LXXXVII LANDSKAPSREGERINGENS BERÄTTELSE TILL ÅLANDS LAGTING ÖVER LANDSKAPET ÅLANDS FÖRVALTNING OCH EKONOMISKA TILLSTÅND UNDER ÅR

LXXXVII LANDSKAPSREGERINGENS BERÄTTELSE TILL ÅLANDS LAGTING ÖVER LANDSKAPET ÅLANDS FÖRVALTNING OCH EKONOMISKA TILLSTÅND UNDER ÅR 2011 1

2 ISBN 951-8946-68-X Mariehamn 2012, Zapp reklambyrå

Till Ålands lagting Landskapsregeringen har härmed äran att till lagtinget överlämna den i 25 landskapslagen om Ålands landskapsregering förutsatta berättelsen över landskapets förvaltning och ekonomiska tillstånd år 2011 samt över verkställigheten av lagtingets beslut. Mariehamn, juni 2012 Lantråd Camilla Gunell Vicelantråd Roger Nordlund 3

4

INNEHÅLL: Landskapsregeringens politiska översikt... 11 1. SJÄLVSTYRELSEMYNDIGHETERNA... 13 1.1. Ålands lagting... 13 1.1.1. Sammansättning... 13 1.1.2. Lagtingsarbetet... 15 1.1.3. Landskapsrevisorerna... 19 1.1.4. Ålands delegation i Nordiska rådet... 19 1.1.5. Lagtingets utgifter och inkomster... 20 1.2. Ålands landskapsregering... 20 1.2.1. Sammansättning... 20 1.2.2. Regionkommittén... 20 1.3. Republikens President... 21 1.4. Landshövdingen i landskapet Åland... 21 1.5. Ålandsdelegationen... 22 2. FÖRVALTNINGEN... 23 2.1. Ärendenas behandling i landskapsregeringen... 23 2.2. Lagstiftnings- och budgetarbetet samt övriga åtgärder som tillhör lagtingsarbetet... 24 2.3. Föredragning av ärenden i landskapsregeringen... 24 2.4. Externa kontakter... 25 3. KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 27 3.1. Allmän förvaltning... 27 3.1.1. Uppföljning av målsättningar... 27 3.1.2. Avdelningens utgifter och inkomster... 30 3.2. Allmänna byrån... 30 3.2.1. Jämställdhetsfrågor... 30 3.2.2. Enheten för kommunikation och externa kontakter... 31 3.2.3. Enheten för Europarätt och externa frågor... 33 3.2.4. Rättsserviceenheten... 35 3.2.5. Serviceenheten... 36 3.2.6. Personalenheten... 37 3.2.7. Ålands polismyndighet... 38 3.3.Byggnadsbyrån... 40 3.3.1. Planläggnings- och byggnadsväsendet... 40 3.3.2. Bostadsenheten... 40 3.3.3. El- och energienheten... 43 3.3.4. Landskapsalarmcentralen... 44 3.3.5. Fastighetsförvaltningen... 46 5

4. FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 49 4.1. Allmän förvaltning... 49 4.1.1. Uppföljning av målsättningar... 51 4.1.2. Utveckling av mätetal... 53 4.1.3. Avdelningens utgifter och inkomster... 54 4.2. Allmänna byrån... 55 4.2.1. Landskapets budget... 56 4.2.2. Avräkning, skattegottgörelse och extra anslag... 56 4.2.3. Allmänna stöd till kommunerna... 57 4.2.4. Särskilda understöd, lån och investeringar... 58 4.2.5. Penningautomatmedel... 58 4.3. Redovisningsbyrån... 59 4.3.1. Landskapets bokföring och bokslut... 59 4.4. Avtals- och pensionsbyrån... 59 5. SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 63 5.1. Allmän förvaltning... 63 5.1.1. Avdelningens utgifter och inkomster... 63 5.2. Socialvårdsbyrån... 63 5.2.1. Uppföljning av målsättningar... 63 5.2.2. Ordnandet av socialvården i landskapet... 65 5.2.3. Alkohol och narkotika... 66 5.2.4. Stöd och bidrag... 66 5.2.5. Handikapprådet... 66 5.2.6. Klient- och patientombudsmannens verksamhet... 66 5.2.7. Förtroenderådet... 67 5.3. Hälso- och sjukvårdsbyrån... 67 5.3.1. Uppföljning av målsättningar... 67 5.3.2. Rehabiliteringssamarbetskommissionen... 68 5.4. Miljöbyrån... 68 5.4.1. Allmän miljövård... 68 5.4.2. Naturvård... 69 5.4.3. Vattenvård och avloppsvattenbehandling... 70 5.4.4. Avfallshanteringen... 72 5.4.5. Hållbar utveckling... 73 5.4.6. Miljömedicin... 74 5.5. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet... 75 5.5.1. Allmänt... 75 5.5.2. ÅMHM:s fjärde verksamhetsår... 75 5.5.3. Utvärdering av ÅMHM... 75 5.5.4. ÅMHM:s vision... 75 5.5.5. ÅMHM:s uppdrag... 76 5.5.6. ÅMHM:s ekonomi och personal... 76 6

5.5.7. Styrelsen och prövningsnämnden... 76 5.5.8. Prövning och tillsyn... 76 5.5.9. Veterinärvården... 78 5.5.10. ÅMHM Laboratoriet... 79 6. UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 81 6.1. Allmän förvaltning... 81 6.1.1. Uppföljning av målsättningar... 81 6.1.2. Avdelningens utgifter och inkomster... 82 6.1.3. Nordiskt samarbete... 82 6.2. Allmänna byrån... 85 6.3. Skolbyrån... 86 6.3.1. Utbildning på grundskolenivå... 86 6.3.2. Utbildning på gymnasialstadienivå... 88 6.4. Yrkesutbildningsbyrån... 90 6.4.1. Utbildning på gymnasialstadienivå... 93 6.4.2. Ålands sjösäkerhetscentrum... 106 6.4.3. Högskolan på Åland... 107 6.5. Kulturbyrån... 109 6.5.1. Ålands folkhögskola... 109 6.5.2. Ålands musikinstitut... 110 6.5.3. Fritt bildningsarbete... 111 6.5.4. Allmän kulturverksamhet... 112 6.5.5. Idrott och ungdomsarbete... 113 6.5.6. Biblioteksverksamhet... 115 6.5.7. Ålands landskapsarkiv... 115 6.6. Museibyrån... 117 6.6.1. Kulturarvsenheten... 117 6.6.2. Museienheten... 119 6.6.3. Administrativa enheten... 122 7. NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 123 7.1. Allmän förvaltning... 123 7.1.1. Uppföljning av målsättningar... 123 7.1.2. Avdelningens utgifter och inkomster... 123 7.2. Allmänna byrån... 124 7.2.1. Näringspolitik... 124 7.2.2. Regionalpolitik... 125 7.3. Jordbruksbyrån... 126 7.3.1. Uppföljning av mål... 126 7.3.2. Stödadministration... 126 7.3.3. Ekologisk odling... 128 7

7.3.4. Lantbrukssemester och sjukvikarieverksamhet... 128 7.3.5. Växtinspektionen... 129 7.3.6. Räntestödslån för skördeskador... 129 7.3.7. Ålands försöksstation... 129 7.4. Fiskeribyrån... 130 7.4.1. Främjande av fiskerinäringen och strukturprogram för fiskerisektorn... 130 7.4.2. Delmål... 130 7.4.3. Europeiska fiskerifonden (EFF), 2007-2013... 131 7.4.4. Nationella stöd... 131 7.4.5. Fiskerinäringen... 132 7.4.6. Beståndsundersökningar... 134 7.4.7. Ålands fiskodling, Guttorp... 135 7.5. Skogsbruksbyrån... 136 7.5.1. Allmänt... 136 7.5.2. Uppföljning av målsättningar... 137 7.5.3. Främjande av skogsbruket... 137 7.5.4. Skötsel av egna skogar... 138 7.5.5. Jakt och viltvård... 139 7.6. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet... 139 7.6.1. Allmänt... 139 7.6.2. Arbetsmarknad och sysselsättning... 140 7.6.3. Sysselsättningsfrämjande åtgärder... 140 7.6.4. Utkomststöd för arbetslösa... 141 7.6.5. Utländsk arbetskraft... 141 7.6.6. Arbetsmarknadsservice... 141 7.6.7. Rekrytering av arbetskraft... 142 7.6.8. Högskolepraktikanter... 142 7.6.9. Studiestöd... 143 7.6.10. Samåländsk elevantagning... 143 7.7. Ålands teknologicentrum... 144 7.7.1. ÅTC i kvarteret itiden... 144 7.7.2. ÅTC Växthuset - affärsutveckling... 144 7.7.3. ÅTC starta eget - rådgivning... 145 7.7.4. ÅTC Projekt... 145 7.7.5. Projekt Företagssteget (2008-2011)... 145 7.7.6. Mentorprogram - Eget Företag Åland... 145 8. TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 147 8.1. Allmän förvaltning... 147 8.1.1. Utveckling av mätetal... 147 8.1.2. Avdelningens utgifter och inkomster... 148 8.2. Allmänna byrån... 148 8

8.3. Trafikbyrån... 148 8.3.1. Ålandstrafiken... 149 8.3.2. Vägar och trafiksäkerhet... 149 8.3.3. Drift och underhåll av vägar, linfärjor... 150 8.3.4. Broar, hamnar, byggnader och fastigheter... 151 8.3.5. Färjetrafik och farleder... 152 8.3.6. Övrig trafik samt oljeskydd... 153 8.4. Produktionbyrån... 154 8.4.1. Vägunderhållsenheten... 154 8.4.2. Rederienheten... 155 8.4.3. Annan sjötrafik... 155 8.4.4. Projekterings- och vattenenheten... 156 8.4.5. Verkstads- och lagerenheten... 156 8.5. Motorfordonsbyrån... 156 9. ÖVRIGA FÖRVALTNINGSOMRÅDEN... 159 9.1. Lagberedningen... 159 9.2. Ålands statistik- och utredningsbyrå... 159 9.3. Revisionsbyrån... 167 9.4. Datainspektionen... 167 9.5. Diskrimineringsombudsmannen... 172 Bilagor 1. Framställningar till lagtinget från republikens president... 179 2. Landskapsregeringens framställningar och meddelanden till lagtinget... 183 3. Hemställningar till landskapsregeringen och övriga i lagtinget väckta initiativ 189 4. Kommissioner och nämnder... 199 5. Kommittéer och arbetsgrupper... 201 6. Redogörelse enligt 32 lagtingsordningen för tiden 1 november 2010 31 oktober 2011... 211 7. Landskapets balans- och resultaträkning samt budgetjämförelse... 228 8. Personalbokslut... 235 9. Landskapets arrenden 2011... 247 10. Landskapets egna skogar 2011... 248 11. Fällda rådjur och älgar... 249 12. Jaktvårdsmedel 2011... 251 12. 1. Ålands naturreservat 2011... 252 2. Ålands i lag fredade naturminnen... 254 3. Flygga havsörnsungar i Finland 1970-2011... 255 4. Skyddad natur på Åland... 256 5. Fågelskyddsområden... 257 13. Byggande och planering av vägar... 258 14. Färjtrafiken... 259 9

10

Landskapsregeringens politiska översikt Liksom tidigare inför val gjordes det mot slutet av mandatperioden stora ansträngningar för att genomföra reformer som varit under arbete en längre tid. Inför valet hösten 2011 togs det i bruk ett helt nytt regelverk om hur lagtingsgruppernas och de enskilda kandidaterna offentligt ska redovisa hur de finansierat valkampanjen. Till följd av de ändringar som gjorts i vallagen var det för första gången möjligt att tillämpa ett förenklat förfarande också vid nominering av kandidater i kommunalvalet. Lagstiftningen om ÅHS förnyades i sin helhet så att numera en större del av regelverket är på lagnivå. Nya EU-krav var orsaken till en förhållandevis stor del av författningsändringarna. Bland annat ledde nya tekniska krav från unionens sida till att lagstiftningen om radio och tv förnyades i sin helhet under året. Efter ett mångårigt beredningsarbete, där det också varit nödvändigt med ett antal politiska kompromisser i grundläggande frågor, kunde en ny barnomsorgslag utfärdas för att träda i kraft vid ingången av år 2012. Inom utbildningssektorn kunde ett slutligt beslut fattas i en fråga som varit under beredning och behandling under en längre tid i och med den nya lagstiftningen om gymnasieutbildning. I fornminneslagstiftningen gjordes de ändringar som bedömdes behövliga för att frågan om registreringen av fornminnen ska kunna få sin slutliga lösning. Inför den mandatperiod som inleddes efter valet förnyades också lagtingets arbete genom en ny lagtingsordning och en ny arbetsordning. Efter riksdagsvalet 2011 gavs landskapsregeringen möjlighet att delta i utarbetandet av den nya regeringens regeringsprogram. På så sätt kunde skrivningarna om Åland och sjöfarten påverkas på ett positivs sätt. Vid ett möte i september mellan lantrådet och statsministern diskuterades vikten av goda relationer mellan landskapsregeringen och regering, självstyrelsens utveckling samt Ålands medverkan och inflytande i EU. I augusti 2011 hölls ett möte på Åland mellan lantrådet och Finlands justitieminister och tillika Ålandsminister. Vid mötet diskuterades bland annat självstyrelsens utveckling, språkfrågor, förnybar energi och lotteriverksamheten. Landskapsregeringen har även haft viktiga kontakter med Sveriges regering under året. I januari träffade lantrådet Sveriges vice statsminister och utbildningsminister för att diskutera utbildningsfrågor på högskolenivå. Möten och diskussioner har även hållits med Sveriges EU-minister respektive handelsminister. 11

Efter valet inledde den nytillsatta landskapsregeringen sitt arbete den 25 november efter att lagtinget hade godkänt lantrådet samt landskapsregeringens sammansättning och regeringsprogram. Landskapsregeringen framför sitt tack till personalen, lagtinget och alla våra samarbetsparter för ett aktivt och framgångsrikt år 2011 för Åland. 12

1. Självstyrelsemyndigheterna 1.1. ÅLANDS LAGTING 1.1.1. Sammansättning 1.1.2011-31.10.2011 P r e s i d i u m: Talman: Nordlund Roger, Mariehamn, 57; 83-87, 95, 07-11 Förste vicetalman: Jansson Gunnar, Mariehamn; 44; 91-95, 07-11 Andre vicetalman: Lindholm Gun-Mari, Lemland 62; 99-03, 05-11 L e d a m ö t e r Aaltonen Carina, Jomala, 64; 03-11 Carlson Gun, Hammarland, 39; 03-11 Dahl Ulla-Britt, Sund, 46; 07-11 (ersättare för Roger Eriksson) Ehn Johan, Mariehamn, 75; 03-11 Eklöw Raija-Liisa, Lumparland, 47; 95-11 Englund Anders, Vårdö, 57; 91-95, 99-11 Eriksson Anders, Jomala, 60; 87-91, 03-11 Eriksson Sirpa, Jomala; 59; 07-11 (ersättare för Mats Perämaa) Erland Olof, Finström, 44; 95-03, 07-11 Gunell Camilla, Mariehamn, 70; 03-05, 08-11 Jansson Harry, Jomala, 59; 07-11 Jansson Roger, Mariehamn, 43; 79-95, 01-03, 07-11 Karlsson Runar, Saltvik, 53; 03-05, 09-11 Karlström Fredrik, Jomala, 73; 99-01, 03-11 Lindström Henry, Saltvik, 56; 03-11 (ersättare för Veronica Thörnroos/Britt Lundberg) Lundberg Margaret, Brändö, 55; 07-11 (ersättare för Katrin Sjögren) Mattsson Jan-Erik, Eckerö, 49; 95-03, 05-07, 10-11 Mattsson Åke, Finström, 55; 03-11 Nordberg Mika, Jomala, 73; 07-11 Sjölund Folke, Mariehamn, 43; 91-03, 07-11 Salmén Jan, Saltvik, 52; 07-11 (ersättare för Jan-Erik Mattsson/Veronica Thörnroos) Sjöstrand Leo, Kökar, 44; 91-03, 07-11 Slotte Roger, Jomala, 44; 07-11 Strand Jörgen, Jomala, 62; 99-03, 07-11 Sundback Barbro, Mariehamn, 45; 79-11 13

Sundblom Torsten, Föglö, 51; 07-11 Sundman Danne, Mariehamn, 73; 99, 01-11 ----------------------- *) Födelseår; årtal för ledamotens lagtingsuppdrag 1.11.2011-31.12.2011 P r e s i d i u m: Talmän: Nordlund Roger, Mariehamn, F 57, LT 83-87, LR 95-07, LT 07-11, LR 25.11.11- Lundberg Britt, Mariehamn, F 63, LT 99-05, LR 05-11, LT 28.11.11- Förste vicetalmän: Jansson Gunnar, Mariehamn, F 44, LT 91-95, 07- (Vtm till 7.12.11) Eriksson Viveka, Finström, F 56, LT 95-07, LR 07-11, LT 28.11.11- (Vtm fr.12.12.11) Andre vicetalman: Jansson Roger, Mariehamn, F 43, LT 79-95, LR 95-01, LT 01-03, 07- (Vtm fr.1.11.11-) L e d a m ö t e r Aaltonen Carina, Jomala, F 64; LT 03-25.11.2011, LR 11- Kemetter Sara, Mariehamn, F 75; LT 28.11.2011 - (Ersättare för Carina Aaltonen) Asumaa Tony, Lemland, F 68; LT 11 Beijar Christian, Mariehamn, F 53; LT 92-99, 03-07, 11- Ehn Johan, Mariehamn, F 75; LT 03-25.11.2011, LR 11- Carlsson Petri, Mariehamn, F 72; LT 28.11.2011 (Ersättare för Johan Ehn) Eklund Brage, Eckerö, F 50; LT 03-07, 11 - Eliasson Torbjörn, Saltvik, F 47; LT 03-10, LR 10-11, LT 28.11.2011- Englund Anders, Vårdö, F 57; LT 91-95, LR 95-99, LT 99- Eriksson Anders, Jomala, F 60; LT 87-91, LR 91-99, LT 03- Gunell Camilla, Mariehamn, F 70; LT 03-05, LR 05-07, LT 07-25.11.2011, LR 11- Fogelström Karl-Johan, Mariehamn, F 40; LT 11- (ersättare för Camilla Gunell) Holmberg Igge, Mariehamn, F 66; LT 11- Jansson Harry, Jomala, F 59; LT 07-11 (ersättare för Veronica Thörnroos 1-27.11.11 och Roger Nordlund 28.11.11-) Jonsson Axel, Mariehamn, F 92; LT 11- Karlsson Runar, Saltvik, F 53; LT 99, LR 99-03, LT 03-05, LR 05-09, LT 09- Karlström Fredrik, Jomala, F 73: LT 99-01, 03-25.11.2011, LR 11- Lehtinen Rauli, Mariehamn, F 47; LT 11 (ersättare för Viveka Eriksson 1-25.11.2011) Hilander John, Eckerö, F 79; LT 09-10, 11- (ersättare för Fredrik Karlström) Lindholm Gun-Mari, Lemland, F 62; LT 99-03, LR 03-05, LT 05-11, LR 11- Nylund Carita, Lemland, F 72; LT 11- (ersättare för Gun-Mari Lindholm) Mattsson Åke, Finström, F 55; LT 03-14

Nordberg Mika, Jomala, F 73; LT 07- Perämaa Mats, Kumlinge, F 64; LT 01-07, LR 07-11, LT 28.11.2011- Grahn Tom, Brändö, F 50; LT (ersättare för Mats Perämaa 1-25.11.2011) Pettersson Jörgen, Mariehamn, F 65; LT 11 - Salmén Jan, Saltvik, F 52; LT 07-11 (ersättare för Torbjörn Eliasson 1-25.11.2011) Sjögren Katrin, Mariehamn, F 66; LT 03-07, LR 07-11, LT 28.11.2011- Lundberg Margaret, Brändö, F 55; LT 07-11 (ersättare för Katrin Sjögren 1-25.11.2011) Sundback Barbro, Mariehamn, F 45; LT 79 - Sundblom Torsten, Föglö, F 51; LT 07 - Sundman Danne, Mariehamn, F 73; LT 99, LR 99-01, LT 01- Thörnroos Veronica, Brändö, F 62; LT 03-09, LR 09 - Slotte Roger, Jomala, F 44; LT 07 (ersättare för Britt Lundberg 1-27.11 och Veronica Thörnroos 28.11.11-) Valve Wille, Mariehamn, F 80; LT 11 - Wine Göte, Sund, F 68; LT 03-08, 11 - ---------------------- F = född, LT = i lagtinget och LR = i landskapsregeringen. 1.1.2. Lagtingsarbetet 1.1.2.1. Sammanträden Under kalenderåret 2011 var lagtinget församlat 171 (164) kalenderdagar, varav 53 (58) plenidagar. Sammanträdesperioderna inföll under tiden 1-26.1, 2.3-29.4, 23.5-10.6, 5-30.9 samt 1.11-21.12.2011. 1.1.2.2. Ärenden Under kalenderåret 2011 överlämnades till lagtinget följande framställningar, förslag och initiativ (2010 års siffror inom parentes): Ärendeslag Antal ärenden Från republikens president * Framställningar angående lagförslag 0 (1) * Framställningar angående internationella fördrag 10 (31) Totalt 10 (32) Från landskapsregeringen * Lagframställningar/Lagförslag 25 (24) * Budgetframställningar/Budgetförslag 3 (3) * Övriga framställningar 1 (1) Framställningar/Lagförslag/budgetförslag totalt 29 (28) * Meddelanden 4 (2) 15

Från lagtingsledamöterna * Lagmotioner 6 (4) * Hemställningsmotioner/Åtgärdsmotioner 53 (48) * Finansmotioner/Budgetmotioner 95 (80) Motioner totalt 154 (132) * Spörsmål 1 (5) * Enkla frågor/skriftliga frågor 30 (13) Från talmanskonferensen * Framställningar 6 (5) Framställningarna från republikens president samt landskapsregeringens framställningar, förslag och meddelanden samt åtgärderna med anledning av dem framgår av bilagorna 1 och 2. De förslag och initiativ som väckts av lagtingsledamöterna samt hemställningarna till landskapsregeringen framgår av en särskild förteckning i bilaga 3. Härutöver har till lagtinget överlämnats och där behandlats följande berättelser: - landskapsregeringens berättelse för 2010, - landskapsrevisorernas berättelse för år 2010, - revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2010, - landskapsregeringens redogörelse enligt AO 32 över perioden 1.11.2010 31.10.2011, - finansutskottets redogörelse beträffande handläggningen 2010 av ärenden rörande tjänstekollektivavtal, - Nordiska rådets Ålands delegations berättelse för tiden 1.1. 31.12.2010 samt - bibliotekskommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek 2010. Under året hölls 3 (4) i lagtingsordningen avsedda frågestunder. Samråd med landskapsregeringen har under året hållits i 6 (3) ärenden som gällt förslag väckta inom Europeiska unionen. Samråd skall hållas antingen med självstyrelsepolitiska nämnden eller berörda fackutskott. Dessutom har 6 (1) s.k. informationsärenden behandlats, där landskapsregeringen informerar ett utskott eller självstyrelsepolitiska nämnden om en aktuell EU-relaterad fråga. Under året anordnades ingen debatt utan anknytning till ärende. I anslutning till landskapsregeringens förslag till budget för år 2011 inlämnades 78 finansmotioner. Budgeten och finansmotionerna genomgick sedvanlig behandling i lagtinget. 1.1.2.3. Besök, arrangemang, uppvaktningar och resor Självstyrelsedagen 2011 uppvaktade lagtinget traditionsenligt vid Julius Sundbloms staty. Därefter fortsatte firandet i lagtingets plenisal. På programmet stod utdelning av stipendier ur Ålands självstyrelses 75-års jubileumsfond samt musik. Republikens president Tarja Halonen med make doktor Pentti Arajärvi besökte landskapet lördagen den 13 augusti 2011 med anledning av Mariehamns stads 150 16

årjubileum. Presidenten deltog bl.a. i Åland teknologicentrums nordiska konferens om kvinnors företagande och ledarskap samt i konserten Röster för Östersjön. Presidenten besökte Åland även med anledning av det nyvalda lagtingets öppnande den 1 november 2011. -Under året gästades lagtinget av ambassadörerna från Storbritannien, Estland, Filippinerna, Korea, Nederländerna, Ryssland och Tyskland. Indonesiens ambassadör gästade lagtinget tillsammans med en parlamentarisk delegation från Indonesiens självstyrda regioner. En delegation från Leningradregionens parlament besökte lagtinget den 8 april 2011. Lagtinget deltog som delarrangör vid en föreläsning med Gudrun Schyman den 16 maj. Den 8 juni gästades lagtinget av landshövding Peter Egart och fru Lena Egart. I samband med ett besök av justitieminister Anna-Maja Henriksson den 30 augusti fördes diskussioner med representanter för lagtingets talmanskonferens. Den svenska riksdagsgruppen i Finlands riksdag höll sitt sommarmöte på Åland den 31 augusti - 2 september 2011 då diskussioner fördes med representanter för lagtinget och lagtinget stod värd för en middag. Regionkommitténs president Mercedes Bresso gästade lagtinget den 4 september och Finlands riksdags kulturutskott gästade lagtinget den 7-8 september 2011. Det nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor höll sitt möte den 14-15 september 2011 då lagtinget stod värd för en lunch. Lagtinget inbjöds på sedvanligt sätt att delta i den årliga Östersjökonferensen (BSPC) den 28-30 augusti och representerades där av lagtingsledamöterna Camilla Gunell, Harry Jansson och Folke Sjölund. Dessutom deltog lagtingsledamoten Roger Jansson och vicetalman Gun-Mari Lindholm i egenskap av medlemmar i BSPC:s arbetsgrupper. 1.1.2.4. Övrigt Under året slutfördes översynen av ett nytt regelverk för lagtinget. Den 10 juni antogs en ny lagtingsordning för Ålands lagting och den 26 september fattades beslut om en ny arbetsordning för Ålands lagting. Bland de förändringar som företogs genom det nya regelverket kan nämnas: Lagtingets öppnande måste inte längre hållas den 1 november utan det avgående lagtinget ska besluta om när arbetsåret öppnas. Öppningsgudstjänsten kan hållas i valfri kyrka. Fullmaktsgranskningarna sköts av lagtingsdirektören i stället för av förvaltningschefen vid länsstyrelsen. Lagtinget kan besluta om att upplösa sig själv. Lagtingsledamöternas immunitet har stärkts. En ledamot kan inte samtidigt vara medlem i två parlament. Presidiet kan besluta om en annan sammanträdesplats än självstyrelsegården. Talmanskonferensen kan besluta om mindre ändringar i sittordningen. Landshövdingens yttranderätt begränsar sig till att gälla enbart frågor som berör förhållandet mellan Åland och riket. Lagförslag genomgår två behandlingar. Den årsarbetsplan som tillämpas på basen av praxis finns nu i arbetsordningen. Reglerna om ordningsföljden för ordet i plenum har förtydligats. Talmanskonferensen består av presidiet, utskottsordförandena och en ledamot från var och en av de lagtingsgrupper som inte annars skulle vara representerade i talmanskonferensen. Talmannens uppgifter i relation till talmanskonferensens uppgifter klargörs. Talmännens högtidliga försäkran efter valet av talman har ändrats och moderniserats. Om både talmannen och vicetalmännen är tillfälligt förhindrade så sköts upp- 17

draget av den utskottsordförande som under längst tid varit ledamot i lagtinget i stället för stora utskottets ordförande. Uppgiftsfördelningen mellan talmannen och talmanskonferensen har klargjorts. De permanenta utskotten är lag- och kulturutskottet, finans- och näringsutskottet, social- och miljöutskottet och justeringsutskottet. Antalet medlemmar i fackutskotten är sju och antalet ersättare är fem. Justeringsutskottet har tre medlemmar och får även de tidigare justeringsmännens arbetsuppgifter. Den som tidigare blivit vald till ledamot i ett utskott har rätt att avsäga sig medlemskap i ytterligare utskott. Landskapsregeringen ska i regel först avge ett yttrande över internationella fördrag innan utskottsbehandlingen vidtar och de internationella fördragen fördelas mellan de olika utskotten. Talmannen, vicetalmännen och ersättarna i respektive utskott får vara närvarande vid utskottens sammanträden. Självstyrelsepolitiska nämndens roll som samordningsorgan i fråga om internationella ärenden ökar. Regeringsbildningen ändras så att lagtinget först väljer ett lantråd som sedan pekar ut vilka ministrar hon/eller han vill ha varefter talmannen utnämner ministrarna. Den nya landskapsregeringen överlämnar ett program till lagtinget som ska godkänna programmet och sammansättningen. Lantrådet och ministrarna ska utan dröjsmål efter utnämningen ge en redogörelse till lagtinget för de bindningar de har som kan ha betydelse för verksamheten som medlemmar av landskapsregeringen. Lantrådet kan byta ut en minister utan lagtingets aktiva godkännande. Vissa benämningar ändras, som exempel kan nämnas att framställningar kallas lagförslag eller budgetförslag. Medborgarinitiativ införs så att 1.000 personer som har rösträtt i lagtingsvalet kan komma med ett initiativ om att en landskapslag ska stiftas, ändras eller upphävas. Ledamöternas åtgärdsmotioner kan lämnas när som helst under året. Ur Ålands självstyrelses 75-årsjubileumsfond beslöt kanslikommission den 19 maj att anslå sammanlagt 22.000 euro för årets stipendier som utdelades enligt följande: jur.dr. Sia Spiliopoulou-Åkermark tilldelades att stipendium om 10.000 euro för slutförande av ett forskningsprojekt kring Ålandsexemplet som bedrivs inom ramen för Ålands fredsinstitut, med.lic. Katarina M. Eriksson tilldelades ett stipendium om 6.000 euro för slutförande att en doktorsavhandling om bakteriell vaginos, doktoranden Annica Marie Sundström tilldelades ett stipendium om 4.000 euro för en doktorsavhandling angående en molekylär metod för planktonanalys och användning av denna samt analys av långtidsdata för miljön av övervakningen i Östersjön och doktoranden Elin Sofia Thorvaldsson tilldelades ett stipendium om 2.000 euro för forskning om hur IF-proteinerna nestin och lamin A samverkar med Cdk5, ett kinas med stor betydelse för cellens överlevnad och normala funktion. Den nya receptionen vid lagtingets ingång färdigställdes under året. Den fortsatta ombyggnaden av lagtingshuset kommer att ske etappvis. Det lagting som valdes den 16 oktober 2011 vidtog sitt arbete den 1 november 2011 då republikens president Tarja Halonen förklarade arbetsåret öppnat. Därefter inleddes åtgärderna för att bilda en ny landskapsregering i enlighet med det nya regelverket. Talmannen tillkännagav sin lantrådskandidat för lagtinget som den 22 november 2011 valde lagtingsledamoten Camilla Gunell till lantråd. Det nyvalda lantrådet överlämnade därefter till talmannen sitt förslag till ministrar i den nya regeringen varefter vice- 18

talman Gunnar Jansson utnämnde ministrarna. Regeringens program för samarbete, resultat och framtidstro överlämnades till lagtinget den 23 november och programmet föresdrogs för lagtinget som den 25 november förrättade en omröstning i enlighet med arbetsordningens 77 3 mom. Omröstningsresultatet gav vid handen 18 röster för regeringsprogrammet, 9 röster mot regeringsprogrammet samt tre ledamöter frånvarande. Som en följd av att en ny landskapsregering bildats skedde vissa förändringar i lagtingets sammansättning samt i utskott och andra organ. Vid valet den 1 november valdes till talman lagtingsledamoten Roger Nordlund som i och med utnämningen till minister i landskapsregeringen frånträdde sitt uppdrag som lagtingsledamot. Till talman för återstoden av arbetsåret 2011-2012 valdes den 28 november Britt Lundberg. Med anledning av nyvalet ordnade lagtingets kansli vid arbetsårets inledning en introduktion i lagtingets organisation och arbetsformer för de nyvalda ledamöterna. 1.1.3. Landskapsrevisorer (granskningsåret 2011) O r d i n a r i e E r s ä t t a r e Tuula Mattsson, organisationschef (ordf.) Anthonio Salminen, fil.kand. Sven-Anders Danielsson, agrolog Erik Schütten, teknisk chef Eva Törnroos, merkonom Runa Lisa Jansson, företagsekonom 1.1.4. Ålands delegation i Nordiska rådet Ålands delegation i Nordiska rådet består av de av lagtinget valda medlemmarna samt de av landskapsregeringen utsedda representanterna. Följande lagtingsledamöter har ingått i delegationen: Ordinarie medlemmar (t.o.m. 31.10.2011): Suppleanter (t.o.m. 31.10.2011) Raija-Lisa Eklöw Runar Karlsson Fredrik Karlström Johan Ehn Ordinarie medlemmar (fr.o.m. 3.11.2011): Suppleanter: Wille Valve Harry Jansson fr.o.m. 3.11.2011 Anders Eriksson Margaret Lundberg t.o.m. 25.11.2011 Katrin Sjögren fr.o.m. 30.11.2011 Samtliga medlemmar av landskapsregeringen, lantrådet Viveka Eriksson, vicelantrådet Britt Lundberg, och ministrarna Roger Eriksson, Veronica Thörnroos, Mats Perämaa, Katrin Sjögren och Torbjörn Eliasson har tillhört delegationen t.o.m. 25.11.2011. Raija- Liisa Eklöw har varit delegationens ordförande t.o.m. 31.10.2011. Lagtingsledamoten Wille Valve valdes till ordförande för Ålands delegation 9.11.2011. Landskapsregeringens medlemmar i delegationen är fr.o.m. 15.12.2011 lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, ministrarna Carina Aaltonen, Johan Ehn, Fred- 19

rik Karlström, Gun-Mari Lindholm och Veronica Thörnroos. Delegationen avger en egen berättelse till lagtinget över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet. 1.1.5. Lagtingets utgifter och inkomster Utgiftsart Bokslut Bokslut Tillgängliga Bokslut Avvikelse 2009 2010 medel 2011 2011 Summa inkomster 6 622,20 4 042,72 4 000 4 340,82-340,82 Konsumtionsutgifter -3 743 843,00-2 573 183,30-3 858 235-2 740 047,35 1 118 187,65 Summa utgifter -3 743 843,00-2 573 183,30-3 858 235-2 740 047,35 1 118 187,65 Anslag netto -373 220,80-2 569 140,58-3 854 235-2 735 706,53 1 118 528,47 1.2.1 Sammansättning t.o.m. 24.11.2011 L a n t r å d Eriksson Viveka, lagtingsledamot, Finström, 56; 07 M i n i s t r a r Lundberg Britt, ped. mag., Mariehamn, 63; 05 Eliasson Torbjörn, företagare, Finström, 47; 10 Eriksson Roger, vicehäradshövding, Jomala, 60; 07 Thörnroos Veronica, hälsovårdare, Brändö, 62; 09 Perämaa Mats, företagare, Kumlinge, 64; 07 Sjögren Katrin, sjukskötare, Mariehamn, 66; 07 Sammansättning fr.o.m. 25.11.2011 L a n t r å d Gunell Camilla, lagtingsledamot, Mariehamn, 70; 11 M i n i s t r a r Nordlund Roger, merkonom, Mariehamn, 57; 11 Lindholm Gun-Mari, lagtingsledamot, Lemland, 62; 11 Thörnroos Veronica, hälsovårdare, Brändö, 62; 09 Aaltonen Carina, lagtingsledamot, Jomala, 64; 11 Karlström Fredrik, företagare, Jomala, 73; 11 Ehn Johan, lagtingsledamot, Mariehamn, 75; 11 1.2.2. Regionkommittén t.o.m. 31.10.2011 En av Finlands nio platser i Regionkommittén är vikt för Åland. Landskapsregeringen 20 1.2. ÅLANDS LANDSKAPSREGERING

föreslår sina representanter inför inrikesministeriet. Ordinarie Folke Sjölund Ersättare Britt Lundberg Folke Sjölund var till lagtingsperiodens slut den 31 oktober 2011, medlem i utskottet för medborgarskap, styresformer, institutionella frågor och yttre förbindelser (CIVEX) samt i utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och forskning (EDUC). Ålands deltagande i Regionkommittén finansieras ur EU:s budget. Arbetet i utskotten är att gå igenom de lagförslag, underlag, utredningar och rapporter som kommer från kommissionen och att i ett så tidigt skede som möjligt välja ut sådana ärenden, som kan tänkas beröra Åland. Dessa genomgås sedan tillsammans med landskapsregeringens EU-enhet och berörda tjänstemän för att se vilka åländska positioner som behöver bevakas. 1.3. REPUBLIKENS PRESIDENT Halonen Tarja, 43;00 För republikens president föredras följande ärenden rörande Ålands självstyrelse: från justitieministeriet av lagtinget antagna landskapslagar, vilka träder i kraft, om presidenten inte inom 4 månader i stöd av 19 självstyrelselagen för Åland förordnar att lagen skall förfalla. Föredragande av åländska ärenden i statsrådet: från justitieministeriet: Palmgren Sten, lagstiftningsråd, 49;07 Ersättare Groop-Bondestam Janina, konsultativ tjänstemän, 61;07 från finansministeriet: Sailas Raimo, statssekreterare, 45;97 ersättare Heemäki Martti, understatssekreterare, 46;11 ersättare Syrjänen Petri, konsultativ tjänsteman; 57;00 ersättare Kivinen Seija, konsultativ tjänsteman, 60;00 1.4. LANDSHÖVDINGEN I LANDSKAPET ÅLAND Lindbäck Peter, 55;99 Landshövdingen, som i landskapet företräder rikets regering, utnämns av republikens president efter överenskommelse med lagtingets talman. Landshövdingen öppnar och avslutar lagtinget samt överlämnar till detsamma presidentens framställningar och meddelanden. 21

1.5. ÅLANDSDELEGATIONEN Ordförande Lindbäck Peter, landshövding, 55;99 viceordf. Sevón Leif, jur.dr. h.c., president, 41;08, till 31.10.2011 viceordf. Olsson Olof, förvaltningsråd, 44;99, från 1.11.2011 sekreterare Åkerblom Rainer, förvaltningschef, 57;94 Av statsrådet utsedda medlemmar: Olsson Olof, förvaltningsråd, 44;88, till 31.10.2011 ersättare Pellonpää Matti, förvaltningsråd, 50;10, till 31.10.2011 Pellonpää Matti, förvaltningsråd, 50;10, från 1.11.2011 ersättare Kuusiniemi Kari, förvaltningsråd, 60;06 ersättare Suviranta Outi, jr.dr.professor, 60;11 Mäenpää Olli, professor, 50;02 ersättare Hellman Björn, tingsdomare, 47;93 ersättare Villikka Terttu, förvaltningsdomare, 51;07, Av lagtinget valda medlemmar: Erlandsson Ragnar, lagtingsledamot, 41;07 ersättare Wickström-Johansson Lotta, vicehäradshövding, 67;07 ersättare Ekholm Hanna, jur.kand., 77;07 Lampi Nils, VD, 48;83 ersättare Lindholm Göran, jur.kand., 55;93 ersättare Alm Kerstin, kommundirektör, 49;91 22

2. Förvaltningen 2.1. ÄRENDENAS BEHANDLING I LANDSKAPSREGERINGEN Ärendena fördelade på de olika byråerna 2011 2010 Pleni- Pleni Pleni- Pleni ärenden(tillf.)* Ensk. Tjm./Tjb. ärenden(tillf.)* Ensk. Tjm./Tjb. Kansliavd. Allmänna byrån. 90 59 307 982 81 47 106 764 Byggnadsbyrån.. 4 3 119 277 12 12 217 221 Finansavd. Allmänna byrån. 26 22 81 114 40 30 95 321 Redovisningsbyrån 3 2 7 9 2 1 7 Avtals- o. Pensionsbyrån.. 9 7 63 915 10 9 55 866 Social- och miljöavd. Socialvårdsbyrån. 111 114 1 1 116 84 Hälso- och sjukvårdsbyrån 5 3 21 117 13 6 40 136 Miljömedicinska byrån 34 1 1 1 51 2 Miljöbyrån.. 16 12 165 40 8 4 167 33 Utbildnings- o kulturavd. Allmänna byrån 24 60 1 1 27 135 Skolbyrån 7 1 1 8 57 Yrkesutbildningsbyrån 1 1 63 11 3 2 62 43 Kulturbyrån 8 8 45 5 10 7 40 12 Museibyrån 34 27 62 140 7 6 40 110 Näringsavd. Allmänna byrån 25 15 101 285 20 20 127 179 Jordbruksbyrån 4 4 271 2.642 5 5 132 2.423 Fiskeribyrån 4 3 111 154 5 5 130 204 Skogsbruksbyrån 1 1 34 4.643 2 2 60 4.327 Trafikavd. Allmänna byrån 17 12 242 403 62 45 194 404 Lagberedningen 65 60 2 7 74 62 2 6 TOTALT 312 239 1.870 10.919 358 267 1.67610.327 * Uppgifterna avser antalet föredragningstillfällen i plenum per byrå. 23

2.2. LAGSTIFTNINGS OCH BUDGETARBETET SAMT ÖVRIGA ÅTGÄRDER SOM HÖR TILL LAGTINGSARBETE Landskapsregeringen har till lagtinget avgivit sammanlagt 25 (24 1 ) framställningar, 4 (3) budgetframställningar, 2 (1) övriga framställningar och 4 (4) meddelanden. För åtgärder med anledning av i lagtinget väckta ärenden och hemställningar redogörs i bilaga 3. I Ålands författningssamling publicerades under året sammanlagt 121 (100) nummer. Härav var 48 (37) landskapslagar, 27 (23) landskapsförordningar, 2 (3) lagtingets beslut om antagande av budget och tillägg därtill. Dessutom publicerades 24 (13) beslut av lagtinget samt 18 (15) beslut av landskapsregeringen. 2 (7) överenskommelseförordningar publicerades under året. Under året inbegärdes utlåtande av HD över 10 lagtingsbeslut (4 framställningar + 2 lagmotioner). Såvitt gällde 7 av dessa lagtingsbeslut bedömde HD att det inte förelåg några hinder för deras ikraftträdande (LTB 29-31/2011, 46-47/2011, 49/2011 och 54/ 2011). Landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser om krav på ekodesign för och energimärkning av produkter (LTB 5/2011) fälldes i sin helhet då HD ansåg att stadgandena i 1 1 mom., 5 2 mom. och 6 utgör behörighetsöverskridningar. Dessa stadganden utgjorde kärnan i landskapslagen och de övriga paragraferna utgjorde sedan ingen fungerande helhet. Partiellt veto gavs gällande två lagtingsbeslut. I barnomsorgslagen fälldes lagens 31 2 mom. sista meningen, då den ansågs oförenlig med de krav som ställs i 21 1 mom. grundlagen (LTB 28/2011). Gällande lagtingsordningen för Åland fälldes 1 3 mom. då momentet ansågs gå utöver landskapets lagstiftningsbehörighet (LTB 44/2011). I ifrågavarande ärenden fattade republikens president beslut i överensstämmelse med HD:s utlåtanden. 2.3. FÖREDRAGNING AV ÄRENDEN I LANDSKAPSREGERINGEN Föredragningarna från de olika avdelningarna var fördelade mellan ministrarna enligt följande: Lantråd Camilla Gunell. Från kansliavdelningens allmänna byrå: centrala självstyrelsepolitiska frågor och jämställdhet. Lagberedningen. Vicelantråd Roger Nordlund. Finansavdelningen förutom de ärenden som påförts trafikavdelningen. Från näringsavdelningen: sjöfartsfrågorna. Minister Gun-Mari Lindholm. Kansliavdelningen förutom de ärenden som påförts lantrådet Camilla Gunell och trafikavdelningen. Minister Veronica Thörnroos. Trafikavdelningen. Från kansliavdelningen: el-, energi-, bostads-, radio- och tv-frågorna. Från finansavdelningen: IT-utveckling. Minister Carina Aaltonen. Social- och miljöavdelningen. Minister Fredrik Karlström. Näringsavdelningen förutom sjöfartsfrågorna. Minister Johan Ehn. Utbildnings- och kulturavdelningen. 1 Siffrorna utanför parentesen gäller för år 2011 och siffrorna inom parentesen gäller för föregående år, dvs. år 2010 24

Samtliga avdelnings- och byråchefer har fungerat som föredragande vid enskild föredragning. Som ett komplement till de formella plenisammanträdena sammankommer landskapsregeringen regelbundet till politiska överläggningar, vid vilka landskapsregeringen diskuterar dels aktuella planerings- och samarbetsfrågor, men också sådana enskilda ärenden som kräver en mera ingående politisk beredning. 2.4. EXTERNA KONTAKTER Landskapsregeringen har mottagit många besök av ministrar, ambassadörer och företrädare för myndigheter och organisationer. Likaså har ministrarna avlagt besök vid ministerier och myndigheter både i riket och utomlands samt representerat Åland vid internationella konferenser och möten. 25

26

3. Kansliavdelningens förvaltningsområde 3.1. ALLMÄN FÖRVALTNING I budgeten för år 2011 föreslogs att kansliavdelningen ombildas till en avdelning som benämns förvaltningschefens kansli, med förvaltningschefen som avdelningschef. Vidare föreslogs att enheterna vid nuvarande allmänna byrå består, och att förändringarna görs för att förstärka enheternas roll som stabsfunktioner för den politiska ledningen och förvaltningen. Till förändringen hör även att byggnadsbyråns fastighetsenhet ombildas till en självständig resultatenhet tillsammans med vaktmästeri- och städfunktionerna. Fastighetsenheten övertar det administrativa och ekonomiska ansvaret för landskapsregeringens fastigheter. Förändringen förutsätter att fastigheternas brukare debiteras en internhyra för lokalerna. De föreslagna förändringarna har påbörjats. Någon förändring av landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning jämte förordning har dock inte skett. Kansliavdelningen har således inte förändrats. Internhyra för lokalernas brukare har inte heller ännu införts. De olika avdelningarnas beslut om delegering av beslutanderätt från politisk nivå till tjänstemän har fortsatt under året. Materialet har samlats i ett gemensamt delegeringsbeslut för hela allmänna förvaltningen. Samarbetet med regeringen i Helsingfors och de underlydande myndigheterna har fortsatt under året. Kontinuerliga möten har hållits mellan lantrådet och statsministern respektive Ålandsministern. Möten har även hållits mellan fackministrar. Inom ramen för det löpande arbetet har även möten hållits tjänstemän emellan. 3.1.1. Uppföljning av målsättningar Mål: Förslag till en översyn av självstyrelselagen genomförs av en för landskapet och riket gemensam kommitté. Förverkligat: Förhandlingar och diskussioner har förts i ärendet. I början av år 2012 tillsattes statsrådet en riksarbetsgrupp med uppdrag att ta ställning till ändringsbehoven och -förutsättningarna av självstyrelselagen med utgångspunkt från betänkande från den åländska parlamentariska kommittén om förslag till reformering av självstyrelsesystemet. Arbetsgruppen består av representanter från de partier som är representerade i riksdagen/riksdagsgrupperna. Den politiska dialogen mellan regeringen och landskapsregeringen kommer att ske vid regeringens aftonskola när arbetet i arbetsgruppen kommit i gång. Mål: Förslag till en strategi för Ålands demilitarisering och neutralisering utarbetas. Förverkligat: Målet har inte förverkligats. Viss bakgrundsinformation har sammanställts, men arbetet i övrigt återstår. Mål: Arbetet med att stärka Ålands inflytande i EU-arbetet fortsätter. 27

Förverkligat: Landskapsregeringen har under året engagerat sig i EU-parlamentets arbete med översyn av fördelningen av parlamentsplatser. I övrigt har landskapsregeringen fortsatt arbetet med att alltid framföra landskapets ståndpunkter vid beredningen av olika EU-akter som är av intresse för landskapet. Mål: Insatser inom det nordiska samarbetet samordnas och effektiviseras. Förverkligat: Förvaltningens insatser inom det nordiska samarbetet har kartlagts och dokumenterats under året. Förberedande åtgärder för att utarbeta ett meddelande till lagtinget vari det nordiska arbetet och dess prioriteringar har förberetts under året. Mål: Gemensamma förvaltningsrutiner utarbetas inom ramen för de elektroniska dokument- och ärendehanteringssystemen. Förverkligat: Arbets- och beslutsprocesserna kartläggs och dokumenteras löpande. I samband därmed förändras även processerna i syfte att uppnå effektivitetsvinster. Mål: En funktion för förvaltningskontroll (juridisk kvalitetssäkring) inom rättserviceenhetem utvecklas. Förverkligat: Funktionen är under uppbyggnad. I uppdraget ingår även att anordna utbildning inom det förvaltningsrättsliga området för förvaltningens personal. Mål: Ansvaret för laggranskning samt utveckling av självstyrelsesystemet. Förverkligat: En upphandling av lagberedningserfarna jurister till en pool av laggranskare har genomförts. Landskapsregeringen kan med kort varsel anlita en jurist ur poolen för ett enskilt laggranskningsuppdrag. Mål: Att ha en enhetlig, ändamålsenlig och ekonomisk fastighetsförvaltning. Förvaltning som kräver särskild sakkunskap skall i allmänhet centraliseras. I enlighet härmed har flera uppgifter centraliserats till byggnadsbyrån. Likaså skall förvaltningsuppgifter sammanföras då det innebär effektivering och förmånligare lösningar. Bebyggda fastigheter som landskapet inte längre behöver och som saknar särskilda kulturhistoriska- eller miljövärden skall i allmänhet avyttras. Vissa obebyggda fastigheter kan behållas om de anses vara värdefulla för rörligt friluftsliv eller kan utgöra markreserv för framtida behov. Förverkligat: Genom centralisering av de övergripande fastighetsfrågorna till byggnads-byrån har ett bättre helhetsgrepp om fastighetsförvaltningen uppnåtts. Byggnadsbyrån har i samråd med de nyttjande enheterna succesivt uppgjort planer för långsiktigt underhåll av fastigheterna. Mål: Att fortsätta att avyttra sådana fastigheter som är obehövliga eller saknar särskilt landskapsintresse. Förverkligat: Under året har f.d. Svinavelsstation vid Jomala gård med en tillhörande sålts. 28

Vidare har aktierna, vilka berättigar till nyttjande av f.d. museimagasinets lokaler i Fastighets Ab Godby Center, sålts. Under året har även fastigheten Grelsby sjukhus varit utbjuden till försäljning, men ännu inte sålts. Mål: Att fortsätta upprätta avtal gällande gränsdragning i fastighetsförvaltningsuppgifter mellan byggnadsbyrån och de brukande enheterna. Förverkligat: Avtal upprättas successivt efter genomgång och fördelning av förvaltningsuppgifterna mellan berörda enheter och byggnadsbyrån. Mål: Att fortsätta övergången till alternativa uppvärmningssätt för landskapets oljeuppvärmda byggnader. Förverkligat: Diskussioner har förts gällande alernativa uppvärmningssätt för fiskodlingsstationen i Guttorp. Med anledning av frågorna kring verksamhetens omfattning och framtid har dock inga beslut fattats ännu. Mål: Att fortsätta inventera energiförbrukningen i landskapets fastigheter samt möjligheterna till energibesparingar. Förverkligat: Energikartläggningar har påbörjats för fastigheten Ålands lyceum/ Handelsläroverk/ Vårdinstitut. Mål: Att upprätta underhållsplaner för perioden 2011-2015 för landskapets fastigheter. Förverkligat: Byggnadsbyrån uppdaterar underhållsplanerna löpande. Mål 1: Verka för en god tillgång på ändamålsenliga bostäder för olika målgrupper i olika regioner. Mål 2: Skapa förutsättningar för ett bostadsbestånd som medger ett livslångt och hälsosamt boende. Förverkligat: Det övergripande huvudmålet uppfylls inte då tillgången på bostäder har försämrats de senaste åren eftersom byggandet av hyresbostäder inte står i rätt proportion till den underliggande strukturen i befolkningsökningen. Målet att ha en god standard på bostadsbeståndet uppfylls i och med att bostädernas standard och tillgänglighet förbättras hela tiden. 29

3.1.2. Avdelningens utgifter och inkomster Utgiftsart Bokslut Bokslut Tillgängliga Bokslut Avvikelse 2009 2010 medel 2011 2011 Summa inkomster 3 214 567,39 3 189 305,06 4 653 000 3 177 440,77-1 475 559,23 Konsumtionsutgifter -9 088 519,29-8 903 035,10-10 674 062-9 596 855,56 1 077 206,44 Överföringsutgifter -3 712 071,11-3 011 376,60-4 624 079-3 052 895,25 1 571 183,75 Realinveteringsutgifter -3 050 180,66-2 076 496,82-8 205 769-2 633 316,90 5 572 452,10 Lån och övriga finans- -1 468 964,49-1 450 000,00-5 200 500-3 758 000,00 1 442 500,00 investeringar Summa utgifter -17 319 735,55-15 440 908,51-28 704 410-19 041 067,71 9 663 342,29 Anslag netto -14 105 168,16-12 251 603,45-24 051 410-15 863 626,94 8 187 783,06 3.2. ALLMÄNNA BYRÅN 3.2.1. Jämställdhetsfrågor Ramprogrammet för den åländska jämställdhetspolitiken 2008-2011 ligger till grund för det åländska jämställdhetsarbetet. Det övergripande målet för den åländska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Prioriterade områden i programmet är arbetsliv och arbetsmarknad, barnomsorg och skola, kvinnofrid samt utbildning och kompetensutveckling i genus- och jämställdhetsfrågor. Jämställdhetsintegrering av budgetprocessen påbörjades genom utbildning och kompetensutveckling för budgetansvariga: Deltagare 31 kvinnor och 25 män och i uppföljningen av densamma 22 kvinnor och 22 män. Under 2011 genomfördes andra året i projektet En jämställd barnomsorg. Deltagandet är under hela projektet högt och utvärderingarna visar på väl genomförda utbildningstillfällen samt en ökad kunskap och medvetenhet. Antal deltagare per tillfälle i projektet Jämställd barnomsorg 2012 Handledning Föreläsning Kvinnor Män Kvinnor Män 47 6 258 9 Under året har observationer genomförts och flertal förskolor har genomfört konkreta verksamhetsförbättringar såsom rutiner för inköp av material och litteratur samt förändringar i den pedagogiska miljön. Men framförallt har kunskapen och medvetenhe- 30

ten om normer och stereotyper som begränsar flickor och pojkar i deras utveckling och lärandet ökar. Mål: Tillsättande av ett expertråd för jämställdhet med uppdrag att övervaka ramprogrammet för jämställdhet. Förverkligat: Expertrådet är tillsatt med sakkunniga från de nordiska länderna. Mål: Utge publikationen Kvinnor och Män på Åland 2011 Förverkligat: Samarbetet med ÅSUB har inletts och de könsindelade statistiska uppgifterna om befolkningen på Åland publiceras våren 2012. Mål: Konferens om människohandel för sexuella ändamål. Förverkligat: Arbetet med arrangemanget av konferensen pågår och förverkligandet sker i september 2012. Mål: Utbildningsinsatser för yrkesverksamma i att upptäcka och åtgärda förhållanden där barn växer upp med våld i nära relationer. Förverkligat enligt följande: Föreläsning Deltagare Kvinnor Män Barns villkor, myndigheters ansvar 93 5 Barn mitt i våldet 69 5 Ett liv fritt från våld och förtryck 92 6 Män maskulinitet och våld 96 12 3.2.2. Enheten för kommunikation och externa kontakter Enheten för kommunikation och externa kontakter svarar för samordning, planering och uppföljning av landskapsregeringens kommunikation och agerar aktivt stödjande till hela förvaltningen. Enheten har dessutom ett särskilt ansvar för att samordna förvaltningens externa kontakter, i synnerhet i förhållande till Helsingfors och Stockholm. Målet är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för Åland samt få till stånd ett smidigt samarbete med externa kontakter. Under det gångna året har ett stort antal kontakter initierats på olika nivåer för att antingen etablera kontakt för framtiden eller för att nå resultat i konkreta och aktuella sakfrågor. Ålandsrelaterad information ges regelbundet till myndigheter, företag, media, organisationer och privatpersoner. Som ett led i enhetens stödjande arbete till förvaltningen har förvaltningens personal under året fått utbildning och rådgivning i syfte att förbättra servicen och kommunikationen till media och allmänheten. 31

Enheten har under året deltagit i den arbetsgrupp som arbetat fram ett förslag för nytt mediepolitiskt program, arbetat med att utveckla personaltidningen Intranytt, arbetat med att förnya landskapsregeringens kommunikationsplattform på internet i syfte att införa e-förvaltning, och arbetat med att utveckla samordningen av den interna och externa informationen inom landskapsregeringen. Bland de särskilda insatser som under året rönt mycket uppmärksamhet hör det strategiska och praktiska kommunikationsarbetet kring de fynd av champagne och öl som fortsättningsvis resulterat i ett mycket stort massmedialt genomslag för Åland. Under året genomfördes en utvärdering av enheten, som resulterade i framtagande av en handlingsplan i syfte att kunna möta framtida behov och utmaningar inom enhetens verksamhetsområde. 3.2.2.1. Ålandskontoret i Helsingfors Under året har särskilda informationsinsatser riktats till medlemmarna i den nyvalda riksdagen och regeringen. Utöver detta har kommunikation genomförts och kontakter tagits till myndigheter, massmedia, skolor, näringslivsaktörer och enskilda i Helsingfors och riket i övrigt. Därtill har arrangerats möten och besök samt uppföljning av Ålandsinformation i finskspråkiga media. Informationssekreteraren har under året representerat landskapsregeringen i styrelsen för Ni-fin, i Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och Ålands landskapsregering, i Delegationen för båtlivsärenden vid kommunikationsministeriet samt i Svenska temagruppen för landsbygdsutveckling. Informationssekreteraren har även fungerat som Ålands riksdagsledamots sekreterare. Kontoret används för möten och sammankomster av olika slag och även som arbetsutrymme för tjänstemän i samband med uppdrag i Helsingfors. Justitieministeriet hyr för Ålandsdelegationens räkning sammanträdesutrymmen på kontoret, outnyttjade kontorsutrymmen hyrs sedan 1.9.2008 av ÅAB. 3.2.2.2. Ålandskontoret i Stockholm Till verksamheten hör att sprida Ålandsrelaterad information till myndigheter, företag, media, organisationer och privatpersoner. Kontinuerlig uppdatering och distribution av information om Åland har förmedlats till skolor, studiecirklar och andra intressegrupper. Ålandskontoret har verkat för att upprätthålla och utöka kontakter till nätverk och personer i Sverige som är viktiga för Åland. I oktober bytte Ålandskontoret lokal i Stockholm och verkar numera från Hantverkargatan 29. Flytten har inneburit ett närmare och effektivare samarbete med de nordiska organisationerna i Sverige som verkar i angränsande lokaler. Samarbetet med de finska aktörerna i Sverige har fortsatt inom ramen för den så kallade Finlandsgruppen. 32