RESTAURERING AV GOLV I TUNA KYRKA TUNA FÖRSAMLING, SUNDSVALLS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2004:18 Bodil Mascher
2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER 4 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER 4 KÄLLOR 8
3 INLEDNING Tuna församling har under sommaren 2004 restaurerat golvbjälklag, etapp 2 och 3 på Tuna kyrka i Sundsvalls kommun. Länsstyrelsen har beviljat tillstånd till undersökning av golvbjälklag och ev. upprensning av krypgrund 2004-06-01 dnr. 433-6548-04 enligt arbetsplan utarbetad av Plb projektledning Bygg AB 2004-05-27 med anledning av fukt- och svampangrepp. Munters Torkteknik AB har tidigare undersökt grunden (Skadeutredning 031006). Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt Länsstyrelsens villkor. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värdena som Tuna kyrka besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet Västernorrland har Anette Lund och Bodil Mascher deltagit som antikvariska kontrollanter. Rapport: Bodil Mascher. Ärendets d.nr. är 2004 / 251. BESKRIVNING OCH HISTORIK Tuna kyrka är en rektangulär vitputsad salkyrka med sakristia i norr och sekundärt västtorn, byggt 1936/37. Stommen är av gråsten, västra gaveln av trä. Långhusets sadeltak, som tidigare var spåntäckt, avtäcktes med Grythytteskiffer samtidigt med västtornets tillkomst. Under 1800-talet hade man flera gånger diskuterat uppbyggnad av ett torn, enligt den av konung Gustaf III gillade dessein (Åslund 1878). Vid den tiden fanns framför altaret de tre gravstenarna på golvet som ligger där idag. Det omtalas vidare att orgelverket från år 1797, som delvis tillkom genom länsmannen Thunmarks donation, var målat i pärlfärg och ornerat i guld. Plan över Tuna kyrka På inskriptionstavlan ovanför södra portens klassicerande kalkstenomfattning, som tillkom år 1928 står kyrkans nybyggnadsår 1777 och byggmästaren Per Hagmansson, som uppförde kyrkan efter ritningar av Olof Tempelmann och fadern Daniel Hagman. Kyrkan uppfördes på platsen för en tidigare medeltida kyrka och inhägnas av kallmur med stegport i söder. Klockstapeln från 1746 uppfördes av klockaren Alexander Thun och kan delvis ha byggts av delar av den tidigare stapeln, som omnämns 1681.
4 Den tidigare kyrkan av sten, troligtvis från 1200-talet, hade långhus och mindre rakslutet kor och var enligt Hülphers mörk och trång. Rester av de medeltida kyrkomurarna finns kvar i nuvarande kyrkas östra och södra del. Långhuset är enskeppigt med tre valv. Inventarier påminner om kyrkans tidiga historia, exempelvis ett medeltida dopfuntslock i trä. Man hittade även delar av en medeltida dopfunt vid stegporten i samband med en tidigare restaurering. Ett triumfkrucifix i gotik är daterat till tidigt 1400-tal (Våra kyrkor). Sakristiedörren från 1721 i skuret trä tillhörde den gamla kyrkan. Predikstolen i skuret och förgyllt trä mot marmorerad botten och altaruppsatsen utfördes av Johan Edler d.ä. år 1793. Det förekommer även grisaillemålning utförd av Jonas Wagenius från 1794 med skenarkitektur (arkadbåge inramande nisch med urna) på väggen mot vapenhuset, som enligt uppgift har renoverats under 1900- talets andra hälft. Wagenius gjorde även förgyllningar i kyrkan vid denna tid. Målningen har krackeleringar i närheten av söder- respektive norrvägg, en äldre gråmålning finns under. Väggen har tagits ner tidigare, troligen i samband med brandskyddsisolering vid läktartrappan. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER Restaureringen av golvet har skett i två etapper. Under etapp 1 görs golvarbeten i långhusets östra del. Under etapp 2 arbetar man i västra delen av kyrkan under läktaren. Tidigare golvrestaureringar har utförts på 1960- talet. Nyligen utförda analyser har bland annat påvisat förekomst av äkta hussvamp samt rötskador på bärlinor och golvåsars underkant, tilltagande mot långhusets västra del under läktaren. (Munters Skadeutredning 031006). Golvisoleringen i trossbotten skulle enligt beskrivningen rensas från gamla värmerör och byggbråte, mögelsmittat material samt löv och skräp som forslats in genom vaentilerna i stengrunden. Golvbjälklaget skulle vid behov repareras. Undergrunden skulle kompletteras med ett fläktaggregat. Länsmuseet har även utfört en arkeologisk undersökning i samband med golvrestaureringen. GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Golv: Man gjorde en demontering av bänkar och golvplankor 04 06 14 (etapp 2). Golvplankorna togs upp i befintliga skarvar. De var spontade. En ny uppmärkning av plankorna gjordes. Fyllningen i trossbotten var sågspån och kalk. Man har avlägsnat isolering i trossbotten som varit bemängd med svampsporer. Denna isolering är ersatt av mineralull, vilket enligt konsultens tekniska bedömning i detta fall ska kunna användas, eftersom golvkonstruktionen i kryputrymmet är genomsläpplig. Mineralull är inget hygroskopiskt material och har då ingen förmåga att ge ifrån sig fukt. Därför bör kryputrymmet fortsättningsvis inte förses med tätande material. Efter restaureringen har man återställt golv och bänkar. Golvsaneringen utfördes av Rotab. Grisaillemålningen har varit övertäckt utan fästen i väggen. Golvet under läktaren fick ligga öppet under de första veckorna i oktober. Ett avfuktningsaggregat har monterats in under golvet i läge ungefär under predikstolen. Detta avfuktningsaggregatet kan registrera luftfuktigheten och sätter igång om den blir alltför hög. Avfuktningen regleras alltså automatiskt. Avfuktningsaggregatet står genom rör i förbindelse
5 med golvåsar och kryputrymme, där svampsporer kan finnas, men som nu är oskadliga (ej aktiva). Det finns styrenheter vid trappan under koret, vilket gör att fuktigheten kan övervakas och regleras av underhållsansvarig därifrån. Denne behöver alltså inte gå in via kryputrymmet vid kontroller. Inga anordningar tillhörande avfuktningsaggregatet är synligt ovan golvet. Alla ledningar och förbindelser är dragna under golvet fram till trappan under koret. Denna typ av avfuktningsaggregat är vedertaget och används på husmarknaden. Enligt uppgift ska den inte kunna skada bemålat trä ovanför golvet. Etapp 2. Långhusets östra del Under etapp 2 har man åtgärdat skador i långhusets östra del närmare koret och rensat bort fuktbindande organiskt material. Man behövde endast byta ut cirka 3 dm av två golvåsar på norra sidan, som renskars och fick understöd med ilagning av nytt trä. Vitt mögel i trossbotten rensades bort. Ovan tv: avsågad golvås vid långhusets sydöstra del samt del av gamla järnrör efter tidigare vattenburen värme (under el-ledningen). Rördelar har nu tagits bort. Dessa har sannolikt lett skräp utifrån in till grunden. T h: Mögel som hänger ner från undergolvet Etapp 3. Långhusets västra del under läktare Vid etapp 3 öppnades golvet under läktaren, som var värst utsatt. En total avgränsning byggdes av plywood (ovan) mot kyrkorummet. Läktartrappan skyddades med plast. Först öppnades golvet mot söder. Bilden ovan t v visat uppmärkta golvbräder från golv under läktaren. Golvbräderna är spontade.
6 Löv och skräp som kommit genom ventil mot norr. T h: Golvåsen t h under mittkolonnerna vid läktaren byttes ej utan rensades från rötskadat trä och försågs med ett stöd (bygel). Golvåsar mot södra väggen, där golvet tagits upp tidigare (ovan t v). De var rötskadade och gav vika. Undergolvbräderna låg i öst-västlig längdriktning jämfört med det övriga undergolvet, där bräderna låg i nord-sydlig riktning. De har eventuellt lagts in vid en tidigare restaurering på detta ställe. Ingen aktiv hussvamp har lyckligtvis påträffats. Golvet under läktaren och bänkarna på vardera sida mittgången återmonterades med samma skarvning som tidigare (ovan, nedan).
7 Antikvariska iakttagelser gjorda under arbetet: På de frilagda kolonnernas bas syntes under den gröna marmoreringen ett underliggande kimröksgrått färgskikt, där bänkarna suttit på kolonnen söder om mittgången som bär läktaren (foto mot södra väggen). Ovanför det grå fanns en vit kulör som ev. varit en marmoreringsgrund eller en tidigare vitmålning som gjorts, då bänkarna suttit kvar. Närbild på kolonnen på norra sidan mittgången. Ovan t v. syns asfaltpapp på en grundsten under läktaren vid mittgångens högra sida.
8 Ovan t h: Golvbjälklaget har restaurerats under senare tid, enligt 1960-70-talsmetoder, exempelvis upphängning av stöd för undergolv med hängslen istället för bräda nertill under övre åsarna. Där ligger cuprinolstrukna bräder. Under de undre golvåsarna ligger asfaltpapp som isolering mot grundstenarna. Man ser även att stengrunden under norra väggen med är utbyggd och förstärkt under pilastern t h. Länsmuseets fotoarkiv Mot väggen mot vapenhuset finns vid vardera läktartrappa. Foto t v norra sidan med borttagna bänkar under målningen. T h ett väggparti med renoverad grisaillemålning av Wagenius. Målningen har tidigare har tagits ner; bräderna är märkta och har horisontallinje utmärkt med blyerts. Troligen skedde det i samband med isolering av väggen med gipsskiva (Foto från 1978. Brädväggen är idag förlängd vid sidan av trappan). Bräderna under målningen är handhyvlade. KÄLLOR Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Om Medelpad, (1771, Västerås) faksimil, Umeå 1985. Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4, Riksantikvarieämbetet. Länsmuseet Västernorrland: fotoarkivet, databas. Munters Torkteknik AB: Skadeutredning. Objekt: Tuna kyrka, rapport 2003-10-06 Pegasus lab AB: Resultatredovisning av mikrobiologiska analyser, rapport av Monika Funke, 2003-06-19. Plb projektledning Bygg AB: Arbetsbeskrivning för åtgärdande av fuktskadat golv, Tuna kyrka, Matfors, Sundsvalls kommun, 2004-05-27. Åslund, Daniel: Beskrifning öfver Vesternorrlands län, Hernösand 1878.