 miljoner kronor. Totalt beviljat stöd för utmaningarna är 368,6 miljoner kronor som motsvarar 113 procent av budgeten. Att det har varit möjligt att bevilja mer än budget kan förklaras av överteckning. 5 Siffran är mindre än för 2014. Det beror på att antalet deltagare på några större aktiviteter har justerats ner. 14

Tabell 4 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 111 och 114, insatser inom utmaningarna klimat, energi, vattenkvalitet och mjölk 67 Typ av indikator Indikator Mål 2010 2013 Utfall 2014 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % Omfattning (beviljat stöd) Resultat (avslutade insatser) Antal deltagare i olika aktiviteter Åtgärd 111 (jordbruksföretag och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) Antal utbildningsdagar Åtgärd 111 (jordbruksföretag och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) Antal deltagare som framgångsrikt har fullföljt en utbildningsaktivitet Åtgärd 111 (jordbruksföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) 51 000 13 230 108 175 212 % 23 000 252 65 480 5 285 % 58 000 26 472 67 007 116 % 27 000-45 655 6 169 % 51 000 5 597 45 434 89 % 23 000-27 502 7 120 % Under 2015 har stöd i begränsad omfattning beviljats inom kompetensutveckling. Detta har möjliggjorts genom överteckning av budgeten i syfte att utnyttja programbudgeten så långt som möjligt. Antal beviljade stöd under året är 20 och beviljat belopp uppgår till knappt 5,3 miljoner kronor. För utbildningsaktiviteter har totalt 2 184,6 miljoner kronor betalats ut. Det utgör 111 procent av budgeten, vilket varit möjligt genom att ytterligare pengar tillförts åtgärden. Antalet deltagare i kompetensutvecklingsinsatser för jordbruks- och livsmedelsföretag uppgår för perioden 2007 2015 till 724 947, vilket motsvarar 154 procent av målvärdet. Däremot uppgår antalet utbildningsdagar endast till 70 procent av målvärdet. Det innebär att ett större antal deltagare har haft utbildning på kortare tid än vad som förväntades när målet sattes. 6 Siffran är mindre än för 2014. Det beror på att antalet dagar på några större aktiviteter har justerats ner. 7 Siffran är mindre än för 2014. Det beror på att antalet dagar på några större aktiviteter har justerats ner. 15

Figur 6 Antal utbildningsdagar per aktivitetstyp, åtgärd 111 Figuren visar hur antalet utbildningsdagar fördelar sig på olika aktivitetstyper. Det framgår att rådgivning och kurs uppgår till 53 procent av dagarna medan övriga insatser som informationsmöten, mässor och gårdsvandringar, som ofta har ett stort antal deltagare men som pågår under kortare tid, svarar för 47 procent. Denna fördelning förklarar det stora antalet deltagare i förhållande till målvärdet samtidigt som målet för antalet utbildningsdagar ändå inte är uppfyllt. Det går även att utläsa antal deltagare och utbildningsdagar från insatser inom de särskilda utmaningarna. Såväl målet för antal deltagare som antal utbildningsdagar är uppfyllt. En undersökning 8 visar att ungefär åtta av tio deltagare är ganska till mycket nöjda med den kompetensutveckling de fått. Generellt är personer som har deltagit i kurser mer nöjda än de som har deltagit i rådgivning. Cirka 75 procent av de som deltagit i kurser och rådgivning som handlar om miljö, säger att kompetensutvecklingsinsatsen i någon utsträckning bidragit till att de börjat arbeta mer miljövänligt. Andelen som tycker att de kan mer efter kompetensutvecklingsinsatsen varierar mellan 67 procent och 94 procent, beroende på vilket område kursen eller rådgivningen berörde. Deltagarna har framförallt lärt sig mer om miljövänliga arbetsmetoder och djurhållning, men även om produktutveckling och ökad lönsamhet i företaget. Jordbruksverket har även analyserat deltagarna utifrån ålder och kön. Av deltagarna var 25 procent under 40 år. Det framkommer att 25 procent av deltagarna varit kvinnor. En stor verksamhet under kompetensutveckling är projektet Greppa Näringen. Totalt under programperioden har det genomförts 28 534 individuella rådgivningsbesök. Under 2015 utfördes inom programmet 1 923 rådgivningsbesök hos 1 619 lantbrukare i alla län. Av dessa rådgivningar var 210 startbesök och 199 uppföljningsbesök. Inom området klimat fick 107 lantbrukare en genomgång av gårdens klimatpåverkan och 143 lantbrukare fick rådgivning om energieffektivisering. Andra exempel på verksamhet inom Greppa Näringen är att rådgivare lett grupper 8 Kompetens för utveckling, Jordbruksverkets utvärderingsrapport 2015:2 16

som har studerat vattenförekomster som är särskilt prioriterade ur övergödningssynpunkt. Inom programmet har rådgivning om utförts på 100 gårdar och om växtskydd på 159 gårdar under 2015. Intresset för rådgivningen om integrerat växtskydd som lanserades 2014 ökade. Under året utfördes 94 rådgivningar inom programmet, att jämföra med 96 under hela föregående år. Rådgivningsbesök med översyn av gårdens täckdikning utfördes på 49 gårdar. Inom Greppa Näringen bildades under året grupper, under ledning av en rådgivare, om vattenförekomster som är särskilt prioriterade ur övergödningssynpunkt. Detta var i syfte att uppfylla åtaganden enligt EU:s vattendirektiv. Vissa län såsom Skåne, Kalmar och Södermanland har varit särskilt aktiva i detta. Totalt deltog 190 personer i en eller flera gruppträffar som förutom vattendragsgrupper även anordnades inom områdena energieffektivisering och prognosmodeller för bekämpning av potatisbladmögel. För kompetensutveckling till verksamma inom skogsbruket har nästan 465 miljoner kronor (cirka 98 procent) inklusive Skogsstyrelsens medfinansiering betalats ut till och med 2015. Inom området hållbart skogsbruk har målen för antal deltagare och deltagardagar för hela programperioden nåtts och passerats med bred marginal. De aktiviteter som Skogsstyrelsen har ansvarat för avslutades till stor del under 2014, förutom ett fåtal avslutande aktiviteter som genomfördes i början av 2015. 2.7.2 Startstöd för unga jordbrukare (112) Åtgärdens syfte och innehåll Startstödet ska bidra till att främja en långsiktigt lönsam och konkurrenskraftig jordbruksnäring genom att stödja unga personer som för första gången vill etablera sig som ägare till ett jordbruksföretag inklusive trädgårds- och rennäringsföretag. Stödet kan också underlätta och påskynda generationsväxlingar i jordbruksföretagen och därmed leda till en föryngring av jordbrukarkåren. Genom ett bidrag av likvida medel, som kompensation för utebliven lön i uppstartsskedet, underlättar stödet ett övertagande eller en nyetablering. Ett beviljat startstöd gör det sannolikt även lättare för den unga brukaren att beviljas banklån. Startstöd lämnas med högst 250 000 kronor i form av en startpremie till företagare under 40 år som för första gången etablerar sig som företagare i ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag. Stödet är inte kopplat till en viss investering utan ges i form av en startpremie som ersättning för utebliven lön i uppstartsskedet. Premien kan även användas för betalning av kostnader förknippade med igångsättningen. Stödet betalas ut till personen och inte till företaget. 17

Budget och utbetalt stöd Tabell 5 Budget och utbetalt stöd, åtgärd 112 Budgettyp Budget, mnkr Utbetalt stöd 2015, mnkr Utbetalt stöd ackumulerat 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Grundbudget 345,9 64,1 374,0* 108 % * Inklusive åtaganden från tidigare programperioder med 1,2 miljoner kr. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 6 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 112 Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Resultat (avslutade insatser) Indikator Antal personer som har beviljats stöd Mål 2007 2013 Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % 1 400 248 1 796 128 % Total investeringsvolym, 2 760 669,6 4 481,2 162 % mnkr (mneuro) (306,7) (74,4) (498,0) Antal avslutade insatser 1 400 311 1 758 126 % Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) 345 (38,3) 0 (0,0) 512,2 (56,9) 148 % Investeringsvolymen beräknas här som det genomsnittliga värdet på sålda lantbruk multiplicerat med antalet personer som har fått startstöd. Omfattning Under 2015 har startstöd återigen kunnat beviljas. Detta har möjliggjorts genom överteckning av budgeten i syfte att utnyttja programbudgeten så långt som möjligt. Under året har 248 personer beviljats startstöd till ett belopp om knappt 55 miljoner kronor. Under perioden 2007 2015 har 1 796 personer beviljats startstöd, vilket är 128 procent av målet. Totalt har stöd betalats ut med 374 miljoner kronor, vilket är 108 procent av budgeten, vilket varit möjligt genom att ytterligare pengar tillförts åtgärden. Stödet har prioriterats eftersom generationsskiften ofta dröjer alltför länge. Vidare anses det viktigt att få in unga företagare i jordbrukarkåren eftersom dessa troligen i större utsträckning tar till sig nya metoder och utvecklar företaget, vilket i sin tur bidrar till en ökad konkurrenskraft. Resultat Under år 2015 har 311 insatser avslutats och under perioden 2007 2015 har totalt 1 758 insatser avslutats, vilket ger en måluppfyllelse på 126 procent. Siffrorna i tabell 7 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 512,2 miljoner kronor för hela perioden 2007 2015. Den genomsnittliga ökningen av bruttoföräd- 18

lingsvärdet uppgår därmed till cirka 291 000 kronor per företag. Observera att uppgifterna om angiven förändring av bruttoförädlingsvärde ska tolkas med stor försiktighet. Läs mer i metodavsnitt 2.2. Figur 7 Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 112 (totalt 1 758 ärenden) Figuren ovan visar antal avslutade ärenden för åtgärd 112 uppdelade i kategorier. De största driftsgrenarna inom åtgärden är mjölk- och köttproduktion samt växtodling, vilka står för 72 procent av alla ärenden. Utbetalda stödbelopp för dessa tre kategorier ligger på drygt 265 miljoner kronor. Till kategorin Övrigt räknas bland annat driftsinriktningarna häst, biodling, renskötsel, hjortuppfödning och kaninuppfödning. Figur 8 Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 112 (totalt 372,8 miljoner kr) 19

Figur 9 Antalet avslutade ärenden per kategori och kön, åtgärd 112 Figur 9 visar antalet avslutade ärenden per kategori, uppdelade på antalet stödmottagare och kön. Antalet kvinnor som är stödmottagare står för 25 procent av avslutade insatser. Som figuren visar så är det bara inom kategorierna Får/Get samt Trädgård som kvinnliga stödmottagare har en lite större andel än män. Ansökningsåldern är i snitt 31 år för de som fått startstöd utbetalt under åren 2007 2015. 2.7.3 Modernisering av jordbruksföretag (121) Åtgärdens syfte och innehåll Stöd till modernisering, som ges i form av stöd till investeringar, ska bidra till att påskynda företagens anpassning till nya marknadsförutsättningar, men ska samtidigt ge positiva effekter för biodiversitet, miljövänlig produktion, djurvälfärd och arbetsmiljö. Moderniseringsåtgärden omfattar förutom jordbruksföretag även trädgårds- och renskötselföretag. I åtgärden ingår även stöd för anläggning av energigrödor på åkermark. Stödet beviljas som en procentsats av planerade fasta investeringar och betalas ut först då dessa har genomförts och betalats. Landsbygdsprogrammet medger stöd med högst 30 procent av stödberättigande investeringskostnader. Till jordbruksföretag inom mindre gynnande områden i norra Sverige kan stödnivån höjas med ytterligare högst 20 procentenheter. För anläggning av fleråriga energigrödor och investeringar för stängsling kan upp till 40 procent av de stödberättigande kostnaderna ersättas, dock högst 5 000 kronor/hektar för plantering och 12 000 kronor/ hektar för stängsling. De flesta länsstyrelser har emellertid beslutat om att tillämpa ett maximalt stödbelopp per insats och i vissa fall även en sänkt stödandel. Prioritering sker av de företag som utifrån sin affärsplan bedöms bidra mest till en ökad konkurrenskraft och entreprenörskap i sektorerna och i landsbygdsekonomin. Varje länsstyrelse har tagit fram egna mer specifika prioriteringar än vad som framgår av landsbygdsprogrammet. Detta ger utrymme för åtgärdens lokala prägel. Prioriteringsordningen framgår av de regionala genomförandestrategierna. Vad det 20

gäller investeringsstöd till biogasanläggningar framgår prioriteringsordningen av Jordbruksverkets genomförandestrategi. Budget och beviljat stöd Från och med år 2009 har det funnits särskilda pengar avsatta inom landsbygdsprogrammet för investeringar i gårdsbaserad biogas. Inom denna åtgärd har 45 miljoner kronor varit tillgängliga för biogasinvesteringar. Inför år 2010 förstärktes åtgärden med 200 miljoner kronor för utmaningarna förnybar energi och klimat. Därtill gjordes en budgetförstärkning om 200 miljoner kronor avseende mjölkinvesteringar. Budget och utbetalt stöd redovisas i tabellen nedan. Tabell 7 Budget och utbetalt stöd, åtgärd 121 9 Budgettyp Budget, mnkr Utbetalt stöd 2015, mnkr Utbetalt stöd ackumulerat 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Grundbudget 2 690,4 49,2 2 675,4* 99 % Utmaningarna 200 9 11,8 176,4 88 % SUMMA 2 890,4 61,0 2 851,8 99 % * Inklusive åtaganden från tidigare programperioder med 68,2 mnkr. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 8 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 121 inkl. utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Resultat (avslutade insatser) Programspecifika indikatorer Indikator Antal företag som har beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Mål 2007 2013 Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat,% 7 400 0 5 438 73 % 16 250 (1 805,6) 0 (0) 14 543 (1 615,9) 89 % Antal avslutade insatser 7 400 330 7 189 97 % Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller ny teknik Åtgärdens bidrag till att förhindra klimatförändring över programperioden, hektar Antal årsverken som utförs i förbättrad miljö Antal djur som fått förbättrad miljö, djurenheter 6 17 0 (685,6) 0 (0,0) 1 338,4 (148,7) 22 % 2 230 151 2 946 132 % 30 600 25 1 590 5 % 5 100 276 6 007 118 % 245 000 9 130 208 247 85 % 9 Under 2013 var det tillåtet för stödmyndigheterna att omfördela pengar fritt mellan budgetposterna Utmaning, förnybar energi och Utmaning, klimat. Den totala budgeten för utmaningar är därför 200 miljoner kronor. Totalt beviljat stöd för utmaningarna är 194,4 miljoner kronor som motsvarar 97 procent av budgeten. 21

Tabell 9 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 121 för utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Indikator Mål 2007 2013 Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat % Omfattning (beviljat stöd) Resultat (avslutade insatser) Programspecifika indikatorer Antal företag som har beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) 700 0 637 91 % 1 250 (138,9) 0 (0) 710,3 (78,9) 57 % Antal avslutade insatser 700 69 682 97 % Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller ny teknik Antal företag som fått stöd och som vidtagit någon form av klimatåtgärd Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi, TWh 70 (7,8) 0 (0,0) 105,3 (11,7) 150 % 210 40 543 259 % 560 69 333 59 % 0,8 0,023 0,247 31 % Omfattning Under år 2015 har inga nya stöd beviljats. Under perioden 2007 2015 har totalt 2 851,8 miljoner kronor betalats ut till 5 438 företag. Företagens investeringsvolym uppgår till 14 543 miljoner kronor under denna period. Det innebär en genomsnittlig stödnivå på 19 procent. Även med hänsyn till visst återflöde från projekt som blivit billigare eller inte genomförts, har i princip hela budgeten utnyttjats (99 procent), medan antal företag som fått stöd ligger en bit under målet (73 procent). En förklaring till den låga måluppfyllelsen för antal företag kan vara att takbeloppen har höjts under programperioden så att de projekt som fått stöd har fått mer pengar. Särskilda satsningar inom utmaningen klimat och förnybar energi Under 2015 har inga nya stöd beviljats. Under perioden 2009 2015 har länsstyrelserna totalt beviljat stöd till 637 företag om totalt drygt 188 miljoner kronor för klimat och förnybar energi. Inom förnybar energi avser stödet biogasanläggningar, rötrest- och gödselbrunnar med anknytning till biogasproduktion samt övriga insatser såsom biobränslepanna, solcellsanläggning, energiskog med mera. För att minska klimatpåverkan har stöd beviljats till bland annat energisparande åtgärder samt hantering av stallgödsel. För att anpassa produktionen till ett förändrat klimat har stöd beviljats till bland annat markavvattning. Särskilda satsningar inom biogas Under 2015 har inga företag beviljats stöd för nya investeringar inom biogas. Under perioden 2009 2015 har länsstyrelserna beviljat stöd till 23 företag inom satsningen biogas om cirka 32,4 miljoner kronor. Stöd har beviljats till 14 biogasanläggningar, 1 uppgraderingsanläggning, och 9 rötrestbrunnar. 22

Resultat Under 2015 har 330 insatser avslutats och för perioden 2007 2015 har totalt 7 189 insatser avslutats, vilket ger en måluppfyllelse på 97 procent. Siffrorna i tabell 9 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 1 338,4 miljoner kronor för hela perioden 2007 2015. Den genomsnittliga ökningen av bruttoförädlingsvärdet uppgår därmed till cirka 186 000 kronor per företag. Observera att uppgifterna om angiven förändring av bruttoförädlingsvärde ska tolkas med stor försiktighet. Läs mer i metodavsnitt 2.2. För hela perioden har totalt 2 946 företag investerat i någon form av ny teknik i sitt företag, vilket är 41 procent av alla som fått sitt ärende slututbetalt inom åtgärden. Exempel på investeringar som räknas som ny teknik är mjölkrobot, tvättrobot, lösdriftsstall, ungdjursstall, energiväv och värmepanna. Investeringarna i åtgärden har för 6 007 årsarbetskrafter lett till en förbättrad arbetsmiljö. Det är främst investeringar i lösdriftsstall och investeringar i nya tekniker, som robotmjölkning, som lett till en förbättring av arbetsmiljön. För investeringar inom djurproduktion har 62 procent av slututbetalda ärenden lett till förbättrad djurmiljö. Detta motsvarar tillsammans en förbättring för 208 247 djurenheter, vilket ger ett snitt på 83 förbättrade djurplatser per ärende. Jordbruksverkets definition är som regel att nybyggda stallar jämfört med äldre är förbättrad djurmiljö. Figur 10 Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 121 (totalt 7 189 ärenden) Figur 10 visar antal avslutade ärenden uppdelat per kategori. De största driftsgrenarna inom moderniseringsstödet är mjölkproduktion med 1 981 avslutade ärenden, nötköttsproduktion med 1 272 ärenden samt kategorin Förnybar energi och Klimat med 1 241 ärenden. I kategorin Övrigt räknas bland annat driftsinriktningarna häst, biodling, renskötsel, hjortuppfödning och kaninuppfödning in. 23

Inom kategorin mjölkproduktion handlar insatserna om att bygga nya stall eller om/ tillbyggnad av stall och detta oftast i kombination med en övergång till robotmjölkning. Andra insatser kan vara att bygga ungdjursstallar. I insatser där man inte utökar sin besättningsstorlek motiveras investeringarna oftast av en förbättring av arbets- och eller djurmiljö och kan inte alltid motiveras av lönsamhetsskäl. Inom nötköttsproduktion utgörs investeringarna till största del av ny-, om- eller tillbyggnader av stallar. Om insatsen endast består av en investering, eller domineras av en investering i en gödselvårdsanläggning eller en foderanläggning kategoriseras den som en Foderoch gödselvårdsanläggning. Dessa insatser kategoriseras inte efter driftsinriktning. Ekologisk produktion bedrivs på 20 procent av företagen som fått sitt stöd utbetalt inom moderniseringsstödet. Den driftsinriktning som har störst andel ekologisk produktion är nötkött med cirka 34 procent. Mjölkproduktion har en andel på cirka 20 procent. Figur 11 Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 121 (totalt 2 783,6 miljoner kr) Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Kategorin mjölkproduktion har störst andel med ett totalt utbetalt stödbelopp på cirka 1 326 miljoner kronor. Detta är naturligt då det krävs stora investeringsvolymer för exempelvis nybyggnation av lösdriftsstall. Inom mjölkproduktion har 22 procent en investeringsvolym mellan 6 50 miljoner kronor. För kategorin ligger den genomsnittliga investeringsvolymen på cirka 4 miljoner kronor per ärende och genomsnittsvärdet för stödbelopp per ärende hamnar på cirka 700 000 kronor. Det stödbelopp som mottagaren beviljas kan variera geografiskt eftersom länen har olika nivåer för hur stora stödbelopp som kan beviljas. Vissa norrlandslän kan exempelvis bevilja 50 procent av det stödberättigade beloppet medan andra län maximalt kan bevilja 30 procent av beloppet. Vissa länsstyrelser tillämpar också ett maximalt stödbelopp per insats (stödtak), även detta varierar mellan länen. Den näst största kategorin är nötköttsproduktion med ett utbetalt stödbelopp på cirka 445 miljoner kronor. 24

Kategorin Foder- och gödselvårdsanläggningar som till antalet står för 15 procent av ärendena står bara för 8 procent av totalt utbetalt stödbelopp i åtgärden. Totalt utbetalt stödbelopp är cirka 211 miljoner kronor. I genomsnitt ligger investeringsvolymen på cirka 793 000 kronor per ärende och det genomsnittliga stödbeloppet per ärende på 202 000 kronor. Etablering av fleråriga energigrödor Den märkbart låga måluppfyllelsen på fem procent när det gäller åtgärdens bidrag till att förhindra klimatförändringar, relaterar till hektarmålet över programperioden för åtgärden etablering av fleråriga energigrödor. Målet på 30 600 hektar nyplantering, som har lagts fast inför perioden 2007 2013 och som ligger till grund för tilldelningen av pengar för delåtgärden, har alltså långt ifrån uppnåtts. Under 2015 har 2 insatser slututbetalats avseende etablering av fleråriga energigrödor vilket motsvarar en nyplantering på drygt 25 hektar. Totalt för perioden 2007 2015 har 210 ärenden slututbetalats vilket motsvarar knappt 1 500 hektar. Analyser visar att brist på aktuell information och kunskap om fleråriga energigrödor är en viktig förklaring till det svaga intresset för stödet. Mot denna bakgrund har Jordbruksverket under senare år arbetat med en förstärkt informationssatsning om salix och andra fleråriga energigrödor. Vid slutet av programperioden har de sjunkande energipriserna minskat intresset för stödet. Från 2013 hade flera länsstyrelser slut på pengar som kunde användas till etablering av fleråriga energigrödor. Ansökningar har därför i vissa fall inte kunnat beviljas. Särskilda satsningar inom biogas Inom satsningen Biogas har en biogasanläggning slututbetalats under 2015. Under perioden 2009 2015 har stöd till totalt 14 biogasanläggningar, 9 rötrestbrunnar och 1 uppgraderingsanläggning slututbetalats. Under hela perioden 2007-2015 har moderniseringsstödet i sin helhet resulterat i 20 nya biogasanläggningar. Särskilda satsningar inom mjölk Under 2015 har 8 insatser inom mjölk slututbetalats. Totalt för perioden 2010 2015 har 384 insatser avslutats. Tabell 10 Totalt antal avslutade insatser inom mjölksatsningen, fördelat per kategori Kategori Antal Mjölkproduktion 270 Foder- och gödselvårdsanläggningar 114 SUMMA 384 Beskrivningar om vad insatserna handlar om följer redovisningen under kategoriindelningen ovan för åtgärd 121. När det gäller genomsnittligt investeringsbelopp och genomsnittligt utbetalt stödbelopp ligger dessa också på ungefär samma nivåer som för ärenden inom motsvarande kategorier i åtgärden som helhet. Ekologisk produktion bedrivs i cirka 20 procent av de avslutade insatserna. Ungefär 60 procent av företagen inför någon form av ny teknik i sitt företag i dessa kategorier, vilket är högre än om man ser till hela åtgärden och dess kategorier. Detta kan eventuellt förklaras av att investeringar i mjölkproduktion ofta är av teknisk karaktär exempelvis mjölkningsrobotar och nybyggnation av lösdriftsstall. 25

Särskilda satsningar inom utmaningarna klimat och förnybar energi Inom utmaningen klimat har 37 insatser avslutats under 2015 och för perioden 2010 2015 har 333 insatser avslutats. Ärenden inom klimatområdet domineras av investeringar som syftar till att effektivisera energianvändningen. Vanliga insatser är investeringar för att minska energiåtgång i växthus såsom olika typer av energiväv samt system för värmeåtervinning i djurstallar. Andra exempel på insatser är sådana som syftar till effektivare resursanvändning. Dessa är exempelvis investeringar i utrustning för optimering av kvävegödsling. Inom utmaningen förnybar energi har 32 insatser avslutats under 2015 och för perioden 2010 2015 har 349 insatser avslutats. De flesta investeringarna är värme- och torkanläggningar för biobränslen. Ett fåtal ärenden gäller investering i vindkraft. Sammanlagt har det producerats 0,247 TWh och bidrar därmed till ett mer koldioxidsnålt jordbruk eftersom biobränslet ersätter fossila bränslen. Metod för beräkning av TWh, se avsnitt 2.2 Siffrorna i tabell 10 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 105,3 miljoner kronor för hela perioden 2007 2015. Den genomsnittliga ökningen av bruttoförädlingsvärde uppgår därmed till cirka 154 000 kronor per företag. Observera att uppgifterna om angiven förändring av bruttoförädlingsvärde ska tolkas med stor försiktighet. Läs mer i metodavsnitt 2.2. 2.7.4 Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (123) Åtgärdens syfte och innehåll Förädlingsstödet är ett investeringsstöd som kan lämnas för förädling och saluföring av produkter från jord- och skogsbruk inklusive rennäring och trädgårdsnäring. Prioritering sker av de företag som utifrån sin affärsplan bedöms bidra mest till en ökad konkurrenskraft och entreprenörskap i sektorerna och i landsbygdsekonomin. De regionala genomförandestrategierna innehåller ytterligare prioriteringar. Landsbygdsprogrammet medger stöd med högst 30 procent av stödberättigande investeringskostnader. Efter särskild prövning kan ytterligare 10 procentenheter beviljas till företag inom glest befolkade områden i norra Sverige. De flesta länsstyrelser har emellertid tillämpat ett maxbelopp eller en sänkt stödandel. Budget och utbetalt stöd Tabell 11 Budget och utbetalt stöd, åtgärd 123 Budgettyp Budget, mnkr Utbetalt stöd 2015, mnkr Utbetalt stöd ackumulerat 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Grundbudget 444,8 9,5 380,6* 86 % * Inklusive åtaganden från tidigare programperioder med 5,3 mnkr. 26

Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 12 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 123 Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Resultat (avslutade insatser) Indikator Antal företag som har beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Antal avslutade insatser Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller nya tekniker Mål 2007 2013 Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % 630 0 971 154 % 2 400 (266,7) 0 (0) 1 937,6 (215,3) 81 % 630 91 1 133 180 % 1 100 (122,0) 0 (0,0) 167,5 (18,6) 15 % 190 36 431 227 % Omfattning Under år 2015 har inga stöd beviljats. Under perioden 2007 2015 har 971 företag fått utbetalt totalt 380,6 miljoner kronor. Företagens investeringsvolym uppgår till 1 937,6 miljoner kronor under denna period. Av budgeten har 86 procent utnyttjats. Siffrorna visar att målet för indikatorn Antal företag som har beviljats stöd för femårsperioden har överträffats med 54 procentenheter. Det skulle kunna vara en effekt av satsningen Sverige det nya matlandet och visar att företagen har varit mer benägna att investera i förädlingsverksamhet. Investeringsvolymen ligger däremot något sämre till i förhållande till det uppsatta målet för programperioden. En förklaring till skillnaden i måluppfyllelse avseende antal beviljade stöd jämfört med investeringsvolym kan vara att andelen mindre stödbelopp är högre än vad som ursprungligen antogs. En skillnad mot föregående programperiod är att endast mikro, små och medelstora företag kan få stöd. Resultat Under 2015 har 91 insatser avslutats och totalt har 1 133 insatser avslutats under perioden 2007 2015, vilket ger en måluppfyllelse på 180 procent. Utbetalt stödbelopp inom åtgärden fördelas på sektorerna jordbruk (50 procent) livsmedel (41 procent) och skogsbruk (9 procent). Siffrorna i tabell 13 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 167,5 miljoner kronor för hela perioden 2007 2015. Den genomsnittliga ökningen av bruttoförädlingsvärdet uppgår därmed till cirka 148 000 kronor per företag. Inom jordbruks- och skogsbrukssektorn visar bruttoförädlingsvärdet på positiva tal medan livs medelssektorn har en negativ förändring. Alla redovisade bruttoförädlingsvärden påverkas av fler faktorer än stödet, vilket 27

blir tydligt för förädlingsstödet. Statistiska centralbyrån har identifierat åtminstone ett sådant fall som starkt snedvridit resultatet för förädlingsstödet 2009. I detta fall rör det sig om en organisatorisk förändring av verksamheten i ett stort företag, där en del av verksamheten flyttats till ett annat företag. Resultatet är en stor minskning av förädlingsvärdet, vilket påverkar genomsnittet. Detta värde är dock inte mer rätt eller fel än ett positivt värde. Det går helt enkelt inte att dra några slutsatser om stödens resultat baserat på denna indikator. Läs mer i metodavsnitt 2.2 om att uppgifterna om angiven förändring av bruttoförädlingsvärde ska tolkas med stor försiktighet. Av de slututbetalade ärendena för 2007 2015 har 431 företag sökt stöd för en investering som innebär att företaget investerat i vad som för företaget anses vara ny teknik eller ny produkt. Detta gör att antalet företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller nya tekniker i företaget uppgår till 227 procent av målvärdet. Inom förädlingsverksamheter är det oftast investeringar i maskinutrustningar som leder till ny teknik i företaget. Figur 12 Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 123 (totalt 1 133 ärenden) Figur 12 visar antalet avslutade ärenden uppdelade i kategorier. De största kategorierna inom förädlingsstödet är Chark & köttprodukter inklusive slakterier med 272 ärenden, Potatis, grönsaker, fukt och bär med 261 ärenden och Mejeriprodukter med 117 ärenden. I kategorin Övrigt finns insatser inom musteri, växter och blommor, vegetabiliska och animaliska fetter och oljor, ägg och övrig förädling. Inom kategorin Potatis, grönsaker, frukt och bär är det jordbrukssektorn som dominerar med 78 procent. Inom jordbrukssektorn sker förädlingsprocessen på gården och utgår från egenproducerade råvaror. Många av investeringarna gäller förädlingsutrustning som oftast leder till ett effektivare sätt att arbeta. Insatsen gäller typiskt sett investeringar i automatiska sorterings-, tvätt- och paketeringslinjer, skal maskiner men även lagringshallar och kylanläggningar. Inom kategorin Chark & köttprodukter inklusive slakterier är det livsmedelssektorn som står för merparterna av ärendena, 53 procent. Insatserna i åtgärden berör fram- 28

förallt investeringar i lokaler för anpassning till livsmedelshantering, gårdsbutiker, slakterilokaler för både mindre gårdsslakterier och mer storskalig produktion samt maskiner och utrustning som behövs vid förädlingsprocessen. Inom kategorin Mejeriprodukter är det jordbrukssektorn som står för merparterna av ärendena, 71 procent. Insatserna inom denna kategori handlar bland annat om att man bygger upp gårdsmejerier för produktion av getost, fil och yoghurt samt glasstillverkning. Totalt kan 17 procent av insatserna inom förädlingsstödet relateras till ekologisk produktion av livsmedel. Av den ekologiska produktionen står jordbruksföretagen för 84 procent och livsmedelsindustrin för 16 procent. Figur 13 Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 123 (totalt 375,3 miljoner kr) Figur 13 visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Kategorin Chark & köttprodukter inklusive slakterier har störst andel med ett utbetalt stödbelopp på cirka 112 miljoner kronor och Potatis, grönsaker, frukt och bär har ett utbetalt stödbelopp på cirka 101 miljoner kronor. Den största investeringen uppgår till cirka 31 miljoner kronor och avser ett förädlingsföretag inom mejeriproduktion. 35 procent av alla ärenden har en investeringsvolym under 500 000 kronor, dessa stöd gäller ofta mindre gårdsbaserade anlägg ningar eller kompletterande investeringar. Om man ser till alla slututbetalda ärenden för perioden 2007 2015 så ligger investeringsvolymen i genomsnitt på cirka 1,7 miljoner kronor per ärende. Utbetalt stödbelopp har ett genomsnittsvärde på drygt 330 000 kronor per ärende. 2.7.5 Samarbete om utveckling av nya produkter (124) Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden är stängd för nya ansökningar sedan juli 2011. Stödet till samarbete ska gå till externa tjänster för att utveckla en produkt, process eller teknik så att den skapar affärsnytta. Stöd kan också ges till utvecklings- 29

kostnader, exempelvis prototyper, patent, patentansökningar eller marknadsföring. Minst två företag ska ingå i samarbetet, dock ska alltid en primärproducent eller ett förädlingsföretag ingå. Målet med åtgärden är att företag inom de areella näringarna förbättrar sin konkurrenskraft som ett resultat av att de samarbetar för att utveckla nya varor, tjänster, processer eller tekniker. Budget och utbetalt stöd Tabell 13 Budget och utbetalt stöd, åtgärd 124 Budgettyp Budget, mnkr Utbetalt stöd 2014, mnkr Utbetalt stöd ackumulerat 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Grundbudget 31,4 0 19,5 62 % Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 14 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 124 Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Programspecifik indikator Resultat (avslutade insatser) Omfattning Indikator Antal samarbetsinitiativ som beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Antal avslutade ärenden Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Antal företag som introducerar nya produkter, nya tekniker och/eller nya processer Mål 2007 2013 Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % 200 0 52 26 % 480 (53,3) 0 (0) 45,9 (5,1) 10 % 200 5 51 26 % 600 (66,7) 0,0 (0,0) 3,9 (0,4) 1 % 100 107 272 272 % Under 2007 2011 hade endast 26 procent av målet för antal initiativ uppfyllts. Åtgärden är stängd för nya ansökningar sedan juli 2011, eftersom den inte fått det intresse som förväntats. Det kan bero på åtgärdens utformning och även på gällande regelverk. Resultat Under 2015 har 5 insatser avslutats och totalt under perioden 2007 2015 har 51 insatser avslutats vilket motsvarar 26 procent av målet. Det ackumulerade bruttoförädlingsvärdet är 3,9 miljoner kronor vilket motsvarar 1 procent av målvärdet. De projekt som beräknas ge bruttoförädlingsvärde är framförallt inriktade på processutveckling och marknadsföring av lokalt producerad mat. För ett dussintal projekt har inte förädlingsvärdet kunnat beräknas eftersom uppgifter om projektdeltagarna saknas. 30

De företag som har introducerat nya produkter, nya tekniker och/eller nya processer är de företag som deltagit i eller gynnats direkt av projekten. Ofta handlar det om införande av nya affärs- och marknadsföringsprocesser, till exempel genom att skapa ett gemensamt varumärke. I några fall har ny teknik testats men ännu inte införts hos företagen. Av de 51 slutförda projekten är 33 projekt av förutsättningsskapande karaktär och ger inte några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde. Det handlar till exempel om förstudier om produktionsteknik inom både jordbruk, energi och skogsbruk. Det kan också vara utredningar av möjligheter att starta ett lokalt slakteri eller att starta ett nätverk av småskaliga mathantverksföretag. Dessa kan leda till framtida investeringar hos företag. Av de 51 avslutade projekten har 30 projekt inriktningen Mat och 12 projekt har inriktningen Förnybar energi. Resterande projekt handlar om animalieproduktion, växtodling, skogsbruk och energieffektivisering av skogstransporter. 2.7.6 Infrastruktur (125) Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden är stängd för nya ansökningar sedan juli 2011. Inom åtgärden ges stöd för att finansiera samverkanslösningar mellan jordbruksoch skogsägare, andra markägare och boende på landsbygden. Syftet är att stärka småskalig lokal infrastruktur som är av betydelse för konkurrenskraft och hållbar utveckling inom jord- och skogsbruket. Det ska saknas förutsättningar för en utveckling genom renodlade kommersiella initiativ eller genom andra nationella eller kommunala åtaganden från samhällets sida. Stöd kan beviljas med upp till 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. Målet med åtgärden är att uppnå en väl fungerande infrastruktur som stärker jord- och skogsbruket och landsbygdens konkurrenskraft. Budget och utbetalt stöd Tabell 15 Budget och utbetalt stöd, åtgärd 125 Budgettyp Budget, mnkr Utbetalt stöd 2015, mnkr Utbetalt stöd ackumulerat 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Grundbudget 55,2 2,6 34,6* 63 % * Inklusive åtaganden från tidigare programperioder med 0,03 mnkr. 31

Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 16 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 125 Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Resultat (avslutade insatser) Indikator Antal verksamheter som beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Antal avslutade insatser Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Mål 2007 2013 Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % 2 100 0 603 29 % 420 (46,7) 0 (0) 98,8 (11,0) 24 % 2 100 10 603 29 % 450 (50) 0 (0) 0 (0) 0 % Omfattning Åtgärden är stängd för nya ansökningar sedan juli 2011, eftersom intresset varit lägre än förväntat. Resultat Under 2015 har 10 insatser avslutats och totalt under perioden 2007 2015 har 603 insatser avslutats vilket motsvarar 29 procent av målet. Figurerna nedan visar andelarna av antalet ärenden respektive utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Figur 14 Antal avslutade ärenden per kategori (totalt 603), åtgärd 125 32

Figur 15 Utbetalt stödbelopp per kategori miljoner kr (totalt 34,6), åtgärd 125 Den absolut största andelen av projekten avser ombildning av befintliga vägsamfälligheter (så kallade vägförrättningar). Det rör sig om redan existerande vägar men där man av olika skäl behöver ombilda vägsamfällighetsföreningen. Ett skäl kan vara att personer har flyttat från fastigheter som legat intill vägen och att andelstalen inte på ett rättvist sätt speglar nyttjandet. Jordbruksverket bedömer att ombildningar av vägsamfälligheter inte ger utfall i resultatindikatorn Ökat bruttoförädlingsvärde. Ombildning av vägsamfällighet är en administrativ åtgärd som inte ger några direkta synbara resultat för de berörda företagens ekonomi. Förrättningarna omfattar dessutom många fastigheter som används för permanent- och fritidsboende utan någon koppling till företagande. Övriga projekt som motsvarar 29 procent av totalt utbetalt stödbelopp är olika förutsättningsskapande projekt som till exempel framtagning av bevattningsplaner, projektering kring byggnation och förbättring av vägar och skogsbilvägar, utbildning av styrelser i vägsamfälligheter, förstudier kring förnybar energi, bredband samt arrondering av jordbruksfastigheter och mark. De bedöms inte heller ge några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde. Dessa projekt kan leda till framtida investeringar hos företag och därmed indirekt bidra till exempelvis ett ökat bruttoförädlingsvärde. 2.8 Axel 2 Redovisning av värden för miljöersättningar och miljöinvesteringar Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet är väl inarbetade stödformer och viktiga verktyg i arbetet för att nå flera nationella miljökvalitetsmål, exempelvis Ett Rikt Odlingslandskap. Måluppfyllelsen för varje åtgärd, i förhållande till areal och antal lantbrukare, framgår av tabellerna och de tillhörande förklarande texterna i detta kapitel. Sista året för utbetalning för miljöersättningar (214) och kompensationsbidrag (211, 212) inom programperioden 2007-2013 var år 2013 vilket därmed är det sista år 33

som redovisas i denna årsrapport. Det som betalats ut för år 2014 och 2015 har tagits från budgeten för programperiod 2014 2020 och kommer att redovisas och följas upp inom ramen för den programperioden. För miljöinvesteringar (216) och icke-produktiva investering i skog (227) var det sista året för utbetalningar 2015, i de allra flesta fall var sista året för ansökan om stöd 2013. Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende åtgärder inom axel 2 exklusive utvald miljö för perioden 2007 2013 Sammanfattningsvis är blockinventeringen till följd av förändring i betesmarksdefinitionen, målet om 100 procent ansökningar i SAM internet och att det mot slutet av perioden infördes en sanktionsskala för miljöersättningarna några större händelser under programperioden som påverkat länsstyrelsens arbete betydligt. Från 2011 har lantbrukare haft möjligheten att förlänga åtagande med startår 2007 eller 2008. Länsstyrelserna rapporterade att de allra flesta lantbrukare valde att förlänga sina åtaganden. De betonade att nedgången i vissa miljöersättningar berodde mer på att regelverken anpassades mot slutet av programperioden, än av ett minskat intresse. Mot slutet av programperioden märkte länsstyrelsen att det fanns osäkerhet hos medarbetarna inför vad som kommer att hända framöver inom jordbrukarstöden. Under 2012 var målet att 100 procent av ansökningarna skulle komma in via SAMinternet. Länsstyrelserna har under programperioden erbjudit extra mycket stöd och personlig hjälp till de som inte tidigare använt sig av SAM internet. Exempelvis har det hos en del länsstyrelser varit möjligt för lantbrukare att låna en dator för att göra sina ansökningar. Handläggare har varit tillgängliga för att svara på frågor och ge support till de sökande något som gav bra resultat. Många länsstyrelser har lyft fram att elektroniska ansökningar håller en högre kvalitet och att hela handläggningsprocessen därför har kunnat tidigareläggas. Länsstyrelsen rapporterade att miljöersättning för ekologisk produktion är krävande i både handläggning och i kontrollverksamhet, samt att det omfattande regelverket bidragit till att få lantbrukare sökt ersättningen och att målen om areal jordbruksmark i certifierad ekologisk produktion troligtvis inte kommer att uppfyllas under programperioden. Samtidigt som andelen certifierad produktion ökade kunde länsstyrelserna se en negativ utveckling för den sammanlagda anslutningen till ekologiska produktionsformer. I vissa län har den nedåtgående trenden varit dramatisk. En anledning till detta kan vara att åtaganden från tidigare år inte förlängts fram till 2014 samt att möjligheten till ersättning för vall är borttaget. En annan orsak som anges är att det varit svårt att övertyga lantbrukarna i områden med högavkastande marker att se någon ekonomisk fördel med en ekologisk produktionsform. Flera länsstyrelser rapporterade om minskning av antal djurhållare och att det finns en oro för att minskningen av antal betande djur allvarligt kan minska möjligheterna att nå målen för biologisk mångfald. Att betesdjuren minskar påverkar både antal ansökningar och den areal lantbrukaren söker för. Det gör också att marker som redan ingår i åtagandet blir svåra att sköta enligt villkoren och det kan bli fel vid fältkontrollerna. Till viss del kompenseras bristen på betande djur av fler hästar men betesnyttan av hästar är sällan lika stor som av nötkreatur och får. 34

För nästan samtliga länsstyrelser innebar förändringarna av betesmarksdefinitionen och blockprojektet mycket merarbete som exempelvis justeringar i åtagandeplaner, under flera år av programperioden. När ett åtagande måste göras om förlängs handläggningstiderna. De blockbundna stöden för betesmarker och kulturmiljöer verkar ha tagit speciellt mycket resurser i anspråk. För betesmarker och slåtterängar är sådant arbete extra tidskrävande eftersom åtagandeplanen med tillhörande markklasser i Multikuben måste göras om. Länsstyrelserna har under perioden rapporterat om en positiv trend både för skyddszoner och för vallodling. Målen för skyddszoner har uppfyllts, både vad det gäller areal i ersättning och antal lantbrukare. Den goda måluppfyllelsen på detta område kan förklaras med kraftigt höjda ersättningsnivåer 2010 och utökade stödområden. Anslutningen inom åtaganden för vallodling är också hög och stabil. Utfallet av arealer har ökat för både delinsats A (skogsdominerade områden) och B (södra delarna av Sverige). Detta stöd upplevs som enkelt att hantera, både för lantbrukare och för länsstyrelser. Flera länsstyrelser har arbetat aktivt med våtmarker genom uppsökande verksamhet men det är fortfarande svårt att nå målen. Kravet att förbinda sig att låta våtmarken finnas i minst 20 år avskräcker många. Ersättningen för värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet har ett förhållandevis svagt intresse. Skälet är sannolikt för låg ersättningsnivå och att diken som gränsar mot annat än åkermark inte längre är stödberättigande. Däremot har motsvarande ersättning inom renskötselområdet utvecklats starkt. 2013 infördes en sanktionsskala och detta, menar några, gjorde att bedömningarna på skötselanmärkningar efter kontroll blev hårdare. Som exempel konstateras många dåliga vallar, framförallt betesvallar, vid fältkontroll. Dessa vallar har oftast dålig gröda och uppfyller inte sikte på god skörd vilket är en konsekvens av att vallarna läggs om alltför sällan. Om antal betesdjur dessutom minskar gödslas vallarna inte lika frekvent. 2.8.1 Naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter 10 (211 och 212) Åtgärdens syfte och innehåll Ersättningen för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter, det vill säga kompensationsbidraget har bidragit till det övergripande målet för axel 2 Förbättra miljön och landskapet. Åtgärdens syfte var att stärka den regionala ekonomin och att främja ett öppet och varierat landskap i stödområde 1-5:b och F. Ersättningen syftade också till att sysselsättningen inom jordbruket ska bibehållas och jordbruksmetoder som särskilt beaktar natur- och kulturvärden bevaras och främjas samt att medverka till att skapa ekonomiska förutsättningar för jordbruksproduktion med inriktning på mjölk- och köttproduktion. Vidare syftade ersättningen till att medverka till regional balans genom att förutsättningar för jordbruksproduktion i hela landet upprätthålls. 10 Avsnitt 5.4.1. i Sveriges landsbygdsprogram 35

Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 17 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 211 och 212 Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2013 Utfall 2013, % Antal jordbruksföretag i bergsområden med naturbetingade svårigheter som får kompensationsbidrag Antal jordbruksföretag i andra områden med svårigheter som får kompensationsbidrag Antal hektar jordbruksmark i bergsområden med naturbetingade svårigheter som får kompensationsbidrag Antal hektar jordbruksmark i andra områden med svårigheter som får kompensationsbidrag Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: 6 500 4 799 74 % 13 700 12 789 93 % 190 000 171 487 90 % 340 000 368 229 108 % - marker inte växer igen eller överges 530 000 539 716 102 % - biologisk mångfald och höga naturvärden 370 000 268 000 2 72 % 1 bevaras - markkvaliteten förbättras 0 0 0 % - vattenkvaliteten förbättras 0 0 0 % - klimatförändring förhindras 0 0 0 % 1 Biologisk mångfald och höga naturvärden avser Betesmarker inom LFA (80 000 hektar) + åker i underrepresenterade kommuner (< 4 procent öppen mark, HNV = 188 000 hektar). 2 Förändringen av de s.k. HNV-arealerna är endast marginell och siffran är densamma som för 2011. Det bedöms inte nödvändigt att förfina beräkningen eftersom de inte kommer leda till en mer rättvisande bild. Kompensationsbidrag Anslutningen till kompensationsbidraget minskade mellan år 2007 och 2013 i antal jordbruksföretag (figur 16). Det sammanlagda målet för antal jordbruksföretag uppfylldes endast år 2007 och 2008. Det uppsatta målet för antal jordbruksföretag i bergsområden med naturbetingade svårigheter uppfylldes inte under hela programperioden. Däremot uppfylldes målet för antal jordbruksföretag i andra områden med svårigheter år 2007, 2008 och 2010. Ansluten areal (figur 17) var relativt oförändrad och uppfyllde målet varje år under hela programperioden 2007-2013. Det uppsatta målet för ansluten areal i bergsområden med naturbetingade svårigheter uppfylldes inte under hela programperioden, samtidigt som målet för ansluten areal i andra områden med svårigheter uppfylldes samtliga år. Resultat under hela programperioden tyder på att jordbruksföretagen har blivit större sett till areal per lantbrukare. 36

Figur 16 Antal jordbruksföretag som fick kompensationsbidrag 2007 2013 Figur 17 Antal hektar jordbruksmark med kompensationsbidrag 2007 2013 2.8.2 Miljövänligt jordbruk 11 (214) Åtgärdens syfte och innehåll Miljöersättningarna ska övergripande bidra till att förvaltningen av landets jordbruksmark (åkermark och betesmarker) sköts på ett sätt som främjar ett hållbart markutnyttjande samt bidrar till att uppnå landets miljökvalitetsmål. Åtgärden bestod av 11 insatser vilka redogörs för i detta kapitel. För analys av utfall se under respektive insats. 11 Avsnitt 5.4.3 i Sveriges landsbygdsprogram 37

Måluppfyllelse och indikatorer Den sammanlagda anslutningen till miljövänligt jordbruk har minskat under programperioden 2007-2013 för antal lantbrukare (figur 18), ansluten areal (figur 19) och antal åtagande (figur 20). Anslutningen var lägre än förväntat i förhållande till målen. En halvtidsutvärdering gjordes år 2010, och efter denna gjordes vissa åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Trots dessa åtgärder uppfylldes inte målen för programperioden, varken för antal lantbrukare, ansluten areal eller antal åtaganden. Tabell 18 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 214 12 Typ av indikator Indikator Mål Utfall 2013 Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Programspecifik indikator Utfall 2013, % Antal lantbrukare som får ersättning 59 000 50 718 86 % för miljövänligt jordbruk1 Totalt antal hektar jordbruksmark 3 400 000 2 517 084 74 % som får ersättning för miljövänligt jordbruk Antal hektar jordbruksmark som 2 385 000 2 081 000 87 % täcks av åtminstone ett åtagande för miljövänligt jordbruk Totalt antal åtaganden för miljövänligt jordbruk 130 000 109 270 84 % Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: - biologisk mångfald och höga 2 200 000 1 796 000 82 % naturvärden bevaras - marker inte växer igen eller överges 1 750 000 1 520 000 87 % - markkvaliteten förbättras 1 174 000 692 000 59 % - vattenkvaliteten förbättras 1 280 000 807 000 63 % - klimatförändring förhindras 0 0 0 % Antal hektar som täcks av ett åtagande för miljövänligt jordbruk med målet att reducera riskerna vid användning av växtskyddsmedel 1 Antal brukare och antal åtaganden beräknas utifrån gällande femåriga åtaganden. 1 280 000 696 000 54 % 12 Tabell 19 kan förklaras på följande sätt: Areal brutto som totalt får ersättning för jordbruksstöd har summerats. Dessa arealer är grundersättning A och B för extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet, värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, miljöskyddsåtgärder, minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark, övrigt (bland annat regionalt prioriterade ersättningar och skyddszon) samt betesmarker. Övriga arealer för utfall i tabell 19 beräknas via en kalkyl. Kalkylen används för att beräkna en nettoareal för jordbruksmark som täcks av minst ett åtagande, det vill säga överlappande arealer är bara räknade en gång. 38

Figur 18 Antal lantbrukare som fick ersättning för miljövänligt jordbruk 2007 2013 Figur 19 Antal hektar jordbruksmark som täcktes av åtminstone ett åtagande för miljövänligt jordbruk 2007 2013 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Mål (antal hektar) Utfall (antal åtagande) Figur 20 Antal åtagande för miljövänligt jordbruk 2007-2013 39

2.8.2.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker (214) 13 Insatsens syfte och innehåll Betesmarker och slåtterängar Syftet var att bevara de natur- och kulturvärden som är knutna till betesmarker och slåtterängar. Genom att sköta dessa marker kommer bevarandestatusen för såväl hotade som vanliga arter, som lever i öppna och halvöppna miljöer, att förbättras. Därmed hejdas förlusten av biologisk mångfald. Skötsel av betesmarker och slåtterängar medför även att markernas kulturmiljöer synliggörs och att landskapet är öppet och variationsrikt. Insatserna bidrog till att nå de svenska miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Insatsen bidrog också till att sköta betesmarker och slåtterängar som finns i utpekade Natura 2000-områden. I miljöersättningen fanns också två markklasser som finansierades genom Utvald miljö, se avsnitt 2.8.2.3 Regionalt prioriterade ersättningar. Dessa var Restaurering av betesmarker och slåtterängar och Mosaikbete och andra gräsfattiga marker, där mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker ingår i resultatindikatorn i tabellen (tabell 19). Skötsel av våtmarker Syftet var att öka arealen våtmarker och förbättra funktionen i befintliga våtmarker. Våtmarker utgör livsmiljö för växter och djur och fungerar som reningsverk för bland annat växtnäring som läckt från jordbruksmark. Ett syfte med åtgärden var även att förbättra människors möjlighet till rekreation. Insatserna bidrog till att nå de svenska miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Efter att våtmarker som fått miljöinvestering för anläggning eller restaurering har färdigställts skulle de, med undantag för vissa restaureringar, omfattas av ett åtagande för skötsel av våtmarker. Det var även möjligt att anlägga en våtmark utan miljöinvestering och därefter gå in i ett åtagande för skötsel av våtmarker. 13 Avsnitt 5.4.3.1. i Sveriges landsbygdsprogram 40

Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 19 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 214, biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker Typ av indikator Indikator Mål Utfall 2013 Omfattning (enligt beslut) Antal lantbrukare eller annan markförvaltare som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar Utfall 2013 % 38 000 31 942 84 % Antal lantbrukare eller annan markförvaltare som får ersättning för skötsel av våtmarker Antal hektar mark som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar Antal hektar mark som får ersättning för skötsel av våtmarker 3 000 1 2 189 73 % 500 000 2 420 749 84 % 10 000 1 7 753 78 % Antal fäbodar i bruk som får ersättning 230 221 96 % Antal hektar betesmarker och slåtterängar, utpekade som Natura 2000-områden, som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar 70 000 68 287 3 98 % Resultat (avslutade insatser) Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: - marker inte växer igen eller överges 500 000 420 749 84 % - areal betesmarker med allmänna värden 260 000 202 693 78 % - areal betesmarker med särskilda värden 180 000 147 466 82 % - areal slåtterängar med allmänna värden 6 000 2 257 38 % - areal slåtterängar med särskilda värden 6 000 6 837 114 % - areal alvarbeten 28 000 26 852 96 % - areal skogsbeten 20 000 13 558 68 % Antal hektar som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet 10 000 7 753 78 % 1 När det gäller ersättning för skötsel av våtmarker ska målen vara uppfyllda år 2013. 2 I denna areal ingår inte markklassen för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Däremot ingår mosaikbetesmark och andra gräsfattiga marker och fäbodbete. 3 Värdet gäller för år 2012. En överlappsanalys görs vid jämna årtal, det vill säga vartannat år. Betesmarker och slåtterängar Anslutningen till miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar minskat under programperioden 2007 2013 både för antal lantbrukare (figur 21) och ansluten areal (figur 22). Ändrade definitionerna för betesmarker och slåtterängar kan delvis förklara minskningen. En annan förklaring kan vara att lantbrukare valde att inte gå in i ett nytt åtagande när åtaganden från den tidigare programperioden 2000 2006 avslutades. Sammanlagda målen för antal lantbrukare och ansluten areal uppfylldes inte under programperioden. Den sammanlagt anslutna arealen för betesmarker och slåtterängar med särskilda värden var relativt konstant mellan år 2007 och 2013, vilket är positivt för naturoch kulturvärdena på markerna. De enda målet som uppfylldes för ersättningsformen var areal slåtterängar med särskilda värden från år 2009 till 2013. Antal fäbodar i bruk har minskat under programperioden, från 270 fäbodar år 2007 till 221 fäbodar år 2013. Anslutningen till alvarbete, skogsbete, fäbodbete, mosaik- 41

bete och andra gräsfattiga marker, var relativt konstant under hela programperioden, det vill säga 60 000 65 000 hektar sammanlagt. Figur 21 Antal lantbrukare som fick ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar 2007 2013 Figur 22 Antal hektar mark som fick ersättning för betesmarker och slåtterängar 2007 2013 Skötsel av våtmarker Anslutningen till ersättningen för skötsel av våtmarker var lägre än förväntat i förhållande till målet. Målen för antal lantbrukare (figur 23) och ansluten areal (figur 24) uppfylldes inte under programperioden 2007 2013. Det låga utfallet kan bero på att det tar tid att planera, anlägga och restaurera en våtmark, vilket är åtgärder som ska genomföras innan det var möjligt att ansöka om ett åtagande för skötsel av våtmarker. Halvtidsutvärdering som genomfördes år 2010 pekade på att en viktig orsak till den låga anslutningen var att ersättningsnivån var för låg i förhållande till arbetsinsatsen. EU godkände år 2010 att ytterligare medel skulle tillföras för anlägg- 42

ning samt skötsel av våtmarker. En ytterligare åtgärd som gjordes år 2012 var att tillföra särskilda resurser för uppsökande verksamhet både för miljöinvesteringen anlägga eller restaurera våtmarker och miljöersättningen skötsel av våtmarker till länsstyrelsen och rådgivare. Dessa åtgärder gav inte tillräckligt stor effekt för att målen skulle uppfyllas fullt ut. Målen för hela programperioden justerades år 2012. Den vidtagna åtgärden med särskilda resurser till miljöinvesteringen har dock en viss fördröjningseffekt eftersom det kan ta flera år att färdigställa en våtmark, vilket resulterar i att den fulla effekten av åtgärden kommer att märkas först under programperiod 2014 2020. Figur 23 Antal lantbrukare som fick ersättning för skötsel av våtmarker 2007 2013 Figur 24 Antal hektar mark som fick ersättning för skötsel av våtmarker 2007 2013 Utmaningar inom hälsokontrollen I samband med hälsokontrollen fick insatsen biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker ett tillskott av medel. Av redovisningen nedan framgår genomförandet i förhållande till indikatorerna. 100 procent av budgeten är beviljad och utbetald (se avsnitt 2.5). 43

Tabell 20 Axel 2, åtgärd 214, biologisk mångfald (underåtgärd 5.4.3.4), utfall för EU-gemensamma indikatorer för perioden 2007 2013, hälsokontrollen Typ av indikator Indikator Mål totalt 2009 2013 Utfall totalt 2009 2013 Utfall % Omfattning Antal företag som fått stöd 12 400 14 173 114 % Total areal som fått stöd (ha) 164 000 193 327 118 % Fysiskt område som fått stöd (ha) 164 000 193 327 118 % Antal kontrakt 12 400 14 173 114 % 2.8.2.2 Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena 14 (214) Insatsens syfte och innehåll Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Ersättningens syfte var att bevara de biologiska och kulturella värdena av småbiotoper i odlings-landskapet i alla delar av landet och därmed bidra till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Ersättningen begränsades till skötsel av värdefulla småbiotoper i eller i anslutning till åkermark. Värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet Ersättningens syfte var att bevara natur- och kulturvärden kopplade till småbiotoper i renskötselområdet och bidra till miljökvalitetsmålet En storslagen fjällmiljö. Ersättningen har endast gått att söka i renskötselområdet. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 21 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 214, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena Typ av indikator Indikator Mål Utfall 2013 Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Antal lantbrukare som får ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Antal samebyar, samiska organisationer eller förvaltare som får ersättning för att bevara naturoch kulturmiljöer i områden präglade av renskötsel Antal hektar åkermark som får ersättning, hektar som får ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Antal hektar mark som får ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i områden präglade av renskötsel, hektar Totalt antal lantbrukare som får ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och i områden präglade av renskötsel Antal hektar åkermark som på ett framgångsrikt sätt brukas så att natur- och kulturmiljöer bevaras Antal hektar natur- och kulturmiljöer som framgångs rikt bevaras i områden präglade av renskötsel Utfall 2013, % 12 500 11 172 89 % 200 304 152 % 600 000 511 401 85 % 2 500 3 277 131 % 12 780 11 476 90 % 600 000 511 401 85 % 2 500 3 277 131 % 14 Avsnitt 5.4.3.5 i Sveriges landsbygdsprogram 44

Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Anslutningen till ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet har under hela programperioden minskat för både antalet lantbrukare (figur 25) och ansluten areal (figur 26). Halvtidsutvärderingen av Landsbygdsprogrammet pekade på att minskningen kunde bero på regeländringar och ändrade definitioner för vissa landskapselement. Utvärderingen bedömde även att målet sannolikt inte skulle gå att uppnå och målet justerades därför år 2012 för både antal lantbrukare och ansluten areal. En förklaring till den låga anslutningen kan vara att det var en relativt komplicerad ersättning med olika typer av element som krävde olika skötsel som gav olika ersättning. Ersättningsnivån i förhållande till risk och arbetsinsats kan även vara en bidragande förklaring till att anslutningen var låg. Figur 25 Antal lantbrukare som fick ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 2007-2013 Figur 26 Antal hektar åkermark som fick ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 2007 2013 45

Värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområden Anslutningen till ersättning för värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområden av antal markförvaltare (figur 27) har under hela programperioden minskat. Trots denna minskning av antalet markförvaltare har den anslutna arealen (figur 28) ökat kraftigt, speciellt mellan år 2007 och 2009 då den ökade från 1300 hektar till 2840 hektar. Detta innebar att målet för ansluten areal uppfylldes under programperioden. Mellan år 2009 och 2011 var ökningen inte lika kraftig och under år 2012 skedde en minskning. Minskningen kan förklaras med att markförvaltare valde att inte gå in i ett nytt åtagande efter att åtagande från den tidigare programperioden 2000 2006 gått ut. Att arealen ökade från år 2007 till 2009 och även år 2012 till 2013 kan sannolikt förklaras med att markförvaltare gjorde utökningar av befintliga åtaganden. Detta tyder på att areal per markförvaltare under programperioden 2007 2013 ökade. Figur 27 Antal markförvaltare som fick ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i områden präglade av renskötsel 2007 2013 Figur 28 Antal hektar mark som fick ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i områden präglade av renskötsel 2007 2013 46

Sametingets rapportering Renskötseln har som samisk näring mycket gamla traditioner och har format det samiska kulturlandskapet under lång tid, bland annat genom påverkan på flora och fauna. Rennäringen är en areell näring som i alla tider har nyttjat naturen utifrån renen och dess behov. Det finns spår av samisk närvaro i både fjäll- och skogslandet i form av rester av och kring bosättningar. Den främsta anledningen till att miljöersättningen för värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet har funnits är för att hålla det samiska kulturlandskapet öppet genom att hindra förstörelse och igenväxning. Antal ansökningar har ökat från år till under perioden och även antalet objekt per sökande har ökat. Antal objekt per åtagande har varierat mellan 1 och cirka 140 stycken. Uppskattningsvis ha de flesta haft 20-30 objekt i sitt åtagande, men antalet åtaganden med fler än 50 objekt har ökat de senare åren. En utmaning har varit kontrollerna, dessa ställer höga krav på kompetens inom sakområdet och naturförhållande. Objekten ligger i väglöst land. Detta har inneburit höga kostnader för att genomföra kontrollerna. 2.8.2.3 Regionalt prioriterade ersättningar (214 och 216) Insatsens syfte och innehåll Syftet med regionalt prioriterade ersättningar (utvald miljö) har varit att bevara och förstärka landskapets natur-, kultur- och rekreationsvärden, samt att minska läckaget av växtnäring till vattendrag, sjöar och hav. Länsstyrelserna och Sametinget har prioriterat vilka projekt eller åtgärder som ska beviljas ersättning utifrån länets genomförandestrategi. Genomförandestrategin tas fram i samråd med regionala intressenter. Varje län och Sametinget hade en egen budget för utvald miljö. Utvald miljö bestod av insatser i form av miljöinvesteringar och miljöersättningar. Miljöinvesteringarna kan antingen ges enligt faktiska kostnader eller med fast ersättning. Insatserna som ingår i gruppen miljöersättningar kan antingen ingå i den fristående miljöersättningen naturfrämjande insatser på åkermark eller vara komplement till de generella miljöersättningarna; betesmarker och slåtterängar, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet samt natur- och kulturmiljöer i renskötsel området. För miljöinvesteringar var år 2015 det sista året att betala ut stöd för programperioden 2007 2013, men i de allra flesta fall var det sista året för ansökan om investering redan år 2013. Att det faktiska utfallet blev lägre år 2014 och 2015 beror på att ansökningar om stöd drogs tillbaka eller avskrevs. Detta innebär att uppgifter från ansökan som redovisats som utfall under tidigare år nu är korrigerade till ett slutligt utfall för hela programperioden. För miljöersättningarna inom utvald miljö var år 2013 det sista året för utbetalning inom programperioden 2007 2013. För år 2014 och 2015 har miljöersättningarna betalats ut med pengar från programperiod 2014 2020. 47

Insatserna inom utvald miljö är: Miljöinvestering Anläggning av damm som samlar fosfor Anläggning av reglerbar dränering Uppsättning av stängsel mot rovdjur Anläggning och restaurering av våtmarker Restaurering av betesmarker och slåtterängar Markförbättrande insatser i renskötselområdet Specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden Restaurering av byggnader vid samevisten Restaurering av överloppsbyggnader i odlingslandskapet Återuppbyggnad av trägärdesgård i odlingslandskapet Restaurering och återskapande av stenmur i odlingslandskapet Restaurering och återskapande av alléer Restaurering av bevarandevärda eller svårbrukade åkermarker Rensning av våtmark Miljöersättning Anpassade skyddszoner Bevarande av hotade åkerogräs Mångfaldsträda Fågelåker Skötsel av landskapselement med särskilda värden Särskild höhantering på slåtteräng Bränning Särskild skötsel av fäbodbete Bete och slåtter på svårtillgängliga platser Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker Restaurering av betesmarker och slåtterängar Röjning av stigar till samevisten Budget och beviljat stöd Den totala budgeten för utvald miljö för programperioden 2007 2013 var 1 119,5 miljoner kronor. I tabell 23 nedan redovisas budgeten för utvald miljö för programperioden samt beviljat och bokat stöd ackumulerat från 2007 till dess att handläggningen hade avslutats. Tabell 22 Budget och utnyttjandegrad för programperioden 2007 2013, utvald miljö inkl. utmaningarna klimat, vattenkvalitet och biologisk mångfald Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd/ bokat, mnkr Utnyttjat av budget, % Miljöinvestering generell 610,2 596,4 97 % Miljöinvestering modulerade medel anläggning och 151,2 141,9 94 % restaurering av våtmarker anläggning av damm som samlar fosfor, reglerbar dränering Miljöinvestering stängsel mot rovdjur 40 72,9 182 % Miljöersättning generell 318,1 257,8 81 % Totalt utvald miljö ej modulerade medel 968,3 927,1 96 % Totalt utvald miljö modulerade medel 151,2 141,9 94 % SUMMA (totalt utvald miljö) 1 119,5 1 069 95 % Sammanfattning av länsstyrelsens rapportering, utvald miljö Sedan början av perioden har länsstyrelsen rapporterat att det finns ett intresse för utvald miljö men att intresset för de olika insatserna varierar mycket. Insatser som har haft ett jämt högt intresse under perioden har varit restaurering av överloppsbyggnader, stenmurar, trägärdsgårdar och alléer. 48

Restaurering av betesmarker och anläggning och restaurering av våtmarker är insatser där intresset har varit högt. Under perioden har det fördelats extra medel till arbete med uppsökande verksamhet och rådgivning för dessa stöd, något som ger positiv effekt både vad gäller antal ansökningar och placering av objekt. Flera län har fortsatt med informationssatsningar kring dessa stöd trots att det inte har gått att söka under 2014 och 2015. Specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden inom utvald miljö är en insats som först började användas mot slutet av perioden och där flera större projekt har genomförts. Under 2010 kom det till ett antal insatser, damm som samlar fosfor, reglerbar dränering, anpassad skyddszon och stängsel mot rovdjur. Av dessa är det enbart den sistnämnda som har haft ett högt söktryck. Handläggningstiden för ärenden inom utvald miljö beskrivs ofta som lång beroende på begränsade resurser och konkurrens om resurser från andra områden inom länsstyrelserna. En faktor som spelar stor roll är att handläggningen förenklas betydligt för de miljöinvesteringar som hanteras som en fast ersättning. Länsstyrelserna lyfter fram rådgivning och uppsökande verksamhet som mycket viktiga för att uppmuntra intresset och framförallt för att hitta bra platser där miljöinvesteringen kan genomföras. Länsstyrelsen poängterar också vikten av samarbete med till exempel kommuner, intresseorganisationer och andra aktörer vid förstudier och genomförande av miljöinvestering, framförallt för åtgärder i samband med övergödning där det är viktigt med en helhetssyn. 49

Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 23 Indikatorer och måluppfyllelse, RPE, inkl. utmaningarna klimat, vattenkvalitet och biologisk mångfald Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Programspecifika indikatorer Indikator Antal lantbrukare som anlagt eller restaurerat våmarker (216) Antal lantbrukare som restaurerat betesmarker och slåtterängar (214 och 216) Antal lantbrukare som har åkermark med reglerbar dränering Antal lantbrukare som anlagt fosfordammar Antal lantbrukare som har betesmark eller betesvall hägnad med rovdjursstängsel (216) Total investeringsvolym (216), mnkr (mneuro) Antal hektar våtmarker som anlagts eller restaurerats (216) Antal hektar betesmarker och slåtterängar som restaurerats (214 och 216) Antal hektar betesmark eller betesvall hägnad med rovdjursstängsel (216) Antal hektar fosfordammar som anlagts (216) Antal hektar åkermark med reglerbar dränering (216) Antal hektar mångfaldsträda (214)** Antal hektar anpassade skyddszoner (214)** Mål 2007 2013 Utfall 2015* Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % 1 100-31 1 059 96 % 650-50 1909 294 % 20-1 3 15 % 1 000 0 33 3 % 550 58 1 154 210 % 851,2 (94,6) -28,0 (-3,1) 801,1 (89,0) 94 % 6 000-75 5 151 86 % 18 000-45 10 506 58 % 3 300 610 8 183 248 % 200 0 26 13 % 400-30 35 9 % 3 500-1 680 48 % 1000-247 25 % Resultat (avslutade insatser) Antal hektar som framgångs rikt brukas så att: - biologisk mångfald och 27 500 500 23 876 87 % höga naturvärden bevaras - vattenkvalitet förbättras 6 600-105 5 212 79 % - klimatförändring 0 0 0 0 % förhindras - markkvalitet förbättras 0 0 0 0 % - marker inte växer igen eller överges 27 500 500 23 876 87 % * * Utfallet kan ha ett negativt värde. Sista år för ansökan om stöd var 2013. Under 2014 och 2015 blev en del beslut om stöd avskrivna vilket innebär att utfallet minskade. För uppsättning av rovdjursavisande stängsel har det varit möjligt att söka stöd under 2014 och 2015. ** Utfall anslutning i miljöersättning 2013. 50

Tabell 24 Indikatorer och måluppfyllelse, RPE, för utmaningarna klimat, vatten-kvalitet och biologisk mångfald Typ av indikator Indikator Mål 2007 2013 Utfall 2015* Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % Omfattning (enligt beslut) Programspecifika indikatorer Antal lantbrukare som anlagt eller restaurerat våtmarker (216) Antal lantbrukare som har åkermark med reglerbar dränering Antal lantbrukare som anlagt fosfordammar Total investeringsvolym för anlagda eller rest. våtmarker (216), mnkr (mneuro) Total investeringsvolym för anlagda dammar (216), mnkr (mneuro) Total investeringsvolym för reglerbar dränering (216), mnkr (mneuro) Antal hektar våtmarker som anlagts eller restaurerats (216) 275-35 368 134 % 20-1 3 15 % 1 000 0 19 2 % 96,4 (10,7) 50 (5,6) 4,80 (0,5) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 181,6 (20,2) 5,7 (0,6) 0 (0) 188 % 11 % 0 % 800-9 2 084 261 % Antal hektar 200 0 12 6 % fosfordammar som anlagts (216) Antal hektar åkermark 400 0 35 9 % med reglerbar dränering - biologisk mångfald 1 000-9 2 096 210 % och höga naturvärden bevaras - vattenkvalitet 1 400-39 2 131 152 % förbättras - klimatförändring 0 0 0 0 % förhindras - markkvalitet förbättras 0 0 0 0 % - marker inte växer igen eller överges 1 000-9 2 096 210 % * Utfallet kan ha ett negativt värde. Sista år för ansökan om stöd var 2013. Under 2014 och 2015 blev en del beslut om stöd avskrivna vilket innebär att utfallet minskade. Anlagda eller restaurerade våtmarker Syftet var att öka arealen våtmarker och förbättra funktionen i befintliga våtmarker. Våtmarker utgör livsmiljö för växter och djur, och förhindrar växtnäringsläckage från jordbruksmark samt förbättra människors möjlighet till rekreation. Nyanslutningen till miljöinvestering för att anlägga eller restaurera våtmarker för antal lantbrukare (figur 29) ökade alla år förutom år 2010. Målet för antal lantbrukare uppfylldes år 2013 för programperioden, trots att målet justerades år 2010. Efter korrigering blev utfallet för år 2015 1 059 lantbrukare, vilket innebär en måluppfyllelse på 96 procent. Mellan år 2007 och 2010 (figur 30) var anslutningstakten för antalet hektar relativt oförändrad. Halvtidsutvärderingen år 2010 pekade på en 51

lägre anslutning än förväntat, vilket skulle resultera i att endast hälften av det uppsatta målet skulle uppfyllas vi programperiodens slut. En förklaring till den låga anslutningen kan vara att ersättningsnivån inte var tillräcklig hög för att kompensera för kostnaden samt att vissa regler upplevdes som krångliga. För större våtmarker krävdes även tillstånd i mark- och miljödomstolen, vilket upplevdes som både krångligt och tidskrävande. Halvtidsutvärderingen ansåg därför att rådgivning för att anlägga eller restaurera våtmarker var särskilt viktiga åtgärder för att öka anslutningen. Särskilda medel till uppsökande verksamhet tillfördes länsstyrelserna år 2012. Takbeloppet för att täcka kostnader för särskilt intressanta objekt höjdes år 2012. Detta var en av anledningarna till att omfattningen ökade både för antal lantbrukare och ansluten areal under hela programperioden år 2013 och efter korrigeringar under 2014 och 2015 blev den slutliga omfattningen 5 151 hektar. Figur 29 Antal lantbrukare som anlagt eller restaurerat våtmarker 2007 2013 Figur 30 Antal hektar våtmarker som anlagts eller restaurerats 2007 2013 Restaurerade betesmarker och slåtterängar Syftet var att restaureringar skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap genom att återställa den biologiska mångfalden och de kulturhis- 52

toriska värdena i slåtterängar, betesmarker samt i skogs- och fäbodbeten som helt eller delvis försvunnit genom att hävden upphört. Efter genomförd restaurering skulle marken uppfylla villkoren för att kunna få ett miljöersättningsåtagande för betesmarker och slåtterängar, där lantbrukaren skulle sköta marken under fem år enligt de skötselvillkor som gäller för miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Utfallet innehåller både restaureringar genomförda med miljöinvestering eller miljöersättning. Anslutningen till restaurering av betesmarker och slåtterängar för antal lantbrukare (figur 31) var högre än förväntat i förhållande till det uppsatta målet. Målet för antal lantbrukare för hela programperioden var redan år 2009 uppfyllt. Under 2014 korrigerades utfallet något men slutade ändå på 1 909 lantbrukare vilket är en måluppfyllelse på 294 procent. Antal ansluten areal (figur 32) var däremot lägre än förväntat och anslutningstakten var relativt oförändrad under hela programperioden. Detta resulterade i att det uppsatta målet inte uppfylldes och 2015 summerades utfallet till 10 506 hektar. Detta tyder på att det var relativt små betesmarker och slåtterängar som restaurerades. Särskilda medel till uppsökande verksamhet tillfördes länsstyrelserna år 2012 men det ledde inte till någon märkbar ökning i anslutningstakten. Figur 31 Antalet lantbrukare som restaurerat betesmarker och slåtterängar 2007 2013 Figur 32 Antal hektar betesmarker och slåtterängar som restaurerats 2007-2013 53

Anläggning av dammar som samlar fosfor Under år 2010 infördes miljöinvestering för anläggning av dammar som samlar fosfor. Syftet med miljöinvesteringen var att den skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, förbättra vattenkvalitén, bidra till att uppnå god status enligt ramdirektivet för vatten samt medverkar till att nå de minskningar av utsläppen av växtnäringsämnen som krävs enligt Helcoms aktionsplan för Östersjön. Nyanslutningen för antal lantbrukare (figur 33) och ansluten areal (figur 34) var mycket lägre än förväntat i förhållande till målen, vilket resulterade i att målen för programperioden inte uppfylldes. Anledningen till den låga anslutningen kan vara att miljöinvesteringen var ny och det tar tid att sprida information om åtgärden för att skapa intresse. Det ansågs dessutom vara dyrt att anlägga dammar som samlar fosfor. Figur 33 Antal lantbrukare som har anlagt damm som samlar fosfor 2010 2013 Figur 34 Antal hektar damm som samlar fosfor som anlagts 2010 2013 Reglerbar dränering Under år 2010 infördes miljöinvestering för reglerbar dränering. Syftet med miljöinvesteringen var att bidrar till att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, förbättrar vattenkvalitén och bidrar till att uppnå god status enligt ramdirektivet för 54

vatten samt medverkar till att nå de minskningar av utsläppen av växtnäringsämnen som krävs enligt Helcoms aktionsplan för Östersjön. Nyanslutningen för antal lantbrukare (figur 35) och ansluten areal (figur 36) var mycket lägre än förväntat i förhållande till målen. De anslutningarna som skedde för miljöinvesteringen var under år 2011, med endast fyra lantbrukare. Trots att målen både för antal lantbrukare och ansluten areal justerades år 2012 uppfylldes inte målen för programperioden. Anledningen till den låga anslutningen kan vara att miljöinvesteringen var ny och det tar tid att sprida information om åtgärden för att skapa intresse. Det ansåg även svårt och tidskrävande att anlägga reglerbar dränering. Figur 35 Antal lantbrukare som hade åkermark med reglerbar dränering 2010 2013 Figur 36 Antal hektar åkermark med reglerbar dränering 2010 2013 Stängsel mot rovdjur Under år 2010 infördes miljöinvestering för stängsel mot rovdjur. Syftet med miljöinvesteringen var att nå målet om en rik biologisk mångfald i odlingslandskapet och därmed koppling både till det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och EU s mål om att hejda förlusten av biologisk mångfald. Nyanslutningen för antal lantbrukare (figur 37) och ansluten areal (figur 38) var högre än förväntat i förhållande till målen för programperioden. Redan år 2011 uppfylldes målen både för antal lantbrukare och ansluten areal. Båda målen justerades år 2012 och ersättningsnivån höjdes från 20 kronor per meter till 50 kronor per meter. Detta resulterade i att redan år 2012 uppfylldes det nya målet för 55

ansluten areal. Det nya målet för antal lantbrukare uppfylldes år 2013. Den höga anslutningen kan delvis förklaras av att miljöinvesteringen tidigare funnits som en liknande ersättning som betalades ut av viltskadeanslaget. Miljöinvesteringen var även öppen för nyanslutning år 2014 och 2015. Figur 37 Antal lantbrukare som hade betesmark eller betesvall hägnad med stängsel mot rovdjur 2010 2015 Figur 38 Antal hektar betesmark eller betesvall hägnad med stängsel mot rovdjur 2010 2015 Utfall miljöinvesteringar inom utvald miljö Här presenteras omfattningen för samtliga miljöinvesteringar som funnits under hela eller delar av programperioden samt den maximala ersättningsnivån. Det var möjligt att ha en lägre ersättningsnivå, vilken då framgick av de regionala genomförandestrategierna. Utfallet som presenteras är de beviljade ansökningar om stöd som fanns vid programperiodens slut år 2013 samt att de är korrigerade med eventuella avskrivningar som gjordes under 2014 och 2015. 56

Tabell 25 Miljöinvesteringar Insats Omfattning (i beslut om stöd) Omfattning (beviljat stödbelopp i kronor) Maximal ersättning Anläggning av damm som samlar fosfor 26 hektar 6 399 000 90/100 % Anläggning av reglerbar dränering 35 hektar 120 000 8 000 kronor/brunn Uppsättning av stängsel mot rovdjur 1 808 293 72 938 000 50 kronor/meter meter Anläggning och restaurering av våtmarker 5 151 hektar 365 076 000 90/100 % Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2657 hektar 78 195 000 90 % Markförbättrande insatser i renskötselområdet 0 0 90 % Specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden 302 stycken 133 756 000 90 % Restaurering av byggnader vid samevisten 3 stycken 43 000 14 300 kronor/ byggnad Restaurering av överloppsbyggnader i odlingslandskapet Återuppbyggnad av trägärdesgård i odlingslandskapet Restaurering och återskapande av stenmurar i odlingslandskapet 3 807 stycken 49 421 000 14 300 kronor/ byggnad 321 940 76 484 000 270 kronor/meter meter 51 692 meter 10 683 000 320 kronor/meter Restaurering och återskapande av alléer 12 327 träd 17 737 000 2 300 kronor/träd Restaurering av bevarandevärda eller svårbrukade åkermarker 38 hektar 461 000 13 500 kronor/ hektar Rensning av våtmark 12 hektar 11 000 900 kronor/hektar Anpassade skyddszoner Under år 2010 infördes ersättning för anpassade skyddszoner. Syftet med ersättningen var att bidra till minskad ytavrinning och minskat växtnäringsläckage från åkermark. Anslutningen till ersättning för anpassade skyddszoner har varit lägre än förväntat i förhållande till målet under programperioden. För att öka anslutningen för ansluten areal (figur 39) ändrades reglerna under år 2012 till att skyddszonen fick vara minst 0,1 hektar istället för 0,25 hektar. Målet justerades även under år 2012, vilket resulterade i att målet under detta år uppfylldes. Målet justerades igen under 2013 och resulterar i att målet inte uppfylldes. Figur 39 Antal hektar mark med anpassade skyddszoner 2010 2013 57

Mångfaldsträda Under år 2008 infördes ersättning för mångfaldsträda. Syftet med ersättningen var att få en rik blomning med pollen och nektar till nytta för insekter som fjärilar och bin, och att få fram en god häckningsmiljö för fåglar. Anslutningen till ersättning för mångfaldsträda har varit lägre än förväntat i förhållande till målet under programperioden. Anslutningen för ansluten areal (figur 40) ökade år 2010 från 23 hektar till 554 hektar. Detta kan delvis förklaras med att ersättningsnivån höjdes kraftigt under år 2010 från 500 kronor per hektar till 3300 kronor per hektar i vissa län. Trots att ersättningsnivån höjdes och målet även justerades under år 2012 uppfylldes inte det uppsatta målet för programperioden. Figur 40 Antal hektar mark med mångfaldsträda 2008 2013 Utfall miljöersättningar inom utvald miljö Här presenteras omfattningen för samtliga miljöersättningar inom utvald miljö som funnits under hela eller delar av programperioden. Det var möjligt att ha en lägre ersättningsnivå, vilken då framgick av de regionala genomförandestrategierna. Tabell 26 Miljöersättningar utvald miljö Insats Utfall år 2013 Omfattning (beviljat stödbelopp i kronor) Maximal ersättningsnivå Anpassade skyddszoner 247 hektar 3 150 000 4 000 kr/hektar Bevarande av hotade åkerogräs 78 hektar 1 681 000 4 000 kr/hektar Mångfaldsträda 1 680 hektar 11 367 000 2 000 3 300 kr/hektar Fågelåker 2 840 hektar 37 290 000 3 900 kr/hektar Skötsel av landskapselement med särskilda värden 37 850 meter 1 264 stycken 13 641 000 10 120 kr/meter 120 360 kr/styck Särskild höhantering på slåtteräng 736 hektar 6 509 000 1 700 kr/hektar Bränning 411 hektar 1 279 000 800 kr/hektar Särskild skötsel av fäbodbete 255 hektar 2 250 000 1 200 kr/hektar Bete och slåtter på svårtillgängliga 8 416 hektar 34 750 000 1 000 kr/hektar platser Mosaikbetesmarker och andra 4 914 hektar 45 333 000 2 150 kr/hektar gräsfattiga marker Restaurering av betesmarker och 8 057 hektar 99 830 000 3 600 kr/hektar slåtterängar Röjning av stigar till samevisten 87 kilometer 735 000 1800 kr/kilometer 58

Traditionella kulturväxter och husdjursraser 15 (214) Insatsens syfte och innehåll Traditionell odling av bruna bönor Miljöersättningen för miljövänlig odling av bruna bönor på Öland hade som syfte att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Målet var att genom miljövänliga odlingsformer bevara lokala sorter och behålla den traditionella odlingen av bruna bönor på Öland. Hotade husdjursraser och rasbevarande husdjursföreningar Miljöersättningen till hotade husdjursraser var till för att stimulera och underlätta för djurägare att hålla våra traditionella svenska lantraser, som är hotade. Syftet var att bevara den genetiska resursen som våra husdjur utgör och därmed bidra till att uppnå det svenska miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Ersättning lämnades också som projektstöd till rasbevarande husdjursföreningar för att stödja deras arbete med att organisera och leda bevarandearbetet för hotade husdjursraser. Bevarandet av arter och raser som inte omfattas av miljöersättningen stöttades på så vis. I den nationella handlingsplanen Bevara, nyttja och utveckla, - handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser 2010 2020 finns en lista över de raser som Sverige har ett bevarandeansvar för. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 27 Indikatorer och måluppfyllelse, traditionella kulturväxter och husdjursraser Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2013 Antal lantbrukare som får ersättning för odling av bruna bönor Antal lantbrukare som får ersättning för bevarande traditionella husdjursraser Antal rasföreningar som får ersättning för bevarande av traditionella husdjursraser Antal hektar mark som får ersättning för odling av bruna bönor Antal djurenheter som får ersättning för bevarande av traditionella husdjursraser Antal hektar som framgångsrikt brukas så att marker inte växer igen eller överges Antal hektar som framgångsrikt brukas så att natur- och kulturvärden bevaras Antal DE som framgångsrikt skötts så att natur- och kulturvärden bevaras Utfall 2015 Utfall 2013, % 70 40-57 % 1 000 1 103-110 % 15 16 18 1 107 % 700 488-70 % 5 000 6 464-129 % 700 488-70 % 700 488-70 % 5 000 6 464-129 % 1 Miljöersättningar för år 2014 och 2015 ingår i landsbygdsprogrammet 2014 2020 och redovisas därför inte i denna rapport. Dock redovisas utfallet över antal rasbevarande husdjursföreningar eftersom denna post finansierades med medel ur programperioden 2007 2013 även för år 2015. 15 Avsnitt 5.4.3.7 i Sveriges landsbygdsprogram 59

Traditionell odling av bruna bönor Anslutningen för ersättning för odling av bruna bönor minskade mellan år 2007-2009 för både antal lantbrukare (figur 41) och ansluten areal (figur 42). Den minskade anslutningen kan förklaras med en minskad efterfrågan på svenskodlade bruna bönor och att ersättningsnivån sänktes med 1 300 kronor per hektar jämfört med den tidigare programperioden 2000-2006. Förändrade marknadsförhållanden med en ökad efterfrågan på svenskodlade bruna bönor gör att det sker en uppgång i den anslutna arealen från år 2009 till och med 2011. Under år 2012 valde flera lantbrukare att inte förlänga åtaganden som gått ut och det sker då en minskning av både antalet lantbrukare och ansluten areal. Figur 41 Antal lantbrukare som fick ersättning för odling av bruna bönor 2007 2013 Figur 42 Antal hektar mark som fick ersättning för odling av bruna bönor 2007 2013 Hotade husdjursraser Anslutningen till ersättning för hotade husdjursraser ökade sett över hela programperioden 2007 2013. Redan år 2008 var målet uppfyllt för både antal lantbrukare (figur 43) och antal djurenheter (figur 26). Under år 2012 minskade både antal lantbrukare och antal djurenheter, vilket kan förklaras av att flera lantbrukare valde att inte söka nytt åtagande när tidigare åtagande gått ut. 60

Figur 43 Antal lantbrukare som fick ersättning för bevarande av hotade husdjursraser 2007 2013 Figur 44 Antal djurenheter som fick ersättning för bevarande av hotade husdjursraser 2007 2013 Rasbevarande husdjursföreningar Anslutningen till ersättning för rasbevarande husdjursföreningar (figur 45) ökade sett över hela programperioden. I början av programperioden var anslutning lägre än förväntat i förhållande till målet. Den låga anslutningen kan delvis förklaras genom en begränsning i förordningen där till exempel föreningar som ansvarar för hästraser inte var stödberättigande. Denna begräsning togs bort år 2008 och trots en minskning år 2009 nådde ersättningsformen upp till de uppsatta målet år 2013. Detta är ett tecken på brett engagemang och stabil verksamhet i föreningarna vilket är av mycket stor betydelse för bevarandearbetet. Husdjursföreningarna finansierades med medel ur programperioden 2007 2013 även år 2014 och 2015, vilket är anledningen till att dessa år redovisas i figur 27. 61

Figur 45 Antal rasbevarande husdjursföreningar som fick ersättning för bevarande av hotade husdjursraser 2007 2015 2.8.2.4 Minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark 16 (214) Insatsens syfte och innehåll Minskat kväveläckage Miljöersättningen för minskat kväveläckage syftade till att minska växtnäringsläckaget från jordbruksmark genom odling av fånggröda och genom vårbearbetning. Med fånggröda menas växtlighet, till exempel vallgräs eller oljerättika, som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor. Med vårbearbetning menas att man inte jordbearbetar marken förrän tidigast den 1 januari året efter stödår. Fånggröda och vårbearbetning kunde kombineras på samma mark. Skyddszoner Miljöersättningen för skyddszoner skulle bland annat bidra till att minska ytavrinningen och växtnäringsläckaget från åkermark. För att få ersättning skulle lantbrukaren anlägga en vallbevuxen åkermarksremsa utmed ett vattenområde. Skyddszoner mot vattendrag stängdes för nyanslutning från år 2012. 16 Avsnitt 5.4.3.8 i Sveriges landsbygdsprogram 62

Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 28 Indikatorer och måluppfyllelse, minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2013 Utfall 2013, % Antal lantbrukare som får ersättning för 8 200 5 730 70 % minskat kväveläckage Antal lantbrukare som får ersättning för 4 500 4 390 98 % anlagda skyddszoner mot vattendrag Antal hektar mark som får ersättning för 180 000 140 698 78 % minskat kväveläckage Antal hektar mark som får ersättning för anlagda skyddszoner mot vattendrag 9 000 11 559 128 % Antal hektar som brukas framgångsrikt så 189 000 152 257 81 % att växtnäringsförlusterna från jordbruksmarken minskar Antal hektar som bidrar till en förbättrad 189 000 152 257 81 % vattenkvalitet Antal hektar som bidrar till att markkvaliteten 189 000 152 257 81 % förbättras Insatsens bidrag för att förhindra klimatförändring, 0 0 0 % kton Minskat kväveläckage per år, ton* 1 700 1 527 90 % *Utfallet har beräknats genom modellberäkningar. Minskat kväveläckage Anslutningen för ersättning för minskat kväveläckage var högre än förväntat i förhållande till målet i början av programperioden. Redan under år 2007 var målet uppfyllt för både antal lantbrukare (figur 46) och ansluten areal (figur 47). Mellan år 2007 och 2009 minskade anslutningen till ersättningsformen. Målen för både antal lantbrukaren och ansluten areal justerades under år 2010 på grund av att stödområdet utökades, vilket applicerades redan för år 2009. För att öka anslutningen höjdes ersättningsnivån år 2010, vilket också resulterade i en ökad anslutning. Denna åtgärd fick inte fullt ut önskad effekt och anslutningen i de nya stödområdena blev betydligt lägre än förväntat. Målen justerades även år 2012 och ersättningen höjdes ytterligare för kombination av fånggröda och vårbearbetning. Dessa åtgärder fick inte heller fullt ut önskad effekt, då anslutningen minskade ytterligare till år 2013. Figur 46 Antal lantbrukare som fick ersättning för minskat kväveläckage 2007 2013 63

Figur 47 Antal hektar mark som fick ersättning för minskat kväveläckage 2007 2013 Skyddszoner Anslutningen till ersättning för skyddszoner var högre än förväntat i förhållande till målet i början av programperioden. Redan under år 2007 var målet uppfyllt för både antal lantbrukare (figur 48) och ansluten areal (figur 49). Mellan år 2007 och 2009 skedde en kraftig minskning både för antal lantbrukare och ansluten areal. Detta kan förklaras genom att stödområdet begränsats och av att flera åtaganden gick ut och dessa lantbrukare valde att inte gå in i ett nytt åtagande. En orsak till att lantbrukare valde att inte gå in ett nytt åtagande för skyddszoner kan vara att ersättningsnivån mellan programperioderna sänktes med 2 000 kronor per hektar, vilket resulterade i en ny ersättningsnivå på 1 000 kronor per hektar. För att öka anslutningen höjdes ersättningsnivån år 2010 till 3 000 kronor per hektar och stödområdet utökades. Åtgärderna resulterar i en kraftig anslutning under år 2010. Trots att ersättningsformen stängdes för nyanslutning under år 2012 ökade arealen lite även under år 2013, vilket kan förklaras genom att lantbrukare med pågående åtagande valde att utöka med ny areal. Figur 48 Antal lantbrukare som fick ersättning för anlagda skyddszoner mot vattendrag 2007 2013 64

Figur 49 Antal hektar mark som fick ersättning för anlagda skyddszoner mot vattendrag 2007 2013 2.8.2.5 Miljöskyddsåtgärder 17 (214) Insatsens syfte och innehåll Miljöersättningen miljöskyddsåtgärder syftade till att minska riskerna vid hantering av växtskyddsmedel och att minska läckaget av växtnäringsämnen. För att få ersättning skulle lantbrukaren bland annat göra en växtodlingsplan och markkartera åkermarken. Miljöskyddsåtgärderna stängdes för nyanslutning från och med 2012. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 29 Indikatorer och måluppfyllelse, Miljöskyddsåtgärder Typ av indikator Indikator Mål Utfall 2013 Utfall 2013, % Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Antal lantbrukare som får ersättning för miljöskyddsåtgärder Antal hektar mark som får ersättning för miljöskyddsåtgärder Antal hektar som på framgångsrikt sätt brukas så att växtnäringsförlusterna och riskerna vid användning av växtskyddsmedel minskar Antal hektar som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet Antal hektar som bidrar till att markkvaliteten förbättras 10 000 488 5 % 600 000 63 012 11 % 600 000 63 012 11 % 600 000 63 012 11 % 600 000 63 012 11 % Miljöskyddsåtgärder Under år 2007 infördes en helt ny ersättning för miljöskyddsåtgärder, som inte funnits i tidigare landsbygdsprogram. Anslutningen till ersättningen var lägre än förväntat i förhållande till målet under programperioden både för antal lantbrukare (figur 50) och ansluten areal (figur 51). En förklaring till detta kan vara att ersättningsformen var ny och att det fanns en begräsning av ersättningen till maximalt 300 hektar. Det fanns indikationer på att vissa villkor inom ersättningsformen upp- 17 Avsnitt 5.4.3.9 i Sveriges landsbygdsprogram 65

levdes som krångliga i förhållande till ersättningsnivån. Mellan år 2007 och 2009 ökade antalet lantbrukare samtidigt som den anslutna arealen minskade för ersättningsformen. För att öka ansluten areal och även öka antalet lantbrukare ytterligare togs år 2010 begränsningen för maximalt tillåten areal bort och ersättningsnivån höjdes. Även om dessa åtgärder inte var tillräckliga för att uppfylla målen ledde det till en svag ökning av både antal lantbrukare och ansluten areal mellan år 2009 och 2011. Minskningen från år 2012 kan förklaras av att det inte längre var möjligt att förlänga åtaganden som gått ut och att ersättningsformen stängdes för nyanslutning. Figur 50 Antal lantbrukare som fick ersättning för miljöskyddsåtgärder 2007-2013 Figur 51 Antal hektar mark som fick ersättning för miljöskyddsåtgärder 2007-2013 2.8.2.6 Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion 18 (214) Insatsens syfte och innehåll Miljöersättningen för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion syftade till att bidra till ett hållbart utnyttjande av jordbruksmarken. Ersättningsformen innebar att lantbrukare kunde få ersättning för ekologisk odling och djurhållning. Ersättning för ekologisk odling lämnades endast för odling på åkermark av grödor till livsmedel, foder, utsädesproduktion samt ettåriga grödor för industriändamål. 18 Avsnitt 5.4.3.10 i Sveriges landsbygdsprogram 66

Ersättning för djurhållning lämnades i form av extra ersättning för ekologiskt odlad åkermark samt mark i åtagande för betesmarker och slåtterängar. Den ersatta arealen står i direkt proportion till antalet mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur) och suggor inom företaget. I åtaganden med startår fr.o.m. 2007 var det dessutom möjligt att få ersättning för slaktsvin, värphönor och slaktkycklingar. Måluppfyllelse och indikatorer Resultatindikatorerna, med undantag för åkerareal i slättbygden, avser all jordbruksmark, det vill säga även betesmark. Även vissa omfattningsindikatorer avser jordbruksmark, det vill säga både åkerareal och betesmark I beräkningen ingår all åkermark som enligt stödansökningarna finns hos lantbrukare som har betesdjur (nöt, får och getter) i insatsen kretsloppsinriktad produktion. Tabell 30 Indikatorer och måluppfyllelse, certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2013 Antal lantbrukare som får ersättning för ekologiska produktionsformer Antal lantbrukare som får ersättning för certifierad ekologisk produktion (inkl. karens) Antal hektar åkermark som får ersättning för ekologiska produktionsformer1 Utfall 2013, % 21 000 7 293 35 % 12 000 5 286 44 % 437 945 380 460 Antal hektar åkermark som får ersättning för certifierad ekologisk produktion (inkl. karens) 1 Antal hektar jordbruksmark som är ekologiskt 700 000 559 009 80 % certifierad (inkl. karens) eller kretsloppsinriktad produktion Antal hektar jordbruksmark som är ekologiskt 610 000 501 524 82 % certifierad (inkl. karens) Antal djurenheter som får ersättning för ekologiska 160 000 229 922 144 % produktionsformer Antal djurenheter som får ersättning för certifierad ekologisk produktion 150 000 213 805 143 % Antal hektar jordbruksmark som framgångsrikt 610 000 501 524 82 % brukas ekologiskt, certifierad (inkl. karens) Antal hektar jordbruksmark som framgångsrikt brukas så att marker inte växer igen eller överges Antal hektar jordbruksmark som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet Antal hektar jordbruksmark som bidrar till att markkvaliteten förbättras Antal hektar åkerareal som är ekologiskt certifierad i Götalands södra slättbygder och norra slättbygder samt Svealands slättbygder 700 000 559 009 80 % 700 000 559 009 80 % 700 000 559 009 80 % 210 000 184 407 88 % 1 Arealen avser den totala åkerarealen som ingår i åtagande för miljöersättning för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Ekologiska produktionsformer Anslutningen till ersättning för ekologiska produktionsformer har under programperioden minskat för antalet lantbrukare (figur 52) samtidigt som ansluten areal (figur 53) har varit relativt oförändrad. En förklaring till att anslutningen minskade 67

kan vara att lantbrukare som hade ett åtagande från tidigare programperiod 2000 2006 valde att inte söka ett nytt åtagande. En delförklaring till detta kan vara att ersättningen för vall utan djur togs bort år 2007. Detta återinfördes dock för certifierad produktion år 2010. De uppsatta målen uppfylldes inte för varken antalet lantbrukare eller ansluten areal. Anslutningen till kretsloppsinriktad produktion har över hela programperioden minskat sett till både antalet lantbrukare och ansluten areal samtidig som certifierad produktion ökat. Detta kan bero på att ersättningsnivån för kretsloppsinriktad produktion var betydligt lägre än för certifierad produktion. År 2009 minskade dessutom ersättning för kretsloppsinriktad produktion ytterligare, vilket resulterade i en ersättningsnivå som motsvarade hälften av ersättningen för certifierad produktion. Antal lantbrukare med certifierad produktion ökade under programperioden från cirka 3 200 till 5 200 lantbrukare och ansluten areal har ökat från cirka 271 500 till 501 500 hektar. Detta tyder på att de ekologiska jordbruken har blivit större sett till areal per lantbrukare. Efterfrågan av närproducerade ekologiska produkter ökade även under programperioden, vilket också kan vara en bidragande orsak till den ökade anslutningen till certifierad produktion. Anslutna djurenheter (figur 54) i ekologiska produktionsformer ökade under programperioden. Målet för antal djurenheter i ekologiska produktionsformer uppfylldes redan år 2007. Andelen djurenheter i kretsloppsinriktad produktion har minskar mellan 2007 och 2012 och ökade något under år 2013. Andelen djurenheter i certifierad produktion har samtidigt ökat varje år under programperioden. Målet för antal djurenheter i certifierad produktion uppfylldes år 2010. Ökningen kan delvis förklaras av att jordbruksföretag med djurhållning i större utsträckning valde att certifiera sin produktion, eftersom ersättningsnivån då var högre. Figur 52 Antal lantbrukare som fick ersättning för ekologiska produktionsformer 2007 2013 68

Figur 53 Antal hektar mark som fick ersättning för ekologiska produktionsformer 2007 2013 Figur 54 Antal djurenheter i ekologiska produktionsformer 2007 2013 2.8.2.7 Extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet 19 (214) Insatsens syfte och innehåll Miljöersättningen för vallodling gällde för slåtter-, betes- eller frövall på åkermark i hela landet. Syftet med ersättningen var att bidra till ett öppet och variationsrikt landskap. Vallodlingen bidrog också till att minska växtnäringsläckaget och erosionen från åkermark och till att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Miljöersättningen var uppdelad i två delar: Delinsats A berättigar till ersättning i skogsdominerade områden och syftade till att främja den biologiska mångfalden. Delinsats B berättigade till ersättning i Sveriges slättbygder. Här finns en intensiv jordbruksnäring. Syftet med delinsats B var att minska växtnäringsförlusterna. 19 Avsnitt 5.4.3.11 i Sveriges landsbygdsprogram 69

Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 31 Indikatorer och måluppfyllelse Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2013 Utfall 2013, % Antal lantbrukare som får grundersättning för 31 000 26 861 87 % delinsats A Antal lantbrukare som får grundersättning för 10 000 9 853 99 % delinsats B Antal hektar som får grundersättning för delinsats A 700 000 669 831 96 % Antal hektar som får grundersättning för delinsats B 200 000 237 957 119 % Antal hektar som får tilläggsersättning för delinsats A 500 000 440 206 88 % Antal hektar som framgångsrikt brukas så att marker 700 000 669 831 96 % inte växer igen eller överges enligt delinsats A Antal hektar som framgångsrikt brukas så att naturoch kulturvärden bevaras enligt delinsats A Antal hektar som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet enligt delinsats B Antal hektar som bidrar till att markkvaliteten förbättras enligt delinsats B Bidrag för att förhindra klimatförändring enligt A och B, kton 700 000 669 831 96 % 200 000 237 957 119 % 200 000 237 957 119 % 0 0 0 % Extensiv vallodling Anslutningen till ersättning för extensiv vallodling minskade varje år för sammanlagda antal lantbrukare (figur 55) av delinsats A och B, och målet uppfylldes inte under programperioden. Målet för antal lantbrukare uppfylldes i delinsats A år 2007 och för delinsats B år 2011. Anslutningen för den sammanlagda anslutna arealen (figur 56) av delinsats A och B var relativt oförändrad mellan år 2007 och 2013, och målet uppfylldes år 2008 till 2013. Målet för ansluten areal uppfylldes under varje år i delinsats B, men för delinsats A uppfylldes målet inte under något år. En förklaring till att ansluten areal ökade samtidigt som antal lantbrukare minskade kan bero på rationalisering samt sammanslagning av jordbruksföretag, som resulterar i färre och större enheter. Ersättningsnivån för extensiv vallodling höjdes år 2010, vilket resulterade i att fler lantbrukare i Sveriges slättbygder (delinsats B) anslöt sig till ersättningsformen. En bidragande orsak till att både antal lantbrukare och ansluten areal minskade under år 2012 och 2013 kan vara att lantbrukare valde att inte söka ett nytt åtagande när ett tidigare åtagande gått ut. 70

Figur 55 Antal lantbrukare med extensiv vallodling 2007 2013 Figur 56 Antal hektar mark med extensiv vallodling 2007 2013 2.8.3 Ersättning för djurens välbefinnande 20 (215) Insatsens syfte och innehåll Ersättning lämnades för frivilliga insatser för att förbättra välbefinnandet för suggor och betäckta gyltor som hålls för produktion av smågrisar. Ersättningen skulle bidra till en mer anpassad skötsel och omvårdnad av djuren, förbättra hälsoläget i besättningarna och främja gott smittskydd. På sikt ska ersättningen ha en positiv effekt på djurens hälsa och välbefinnande. 20 Avsnitt 5.4.4 i Sveriges landsbygdsprogram 71

Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 32 Indikatorer och måluppfyllelse, djurens välbefinnande Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2013 Antal lantbrukare som får ersättning för extra omsorg för suggor Antal suggor som omfattas av ersättningen för extra omsorg för suggor Antal lantbrukare som får ersättning för extra djuromsorg för suggor Antal suggor som omfattas av ersättningen för extra djuromsorg för suggor Utfall 2013, % 350 506 145 % 77 000 118 991 155 % 350 506 145 % 77 000 118 991 155 % Djurens välbefinnande Under år 2012 infördes en helt ny ersättning för djurens välbefinnande, som inte funnits i tidigare landsbygdsprogram. Anslutningen var högre än förväntat i förhållande till det uppsatta målen. Redan under det första året uppfylldes målen både för antal lantbrukare (figur 57) och antal suggor (figur 58). År 2013 ökade anslutningen både för antal lantbrukare och antal suggor. Figur 57 Antal lantbrukare som fick ersättning för extra omsorg för suggor 2012 2013 600 500 400 300 200 100 0 2012 2013 Mål (antal lantbrukare) U7all (antal lantbrukare) Figur 58 Antal suggor som omfattades av ersättningen för extra omsorg för suggor 2012 2013 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 2012 2013 Mål (antal suggor) U7all (antal suggor) 72

2.8.4 Icke-produktiva investeringar skog 21 (227) Åtgärdens syfte och innehåll Målet var att bevara och utveckla skogens mångfald. Åtgärden bidrog till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande skogar. Åtgärden var uppdelad i huvudinsatserna Bevara och utveckla skogens mångfald samt Öka arealen ädellövskog. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 33 Budget och utnyttjandegrad 2007 2013 Budgettyp Budget 2007 2013, mnkr Utbetalt stöd 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Skogens mångfald 155 127,7 82 % Ädellöv 82 73,7 90 % SUMMA 237 201,4 85 % Tabell 34 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 227, Skogens mångfald och Ädellöv Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2015* Antal skogsägare som får ersättning Total investeringsvolym mnkr (mneuro) Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: Utfall beviljade stöd Ackumulerat 2007 2015 Utfall ackumulerat, % 6 700-441 6 232 93 % 423,5 (47,1) 61,1 324,1 (36,0) 77 % - biologisk mångfald och 25 650-2 718 22 184 86 % höga naturvärden bevaras - marker inte växer igen 0 0 0 0 % eller överges - markkvaliteten förbättras 0 0 0 0 % - vattenkvaliteten förbättras 0 0 0 0 % - klimatförändring 0 0 0 0 % förhindras Antal hektar som 150 000 0 175 314 117 % målklassas för att bevara och utveckla höga naturoch kulturvärden samt rekreationsvärden i skogen Summa (avslutade insatser) 175 650-2 718 197 498 112 % * Utfallet kan ha ett negativt värde. Sista år för ansökan om stöd var 2013. Under 2014 och 2015 blev en del beslut om stöd avskrivna vilket innebär att utfallet minskade. Sommaren 2013 minskades budgetmedlen vid en programändring. Detta borde ha inneburit justerade indikatorer, men en sådan ändring gjordes inte vilket till viss del förklarar att flera mål inte nåtts. Målen för stöden har inte nåtts fullt ut då det tog några år att marknadsföra stödet och få upp ansökningsvolymen. Ökningen kom lite för sent i programperioden för 21 Avsnitt 5.4.6 i Sveriges landsbygdsprogram 73

att nå alla uppsatta mål. Det är troligen de kompetensutvecklingsprojekt som syftat till rådgivning med koppling till dessa stöd som har haft den avgörande effekten för att ändå få den stora volym ansökningar som kom i slutet av programperioden. I samband med artiklar i Skogsstyrelsens egen tidning SkogsEko och fackpress har det synts en tydlig ökning i intresset för stödet. 2.8.4.1 Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald 22 Insatsens syfte och innehåll Stödet syftade till att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen och bidrog på så sätt till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande skogar. Insatsens uppbyggnad Åtgärden Bevara och utveckla skogens mångfald var uppdelad i arealstöd, schablon stöd och stöd för målklassning. Målklassning är en detaljerad inventering av skogsfastigheten, inklusive naturvärdesbedömning av de olika bestånden så att skogsägaren vet vilka typer av naturvärden som finns på fastigheten. Med detta som grund kan sedan skogsägaren planera och genomföra skötseln. Arealstödet ges till åtgärder för att bevara och skapa förutsättningar för natur och kulturvärden i skogen. Även sociala värden kan gynnas. Schablonstödet syftar till att skapa förutsättningar för natur- kultur och sociala värden i skogen. Frihugga och rensa kulturmiljö från träd och ris, skapa död ved och röjning/märkning av stigar är några exempel på sådana åtgärder. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 35 Indikatorer och måluppfyllelse, Skogens biologiska mångfald Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Programspecifik indikator Indikator Mål Utfall 2015* Antal skogsägare som får ersättning Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Antal hektar som brukas för att bevara och utveckla höga naturoch kulturvärden samt rekreationsvärden i skogen (areal- och schablonstöd) Antal hektar som målklassats för att bevara och utveckla höga natur- och kulturmiljövärden samt rekreationsvärden i skogen Antal hektar som brukas med stöd från schablonersättning för att bevara och utveckla skogsmark med höga natur- och kulturvärden samt rekreationsvärden i skogen Utfall ackumulerat 2007 2015 Utfall ackumulerat, % 5 000-335 4 394 85 % 280 (31,1) 42,3 (4,7) 198 (22,0) 71 % 19 000-2 493 18 208 96 % 150 000 0 175 314 117 % 4 000-838 4 048 101 % * Utfallet kan ha ett negativt värde. Sista år för ansökan om stöd var 2013. Under 2014 och 2015 blev en del beslut om stöd avskrivna vilket innebär att utfallet minskade. 22 Avsnitt 5.4.6.1 i Sveriges landsbygdsprogram 74

Stöd för målklassning Stöd har beviljats för målklassning av 175 314 hektar vilket är hela 25 000 ha mer än målet. Budgeten för stödet blev fulltecknad redan 2012 och därefter har det varit stängt för ansökningar. Arealstöd Den areal som åtgärdats med detta stöd uppgår till 14 316 hektar. Detta understiger målet med 684 hektar. Det tog några år att få upp intresse och efterfrågan på arealstödet. Särskilt andra halvåret 2013 var efterfrågan stor och en stor del av ansökningarna fick då avslås. Tyvärr var det en stor del av de som beviljades stöd i slutet av 2013 som av olika orsaker inte utförde de åtgärder de åtgärder de beviljats stöd till varför målen inte nåtts. Flera av åtgärderna kräver särskilda väderleksförhållanden (t.ex. naturvårdshuggning på fuktiga marker.) vilket kan förklara en del av bortfallet på de ansökningar som beviljades sent 2013. Schablonstöd Schablonstöd betalades ut för 3 944 hektar vilket är i nivå med målet. Beviljad areal uppgick till 4 886 hektar. De schabloner som lyckats bra och där utfallet är större än målen är röja, rensa och märka upp stig samt röja, rensa stenmur och naturvårdsbränning. Minst intresse är det för schablonerna återställa flottled samt täppa igen dike. Schablonstödet infördes först 1 juli 2009 och sökande verkar ha uppskattat den förenkling som fasta ersättningar innebär vid ansökan om stöd och utbetalning. 2.8.4.2 Öka arealen ädellövskog 23 Insatsens syfte och innehåll Ersättningen syftade till att utveckla bestånd av ädellövskog för att öka den biologiska mångfalden. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 36 Indikatorer och måluppfyllelse, Ädellöv Typ av indikator Indikator Mål Utfall 2015* Utfall Ackumulerat 2007 2015 Utfall % Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Antal skogsägare som får ersättning 1 700-106 1 838 108 % Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) 143,5 (15,9) Antal hektar ädellövskog som har skapats för att bevara höga naturvärden i skogen 16,9 (1,9) 132,0 (14,7) 92 % 4 500-225 3 976 88 % *Utfallet kan ha ett negativt värde. Sista år för ansökan om stöd var 2013. Under 2014 och 2015 blev en del beslut om stöd avskrivna vilket innebär att utfallet minskade. Ny ädellövskog har skapats på, och stöd utbetalats till 3 976 hektar. Detta är cirka 500 hektar mindre än målet. Att arealmålet inte nåtts kan dels förklaras med att det inte justerades när budgeten minskades 2013, men även med att en stor del ansök- 23 Avsnitt 5.4.6.2. i Sveriges landsbygdsprogram 75

ningar beviljades sent 2013 och att en ovanligt stor del av dessa sent beviljade ansökningar inte utfördes. Bland annat på grund av plantbrist. Målen för antal skogsägare har överträffats. Målsättningen att 60 procent av beviljade stödareal skulle ha potential att utveckla höga naturvärden har överträffats enligt det bedömningssystem som använts vid fältbesök. 2.9 Axel 3 Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende axel 3 I de flesta län har intresset för bredbandstöd har varit stort, framförallt under den senare delen av programperioden. Under perioden har det framförts kritik mot regelverket för bredbandsstödet som gör att stödet upplevs som tungrott och svårt att hantera både av handläggare och av projektägare. Särskilt tidskrävande är kontroll av upphandlingen i bredbandsprojekt. Det finns dock exempel där handläggningstiderna för bredbandsärenden har gått ner. I samband med att ärendena avslutades har några län sett att investeringskostnaderna blev lägre än förväntat, något som till exempel beror på att fler än förväntat har anslutit sig. Satsningar inom Sverige - det nya Matlandet har ökat stadigt under programperioden och lyfts fram i positiva ordalag. Satsningarna har skett på många olika sätt och ofta i samverkan med andra aktörer såsom regionerna eller enskilda organisationer. Under perioden har turism och hästverksamhet varit en växande sektor, men efterfrågan och utfall skiljer sig åt mellan länen. Verksamheter som relaterar till livsstil och hälsa har också en högre andel kvinnor som projektägare. Intresset för biogas har varierat, det har varit svårt att genomföra stora investeringar när lönsamheten är låg. Det är också en mer långdragen process att söka stöd till biogas. Det har även kommit rapporter om att det finns stora skillnader i hur kommunerna jobbar med landsbygdsutveckling. Sametingets rapportering avseende axel 3 Det samiska samhället har ett brett utbud av småföretagande och landsbygdsprogrammet har varit viktigt för att utveckla företagandet, särskilt turistföretag. Företagsstöden i stort har fallit väl ut, men att målen med diversifieringsåtgärden inte har uppnåtts. Det beror delvis på att diversifiering inom rennäringen är svår då rennäringslagen som begränsar samebyarna till att endast ägna sig åt renskötsel medan de enskilda företagen även kan arbeta med annat. Projekt med anknytning till samisk mattradition har också varit prioriterade under andra halvan av perioden. Sametinget har beviljat enstaka bredbandsstöd. Nya arbetstillfällen inom åtgärderna 311-313 samt Leader I detta avsnitt redovisas resultatindikatorn nya arbetstillfällen sammantaget för åtgärderna diversifiering, affärsutveckling i mikroföretag och främjande av turist- 76

näringen, (311-313). Det görs också en jämförelse med Leader avseende denna indikator. I tabellen nedan redovisas mål och resultat från åtgärderna 311 313. Resultat avseende företagsstöd bygger på den enkätundersökning som gjordes 2013, (se avsnitt 2.2) medan uppgifter om arbetstillfällen för projektstöden är hämtade från slutrapporterna. Vi kan konstatera att cirka 1/3-del av målet har uppnåtts. Tabell 37 Arbetstillfällen inom åtgärderna 311 313 jämfört med målet Åtgärd Mål Resultat Måluppfyllelse Diversifiering (311) 4 280 879 21 % Affärsutveckling i mikroföretag (312) 5 260 2 236 43 % Främjande av turistnäringen (313) 3 900 1 398 36 % SUMMA 13 440 4 513 34 % Det kan finnas många orsaker till varför måluppfyllelsen inte blev högre än 34 procent. En anledning är att man inte räknar in utökad arbetstid i definitionen av nya arbetstillfällen medan säsongsmässigt återkommande jobb räknas in 24. Utökad arbetstid kan sägas vara ett av de egentliga syftena med dessa stöd som i mångt och mycket handlar om att på olika sätt diversifiera ekonomin inom jordbruket och landsbygden där man på grund av bristande lönsamhet behöver fler ben att stå på i sin verksamhet. Exempelvis om en jordbruksföretagare eller någon i familjen utökar sin arbetstid genom etablering av gårdsförsäljning, förädling, turistverksamhet eller liknande så räknas det inte som ett nytt jobb enligt den definition som ska användas i denna redovisning. Däremot räknas ett säsongsrelaterat arbetstillfälle under en kort begränsad tid som ett arbetstillfälle. En annan orsak kan vara att målstyrningen inte formulerades tydligt när programmet startade. Det totala programmålet fördelades inte ut per myndighet, dvs. beslutande myndigheter hade inget eget mål att sträva mot. I vissa fall kan även stödens konstruktion bidra till effektivisering av verksamheten för att uppnå högre lönsamhet snarare än att utöka verksamheten som leder till ett nytt arbetstillfälle. När målberäkningarna gjordes för den första programversionen beaktades inte det faktum att åtgärderna kan genomföras både som investeringsstöd till företag och mer allmänt förutsättningsskapande projektstöd. Myndigheterna fick själv avgöra i vilken grad man skulle bevilja företagsstöd eller projektstöd. Det finns också anledning att tro att det låga resultatet kan bero på att en betydande del av projektstöden inte leder till arbetstillfällen vid projektavslut. Man kan lite förenklat säga att 77 procent av jobben (tabell 41) tillkom genom företag som fick knappt 860 miljoner kronor (tabell 39) medan 23 procent av jobben (tabell 38) härör från projekt som totalt sett fick nästan 937 miljoner kronor (tabell 39). Men när man granskar inrapporterade arbetstillfällen från projektstöden lite närmare framgår det i tabell 38 att det är endast 17 procent av utbetalt belopp för projektstöden (157,4 miljoner kronor) som gått till projekt som har rapporterat in nya arbetstillfällen. 1 037 arbetstillfällen har tillkommit genom 110 projekt av totalt 1 051 24 EU-kommissionens definition enligt riktlinjerna för utvärdering (CMEF): Nya arbetstillfällen är sådana som inte funnits tidigare och vilka kan bedömas komma att existera under överskådlig framtid och för vilka lön/ersättning utgår eller är arbete som företagare gör i eget företag. Ett varaktigt nytt arbetstillfälle kan sträcka sig från 1 arbetstimma som görs en gång per år i till exempel säsongsmässigt återkommande arbete till att handla om nytt heltidsarbete hela året. 77

genomförda projekt. Dessa 110 projekt står för cirka 23 procent av alla jobb inom dessa tre åtgärder. Resterande del, 3 476 arbetstillfällen är resultat från investeringar i företagsstöden där det totala stödet uppgick till 859,5 miljoner kronor, se tabell 39. Sammanfattningsvis så har 4 513 arbetstillfällen skapats genom ett stödbelopp om knappt 1 017 miljoner kronor, (projektstöd 157 miljoner kronor och företagsstöd 860 miljoner kronor). Detta bygger på antagandet att allt företagsstöd, inklusive företagsinvesteringar i förnybar energi och klimat medverkat till nya arbetstillfällena. Men om förnybar energi och klimat inom företagsstöden exkluderas utifrån bedömningen att dessa inte leder till arbetstillfällen i lika hög grad som andra så blir stödbeloppet för 4 513 skapade arbetstillfällen istället 861 miljoner kronor. Arbetstillfällen genom projektstöd Man måste vara mycket försiktig vid tolkningen av redovisade arbetstillfällen för projektstöd då dessa bygger på slutrapporten vid slututbetalningstillfället. Enligt definitionen ska det vara återkommande arbetstillfällen även om de kan vara kortvariga. Det finns risk att detta inte har beaktats i rapporteringen. Tabell 38 nedan visar att matinriktade projekt var de som medverkat till flest arbetstillfällen men det är ett litet antal projekt som har redovisat att de skapat arbetstillfällen. Det behöver självfallet inte betyda att de andra projekten inte varit viktiga för utvecklingen inom de olika områdena där de verkat. Det kan vara lika viktigt att genomföra exempelvis förstudier för kommande satsningar som att skapa jobb direkt vid projektavslut. Det kan också ofta vara så att effekter och resultat kommer långt efter projekttiden slut. Tabell 38 25 Arbetstillfällen inom projektstöd inom åtgärderna 311 313 fördelat på kategorier Kategori 25 Antal projekt Utbetalt stöd, mnkr Antal arbetstillfällen Projekt som redovisat arbetstillfällen Alla projektstöd Projekt som redovisat arbetstillfällen mnkr. Alla projektstöd mnkr Mat inklusive matturism 388 34 254 52,6 240,3 Övergripande utveckling 191 16 201 16,1 210,1 och marknadsföring* Natur, jakt, fiske, friluftsliv 159 19 142 39,5 136,1 Kultur, historia, nöjen 81 11 109 18,1 71,3 Häst inklusive hästturism 49 3 50 4,5 30,6 Förnybar energi och klimat 29 9 159 10,0 143,4 Tillverkning/tjänster mm 16 5 46 2,9 24,6 Inkvartering 12 2 19 1,1 12,4 Idrott/sport/motion (ej hästsport) 6 2 17 3,0 12,6 Detaljhandel 0 0 2 0,0 0,7 Hantverk 0 0 10 0,0 8,6 Infrastruktur 0 0 1 0,0 0,8 Övrigt 106 9 41 9,6 45,0 Totalsumma 1037 110 1051 157,4 936,7 * I detta ingår inte sådant som direkt kan kopplas till kategorierna ovan, t.ex. mat- eller hästprojekt. 25 I varje delavsnitt för respektive åtgärd redovisas vilka typer av projekt och investeringar som ingår i kategorierna. 78

Tabell 39 nedan visar hur åtgärderna 311 313 fördelas per stödtyp och kategori. Vi ser att matinriktade projekt samt förnybar energi och klimat tillsammans står för 1/3-del av utbetalda medel totalt. Detta är inte så förvånande med tanke på satsningen på Sverige det nya matlandet och förnybar energi som fick tillskott av medel under 2010. Den stora satsningen på matinriktade projekt lyfts fram i positiva ordalag i länsstyrelsernas rapportering ovan. Tabell 39 26 Utbetalt stödbelopp, miljoner kr per kategori och stödtyp, åtgärd 311 313 Kategori 26 Företagsstöd Projektstöd SUMMA Utbetalt, mnkr Andel Utbetalt, mnkr Andel Utbetalt, mnkr Andel Mat inklusive matturism 73,2 9 % 240,3 26 % 313,5 17 % Förnybar energi och klimat 155,4 18 % 143,4 15 % 298,8 17 % Tillverkning/tjänster mm 192,3 22 % 24,6 3 % 216,9 12 % Häst inklusive hästturism 182,4 21 % 30,6 3 % 212,9 12 % Övergripande utveckling och 1,9 0 % 210,1 22 % 212,0 12 % marknadsföring* Inkvartering 169,9 20 % 12,4 1 % 182,3 10 % Natur, jakt, fiske, friluftsliv 43,9 5 % 136,1 15 % 180,0 10 % Kultur, historia, nöjen 8,7 1 % 71,3 8 % 80,0 4 % Idrott/sport/motion 5,1 1 % 12,6 1 % 17,7 1 % (ej hästsport) Hantverk 6,7 1 % 8,6 1 % 15,3 1 % Detaljhandel 13,6 2 % 0,7 0 % 14,3 1 % Skogsbruk 0,9 0,1 % - - 0,9 0,1 % Infrastruktur - - 0,8 0,1 % 0,8 0,1 % Övrigt 5,5 1 % 45,0 5 % 50,5 3 % Summa 859,5 100 % 936,7 100 % 1 795,8 100 % Andel företagsstöd och projektstöd 48 % 52 % * I detta ingår inte sådant som direkt kan kopplas till kategorierna ovan, t.ex. mat- eller hästprojekt. Jämförelse med Leader Inom axel 4 (leader) har det skapats 5 120 jobb enligt de slutrapporter som leadergrupperna lämnat till Jordbruksverket. Måluppfyllelsen är därmed 91 procent av målet 5 600. Detta är betydligt högre måluppfyllelse än inom åtgärderna 311 313. Slutrapporterna visar att en stor del av jobben inom Leader är av mer tillfällig karaktär. Bland arbetstillfällena inom Leader dominerar sådana som följer av att olika slag av evenemang initierats och där de aktuella arbetstillfällena blir av korttids- eller säsongskaraktär. De evenemangsinriktade projekten inom kultur, konst, teater etc. dominerar, men även idrottsrelaterade evenemang finns. En annan grupp är turistverksamheter som startats upp eller stimulerats och resulterat i arbeten som följer turistsäsonger. Cirka 800 miljoner kronor i stöd plus ideellt arbete värderat till cirka 300 miljoner kronor har resulterat i 5 120 arbetstillfällena inom Leader. Detta ska jämföras med åtgärderna 311 313 där stödbeloppet uppgår till cirka 1 017 miljoner kronor för 4 513 arbetstillfällen, (861 miljoner kronor om investeringar inom förnybar energi 26 I varje delavsnitt för respektive åtgärd redovisas vilka typer av projekt och investeringar som ingår i kategorierna. 79

och klimat räknas bort inom företagsstöden). Med tanke på att redovisningen av projektstöden både inom Leader och åtgärderna 311 313 bygger på slutrapporter från stödmottagarna med den osäkerhet som då kan finnas beträffande kvalitet synes inte skillnaderna vara så stora. Arbetstillfällen inom Leader synes till stor del härröra från evenemang. Det finns evenemangsprojekt även inom åtgärderna 311 313 men det ser det ut som att dessa inte är lika vanligt förekommande där. Evenemang etc. återfinns främst inom kategorierna Mat inklusive matturism, Kultur, historia, nöjen samt Övergripande utveckling och marknadsföring inom åtgärden Främjande av landsbygdsturism (313) samt inom kategorin Mat inklusive matturism inom åtgärden Affärsutveckling av mikroföretag, (312). Eftersom underlaget inte är direkt jämförbart mellan de olika axlarna är det vanskligt att dra enkla slutsatser men det tycks som att evenemangen är vanligare inom Leader vilket kanske också kan vara en förklaring till varför antalet arbetstillfällen är något högre inom Leader än inom åtgärderna 311 313. Som nämns ovan måste statistiken beträffande arbetstillfällen tolkas med stor försiktighet eftersom den härrör från de slutrapporter som avslutade projekt lämnat. Det finns stort utrymme för egna tolkningar av vad som är ett nytt arbetstillfälle I nedanstående tabeller redovisas arbetstillfällen utifrån en av de tabeller 27 som skickas till EU-kommissionen tillsammans med denna rapport. Den första visar skapade arbetstillfällen sammantaget för axel 3 och axel 4 fördelat på jordbruksföretag och utanför jordbruket samt fem kategorier enligt EU-kommissionens indelning. I de tre följande tabellerna redovisas företagsstöd och projektstöd inom åtgärderna 311 313 samt Leader. Indelningen enligt EU-kommissionen är betydligt grövre än vad vi i övrigt redovisar i rapporten. EU:s kategori Landsbygdsturism innehåller bland annat Matturism, Hästturism, Inkvartering, Kultur, historia nöjen, Natur, jakt, fiske, friluftsliv, Övergripande utveckling/marknadsföring EU:s kategori Annat innehåller bland annat Tillverkning/tjänster mm, Häst exkl. hästturism, Mat exkl. matturism, Idrott, sport, motion. I tabell 40 ser vi att 20 procent av arbetstillfällena tillkommit inom jordbruksföretagen och 80 procent utanför. Totalt står turismen för 52 procent. Inom jordbruksföretagen står turismen för 45 procent av arbetstillfällena. Tabell 40 Arbetstillfällen inom åtgärderna 311 313 och Leader Kategori (enligt EU-kommissionens indelning) Jordbruksföretag Utanför jordbruket Summa Andel Landsbygdsturism 854 4176 5 030 52 % Hantverk 0 16 16 0,2 % Detaljhandel 27 102 129 1 % Förnybar energiproduktion 71 144 215 2 % Annat 941 3 302 4243 44 % Summa 1 893 7 740 9 633 Andel 20 % 80 % 27 Bearbetning av monitoringtabell R.8(2). 80

Tabellen nedan visar att arbetstillfällen inom jordbruksföretagen har störst andel i företagsstöden, 43 procent och främst inom landsbygdsturismen. Tabell 41 Arbetstillfällen inom företagsstöd, åtgärderna 311 313 Kategori (enligt EU-kommissionens indelning) Jordbruksföretag Utanför jordbruket Summa Andel Landsbygdsturism 770 1 083 1 853 53 % Hantverk 0 11 11 0,3 % Detaljhandel 23 54 77 2 % Förnybar energiproduktion 40 132 172 5 % Annat 654 709 1 363 39 % Summa 1 487 1 989 3 476 Andel 43 % 57 % I tabell 42 redovisas arbetstillfällen från projektstöden inom 311 313. Det är i dessa som kan jämföras med Leader. Vi ser att en betydligt högre andel av åtgärderna 311 313 har resulterat i arbetstillfällen inom jordbruksföretag men en mycket liten andel är inom landsbygdsturismen. Inom Leader (tabell 43) är nästan alla arbetstillfällena utanför jordbrukssektorn. Om man lägger samman företagsstöden och projektstöden inom 311 313 så har 40 procent av jobben hamnat i jordbruksföretagen. Denna siffra kan vara högre eftersom utökning av arbetstid inte räknas in. Tabell 42 Arbetstillfällen inom projektstöd, åtgärderna 311 313 Kategori (enligt EU-kommissionens indelning) Jordbruksföretag Utanför jordbruket Summa Andel Landsbygdsturism 72 526 598 58 % Hantverk 0 0 0 0 % Detaljhandel 0 0 0 0 % Förnybar energiproduktion 24 3 27 3 % Annat 202 210 412 40 % Summa 298 739 1 037 Andel 29 % 71 % Tabell 43 Arbetstillfällen inom Leader Kategori (enligt EU-kommissionens indelning) Jordbruksföretag Utanför jordbruket Summa Andel Landsbygdsturism 12 2 567 2579 50 % Hantverk 0 5 5 0 % Detaljhandel 4 48 52 1 % Förnybar energiproduktion 7 9 16 0 % Annat 85 2 383 2 468 48 % Summa 108 5 012 5 120 Andel 2 % 98 % 81

2.9.1 Diversifiering (311) Åtgärdens syfte och innehåll Stöd lämnas som företagsstöd till en medlem av ett jordbruks- eller rennäringsföretag för investeringar eller köp av tjänster för att utveckla nya verksamhetsgrenar utanför jordbruket eller renskötseln och på så sätt stärka lönsamheten inom dessa företag. Stöd lämnas också som projektstöd för att stimulera en konkurrenskraftig diversifiering och påskynda en hållbar utveckling av nya affärs- och verksamhetsidéer i dessa företag. Syftet med stödet är att genom ett större utbud av tjänster och produkter stärka lantbruksföretagen och öka landsbygdens attraktionskraft för boende, företagande och turism. Sedan 2010 har det inom åtgärden gjorts särskilda satsningar avseende förnybar energi och klimat. Budget och utbetalt stöd Tabell 44 Budget och utbetalt stöd, åtgärd 311 Budgettyp Budget, mnkr Utbetalt stöd 2015, mnkr Utbetalt stöd ackumulerat 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Grundbudget 563,2 19,1 385,4* 68 % Utmaningarna 142,0 27,8 119,0 84 % SUMMA 705,2 46,9 504,4 72 % * Inklusive åtaganden från tidigare programperioder med 8,7 mnkr. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 45 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 311, inkl. utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % Antal beviljade stöd 2 960 0 988 33 % Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) 2 630 (292) 0 (0) 1 591,3 (176,8) 61 % Antal avslutade insatser 2 960 90 1 135 38 % Ökning i bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd 2 330 (259) 0 (0,0) 194,1 (21,6) 10 % 4 280 5 879 21 % 82

Tabell 46 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 311, för utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål 2007 2013 Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % Antal beviljade stöd 160 0 154 96 % Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) 400 (44) 0 (0) 255,8 (28,4) 64 % Antal avslutade insatser 160 28 151 94 % Ökning i bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi, TWh 30 (3) 0 (0,0) 15,5 (1,7) 52 % 80 1 3 4 % 1,0 0,004 0,092 9 % Omfattning Efter år 2013 har inga nya stöd beviljats. Under hela programperioden har det fattats beslut om stöd till 988 unika stödmottagare som har genomfört 1135 projekt eller investeringar i företag. Detta betyder att 33 procent av målet för antal beviljade stöd till unika mottagare uppnåtts, medan 72 procent av budgeten har utnyttjats. Projektstöden blev större än förväntat. Ett projektstöd var på cirka 1 miljon kronor i genomsnitt medan företagsstöden hamnade på lite drygt 0,3 miljoner kronor i genomsnitt. Investeringsvolymen för perioden uppgår till 1 591 miljoner kronor. Det motsvarar 61 procent av målvärdet. Särskilda satsningar inom utmaningen klimat och förnybar energi En del inom åtgärden är särskilda satsningar inom klimat och förnybar energi. Under 2015 har inga nya beslut fattats. Under perioden 2010 2015 har länsstyrelserna beviljat stöd till 154 ärenden om cirka 128,4 miljoner kronor i stödbelopp. Det har varit till biogasanläggningar, rötrest- och gödselbrunnar med anknytning till biogasproduktion samt övriga insatser som biobränslepanna, vindkraftverk, pelletstillverkning med mera. Särskilda satsningar inom biogas Under perioden 2009 2015 har länsstyrelserna beviljat stöd till 20 biogasanläggningar varav 18 var helt nya anläggningar inom denna åtgärd, 1 uppgraderingsanläggning 28, 1 biogaspanna, 1 hygieniseringsanläggning 29 och 3 rötrestbrunnar. Under 2015 har 3 beviljade ansökningar avseende biogasanläggningar avskrivits. Sannolikt har det med hänsyn till rådande energipriser varit svårt med lönsamheten och investeringarna har därför inte genomförts. Resultat Under perioden 2007 2015 har 1 135 insatser avslutats, 950 av dessa är företags- 28 Anläggning som genom olika tekniker avskiljer koldioxid från biogas så att den förädlas till fordonsgas. 29 En hygieniseringsanläggning minskar risken för smittospridning vid rötning av livsmedels- och jordbruksprodukter. 83

stöd och 185 är projektstöd. Detta betyder att under 2015 har 38 procent av målvärdet för antalet avslutade insatser uppnåtts. Figur 59 och 60 nedan illustrerar fördelningen av antalet ärenden (figur 59) och totalt utbetalt stödbelopp (figur 60) mellan företagsstöd och projektstöd för åtgärden. Figur 59 Antal avslutade ärenden per ärendetyp Figur 60 Utbetalt stödbelopp per ärendetyp, miljoner kr Tabell 45 visar att bruttoförädlingsvärdet ökat med 194,1 miljoner kronor för hela perioden, vilket motsvarar 11 procent av målvärdet. Den genomsnittliga ökningen av bruttoförädlingsvärdet uppgår därmed till cirka 204 000 kronor per företag. Observera att uppgifterna om angiven förändring av bruttoförädlingsvärde ska tolkas med stor försiktighet. Läs mer i metodavsnitt 2.2. Av de 185 avslutade projektstöden inom åtgärden är 175 (95 procent) av förutsättningsskapande karaktär och ger därför inte alltid några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger eller testar teknik för en viss produktion, gör en marknadsundersökning eller inför ett certifieringssystem. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Resterande projekt (fem procent) är av mer konkret karaktär och kan antas ge resultat men det finns stora svårigheter i att mäta framför allt bruttoförädlingsvärdet för dessa projekt, se metodavsnitt 2.2. Projektstöden svarar för 38 procent av totalt utbetalt stödbelopp och 16 procent av antalet avslutade insatser inom åtgärden. För merparten av projektstöden redovisas inga utfall för resultatindikatorn bruttoförädlingsvärde men däremot redovisas nya arbetstillfällen. För många av projekten redovisas inga nya arbetstillfällen men ett fåtal projekt har rapporterat ett högt antal arbetstillfällen. Resultatet för bruttoökningen i antalet arbetstillfällen slutar på 879 arbetstillfällen, vilket är lågt för åtgärden med tanke på att målet var 4 280 arbetstillfällen för hela programperioden. Arbetstillfällena har fördelat sig lika mellan män och kvinnor för åtgärden. Många av arbetstillfällena hamnar inom kategorin Turism. Inom kategorin Förnybar energi som både till antal ärende och utbetalt stödbelopp är störst har bara ett fåtal nya arbetstillfällen skapats men det kanske också är naturligt eftersom insatserna inte primärt syftar till nya jobb. Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen, men ökningen påverkar bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen enligt den definition som ska till- 84

lämpas 30. När det gäller förändring av arbetstid för redan verksamma personer i företagen så är det med nuvarande data inte möjligt att kvantifiera detta. Resultatet avseende företagsstödens bygger på den enkätstudie som genomförts under 2013, se vidare under metodavsnitt 2.2. Figur 61 Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 311 (totalt 1 135 ärenden) Figur 61 visar antal avslutade och slututbetalda företags- och projektstöd under 2007 2015 fördelat på de vanligaste förekommande kategorierna. Den största kategorierna inom åtgärden är Förnybar energi & klimat med 314 ärenden. Denna kategori har 27 procent av ärendena men står för 47 procent av utbetalt belopp, (Figur 16). Hästsektorn står för 238 ärenden, dvs. 21 procent av antalet ärenden och 16 procent av utbetalt belopp (Figur 16). 30 EU-kommissionens definition enligt CMEF: Nya arbetstillfällen är sådana som inte funnits tidigare och vilka kan bedömas komma att existera under överskådlig framtid och för vilka lön/ersättning utgår eller är arbete som företagare gör i eget företag. Ett varaktigt nytt arbetstillfälle kan sträcka sig från 1 arbetstimma som görs en gång per år i till exempel säsongsmässigt återkommande arbete till att handla om nytt heltidsarbete hela året. 85

Figur 62 Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 311, (totalt 495,7 miljoner kr) Figur 62 visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Kategorin Förnybar energi och klimat står för nära hälften av utbetalt belopp, 47 procent, följt av Häst inklusive hästturism med 16 procent och Tillverkning/tjänster med 12 procent. Investeringar i dessa kategorier handlar ofta om större fasta anläggningar vilket gör att de också står för en stor del av totalbeloppet. I nedanstående avsnitt och tabeller redogörs lite mer detaljerat om till vilka verksamheter eller typer av investeringar och projekt som pengarna använts till. Förnybar energi och klimat (inkl. utmaningen förnybar energi och klimat) Kategorin innefattar bland annat omställning av energisystem från fossilt bränsle till bioenergi, närvärmeproduktion (kan gälla egna gården men även närliggande byggnader), pelletstillverkning, vedproduktion, biogasanläggning, restaurering av vattenkraftverk, vindkraftverk samt installation av energiväv i växthus. Det finns relativt många projektstöd inom denna kategori där det handlar om förstudier gällande framför allt biogas men även annan förnybar energi. Förnybar energi och klimat Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 193 121 Utbetalt stödbelopp, mnkr 114,1 121,4 Häst inklusive hästturism Turridning, ridskolor/ridläger, tränings- och utbildningsstall, inackorderingsverksamhet, rehabilitering är vanligt förekommande inom kategorin. De vanligaste insatserna handlar om ny- och ombyggnad av stallar, ridhus och ridbanor. De projektstöd som finns inom kategorin handlar om att främja hästnäringen. Ett exempel är byggandet av en heltäckande kunskapsportal för hästnäringen på internet. Häst inklusive hästturism Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 231 7 Utbetalt stödbelopp, mnkr 77,4 4,4 86

Tillverkning/tjänst med mera Vanligt förekommande verksamheter inom kategorin är mekaniska verkstäder, trätillverkning (köksinredningar, timmerhus, möbeltillverkning), sågverk och hyvleri, gårdsverkstäder, hund- och kattpensionat, friskvård, rehabilitering, entreprenad med mera. Insatserna kan gälla allt ifrån större investeringar som till exempel nybyggnation av lokal för tillverkning av emballage till mindre investeringar, som inköp av snickerimaskiner för tillverkning av möbler. Projektstöden handlar exempelvis om affärsutveckling och nätverksbyggande inom grön omsorg eller förstudier kring nya produktionsmetoder för jord- och skogsbruket. Tillverkning/tjänst m.m. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 186 13 Utbetalt stödbelopp, mnkr 47,4 10,7 Mat inklusive matturism Vanligt förekommande verksamheter inom kategorin är café, restaurang, gårdsbutiker, bagerier, musteri med mera. Insatserna kan handla om allt från att bygga ett nytt restaurangkök till mindre investeringar i inventarier. Projektstöden handlar framför allt om marknadsföring och utveckling av småskaliga livsmedelsföretag men det förekommer även förstudier kring exempelvis slakterier och mejerier. Mat inklusive matturism Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 114 23 Utbetalt stödbelopp, mnkr 19,6 16,5 Inkvartering Kategorin innefattar framför allt bed & breakfast, bo på lantgård, pensionat, uthyrningsstugor, konferensanläggningar, camping med mera. Det har inte betalats ut några pengar till något projektstöd i denna kategori. Inkvartering Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 137 0 Utbetalt stödbelopp, mnkr 32,1 0 Särskilda satsningar inom biogas Inom satsningen Biogas har 6 ärenden slututbetalats under 2015, 5 biogasanläggningar och 1 uppgraderingsanläggning. Under perioden 2009 2015 har totalt 24 insatser fått slututbetalning inom biogas. Investeringarna gäller 18 biogasanläggningar, 3 rötrestbrunnar, 1 hygieniseringsanläggning, 1 uppgraderingsanläggning och 1 biogaspanna. 3 biogasanläggningar har avskrivits under 2015. Under perioden 2007 2015 har diversifieringsåtgärden i sin helhet resulterat i 20 nya biogasanläggningar. 87

Särskilda satsningar inom utmaningarna klimat och förnybar energi Inom utmaningen klimat har fem projektstöd slututbetalats under 2015, där ett av projekten bland annat handlar att man vill sprida lyckade företagssatsningar inom energieffektivitet till fler landsbygdsföretagare samt vara en länk mellan forskning och praktik. För utmaningen förnybar energi har det under 2015 gjorts slututbetalningar till sex företagsstöd som rör insatser där jordbruksföretag fått stöd för att diversifiera sin verksamhet och etablera sig på energimarknaden. Dessa insatser fördelar sig mellan investeringar i närvärmeanläggningar och bygga biogasanläggning. Det finns även 17 projektstöd med denna inriktning. För hela perioden 2010 2015 har totalt 151 företags- och projektstöd avslutats i utmaningen. Utmaningen har bidragit med att det har producerats 0,092 TWh, vilket är 9 procent av målet. Se vidare under metodavsnitt 2.2 om hur TWh beräknas i dessa sammanhang. Siffrorna i tabell 37 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 15,5 miljoner kronor för hela perioden 2007 2015, vilket motsvarar 52 procent av målvärdet. Den genomsnittliga ökningen av bruttoförädlingsvärdet uppgår därmed till 194 000 kronor per företag. Observera att uppgifterna om angiven förändring av bruttoförädlingsvärde ska tolkas med stor försiktighet. Läs mer i metodavsnitt 2.2. För utmaningen har ett nytt arbetstillfälle redovisats gällande projektstöd. Inga nya arbetstillfällen redovisades för företagsstöden. Detta beror på att underlaget från enkätstudien, som använts för att ta fram värden för denna indikator, inte varit tillräckligt. Från affärsplanerna som bifogas ansökan om stöd kan man utläsa att det oftast bara blir en mindre ökning av arbetstimmarna i företagen som investerar i någon form av förnybar energi eller klimat. 2.9.2 Affärsutveckling i mikroföretag (312) Åtgärdens syfte och innehåll Stöd inom åtgärden mikroföretag får lämnas som företagsstöd till enskilda mikroföretagare i form av investeringsstöd eller köp av tjänster för utveckling av företaget. Stöd lämnas också som ett projektstöd med syfte att förbättra förutsättningarna i allmänhet för mikroföretag att utveckla sina verksamheter. Syftet med stödet är att företagen ska bli långsiktigt konkurrenskraftiga och lönsamma genom att främja en hållbar utveckling eller produktion av varor eller tjänster som efterfrågas på marknaden. Inom åtgärden genomförs sedan år 2010 särskilda satsningar på förnybar energi och klimat inom ramen för de så kallade utmaningarna. Budget och utbetalt stöd Tabell 47 Budget och utbetalt stöd, åtgärd 312 31 Budgettyp Budget, mnkr Utbetalt stöd 2015, mnkr Utbetalt stöd ackumulerat 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Grundbudget 31 754,5 51,0 680,4 90 % Utmaningarna 40,0 5,9 12,1 30 % SUMMA 794,5 56,9 692,5 87 % 31 Här ingår även medel för Sverige det nya matlandet. 88

Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 48 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 312, inkl. utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Programspecifika indikatorer Resultat (avslutade insatser) Indikator Antal mikroföretag som beviljats stöd för att startat eller utvecklat sin verksamhet Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Mål 2007 2013 Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % 3 720 0 1 690 45 % 3 060 (322) 0 (0) 2 107,0 (234,1) 69 % Antal avslutade insatser 3 720 125 1 901 51 % Ökning av bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd 2 824 (314) 0 (0,0) 326,4 (36,3) 47 % 5 260 102 2 236 43 % Tabell 49 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 312, för utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Programspecifik indikator Resultat (avslutade insatser) Programspecifik indikator Indikator Mål Utfall 2015 Antal mikroföretag som beviljats stöd för att ha startat eller utvecklat sin verksamhet Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % 120 0 16 13 % 160 (17,8) 0 (0) 15,5 (1,7) 10 % Antal avslutade insatser 120 8 15 13 % Ökning av bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi, TWh 24 (2,7) 0 (0) 0 (0) 0 % 60 0 1 2 % 0,5 0 0,0008 0,2 % Omfattning Under 2015 har inga beslut om stöd fattats och under 2014 togs endast ett beslut. För perioden 2007 2015 har 45 procent av målet för antal beviljade stöd till unika stödmottagare uppnåtts medan 87 procent av budgeten har utnyttjats. Investeringsvolymen för programperioden uppgår 2 107 miljoner kronor, vilket motsvarar 69 procent av målvärdet. En anledning till den låga måluppfyllelsen kan vara att av totala stödbeloppet har cirka 50 procent beviljats som projektstöd, vilket innebär att resultatet kommit många företag till del men dessa företag är inte inräknade bland de företag som fått stöd. Projektstöden omfattar också betydligt högre stödbelopp per ansökan. Särskilda satsningar inom utmaningen klimat och förnybar energi En del inom åtgärden är särskilda satsningar inom klimat och förnybar energi. Under perioden 2010 2015 har länsstyrelserna beviljat stöd till 16 ärenden om cirka 13,8 miljoner kronor i beviljat stödbelopp. Det har till övervägande del varit projektstöd. 89

Särskilda satsningar inom biogas Under perioden 2009 2015 har länsstyrelserna beviljat stöd till tre ärenden om cirka 13,4 miljoner kronor i beviljat stödbelopp. Utöver två biogasanläggningar så har stöd gått till en hygieniseringsanläggning. Resultat Under perioden 2007 2015 har 1 901 insatser avslutats, 1 523 av dessa är företagsstöd och 378 är projektstöd. Detta betyder att under 2015 har 51 procent av målvärdet för antalet avslutade insatser uppnåtts. Figur 63 och 64 nedan illustrerar fördelningen av antalet ärenden (figur 63) och totalt utbetalt stödbelopp (figur 64) mellan företagsstöd och projektstöd för åtgärden. Figur 63 Antal avslutade ärenden, per ärendetyp Figur 64 Utbetalt stödbelopp. per ärendetyp, miljoner kronor Siffrorna i tabell 48 visar på en ökning av bruttoförädlingsvärdet med 326,4 miljoner kronor för hela perioden 2007 2015 vilket motsvarar 47 procent av målvärdet. Den genomsnittliga ökningen av bruttoförädlingsvärdet uppgår därmed till 214 000 kronor per företag. Observera att uppgifterna om angiven förändring av bruttoförädlingsvärde ska tolkas med stor försiktighet. Läs mer i metodavsnitt 2.2. Av de 378 avslutade projektstöden inom åtgärden är 293 (78 procent) av förutsättningsskapande karaktär och de ger inte alltid direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde eller arbetstillfällen. Ett förutsättningsskapande projekt för denna åtgärd kan vara en förstudie där man kartlägger eller testar teknik för en viss produktion, gör en marknadsundersökning eller inför ett certifieringssystem. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Resterande projekt (22 procent) är av mer konkret karaktär och kan antas ge resultat, men det finns stora svårigheter i att mäta framför allt bruttoförädlingsvärdet. (Se vidare i avsnitt 2.1). Projektstöden svarar för 49 procent av totalt utbetalt stödbelopp och 20 procent av antalet avslutade insatser inom åtgärden. För merparten av projektstöden redovisas inga utfall för resultatindikatorn bruttoförädlingsvärde men däremot redovisas nya arbetstillfällen. För många av projekten redovisas inga nya arbetstillfällen men ett fåtal projekt har rapporterat ett högt antal arbetstillfällen. Bruttoökningen i antalet arbetstillfällen slutar på 2 236 arbetstillfällen, vilket är ett lågt slutresultat för åtgärden med tanke på att angivet mål är 5 260 för hela pro- 90

gramperioden. Inom åtgärden så är fördelningen av nya arbetstillfällen mellan män och kvinnor något högre för män med 53 procent. För ålderskategorin yngre än 25 år (både män och kvinnor) så har 626 arbetstillfällen skapats, vilket motsvarar 28 procent. Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen, men ökningen påverkar bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen 32. När det gäller förändring av arbetstid för redan verksamma personer i företagen så är det med nuvarande data inte möjligt att kvantifiera detta. Företagsstödens resultat bygger på den enkätstudie som genomförts under 2013, se vidare under metodavsnitt 2.2. Nedan visas en fördelning i kategorier för alla slututbetalade företags- och projektstöd för åtgärden under perioden 2007 2015. Figur 65 Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 312 (totalt 1 901 ärenden) Som visas i figur 65 återfinns det största antalet avslutade ärenden inom kategorin Tillverkning/tjänst 717 ärenden, följt av Häst inklusive hästturism 356 ärenden och Mat inklusive matturism 317 ärenden. Se nedan för mer detaljerade redovisningar om innehållet i de olika kategorierna. 32 Nya arbetstillfällen är sådana som inte funnits tidigare och vilka kan bedömas komma att existera under överskådlig framtid och för vilka lön/ersättning utgår eller är arbete som företagare gör i eget företag. Ett varaktigt nytt arbetstillfälle kan sträcka sig från 1 arbetstimma som görs en gång per år i till exempel säsongsmässigt återkommande arbete till att handla om nytt heltidsarbete hela året. 91

Figur 66 Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 312 (totalt 692,5 miljoner kronor) Figur 66 visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Kategorin Mat inklusive matturism har den största andelen med 199 miljoner kronor i utbetalt stödbelopp följt av Tillverkning/tjänst med 153,4 miljoner kronor och kategorin Häst inklusive hästturism med 108,4 miljoner kronor. Detta faller sig naturligt då det i dessa kategorier oftast investeras i större fasta anläggningar. Mat inklusive matturism Vanliga verksamheter inom kategorin är café, restaurang, gårdsbutiker, bagerier, musteri med mera. Insatserna kan handla om allt från att bygga ett nytt restaurangkök till mindre investeringar i inventarier. Projektstöden handlar framförallt om marknadsföring och utveckling av småskaliga livsmedelsföretag. Det är vanligt med projekt där ett antal företag i en region gemensamt medverkar vid ett evenemang, mässa, marknad eller webbplats. Det finns även exempel på projekt som fått stöd för förstudier och kompetensutveckling beträffande förädling. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 146 171 Utbetalt stödbelopp, mnkr 27,5 171,5 Tillverkning/tjänst m.m. Vanliga verksamheter inom kategorin är mekaniska verkstäder, trätillverkning (köksinredningar, timmerhus, möbeltillverkning) sågverk och hyvleri, gårdsverkstäder, hund- och kattpensionat, friskvård, rehabilitering, entreprenad med mera. Insatserna kan gälla allt från större investeringar som till exempel nybyggnation av lokal för tillverkning av emballage till mindre investeringar, som inköp av snickerimaskiner för tillverkning av möbler. Projektstöden handlar bland annat om affärsutveckling och nätverksbyggande inom grön omsorg samt förstudier kring nya metoder och produkter. 92

Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 688 29 Utbetalt stödbelopp, mnkr 140,7 12,7 Häst inklusive hästturism Vanliga verksamheter inom kategorin är turridning, ridskolor/ridläger, träningsoch utbildningsstall, inackorderingsverksamhet, rehabilitering med mera. De vanligaste insatserna handlar om ny- och ombyggnad av stallar, ridhus och ridbanor. Det finns 16 hästprojekt som handlar om främjande av hästnäringen, till exempel anordnande av hästmässa och etablering av nätverk för hästföretagare. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 336 20 Utbetalt stödbelopp, mnkr 97,6 10,8 Särskilda satsningar inom biogas Inom satsningen har en biogasanläggning slututbetalats under 2015. Under hela perioden 2009 2015 har det totalt slututbetalats stöd till tre biogasanläggningar. Särskilda satsningar inom klimat och förnybar energi Inom förnybar energi har fem projektstöd slutbetalats under 2015. Ett av projekten syftar till att utveckla ett verktyg till stöd för landsbygdsföretagares analys av lokal energimarknad på gårdsnivå. När det gäller klimat har det slutbetalats tre projektstöd under 2015. För hela perioden 2010 2015 har totalt 15 företags- och projektstöd avslutats i utmaningen. Endast ett ärende gäller företagsstöd och är en värmepanna för fliseldning. Utmaningen har bidragit med att det har producerats 0,0008 TWh, vilket är 0,2 procent av målet. Metod för att räkna fram TWh, se vidare under metodavsnitt 2.2. Inget bruttoförädlingsvärde finns registrerat för åtgärden. Detta beror på att underlaget från enkätstudien som använts för att ta fram denna indikator, inte varit tillräckligt. För utmaningen har ett nytt arbetstillfälle redovisats som gäller projektstöd. Inga nya arbetstillfällen redovisas för företagsstöden. Detta beror på att underlaget från enkätstudien, som använts för att ta fram denna indikator, inte varit tillräckligt. 2.9.3 Främjande av turistnäringen (313) Åtgärdens syfte och innehåll Stöd inom åtgärden turism får lämnas som företagsstöd till enskilda turistföretagare i form av stöd till investeringar eller för köp av tjänster för utveckling av företaget. Stöd lämnas också som ett projektstöd med syfte att allmänt förbättra förutsättningar för turistföretag att utveckla sin verksamhet. Syftet med åtgärden är att företagen ska bli långsiktigt konkurrenskraftiga och lönsamma genom att främja en hållbar utveckling eller produktion av varor eller tjänster som efterfrågas på marknaden. 93

Budget och utbetalt stöd Tabell 50 Budget och utbetalt, åtgärd 313 Budgettyp Budget, mnkr Utbetalt stöd 2015, mnkr Utbetalt stöd ackumulerat 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Grundbudget 611,3 71,6 609,5* 100 % * Inklusive åtaganden från tidigare programperioder med 1,5 mnkr. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 51 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 313 Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Indikator Mål Utfall 2015 Antal nya turistverksamheter som beviljats stöd Total investerings-volym, mnkr (mneuro) Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % 3 100 0 1 296 42 % 2 500 (278) 0 (0) 1 476,6 (164,1) 59 % Resultat (avslutade insatser) Antal avslutade insatser 3 100 145 1 270 41 % Ökning av brutto-förädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro) 2 100 (233) 0 (0,0) 131,0 (14,6) 6 % Bruttoökning av arbetstillfällen till 3 900 187 1 398 36 % följd av stöd Ökat antal turister 310 000 21 243 562 802 182 % Omfattning Sedan år 2013 har inga nya beslut om stöd fattats. Målet för antal nya turistverksamheter blev endast 42 procent av målet. Investeringsvolymen för perioden uppgår till 1 476,7 miljoner kronor, vilket är 59 procent av målvärdet. En anledning till den låga måluppfyllelsen kan vara att av totala utbetalda stödbeloppet har 67 procent betalts ut till projektstöd. Resultatet från projektstöd kan ofta utnyttjas av många företag men alla dessa företag är inte inräknade bland de företag som fått stöd. Projektstöden omfattar också högre stödbelopp per ansökan. Resultat Totalt för perioden 2007 2015 har 1 270 insatser avslutats (782 företagsstöd och 488 projektstöd) vilket motsvarar 41 procent av målvärdet. Figur 67 och 68 nedan illustrerar fördelningen av antal ärenden och utbetalt stödbelopp för företagsstöden och projektstöden inom åtgärd 313 Turism. 94

Figur 67 Antal avslutade ärenden per ärendetyp Figur 68 Utbetalt stödbelopp per ärendetyp, miljoner kr Bruttoförädlingsvärde Siffrorna i tabell 51 visar på en ökning av bruttoförädlingsvärdet med 131 miljoner kronor för hela perioden 2007 2015 vilket motsvarar 6 procent av målvärdet. Den genomsnittliga ökningen av bruttoförädlingsvärdet uppgår därmed till 167 000 kronor per företag. Observera att uppgifterna om angiven förändring av bruttoförädlingsvärde ska tolkas med stor försiktighet. Läs mer i metodavsnitt 2.2. Projektstöd Av de 488 avslutade projektstöden inom åtgärden är 256 (52 procent) av förutsättnings-skapande karaktär och ger inte alltid några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen. Exempel på förutsättningsskapande projekt för denna åtgärd kan vara en förstudie där man kartlägger möjliga turistmål inom en viss region, gör en marknadsundersökning eller tar fram beslutsunderlag för framtida investeringar i ett visst turistmål. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande genom kompetensutveckling, samverkan och nät verksbyggande. Resterande 232 projekt eller 48 procent är av mer konkret karaktär och kan antas ge resultat men det finns stora svårigheter i att mäta framför allt bruttoförädlingsvärdet, se avsnitt 2.2. Projektstöden svarar för hela 67 procent av totalt utbetalt stödbelopp och 38 procent av antalet avslutade insatser inom åtgärden. För merparten redovisas inga utfall för resultatindikatorn bruttoförädlingsvärde men däremot redovisas nya arbetstillfällen. För många av projekten redovisas inga nya arbetstillfällen men ett fåtal projekt har rapporterat ett högt antal arbetstillfällen. Arbetstillfällen Bruttoökningen i antalet arbetstillfällen för hela perioden slutar på 1 398, vilket är ett lågt slutresultat för åtgärden med tanke på att angivet mål är 3 900 arbetstillfällen, se tabell 51. Inom åtgärden är fördelningen av nya arbetstillfällen mellan män och kvinnor betydligt högre för män med 61 procent. För ålderskategorin yngre än 25 år (både män och kvinnor) så har 673 arbetstillfällen skapats, vilket motsvarar 48 procent. Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen, men ökningen påverkar bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen 33. När det gäller förändring av 33 Nya arbetstillfällen är sådana som inte funnits tidigare och vilka kan bedömas komma att existera under överskådlig framtid och för vilka lön/ersättning utgår eller är arbete som företagare gör i eget företag. Ett varaktigt nytt arbetstillfälle kan sträcka sig från 1 arbetstimma som görs en gång per år i till exempel säsongsmässigt återkommande arbete till att handla om nytt heltidsarbete hela året. 95

arbetstid för redan verksamma personer i företagen så är det med nuvarande data inte möjligt att kvantifiera detta. Företagsstödens resultat bygger på den enkätstudie som genomförts under 2013, se vidare under metodavsnitt 2.2. Antal turister Resultatindikatorn ökat antal turister visar att målet för hela programperioden 2007 2015 redan har uppnåtts och överskridits (182 procent). Huvudorsaken är troligen att vissa företag som fått stöd har en hög tillströmning av dagsbesökare till exempel caféer, konferensanläggningar, restauranger, golfbanor, butiker på landet samt djur- och älgparker. Företagsstödens resultat bygger på den enkätstudie som genomförts under 2013, se vidare under metodavsnitt 2.2. Värt att nämna i detta sammanhang är att resultatindikatorn Ökat antal turister som redovisas i denna rapport avviker från de två indikatorer som finns i indikatortabellen R9 (bilaga 1): Ökat antal övernattningar och Ökat antal besökare över dagen. Det är inte lämpligt att summera dessa två indikatorer eftersom en del turister gör fler än en övernattning. Istället redovisas en lägre siffra i indikatorn Ökat antal turister efter antagandet att en del turister gör fler än en övernattning. I figur 69 nedan visas en fördelning i kategorier för alla slututbetalade företag- och projektstöd för åtgärden under perioden 2007 2015 Figur 69 Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 313 (totalt 1 270 ärenden) Avslutade insatser inom denna åtgärd har störst andelar inom kategorierna Inkvartering med 418 ärenden, följt av Natur, jakt, fisk, friluftsliv med 303 ärenden samt Mat inklusive matturism med 163 ärenden. 96

Figur 70 Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 313 (totalt 608 miljoner kronor) Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Kategorin Natur, jakt, fiske och friluftsliv har störst andel med 161,4 miljoner kronor, följt av Inkvartering med 137,6 miljoner kronor. Detta faller sig naturligt då det i dessa kategorier oftast investeras i större fasta anläggningar. Natur, jakt, fiske och friluftsliv Vanliga verksamheter inom kategorin är jakt- och fisketurism, båtturism, äventyrsevent och djurparker, muséer med mera. Projektstöden handlar ofta om att utveckla vandrings- cykel- och vattenleder. Många projekt handlar också om företagsutveckling, kompetensutveckling, och marknadsföring. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 170 133 Utbetalt stödbelopp, mnkr 31,8 129,6 Inkvartering Vanliga verksamheter inom kategorin är bed & breakfast, bo på lantgård, pensionat, uthyrningsstugor, konferensanläggningar, camping med mera. Projektstöden handlar till exempel om marknadsföring av stugförmedlare och förstudier kring nya eller förbättrade anläggningar för inkvartering. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 400 18 Utbetalt stödbelopp, mnkr 125,6 12,0 Övergripande utveckling och marknadsföring Projekten inom denna kategori handlar ofta om destinationsutveckling och främjande av företag inom besöksnäringen generellt. Projekten kan beröra exempelvis 97

mat, inkvartering och häst. Det är vanligt med projekt som marknadsför turistföretag i en region via en broschyr, karta, mässa, evenemang eller webbplats. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 8 126 Utbetalt stödbelopp, mnkr 1,3 111,6 Mat inklusive matturism Vanliga verksamheter inom kategorin är café, restaurang, gårdsbutiker, bagerier, musteri med mera. Insatserna kan handla om allt från att bygga ett nytt restaurangkök till mindre investeringar i inventarier. Projektstöden handlar framförallt om att öka matturismen genom marknadsföring och utveckling av småskaliga livsmedelsföretag. Det är mycket vanligt med projekt där ett antal företag i en region gemensamt medverkar på ett evenemang, mässa, marknad eller webbplats. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 103 60 Utbetalt stödbelopp, mnkr 26,1 52,3 Kultur, historia, nöjen Vanliga projekt inom kategorin är utveckling och förstudier kring olika typer av turistmål, till exempel muséer, kulturarvsbyggnader och kulturreservat. Det finns också projekt som genomför olika typer av evenemang, exempelvis folkdansfestivaler och historievandringar. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 22 100 Utbetalt stödbelopp, mnkr 3,5 65,3 2.9.4 Grundläggande tjänster (321) Åtgärdens syfte och innehåll Stödet lämnas främst som projektstöd för generella insatser som syftar till att förbättra förutsättningarna för en bättre livskvalitet på landsbygden i form av till exempel bredband, småskalig infrastruktur eller kultur- och fritidsaktiviteter. Stöd kan också lämnas som företagsstöd till enskilda företagare, organisationer med flera för investeringar eller köp av tjänster. Det kan exempelvis röra sig om anpassning av byggnader och lokaler inom service- och tjänstesektorn, investeringar i ny utrustning och marknadsundersökningar samt bredbandsutbyggnad. År 2010 tillfördes åtgärden 190 miljoner kronor från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen (EEÅP) för investeringar i bredband på landsbygden. Dessa medfinansierades av Sverige med drygt 63 miljoner kronor. Totalt tillskott var 253 miljoner kronor. Regeringen tillförde under 2012 375 miljoner kronor och ytterligare 600 miljoner kronor under 2013 eftersom efterfrågan på bredbandsinvesteringar var (och är) stor. Dessa investeringar genomförs i projektform och utförs till stor del av olika föreningar i samarbete med länsstyrelsen eller kommunen. Den 98

nationella delen av finansieringen av bredband har till betydande del kommit från kommuner och Post- och Telestyrelsen (PTS). Budget och utbetalt stöd Budget och utbetalt stöd redovisas i tabellen nedan. Tabell 52 Budget och utbetalt stöd, åtgärd 321 34 Budgettyp Budget, mnkr Utbetalt stöd 2015, mnkr Utbetalt stöd ackumulerat 2007 2015, mnkr Utbetalt av budget, % Grundbudget 1 281,7 34 609,3 1 382,5 108 % Bredband (EEÅP) 253,4 34,4 228,3 90 % SUMMA 1 535,1 643,7 1 610,8 105 % Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 53 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 321, inkl. bredbandsstöd Typ av indikator Omfattning (beviljat stöd) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % Antal beviljade stöd 1 397 0 976 70 % Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) 1 844 (204,6) 0 (0) 2 696,0 (299,6) 146 % Antal avslutade insatser 1 397 402 974 70 % Befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service Ökning av antal personer med tillgång till bredband på landsbygden 74 500 66 928 280 406 376 % 96 975 155 547 237 168 245 % Tabell 54 Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 321, bredbandsstöd (EEÅP) Typ av indikator Omfattning (beviljats stöd) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål 2007 2013 Utfall 2015 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % Antal beviljade stöd 127 0 132 104 % Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) 329 (36,6) 0 (0) 331,1 (36,8) 101 % Antal avslutade insatser 127 23 131 103 % Befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service Ökning av antal personer med tillgång till bredband på landsbygden 63 500 0 0 0 % 18 975 6 513 27 293 144 % 34 Under 2013 har det varit tillåtet för stödmyndigheterna att omfördela pengar fritt mellan budgetposterna inom axel 3 med undantag för pengar till utmaningar respektive biogas som är två egna åtgärdsgrupper. Att det har varit möjligt att bevilja mer än budget kan förklaras av gjorda omfördelningar och överteckning. 99

Omfattning 976 projekt har beviljats stöd under programperioden, vilket är 70 procent av målet. 974 av projekten genomfördes och avslutades. Resultat 40 procent (402) av alla genomförda insatser under programperioden avslutades under 2015. Totalt genomfördes 974 insatser under perioden 2007 2015, vilket motsvarar 70 procent av målvärdet. De flesta avslutade insatser är i form av projektstöd, 925 stycken. Resterande insatser, 49 insatser, är i form av företagsstöd. Av de 974 avslutade insatserna inom åtgärden är 128 (13 procent) av förutsättningsskapande karaktär och de ger inte några direkta resultat i form av gynnad befolkning eller ökad tillgång till bredband. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie om bredbandsutbyggnad eller en kartläggning av landsbygdsbutiker och drivmedelsstationer inom en region. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande och boende genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Den befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service genom projekt i åtgärd 321 uppgår till 280 406 personer, vilket motsvarar 376 procent av målvärdet. Ett antal projekt berör orter eller regioner som har en befolkning större än 20 000 invånare, dessa har inte tagits med i redovisningen av indikatorn Befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service. De insatser som inte gett bestående förbättrad service har inte heller räknats med. Exempel på insatser som inte räknats med är evenemang som bara genomförts vid ett tillfälle. Figur 71 Avslutade bredbandsprojekt 2007 2015 Totalt har cirka 239 000 personer fördelat på 96 000 hushåll och 13 600 företag fått tillgång till bredband enligt inlämnade slutrapporter. Indikatorn Ökning av antal personer med tillgång till bredband på landsbygden uppgår till 239 035 personer vilket motsvarar 246 procent av målvärdet för åtgärden. Det är 772 bredbandsprojekt som har avslutats under perioden 2007 2015, bredband inom EEÅP står för 131 av dessa projekt. I 18 av projekten har fiberkabel/kanalisation dragits i samband med att man grävt för vattenledningar. 59 av bredbandsprojekten är förstudier. I åtgärd 322 Byutveckling finns ytterligare 6 avslutade bredbandsprojekt, varav 4 är investeringar och 2 är förstudier. Därtill finns det en del bredbandsprojekt inom Leader som inte räknats in här. Kartan visar var i landet bredbandsprojekten har genomförts. Flest genomförda bredbandsinvesteringar gjordes i Västra Götalands län, Kronobergs län och Gävleborgs län. Sett till länens landareal har Gotland flest projekt. 100