Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013

Transkript

1 Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013 CCI 2007 SE 06 R PO 001 Hela programbudgeten är beslutad och nästan 90 procent av programbudgeten är utbetald. Totalt får ca lantbrukare ersättning för miljövänligt jordbruk. Närmare hektar jordbruksmark täcks av åtminstone ett åtagande för miljövänligt jordbruk vilket motsvarar knappt 90 procent av målet. Av företagen som fått stöd inom åtgärden Modernisering av jordbruksföretag har mer än årsarbetskrafter fått en förbättrad arbetsmiljö som resultat av gjorda investeringar. Inom området diversifiering, turism och mikroföretagande har det skapats cirka arbetstillfällen, inom Leader arbetstillfällen och cirka personer har fått tillgång till bredband från de investeringar som var avslutade sista december Rapport 2014:17 1

2 Foto omslag: Urban Wigert Betande mjölkko. Övriga Shutterstock.

3 Innehåll Sammanfattning Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande Förändringar av lagstiftningen Oförutsedd samhällsekonomisk utveckling Ändringar som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Ändringar i landsbygdsprogrammet Utveckling av programmet i förhållande till uppsatta mål Länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens och Sametingets erfarenheter Metodbeskrivning av indikatorer och utfall Förtydligande om hur utfallet redovisas i rapporten Bedömningar med utgångspunkt från indikatorutfall Budgetförändringar under Programmets omräkningskurs i denna rapport Utmaningarna inom hälsokontrollen Biogas Axel Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (111 och 114 ) Startstöd för unga jordbrukare (112) Modernisering av jordbruksföretag (121) Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (123) Samarbete om utveckling av nya produkter (124) Infrastruktur (125) Axel Naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter (211 och 212) Miljövänligt jordbruk (214) Ersättning för djurens välbefinnande (215) Icke-produktiva investeringar skog (227) Axel Diversifiering (311) Affärsutveckling i mikroföretag (312) Främjande av turistnäringen (313) Grundläggande tjänster (321) Förnyelse och utveckling i byarna (322) Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden (323) Kompetensutvecklings- och informationsinsatser (331)

4 2.9.8 Kompetens- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier (341) Axel Genomförande av lokala utvecklingsstrategier (411, 412 och 413) Samarbete (421) Driftskostnader för LAG samt informations- och animationsinsatser (431) Nationella landsbygdsnätverkets insatser och resultat Insatser inom ramen för Östersjöstrategin Programmets finansiella genomförande Generellt om det finansiella genomförandet Redovisning av utbetalade belopp per axel Pågående utvärdering av programmet Utvärderingsplan Utvärderingssystem och datainsamling Utvärderingsaktiviteter Utvärderingsaktiviteter inom axel 1, 3 och 4 samt generellt Utvärderingsaktiviteter med anknytning till axel Pågående utvärderingsarbete hos länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen Åtgärder för att garantera kvalitet och måluppfyllelse Övervaknings- och utvärderingsåtgärder Sammanfattning av större problem som uppstått vid förvaltningen av programmet och hur dessa har åtgärdats Användning av tekniskt stöd Informationsåtgärder Deklaration om överensstämmelse med gemenskapspolitiken i fråga om stödet Konkurrensregler och statsstöd Offentlig upphandling Miljöskydd och miljöförbättringar Jämställdhet och icke-diskriminering Avgränsning mot andra fonder, program och finansiella instrument Användningen av återkrävda belopp Bilagor

5 Sammanfattning Vilka resultat har vi fått av landsbygdsprogrammet? Budgetutnyttjandet är överlag mycket gott medan måluppfyllelsen mätt i antal beviljade stöd och resultat inte ligger lika högt, generellt sett. I flera fall kommer de uppsatta målen inte att nås. Som nämnts i tidigare årsrapporter kan detta till viss del förklaras med att uppföljning av resultat endast baseras på genomförda och avslutade insatser. Från tidpunkten då insatsen är genomförd till dess att den ger full effekt tar det ofta 2-3 år. Det är dessutom svårt att mäta resultaten från insatser av förutsättningsskapande karaktär (t.ex. förstudier och undersökningar). Arealmål är lättare att mäta, men siffrorna visar även där att vissa mål har varit svåra att uppnå. Resultat från några åtgärder i axel 1, 3 och 4 Av företagen som fått stöd inom åtgärden Modernisering av jordbruksföretag (121) har mer än årsarbetskrafter fått en förbättrad arbetsmiljö som resultat av gjorda investeringar, mestadels i lösdriftstall och nya tekniker som exempelvis robotmjölkning. Nästan 40 procent av företagen som slutfört investeringarna har investerat i någon form av ny teknik. Av utbetalt belopp har ungefär hälften gått till mjölkproduktion. Många företag har satsat på förädlingsverksamhet och målet för antal företag inom Förädlingsstödet (123) har överträffats rejält. Detta kan vara en effekt av satsningen på Matlandet. Även målet om ny teknik eller nya produkter har överträffats med råge och uppgår till 175 procent av målvärdet. Startstödet (112) har prioriterats av länsstyrelserna, som anser att generationsskiften ofta dröjer alltför länge samt att unga företagare i större utsträckning tar till sig nya metoder och utvecklar företaget, vilket är en fördel för konkurrenskraften. Inom Kompetensutvecklingsåtgärden (111) har kortvariga insatser lockat många deltagare. Rådgivning och kurser pågår under en längre tid och där är antalet deltagare färre. Under 2013 genomförde projektet Greppa Näringen över rådgivningsbesök till drygt lantbrukare. Under året har rådgivare lett grupper som har studerat vattenförekomster som är särskilt prioriterade ur övergödnings synpunkt. Kompetensutvecklingsinsatser till verksamma inom skogsbruket har varit populärt. Där överträffar måluppfyllelsen i de flesta fall de uppsatta målen. Resultat i form av antal arbetstillfällen inom axel 3 fortsätter att öka allt eftersom projekt och investeringar färdigställs och avslutas är antalet skapade jobb uppe i (26 procent av målet) sammantaget för åtgärderna Diversifiering (311), Mikroföretag (312) och Turism (313). Högst måluppfyllelse finns i åtgärden Mikroföretag där jobb har skapats. En stor del av avslutade stöd är projektstöd som inte resulterar i arbetstillfällen direkt vid projektavslut. Vidare kan definitionen av tillkomna arbetstillfällen diskuteras. Fram till slutet av 2013 har nästan personer fått tillgång till bredband genom stöd från 162 avslutad projekt inom åtgärd Grundläggande service (321). Antalet avslutade projekt är fortsatt lågt vilket beror på att åtgärden tillförts närmare en miljard kronor under de två sista programåren.

6 Inom Leader är bruttoökningen i antalet arbetstillfällen nu uppe i vilket är en ökning med från föregående år. 47 procent av målvärdet (5 600) är uppnått trots att många projekt ännu inte avslutats. Hittills har nästan projekt beviljats stöd varav har avslutats. Om denna trend fortsätter skulle det kunna betyda att när alla projekt är avslutade så kommer resultatet för antal arbetstillfällen ligga nära målet De jobb som skapats kan vara både stadigvarande hel- och deltider men också kortare tillfälliga anställningar. Resultat axel 2 I axel 2 är det betydligt enklare att följa upp omfattnings- och resultatmål än i andra axlar eftersom dessa består av ansluten areal eller antal brukare som ingått åtaganden. Axel 2 består av kompensationsbidraget (211 och 212), ersättningar för miljövänligt jordbruk (214), utvald miljö (214 och 216) samt icke-produktiva investeringar skog (227) infördes ersättningen djurens välbefinnande (215) inom denna axel. För att bedöma axel 2 bör man i högre utsträckning än budgetutnyttjandet och anslutna brukare rikta blicken mot hektaruppfyllelsen och framför allt hektaruppfyllelsen för miljöersättningarna (med sina elva insatser). För miljöersättningarna är den totala anslutningen av antal hektar jordbruksmark som får ersättning för miljövänligt jordbruk 77 procent, dvs. samma nivå som för stödår För axeln har inga större förändringar skett jämfört med Det som bör uppmärksammas är att måluppfyllelsen för betesmarker samt natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet ligger på oförändrad nivå jämfört med 2012, vilket är positivt. Den största ökningen finns inom utvald miljö och gäller hektar betesmark hägnad med rovdjursstängsel. Men en liknande ökning, i form av fördubblad ansluten mark, skedde även till föregående år. Det finns fem breda miljöersättningar som förväntas omfatta stora arealer: Betesmarker och slåtterängar, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion, miljöskydds åtgärder samt extensiv vallodling. Hektarmålet har endast nåtts för en av dessa, nämligen extensiv vallodling i Sveriges slättbygder. För övriga miljöersättningar är måluppfyllelsen varierande. För betesmarker och slåtterängar samt natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet är måluppfyllelsen procentuellt oförändrad jämfört med 2012 och ligger på 84 procent respektive 85 procent. Anledningen till att miljöskyddsåtgärder har endast 11 procent måluppfyllelse är för att den stängdes för nyanslutning fr.o.m För certifierad ekologisk produktion finns siffror inte tillgängliga förrän sommaren Kompensationsbidraget är en stabil ersättningsform med hög måluppfyllelse. Målet för antal hektar jordbruksmark i s.k. andra områden med svårigheter har uppnåtts medan bergsområden har en måluppfyllelse på 90 procent. Djurens välbefinnande är den enda ersättningsform där samtliga mål nåtts, både antalet brukare och antalet suggor. Måluppfyllelsen utifrån beviljade stöd är hög för de skogliga stöden. Resultatet för antal hektar som målklassats för att bevara och utveckla höga natur- och kulturmiljövärden samt rekreationsvärden i skogen uppgår till 118 procent för åtgärden skogens biologiska mångfald, medan resultatet för antal hektar som brukas för att bevara och utveckla höga natur- och kulturvärden i skogen är 93 procent (areal-

7 och schablonstöd). Insatsen för att öka arealen ädellövskog för att bevara höga naturvärden knutna till ädellövskog har en måluppfyllelse på 98 procent. Om målen däremot justeras mot den slutliga budgeten för stöden skulle samtliga arealmål vara uppfyllda förutom arealstödet som skulle få en måluppfyllelse på 92 procent. Insatserna inom utvald miljö har varierande måluppfyllelse. Anmärkningsvärt är att antalet hektar som är hägnad med stängsel mot rovdjur mer än fördubblats. Måluppfyllelsen är nu 197 procent. Antal hektar våtmark som har anlagts eller restaurerats har en måluppfyllelse på 88 procent. Motsvarande siffra för antal hektar betesmarker och slåtterängar som restaurerats är 60 procent. Måluppfyllelsen för antalet hektar fosfordammar är 14 procent. Resultat förhindra klimatförändringar Resultatindikator för att förhindra klimatförändringar finns för åtgärder i axel 1 och 2. I axel 1 finns indikatorn endast för åtgärden etablering av fleråriga energigrödor som är en mindre delåtgärd under moderniseringsstödet. Den uttrycks som ett hektarmål över programperioden. Utfallet visar på en mycket låg måluppfyllelse. För åtgärder i axel 2 saknas både mål och resultat för denna resultatindikator. Detta beror på att det inte finns någon modell för att beräkna klimateffekter på ett tillförlitligt sätt. Vad säger stödmyndigheterna om genomförandet? Från länsstyrelsernas rapportering om axel 1 kan nämnas att investeringsviljan i stort sett varit god under programperioden och moderniseringsstödet har varit efterfrågat. I vissa län har dock försämrad lönsamhet lett till att planerade investeringar skjutits på framtiden. Även brist på pengar har lett till viss avmattning. Fortsatt har det i många län varit lågt intresse för investeringar i klimat och energi. Förädlingsstödet tycks vara mer eftertraktat i södra halvan av landet. Dock har Sametinget prioriterat förädlingsstödet som man menar är den åtgärd som förutom startstödet har haft flest ansökningar inom det samiska området. Sametinget menar att förädlingsverksamhet i primärproduktionsledet ger renskötare ytterligare ett ben att stå på och bidrar till ett bättre kilopris för ren köttet. Stöd till kompetensutveckling och rådgivning är enligt många länsstyrelser viktigt och mycket efterfrågat. Någon länsstyrelse uttrycker att man genom insatserna verkar för stärkande av företagen på landsbygden, ökad sysselsättning och en fortsatt stor anslutning till miljöersättningarna. Projektet Greppa Näringen har haft ett fortsatt högt deltagande, även om osäkerheten inför framtiden har gjort att några länsstyrelser har prioriterat ner nytt deltagande. För de skogliga kompetens utvecklingsinsatserna når måluppfyllelsen långt utöver målen. Rådgivning inom utvald miljö har bedrivits i stor utsträckning i flera län och med gått resultat. Majoriteten av länsstyrelserna rapporterar även 2013 om ett högt söktryck avseende bredband. I många län finns det väntelistor med projekt som inväntar kommande program. En faktor i det stora intresset är ökad samverkan mellan länsstyrelserna, de tillväxtansvariga regionerna (regionförbund etc.) och kommunerna. Kritik förs fram avseende den komplicerade handläggningen av bredbandsärenden. Flera länsstyrelser lyfter fram satsningen på Matlandet som börjar ge resultat i ett ökat intresse för matfrågorna ute i landet. Även inom detta område har det uppstått samverkan mellan länsstyrelser och regionen. 7

8 Länsstyrelserna har även under programperiodens sista beslutsår fortsatt arbetet att tillsammans med LAG förbättra ansökningarna och korta ner handläggningstiderna. Man håller utbildningar, informationsmöten, kvalitetsförbättrande insatser m.m. Det har under 2013 varit stort fokus på budgetutnyttjande, några länsstyrelser skriver att antalet ansökningar om stöd därför har ökat under Detta kommer att åtminstone på en del håll innebära att projekt löper ända till Ansökningar och beslut inom Leader tycks även ha effekt på ökat söktryck avseende företagsstöd som beviljas av länsstyrelserna. Skogsstyrelsen skriver i sin rapport att måluppfyllelsen vad gäller beviljade stöd i förhållande till budget för programperioden är bra, budgeten till målklassning är redan förbrukad och målen för åtgärderna ädellöv och kompetensutveckling kommer med stor sannolikhet att nås. Det har tagit längre tid att arbeta upp intresset för åtgärden skogens mångfald. Intresset för skogens mångfald har dock ökat märkbart under året och det ser nu ut som om även budgeten för schablonersättningar kommer att förbrukas. Det är mer osäkert för arealstödet. Skogsstyrelsens handläggning fokuseras alltmer på utbetalning av ersättningar då slutet av programperioden närmar sig. Många av ansökningarna om utbetalning, framför allt inom kompetensutveckling, är komplexa vilket har bidragit till långa handläggningstider. Handläggarresurserna har förstärkts under året för att möta detta. För axel 2 rapporterar stödmyndigheterna att många lantbrukare har valt att förlänga de åtaganden som löpte ut 2013 till och med Målet att 20 procent av arealen ska vara certifierad för ekologisk produktion är svårt att nå. Arbetet med att få 100 procent elektroniska ansökningar för SAM-Internet fortsätter. Vad gäller årets arealkontroller framförs att väderförhållandena varit bättre i år jämfört med 2012, vilket gett färre fel. Intresset för Utvald miljö fortsätter att öka. Hur har vi använt budgeten? Utbetalade stöd Utbetalningarna har legat på en hög nivå även under Totalt betalade Jordbruksverket ut närmare miljoner kronor vilket är något mer än före gående år. Det ackumulerade utbetalade beloppet uppgår till miljoner kronor vilket betyder att drygt 87 procent av programbudgeten nu är utbetald. Utbetalningarna i axel 1, 3 och 4 ligger av naturliga skäl inte lika högt som beviljade stöd eftersom utbetalningarna inom dessa axlar görs i efterskott och många insatser sträcker sig över flera år. Totalt sett ligger Sverige ändå bra till vad gäller utbetalningar i förhållande till övriga EU. Enligt rapporteringen vid förvaltningskommittén för landsbygdsutveckling (RDC) den 22 januari 2014 hade EU per den 31 december 2013 betalat ut 83,7 procent av EU:s andel av Sveriges programbudget vilket kan jämföras med EU-genomsnittet 74,7 procent 1. Det goda utnyttjandet kan till viss del förklaras med att ca 65 procent av programmets budget hänförs till ersättningar inom axel 2 där utbetalningar görs varje år. 1 Siffrorna avser betalningar inkl. nationella förskott från EU till Sverige och andra medlemsstater. 8

9 Beviljade stöd Budgetutnyttjandet är mycket högt överlag. År 2013 var det sista året att fatta beslut för de flesta åtgärderna i programmet. Utbetalningar av beviljade insatser kan dock fortsätta till och med Under året har Jordbruksverkets handlingsplaner för programmets budget väglett arbetet. Verket har genomfört indragningar av outnyttjade pengar hos stödmyndigheter till centrala potter och fördelat ut pengar enligt avropsköer. Jordbruksverket har även låtit överteckna budgeten för att ta hänsyn till beräknat återflöde av pengar Det har också varit möjligt för stödmyndigheterna att fördela om pengar mellan åtgärder med samma syfte inom en axel. Detta är förklaringen till att budgetutnyttjandet totalt sett och för vissa åtgärder/grupper av åtgärder ligger på över 100 procent. Programmet utvärderas ständigt Under året har tre utvärderingsaktiviteter gjorts eller påbörjats som har koppling till generell landsbygdsutveckling inom axel 1, 3 och 4. Jordbruksverket har bland annat genomfört en enkätundersökning som gått ut till samtliga företag som fått företagsstöd slututbetalt under åren I rapporten framgår att in vesteringsstödet bidrar till ökad sysselsättning på landsbygden och att nästan 60 procent av företagen anser att stödet i hög grad bidragit till att deras företag eller verksamheter finns kvar. När det gäller utvärderingsaktiviteter med anknytning till axel 2 är det mycket som pågår, närmare bestämt 14 utvärderingar och projekt. En utvärdering som har anknytning till axel 2 har också slutförts under 2013, nämligen Utvärdering av ängs- och betesmarksinventeringen och databasen TUVA, som ska utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet med ängs- och betesmarksinventeringen. Ett annat exempel är rapporten Miljöeffekter av den gemensamma jordbrukspolitiken Sveriges första 15 år som medlem i EU. I denna utredning kom man fram till att reformerna generellt har genomförts i en riktning som varit positiv för miljön och att miljöersättningarna ger möjlighet att förstärka jordbrukets positiva miljöeffekter och minska de negativa. Stödmyndigheterna har också utvärderat några specifika åtgärder. Några län har fortsatt arbetet med större övergripande utvärderingar av programmets genomförande. I samband med arbetet med att ta fram SWOT-analyser inför det kommande programmet har flera län tagit fram material över resultaten av det pågående programmet, som man sedan har redovisats vid externa presentationer för att förmedla effekterna av det pågående programmet. Kvalitet och effektivitet när programmet genomförs SAM-internet Väl utvecklade IT-system är grunden för ändamålsenliga administrativa system. En viktig del i detta är SAM-internet som har fortsatt att utvecklas under senare år. Samma ansökningsförfarande används vid ansökan av alla arealbaserade stöd (gårdsstödet inom CAP:s pelare I och de arealbaserade ersättningarna inom landsbygdsprogrammet). År 2013 var antal elektroniska ansökningar fortsatt högt, endast ett fåtal var blanketter. 9

10 Utökad granskning av ärenden I Jordbruksverkets roll som utbetalningsställe ingår att övervaka alla nivåer i verksamheten. Övervakningen avser bland annat de organ som ansvarar för att utföra kontroller och andra uppgifter för att säkerställa en korrekt tillämpning av regler och riktlinjer. Övervakningen har bland annat genomförts genom så kallade internkontroller (Ackrediteringsförordningens regelverk) på ett antal stödmyndigheter varje år. Handläggningstider Liksom tidigare årsrapporter visat finns det problem med långa handläggningstider. Man kan konstatera en viss ökning under 2013 för både ansökan om stöd och ansökan om utbetalning. Enligt stödmyndigheternas redovisningar kvarstår problemet med ansökningar som kräver kompletteringar vilket förlänger handläggningstiderna. 10

11 1 Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande 1.1 Förändringar av lagstiftningen Inga ändringar har skett i EU-lagstiftningen som har koppling till genomförandet av landsbygdsprogrammet under år Oförutsedd samhällsekonomisk utveckling Sveriges tillväxt under 2013 återhämtade sig med hjälp av en förhållandevis stark BNP-ökning under det sista kvartalet. Den årliga tillväxten blev högre (1,5 procent) än föregående år men ligger fortfarande klart lägre än det senaste tjugoårsgenomsnittet. Sveriges BNP-siffror för det fjärde kvartalet 2013 var också starkare än flertalet av de europeiska länderna. För EU totalt beräknas en blygsam tillväxt (0,1 procent) att ske under 2013 medan euroländerna dock fortfarande hade en negativ tillväxt (-0,4 procent). Sammantaget har dock situationen i EU stabiliserats efter en period av turbulens och fallande tillväxt när eurokrisen kulminerade under sommaren första halvåret av 2012 med kris både i Grekland och i Spanien. I Sverige har det framförallt varit den inhemska efterfrågan (hushållens konsumtion) som bidragit till BNP-ökningarna under Utrikeshandeln andel av BNP har under de senare åren däremot fallit och exportandelen uppgår nu till ca 46 procent jämfört med 54 procent av BNP under Motsvarande uppgifter när det gäller importandelen var 40 procent jämfört med 47 procent (SCB-Indikatorer mars 2014). Enligt preliminära uppgifter angående lönsamhetsutvecklingen i det svenska jordbruket för olika sektorer framkommer att nettoresultatet i kalkylen (företagsinkomsten) beräknas minska med ca 11 procent jämfört med föregående år. De större förändringarna som skett är bland annat att värdet av vegetabilieproduktionen minskar med 10 procent, på grund av kraftigt lägre priser för spann mål under 2013, samt att arrende- och räntekostnaderna har stigit. Även om värdet av animalieproduktionen beräknas öka med 6 procent under 2013 (främst beroende på förbättringar i mjölksektorn) så har detta inte varit tillräckligt för att väga upp andra intäkts- och kostnadsförsämringar. Nettoresultatet för hela det svenska jordbruket på aggregerad nivå utgörs dock fortfarande av ett överskott (Jordbruksverket - Lönsamhetkalkyl, JO 45 SM 1401). Den svenska utrikeshandeln med jordbruks- och livsmedelsprodukter under 2013 kännetecknas av ett ökat underskott när det gäller förhållandet mellan export och import. Sedan i början av 2000-talet har trenden varit ett ökat nettohandelsunderskottet som fortsätter även under 2013 med ett preliminärt underskott på ca 46,2 miljarder kronor, vilket var ca 1,3 miljarder kronor större än föregående år (SCB Utrikeshandelsdatabas). 11

12 1.3 Ändringar som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Andra finansiella instrument inom EU som kan ha koppling till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) är förutom Europeiska garantifonden för jordbruket t.ex. Europeiska fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden men också InterReg (EU:s territoriella samarbetsprogram), CIP (EU:s program för konkurrenskraft och innovation), FP7 (EU:s program för forskning och utveckling) och Life (EU:s program för miljö och klimat). Finansiella instrument på nationell nivå, som kan ha koppling till EJFLU är t.ex. kanalisationsstödet, som är ett statligt stöd för anläggande av kanalisation för bredbandsfiber och Livsmedelsstrategin, som regeringen presenterade Även det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige har koppling till EJFLU och landsbygdsprogrammet genom att det nationella stödet utgör en viktig förutsättning för att jordbruk ska kunna bedrivas i dessa områden. Under 2013 har inga ändringar gjorts av andra finansiella instrument som påverkar kopplingen till landsbygdsprogrammet. Det finns dock ändringar från tidigare år som fortfarande påverkar kopplingen mellan landsbygdsprogrammet och andra finansiella instrument, nämligen: Överföring från garantifonden för jordbruket Ett första område gäller kopplingen till Europeiska garantifonden för jordbruket. Från garantifonden fördes pengar över genom s.k. modulering till landsbygdsprogrammet för att användas till särskilda utmaningar på främst energi- och klimatområdet, med start 2010 och resten av programperioden. Bredbandssatsningar Ett andra område är bredbandssatsningar. Pengar har tillförts landsbygdsprogrammet dels från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen, dels har ytterligare tillskott skett från den svenska statsbudgeten, senast under Bredbandsprojektet kan medfinansieras av Post- och telestyrelsen (PTS). PTS erbjuder medfinansiering både till kanalisationsstödet och till bredbandssatsningar inom landsbygdsprogrammet och därmed finns en koppling till det nationella kanalisationsstödet, som hanteras av länsstyrelserna eller i vissa fall regionförbunden. Bredbandssatsningen bidrar till att uppfylla regeringens bredbandsstrategi för Sverige (N2009/8317/ITP), som presenterades i slutet av Sverige det nya matlandet Ett tredje område som påverkar kopplingen mellan landsbygdsprogrammet och andra finansiella instrument är omfördelningen inom programmet till satsningen på visionen Sverige det nya matlandet. De huvudsakliga verktygen för visionen är tillämpbara åtgärder i landsbygdsprogrammet samt Livsmedelsstrategin. Regeringen presenterade en handlingsplan för visionen under Handlingsplanen är uppdelad på fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurangbranschen. Regeringen bedömer att satsningen kan medverka till att skapa uppemot nya arbets- 12

13 tillfällen. En strategisk kommunikationsplattform och en webbplats ska ge aktörerna verktyg för att arbeta med Sverige det nya matlandet. Landsbygdsprogrammet tillsammans med Livsmedelsstrategin bidrar till målet att stärka den svenska livsmedelssektorns konkurrenskraft. Skogsriket Skogsriket - med värden för världen är regeringens vision för att skapa för utsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skogen och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i Småortssverige. Under 2011 fattade regeringen beslut om en ny förordning som reglerar stöd till företag inom ramen för Skogsriket. Skogsriket är uppbyggt kring fyra grenar: hållbart brukande, förädling och innovation, upplevelser och rekreation samt Sverige i världen. Företag som har en idé, eller redan är verksamma inom företagande med skogen som bas, kan ansöka hos Skogsstyrelsen om stödet Väx med skogen. Det kan till exempel gälla kompetenshöjning eller stöd till olika former av entreprenörskap inom träförädling eller upplevelsenäring kopplad till skogen. Det finns en koppling mellan visionen för Skogsriket och skogsåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet. Regeringens landsbygdsstrategi Ett förstärkt samarbete mellan politikområdena, som också kan påverka kopplingen mellan de finansiella instrumenten är regeringens strategi En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder som antogs av riksdagen Landsbygdsstrategin är framåtsyftande. Strategin presenterar en rad åtgärder som genomförts, utreds eller förbereds samt frågor som är viktiga att analysera vidare. Regeringen slår dessutom fast att arbetet med landsbygdsfrågorna måste bedrivas fortlöpande. Strategin är tvärsektoriell och täcker in såväl den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdsutveckling som andra politikområden av stor betydelse för landsbygdens utvecklingsmöjligheter. De regionala utvecklingsprogrammen (RUP), Europeiska unionens strukturfondsprogram, Sveriges landsbygdsprogram och programmet för Europeiska fiskefonden innehåller resurser som kommer de svenska landsbygderna till godo. Under 2011 tog Landsbygdsdepartementet över huvudansvaret för landsbygdsstrategin i nära samarbete med Näringsdepartementet. Under 2012 inledde Regeringskansliet arbetet med landsbygdssäkrade beslut. Syftet är att identifiera vilka processer och beslut som påverkar landsbygden för att i ett tidigt skede kunna säkerställa att landsbygdens förutsättningar beaktas i dessa beslut. 13

14 1.4 Ändringar i landsbygdsprogrammet Programändring 10 godkändes formellt av EU-kommissionen i mars Ändringsförslaget överlämnades till EU-kommissionen i november Ändringen innebär i huvudsak: Ökning av den nationella finansieringen i programmet med 1 754,5 miljoner kronor, varav 1 154,5 miljoner kronor är en budgetteknisk ändring och 600 miljoner tillförts axel 3 för utbyggnad av bredband på landsbygden. Därmed sänks också EU:s finansieringsandel i förhållande till den totala programbudgeten. Tillägg av statsstödsnotifiering för åtgärd icke-produktiva investeringar skog (227) och grundläggande service (321). Programändring 11 godkändes formellt av EU-kommissionen i augusti Ändringsförslaget överlämnades till EU-kommissionen i maj Programversion 11 är således den version som använts för upprättande av årsrapporten Ändringen innebär: Neddragning av den nationella finansieringen med 170 miljoner kronor för att finansiera en del av den sanktion som blev resultatet av revisionen i Sverige rörande blockdatabasen och definitionen av betesmark. Justering av de finansiella tabellerna. Detta är det sista tillfället i denna programperiod att ändra EU:s finansieringsandel i respektive axel och därmed säkerställa att den totala programbudgeten utnyttjas på så sätt att målen med programmet uppnås. 14

15 2 Utveckling av programmet i förhållande till uppsatta mål 2.1 Länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens och Sametingets erfarenheter 2013 I arbetet med årsrapporten har berörda stödmyndigheter, dvs. länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen, rapporterat om programmets genomförande enligt riktlinjer från Jordbruksverket. En sammanfattning av rapporteringen återges i den axelvisa redovisningen av utfallet i detta kapitel samt under vissa avsnitt i kapitel 4 och Metodbeskrivning av indikatorer och utfall I detta avsnitt ges en kvantitativ och i viss mån en kvalitativ bild av uppnådda framsteg i förhållande till mål som finns fastställda i landsbygdsprogrammet. Prestationerna mäts med hjälp av indikatorer där det varit möjligt. Indikatorerna bygger i huvudsak på det system och de riktlinjer som EU-kommissionen fastställt för uppföljning och utvärdering, Common Monitoring and Evaluation Framework (CMEF). I flera fall finns även indikatorer som valts på nationell nivå för att bättre spegla det svenska landsbygdsprogrammets inriktningar och mål Förtydligande om hur utfallet redovisas i rapporten I kapitel 2 redovisas programmets framsteg i förhållande till uppsatta mål såsom de gäller efter programändring 11 som godkändes av EU-kommissionen i augusti Vid mätningen av omfattningsindikatorerna utgår denna rapports textdel från beviljade stöd. Det innebär att värdena kan komma att avvika jämfört med de utbetalningar som sedan sker för genomförda insatser. Eftersom flera av de insatser som beviljats stöd inte har avslutats, blir mängden ärenden liksom värdet av de indikatorer som redovisas i rapportens textdel större än det faktiska utfallet för avslutade insatser som anges i bilaga 1. Det faktiska utfallet som anges i bilaga 1 ger inga betydande utslag förrän långt senare, då det tar en viss tid för insatser att bli helt färdigställda. Slutsatsen är att dessa olika delar inte är jämförbara. Omfattningsindikator investeringsvolym De investeringsvolymer som anges för vissa stöd i kapitel 2 utgår från upp gifter om insatsernas kostnader i stödansökningarna. Detta är inte alltid de totala kostnader som stödmottagarna har för sina insatser. Detta gäller särskilt vid beloppsmässigt stora insatser då ofta ett stödtak uttryckt i visst belopp begränsar de stödberättigande kostnaderna som registreras i IT-systemet. In vesteringsvolymen blir då underskattad. 15

16 Resultatindikatorer generellt För företagsstöd och projektstöd gäller att framtagandet av siffror till resultatindikatorerna görs genom insamling av uppgifter från affärs- och projektplaner, slutrapporter och annat material som till exempel enkätstudier. Ett ackumulerat resultat uppskattas utifrån det material som hittills granskats om det anses tillämpligt. Resultatindikator åtgärdens bidrag till att förhindra klimatförändringar I axel 2 finns indikatorer för att klimatförändring förhindras för följande åtgärder: kompensationsbidraget, miljövänligt jordbruk, utvald miljö, minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark samt extensiv vallodling. Här finns varken uppsatta mål eller utfall redovisade. Anledningen är helt enkelt att det inte är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna klimatförändringar för dessa åtgärder. Även i axel 1 finns indikatorn att förhindra klimatförändringar. Det gäller delåtgärden etablering av fleråriga energigrödor under moderniseringsstödet. För del åtgärden finns ett hektarmål över programperioden som visar på ett mycket lågt utfall. Resultatindikator antal deltagare som framgångsrikt fullföljt en utbildningsaktivitet När det gäller kompetensutvecklingsåtgärderna så har resultaten uppskattats utifrån schablonsiffror som tagits fram med hjälp av en enkät som genomfördes Resultatindikator bruttoförädlingsvärde - företagsstöd För att kunna redovisa det verkliga utfallet för förändringen av bruttoförädlingsvärdet i företagen har Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Jordbruksverket tagit fram ett underlag som redovisas i denna årsrapport. Ett försök att ta in ekonomiska uppgifter från den sökande har även gjorts i en enkätundersökning som genomfördes under år Utfallet blev inte av den kvaliteten att den går att använda för att räkna fram förändringen av bruttoförädlingsvärdet. SCB har beräknat förändringen av bruttoförädlingsvärdet med hjälp av uppgifter från undersökningen Företagens ekonomi som baseras på uppgifter som företagen lämnar till Skatteverket. För mer information om undersökningen, se: http\\www. scb.se/se_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/naringsverksamhet/naringslivetsstruktur/foretagens-ekonomi/ Den använda metoden för att mäta bruttoförädlingsvärdet utgår från Kommissionens Working Paper on The CMEF Gross Value Added Indicators, March Bruttoförädlingsvärdet har beräknats för varje företag som mottagit slututbetalning av stöd under ett år. Den anvisade metoden medför att företag som mottagit mer än ett stöd, räknas flera gånger. Skillnad mellan totalt antal företag och summan av företag i ingående kategorier eller år beror på att företag kan få flera stöd under ett år eller samma stöd under flera år. Förändringen av bruttoförädlingsvärdet baseras på två mätpunkter: året före stödet mottogs samt två år efter att stödet mottagits. Det innebär till exempel att förändringen av bruttoförädlingsvärdet i företag som fått stöd slututbetalt under 2009, beräknas som skillnaden mellan bruttoförädlingsvärdet år 2008 och

17 Bruttoförädlingsvärde har beräknats som skillnaden mellan total produktion och total insatsförbrukning. Total produktion definieras som omsättning + lagerförändring + egna uttag/aktiverat arbete för egen räkning. Total insatsförbrukning definieras som råvaror och förnödenheter (inklusive handelsvaror)+övriga externa kostnader. I beräkningen ingår inte variablerna övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader. Redovisat värde baseras på den genomsnittliga förändringen i de företag där uppgifter finns tillgängliga. Detta genomsnitt har sedan multiplicerats med antalet slututbetalda stöd under programperioden. För att kunna beräkna förändringen av bruttoförädlingsvärdet krävs uppgifter från två år. Företag där uppgifter för ett år eller två år saknas i registret har därför inte kunnat inkluderas. Den anvisade metoden innebär också viss eftersläpning. Beräkning av bruttoförädlingsvärdet för stöd som slututbetalts under år 2013 kräver till exempel uppgifter från bokslutet år 2015, vilket inte finns tillgängliga i registret förrän i början av år SCB har haft möjlighet att leverera underlag för åren och under denna period har ärenden slututbetalats som gäller investeringsstöd för åtgärder inom axel 1 och 3. Av dessa har förändringen av bruttoförädlingsvärdet kunnat beräknas för företag (67 %). Totalt för hela programperioden har företag fått sitt investeringsstöd slututbetalt. Anledningen till att data saknas kan vara att företaget inte fanns året innan stödet slututbetalades vilket är fallet för flera företag som fått startstöd. En annan orsak kan vara att företaget gått i konkurs. Det hade varit önskvärt att kunna göra en bortfallsanalys för att undersöka i vilken utstäckning genomsnittet är representativt för de företag som mottagit stöd. Jordbruksverket har dock inte tillgång till mikrodata, vilket försvårar en sådan analys. Jordbruksverket har ansvar för att rapportera uppgifterna, men har inte behörighet att ta del av befintlig mikrodata för att göra nödvändiga beräkningar. Sammanfattningsvis ska de redovisade värdena tolkas med stor försiktighet, av flera anledningar: Värdena avser bruttoförädlingsvärde. Andra händelser än stödet påverkar värdet, både positivt och negativt. I många fall kan förändringarna endast förväntas ha en begränsad koppling till stöden. Eftersom värdena avser ackumulerade belopp, kan exceptionella händelser i något enskilt stort företag ha stor betydelse för det redovisade resultatet. Värdena avser ett genomsnitt på ett begränsat antal stödmottagande företag som är uppräknat för alla företag. Urvalet har skett utifrån vilka företag det finns uppgifter för, vilket riskerar att snedvrida resultaten. Resultatindikatorer arbetstillfällen, antal turister, arbetsmiljö företagsstöd Flera av indikatorerna (däribland arbetstillfällen, arbetsmiljö, gästnätter och gästdagar) som används i årsrapporten baseras på företagsstödsenkäten från våren Läs mer om enkäten i avsnitt Det huvudsakliga syftet med enkätundersökningen var att mäta verkligt resultat. Tidigare år har redovisningen i års rapporterna baserats på prognostiserade värden, vilka antas vara mindre representativa än enkäten. 17

18 Enkätstudien omfattade investeringsstöd som slututbetalts under åren Resultatindikatorerna ska redovisas för alla slututbetalda stöd under åren Därför testades representativiteten i enkätens urval genom bortfallsanalys. Då slutsatsen blev att urvalet var representativt för populationen, åtminstone gällande stödbeloppen, bedöms enkätdatat som tillförlitligt. Grunden för upp räkning av enkätresultatet baseras på enkäturvalets proportion till den samlade ärendepopulationen. Proportionen har därefter använts med medelvärden från enkäturvalet för att räkna fram extrapolerade summor för hela populationen. Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen, men ökningen påverkar bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen. Detta innebär att utökning inte ingår i statistiken om arbetstillfällen. När det gäller förändring av arbetstid för redan verksamma personer i företagen så är det med nuvarande data inte möjligt att kvantifiera detta. Enligt CMEF definieras nya arbetstillfällen enligt följande: Tillskapade/nya arbetstillfällen är sådana som inte funnits tidigare och vilka kan bedömas komma att existera under överskådlig framtid och för vilka lön/ersättning utgår eller är arbete som företagare gör i eget företag. Ett varaktigt nytt arbetstillfälle kan sträcka sig från 1 arbetstimma som görs en gång per år i t.ex. säsongsmässigt återkommande arbete till att handla om nytt heltidsarbete hela året. I redovisningen av nya arbetstillfällen förutsätts det att de som svarat på enkäterna tolkat texten på ett korrekt sätt. Förutsättningsskapande projekt För förutsättningsskapande projekt, dvs. projekt där syftet är att stimulera till efterföljande verksamheter eller investeringar, redovisas sällan resultat. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger förutsättningarna för en viss verksamhet. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för en verksamhet genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Enligt CMEF ska endast resultat som skapas som en direkt följd av ett projekt räknas. Indirekta resultat som uppstår i efterföljande projekt eller genom företagsinvesteringar ska inte tas med. De projekt som inte är förutsättningsskapande är av mer konkret karaktär t.ex. marknadsföring eller utveckling av verksamheter. I projekten deltar ofta många företag och organisationer, vilket gör det svårt att mäta resultaten. Resultaten uppstår också ofta en tid efter det att projekten avslutats. En hel del av projekten ger resultat endast under ett eller två år, t.ex. när det handlar om att genomföra ett visst evenemang eller att göra en marknadsföringsinsats. Resultatindikatorer bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen - projektstöd För att mäta bruttoförädlingsvärde på ett optimalt sätt krävs tillgång till deltagande företags bokföring, vilket inte är möjligt när det gäller projekten. Andra metoder för att uppskatta bruttoförädlingsvärde utifrån nyckeltal måste därför användas. Det innebär att uppgifter i projektansökningar och slutrapporter måste kompletteras med mer information. I den mån sådana uppföljningar och beräkningar lett till att uppskattning av bruttoförädlingsvärde har kunnat göras så har de redovisats. För flertalet av projekten saknas uppgifter eller metod för uppskattning av bruttoförädlingsvärde. En del av dessa kan dessutom ha resultat som inte är 18

19 bestående. Internationella Handelshögskolan i Jönköping har på uppdrag av Jordbruksverket genomfört dels en registerstudie, och dels en enkätstudie med syfte att försöka mäta projektens resultat. Ingen av dessa har lyckats, framförallt beroende på bristande data. Rapporten om dessa studier finns i Jordbruksverkets rapportserie (RA 13:36). Resultatindikator åtgärdernas bidrag till att öka produktionen av förnybar energi mätt i TWh - företagsstöd Underlaget till beräkningarna av biogasanläggningar finns i uppdraget Utformning av pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta (Gödselgasstöd) som Jordbruksverket genomförde under Vi räknade på 10 faktiska biogasanläggningar som i snitt kostnadsmässigt motsvarade ganska bra snittet på de biogasanläggningar som sökt investeringsstödet Utifrån denna information räknade vi fram en genomsnittlig siffra för produktion av el, som blev kwh/år per anläggning. När det gäller övriga insatser har vi använt uppgifter från företagstödsenkäten som genomfördes 2013 till alla som fått sitt investeringsstöd slututbetalt under perioden Ca 700 företag som gjort en investering inom förnybar energi och klimat fick även kompletterande frågor rörande till exempel hur många kwh värme/år som företaget producerar och hur deras användning av fossila bränslen förändrats i och med investeringen. Vi valde sedan ut de frågor som gav svar på minskade utsläpp av fossila bränslen, omställning från fossila till förnybara energikällor och energieffektivisering. En genomsnittlig förändring för exempelvis en biopanna hamnar enligt vår enkät på kwh Bedömningar med utgångspunkt från indikatorutfall Bedömningar och analyser baserade på omfattningsindikatorer och i vissa fall även resultatindikatorer ska göras med stor försiktighet. Dessa indikatorer kan antyda att verksamheten går i en viss riktning, men utgör i själva verket endast mätpunkter för vissa förhållanden. Indikatorerna är inte ett mått på programmets effekt och de kan inte ersätta andra signaler som kommer fram om hur framgångsrikt programmet är. Oavsett om insatserna är större eller mindre i antal eller omfattning än vad indikatorernas målvärden anger, är detta av mindre betydelse i förhållande till de effektmål som finns fastställda för programmet. 2.3 Budgetförändringar under 2013 Jordbruksverket har tagit fram en handlingsplan för att säkerställa ett högt utnyttjande av pengar i landsbygdsprogrammet Två av de insatser som lyfts fram i handlingsplanen är att utöka möjligheter för stödmyndigheter att flytta pengar mellan åtgärder och att överteckna programmets budget för att kunna utnyttja framtida återflöden. Den utökade möjligheten att omfördela pengar mellan åtgärder med liknande syfte inom en axel, innebär att vissa åtgärders budget har ökat på bekostnad av andra åtgärder. Att omfördelningar får göras mellan åtgärder med samma syfte framgår av regleringsbrevet. 19

20 Överteckning av budget behövs för att kunna utnyttja det återflöde som beräknas komma in under Av erfarenhet vet vi att insatser ofta blir billigare än vad stödmottagare fått beviljat i beslut, eller att insatserna som beviljats stöd helt enkelt inte blir av. För att undvika att det vid programslutet återförs pengar som det är försent att besluta om, har stödmyndigheterna till viss del får överteckna tilldelad budget för vissa åtgärder i landsbygdsprogrammet under Regeringen och riksdagen beviljade de bemyndiganderamar som var en förutsättning för Jordbruksverket att kunna besluta om överteckning. Ytterligare en insats som har gjorts efter avstämning med Övervaknings kommittén är en viss omfördelning av budget mellan programmets axlar. Samtidigt som det fanns pengar kvar att fördela ut för vissa åtgärdsgrupper fanns det också ett underskott av pengar för miljöersättningar och LFA motsvarande 129 mnkr. Underskottet bygger på prognoser av utbetalningar för ansökningsår Att det finns ett underskott kan hänföras till att programbudgeten finansierar mer än de sju stödår som planerades vid programstart. Att inte underskottet är större beror på att anslutningen till miljöersättningarna har varit lägre än vad som förväntades när budgeten planerades. För att få ett så högt utnyttjande av pengarna som möjligt så har det mesta, 100 mnkr, av underskottet finansierats av axel 1 där efterfrågan var låg. Resterande del har finansierats av axel 3. Skälet till detta är att det är inom denna axel som Sverige riskerar att slå i det så kallade EU-taket som finns fastställd per axel. Ett par andra omfördelningar har gjorts för att flytta pengar dit efterfrågan fanns och för att minska risken för överutnyttjande av EU-medel. Dessa flyttar har inneburit att axel 1 har minskats med ca 7,6 mnkr och axel 3 med 3,3 mnkr till förmån för axel 2 som har ökat med motsvarande belopp.de tre ovan beskrivna insatserna omfördelning inom axlar, överteckning och omfördelning mellan axlar kan innebära att en programändring behöver göras. Den kommer i så fall att göras senare. Avstämningar om detta har som sagt var redan gjorts med Övervakningskommittén. Det kan vara bra att ha med sig denna information när man läser tabellerna och texterna i avsnitt om de olika åtgärdernas budgetutnyttjande och måluppfyllelse. Slutligen bör påpekas att de ovan angivna insatserna oftast inte påverkar åtgärdens totala budget nämnvärt, men i de fall en större påverkan finns beskrivs det i under respektive åtgärd i avsnitt Programmets omräkningskurs i denna rapport Stöd och ersättningar är uttryckta i svenska kronor i de svenska förordningar och föreskrifter som reglerar programmet. Det är ett önskemål från EU-kommissionen att siffervärden i rapporten även bör anges i euro. En fråga är vilken kurs som bör väljas. Programmets omräkningskurs från svenska kronor till euro är 9,00. Den genomsnittliga kursen för år 2013 vid rekvisitioner har varit 8,70 kr/euro (vägd kurs). Rekvisitionerna för medfinansiering från EU görs alltid i euro och kursen bestäms en gång per månad. I bilaga 1 (indikatortabell för övervakning och ut värdering enligt mall från EU-kommissionen) används för redovisning av ut betalningar den verkliga kursen enligt rekvisitionerna. Detsamma gäller för bilaga 3 Redovisning av utbetalningar. I bilaga 2 Redovisning av beslut används programmets kurs 9,00. För övriga värdena i denna rapport används också 9,00 om inget annat anges. 20