Rapport 2013:56 Arkeologisk utredning etapp 2 Potatislager vid Kungsbro ÖM 1 Intill RAÄ 197 Kungsbro 1:759 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD
Potatislager vid Kungsbro Innehåll Sammanfattning.................................................. 2 Inledning........................................................ 4 Områdesbeskrivning............................................... 4 Syfte och frågeställningar........................................... 6 Metod och dokumentation.......................................... 6 Resultat och tolkning............................................... 8 Referenser....................................................... 9 Tekniska uppgifter................................................ 10 Bilaga 1. Fyndlista............................................... 11 Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar.................................. 12 Omslagsbild: Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Sammanfattning I maj 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk utredning etapp 2 inför uppförandet av ett potatislager på fastigheten Kungsbro 1:759, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun. Det aktuella utredningsområdet var 1200 m 2 stort och beläget intill RAÄ 197. Arbetet utfördes på uppdrag av Bossgård Potatis AB. Vid utredningen påträffades en mindre yta med förhistoriska boplatslämningar i form av gropar och stolphål (ÖM 1). En av groparna har 14 C-daterats till folkvandringstid (420-580 e Kr, 2 sigma). Eftersom boplatslämningarna var få och avgränsade inom utredningsytan beslöts, efter kontakt med Länsstyrelsen Östergötland och uppdragsgivaren, att undersöka lämningarna redan under utredningsstadiet. Fredrik Samuelsson antikvarie 2
531000 Vreta kloster 213:1 Stjärnorp 119:1 Stjärnorp 101:1 Vreta kloster 49:1 Vreta 90:4 kloster 90:2 90:3 Vreta kloster 90:1 Vreta kloster 164:1 6485000 6485000 Vreta kloster 198:2 Vreta kloster 198:1 Vreta kloster 214:1 Vreta kloster 122:1 Vreta kloster 46:1 reta kloster 200:1 Vreta kloster 199:1 Vreta kloster 117:1 Vreta Vreta kloster kloster 117:1 161:1 Vreta kloster 197:1 Vreta kloster 118:1 Vreta kloster 194:1 Vreta kloster 160:1 Vreta kloster 195:1 Vreta Vreta kloster kloster 193:1192:1 Vreta kloster 193:2 Vreta kloster 259 Vreta kloster 63:1 6484000 Vreta kloster 55:1 Vreta kloster 169:1 Vreta kloster 206:1 Vreta kloster 123:1 Vreta kloster 257Vreta kloster 258 6484000 Vreta kloster 47:1 loster 168:2 Vreta kloster 256 Vreta kloster 104:1 Vreta kloster 45:1 Vreta kloster 255 Vreta kloster 254 Vreta kloster 45:2 Vreta kloster 45:3 Vreta kloster 219:1 Vreta kloster 220:1 Vreta kloster 222 Vreta kloster 75:1 Vreta kloster 116:1 Teckenförklaring FMIS område FMIS linje FMIS punkt Lantmäteriverket MS2008/06551 Vreta kloster 44:1 Vreta kloster 77:2 77:3 77:4 Vreta kloster 43:2 Vreta kloster 43:1 531000 Utredningsområde Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000. 3
Inledning Östergötlands museum utförde i maj 2013 en arkeologisk utredning etapp 2 inför uppförandet av ett potatislager på fastigheten Kungsbro 1:759, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun. Det aktuella utredningsområdet var 1200 m 2 stort och beläget intill RAÄ 197. Utredningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Bossgård Potatis AB vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för fältarbetet samt för skrivandet av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Fornlämningsmiljö Vreta kloster socken ligger mitt i Östergötland, väster om sjön Roxen och en mil norr om Linköping. Det centrala slättbygdsområdet avgränsas av en markant förkastningslinje ungefär där Motala ström rinner mellan Vättern och Roxen. Norr om denna linje finns mycket få fornlämningar från förhistorisk tid och detta skogsområde ses som ett i huvudsak medeltida kolonisationsområde (Tagesson 2004). Området väster om Roxen utgör ett av de centralområden i Östergötland som är möjliga att urskilja redan under bronsåldern (Kaliff 1999 med anf litt). Trakten kring Vreta Kloster var under järnålder och medeltid ett mycket centralt och strategiskt viktigt område i Östergötland. Under medeltiden utvecklades Vreta kloster med omgivningar till ett maktcentrum med klosterbyggnader, klosterkyrka och sockencentrum. I ett område kring kyrkan kan man se avtryck av ideologiskt och ekonomiskt betydelsefulla företeelser som kan knytas till den medeltida Stenkilska ätten, som genom avsevärda jordegendomar dominerade socknen. Den nordligast liggande fastigheten i detta tidigmedeltida godskomplex var Bro, eller Kungsbro. Namnet Bro i kombination med läget talar för att platsen utgjort en viktig punkt mellan bro - hamn - vattenled och landsväg. Från ca 1270 och framåt kom Bro att bli en av Linköpingsbiskopens viktigaste residens (Tagesson 2004). Vreta klosters socken är ett av Östergötlands fornlämningstätaste områden. Ett stråk någon kilometer söder om det nu aktuella området, från Roxen i öster till ungefär fem kilometer söder om det aktuella området är mycket rikt på fornlämningar. De flesta av fornlämningarna ligger på höjdryggar och impediment i ett böljande odlingslandskap och utgörs främst av gravar, gravfält, stensträngar, hålvägar, skärvstenshögar och skålgropsförekomster. Fornlämningarna, som kan dateras från bronsålder till yngre järnålder, ingår till stor del i riksintresseområdet för kulturmiljövården Vreta kloster - Knivinge (KE 36-37) där även klostermiljön med kyrka och sockencentrum ingår. Den täta fornlämningsmiljön har medfört att ett flertal arkeologiska undersökningar och utredningar har utförts i trakten. Ungefär 600 m väster om det nu aktuella området ligger det stora fornlämningsområdet RAÄ 214 som innehåller en stor mängd lämningar av boplatskaraktär, daterade till mesolitikum, äldre och yngre järnålder samt medeltid (Nyberg 2008a, 2008b). I direkt anslutning till utredningsytan är grav- och boplatsområdet RAÄ 197 beläget. Denna fornlämning påträffades vid de arkeologiska undersökningar som utfördes i samarbete mellan Östergötlands museum och den arkeologiska amatörföreningen Grävlingen under 1990-talet och början av 2000-talet. År 1996 påträffades 828 anläggningar på ett 700 m 2 stort område. Anläggningarna bestod av boplatslämningar, odlingslämningar, gravar samt en ugn och dess dateringar ligger inom ett stort tidsintervall; senneolitikum - medeltid. Gravarna utgjordes både av brandgravar och skelettgravar, bl a en vapengrav daterad till tiden kring Kristi födelse (Hörfors 2001, 2007). Strax intill RAÄ 197 utförde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll. I samband med denna framkom dock inga fornlämningar (Ohlsén 2003). På andra sidan Stjärnorpsvägen finns ytterligare en mängd registrerade lämningar daterade till medeltid (RAÄ 160, 194, 195). Den nämnda arkeologiska amatörföreningen har även utfört undersökningar av Kungsbro medeltida gård (RAÄ 194) under sent 1980-tal och under delar av 1990-talet (Tagesson 1991, 1992a, 1992b, 1994, 2001). Sammanfattningsvis visar resultaten från de utförda undersökningarna i området kring Vreta kloster, Berg och Ljungsbro att området varit fördelaktigt för bosättningar under i stort sett hela den förhistoriska tidsperioden med fortsättning under medeltid och historisk tid. Utredningsområdet Det aktuella utredningsområdet var 1200 m 2 stort och beläget strax väster om en redan befintlig potatislagerbyggnad som uppfördes i början av 2000-talet. I dag utgörs stora delar av ytan av en gräsbevuxen gårdsplan tillhörandes sistnämnda byggnad. I väster 4
531160 531180 Vreta kloster 197:1 6484560 6484560 6484580 6484580 6484600 6484600 6484620 6484620 Teckenförklaring Utredningsområde Schakt Boplats Dike Vägdike Väg Lantmäteriverket MS2008/06551 Nerschaktad yta Dumphög 531160 531180 Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:300. 5
består dock ytan även av åkermark. Okulärt verkade den östra delen av området, närmast den befintliga lagerbyggnaden, sedan tidigare vara nerschaktad. I södra delen av området fanns även en stor dumphög bestående av jordmassor, möjligtvis rester efter en eventuell schaktning. På den häradsekonomiska kartan från 1870-talet och på ekonomiska kartan från 1948 består utredningsområdet av åkermark. På häradsekonomiska kartan syns också en äldre vägsträckning som löper rakt genom området (J112-55-23 och J133-8f7g50). Delar av ytan på vilken den redan befintliga potatislagerbyggnaden står undersöktes arkeologiskt i samband med de undersökningar som utfördes i samarbete mellan Östergötlands museum och den arkeologiska amatörföreningen Grävlingen under 1990-talet och början av 2000-talet. Tyvärr är resultat från undersökningen av just denna yta ej rapporterad men enligt muntlig uppgift från fältarbetsledare Olle Hörfors ska anläggningstätheten ha varit låg. Syfte och frågeställningar Syftet med den arkeologiska utredningen etapp 2 var att fastställa om fornlämning skulle beröras av den aktuella exploateringen samt om så var fallet beskriva denna. Resultatet ska kunna ligga till grund för dels Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen och kommande beslut, dels sökandens vidare planering. Metod och dokumentation Den arkeologiska utredningen utfördes i form av en sökschaktsgrävning med grävmaskin. Anläggningar som påträffades dokumenterades genom inmätning med RTK-GPS, ritning, beskrivning och fotografering. Eftersom anläggningarna var få och avgränsade inom utredningsytan beslöts, efter kontakt med Länsstyrelsen Östergötland och uppdragsgivaren, att undersöka lämningarna redan under utredningsstadiet. Ett prov för 14 C-analys togs och har analyserats (Ua-46547). Figur 4. Utredningsområdet med den sedan tidigare nerschaktade ytan till höger, dumphögen i mitten och boplats ÖM 1 i schaktet till vänster. Mot nordöst. Foto Fredrik Samuelsson, ÖM. 6
531160 A224 6484600 A237 A255 6484600 A291 A267 A280 A306 Lantmäteriverket MS2008/06551 Teckenförklaring Utredningsområde Schakt Boplats Dike Vägdike Väg Stolphål Grop Nerschaktad yta Dumphög 531160 Figur 5. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:100. 7
Dokumentationsmaterialet i form av mätfiler, ritningar, beskrivningar och digitalfoton förvaras på Östergötlands museum. Tillvaratagna fynd har rengjorts och förvaras på museet i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Resultat och tolkning Fem sökschakt togs upp med grävmaskin och totalt undersöktes 185 m 2. Schaktdjupet var 0,2-0,6 m. Matjorden bestod av brun sand och undergrunden av gulbrun sand. De mindre schakten i öster bestod mestadels av lerig fyllnadsmassa och på ett djup av 0,6 m hade någon undergrund ej nåtts i de östliga delarna av schakten. Detta förstärkte det okulära intrycket av att ytan närmast det befintliga potatislagret sedan tidigare är djupt nerschaktad. På grund av detta bedömde undertecknad att det inte var motiverat att undersöka nämnda yta vidare. I det nordligaste schaktet påträffades rester efter den gamla vägsträckningen i form av ett 0,3-0,4 m tjockt bärlager bestående av brun grusig sand samt ett vägdike. Vägen verkar inte ha varit nergrävd. Bärlagret schaktades bort men inga daterande fynd eller anläggningar påträffades. I det större västliga schaktet utmed åkerkanten påträffades en klunga med boplatsanläggningar i form av 1 stolphål och 5 gropar, i fält benämnt boplats ÖM 1. Eftersom boplatslämningarna var få och avgränsade inom utredningsytan beslöts, efter kontakt med Länsstyrelsen Östergötland och uppdragsgivaren, att undersöka lämningarna redan under utredningsstadiet. En av groparna (A224) var fodrad med lera i botten och innehöll rikligt med kol och sot. I nämnda grop påträffades även fynd i form av två mindre fragment brända ben samt ett obränt ben. Samtliga av boplatslämningarna var av förhistorisk karaktär och den sistnämnda gropen (A224) har 14 C-daterats till folkvandringstid (420-580 e Kr, 2 sigma, Ua-46547). Boplatsen är ej avgränsad åt väster. I övriga väderstreck är den avgränsad med hjälp av sökschakt samt av den sedan tidigare nerschaktade ytan i östra delen av utredningsområdet. Det är dock oklart om den sistnämnda ytan innehöll fornlämningar. Om så vore fallet skulle ÖM 1 kunna hänga samman med RAÄ 197. Cirka åtta meter söder om ÖM 1 påträffades även ett solitärt mindre stolphål (A306). Efter avslutad utredning ansåg Östergötlands museum att det inte var befogat med ytterligare arkeologiska åtgärder i ärendet. Radiocarbon determination 1800BP 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP 1300BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-46547 : 1553±30BP 68.2% probability 430AD (68.2%) 550AD 95.4% probability 420AD (95.4%) 580AD 200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalAD Calibrated date Figur 6. 14 C-datering av grop A224. 8
Referenser Tryckta källor Hörfors O. 2001. Tåby och Kungsbro. I: Hemmet - Trakten - Världen. Arkeologi i Östergötland. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2001. Hörfors O. 2007. Kungsbro Motor. Vapengrav i tre nivåer. RAÄ 197, Vreta klosters socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk undersökning. Rapport 2007:6. Östergötlands länsmuseum. Hörfors O. 2010. Inför planerad nybebyggelse i Gråtedalen. RAÄ 206, Kungsbro 1:759, Vreta klosters socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk utredning, etapp 2. Rapport 2010:94. Östergötlands länsmuseum. Kaliff A.1999. Arkeologi i Östergötland. Scener ur ett landskaps förhistoria. OPIA 20. Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Uppsala. Nyberg P. 2008a. Källhemsområdet. RAÄ 46, 122, 214, 231, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2. Rapport 2008:6. Östergötlands länsmuseum. Nyberg P. 2008b. Förundersökning i Källhemsområdet. RAÄ 214, Kungsbro 1:49, 1:449 och 1:759, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2008:115. Östergötlands länsmuseum. Ohlsén M. 2003. Kungsbro - Stjärntorpsvägen. Vreta Klosters socken, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2003:9. Östergötlands länsmuseum. Tagesson G. 1991. Rapport. Arkeologisk undersökning, Kungsbro, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland 1990. Dnr 401/89. Östergötlands länsmuseum. Tagesson G. 1992a. Rapport. Arkeologisk undersökning, Kungsbro, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland 1991. Dnr 157/91. Östergötlands länsmuseum. Tagesson G. 1992b. Rapport. Kungsbro, Fornlämning nr 160, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk undersökning, Juni 1992. Dnr 265/92. Östergötlands länsmuseum. Tagesson G. 1994. Kungsbro. Vreta Kloster socken, Linköping kn, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Amatörarkeologiska föreningen Grävlingen. Undersökningar mellan åren 1993-1994. Rapport. Östergötlands länsmuseum. Tagesson G. 2001. Kungsbro. Vreta Kloster socken, Linköpings kommun., Östergötlands län. Arkeologisk undersökning. Rapport 20:2001. Östergötlands länsmuseum. Tagesson G. 2004. Vreta och Bro stormän och biskopar i en östgötabygd. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003. Otryckta källor Ekonomiska kartan. 1948. Rikets allmänna kartverks arkiv. Ljungsbro J133-8f7g50. Fornminnesregistret FMIS. www.fmis.raa.se Häradsekonomiska kartan. 1868-77. Rikets allmänna kartverks arkiv. Roxen J112-55-23. 9
Tekniska uppgifter Lokal Kungsbro 1:759 Socken Vreta Kloster Kommun Linköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer ÖM 1, intill RAÄ 197 Kartblad Koordinater Koordinatsystem 64F8d NV N6484597, E531164 (mittpunkt) SWEREF 99 TM Typ av undersökning Arkeologisk utredning etapp 2 Länsstyrelsens dnr 431-1785-13 Länsstyrelsens handläggare Magnus Djerfsten Länsstyrelsens beslut 2013-04-17 ÖM dnr 85/13 ÖM projektnr 531452 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Bossgård Potatis AB Bossgård Potatis AB Projektledare Fredrik Samuelsson Personal - Rapportarbete Fredrik Samuelsson Fältarbetstid 2013-05-28 Totalt undersöktes 185 m 2 Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form ÖLMC4645:1-2 Digitalt 14 C (Ua-46547) Fredrik Samuelsson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:56 Östergötlands museum 10
Bilaga 1. Fyndlista Fynd Anl Inv.nr Föremål Antal Längd Bredd Tjockl Vikt (g) Anmärkning F1 A224 C4645:1 Bränt ben 2 0,1 F2 A224 C4645:2 Obränt ben 1 1,7 Revben, troligtvis svin (Nyberg muntligen) 11
Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar Namn Typ Form i plan Längd Bredd Diam Form i sektion Djup Fyllning A224 Grop Oregelbunden 1,25 m 1,05 m Oregelbunden 0,17 m Svartbrun sand. Rikligt med kol och sot. Enstaka bränd lera. Fodrad med lera i botten. A237 Grop Rund 1,00 m Plan 0,13 m Flammig brun/gulbrun sand. Mindre homogen än A255. Inslag av enstaka 0,05 m stora skärvstenar A255 Grop Rund 0,50 m Skålformad 0,10 m Flammig brun/gulbrun sand. Mer homogen än A255. A267 Grop Rund 0,50 m Rundad 0,12 m Flammig brun/gulbrun sand. A280 Stolphål Rund 0,35 m Skålformad 0,14 m Flammig brun/gulbrun sand. A291 Grop Rund 1,00 m Plan 0,14 m Flammig brun/gulbrun sand. Inslag av enstaka 0,05 m stora skärvstenar. A306 Stolphål Rund 0,17 m U-form 0,16 m Flammig brun/gulbrun sand. A224 mot V 1 2 3 A280 mot N 1 2 1 Svartbrun sand. Rikligt med kol och sot, enstaka bränd lera 2 Lerfodring (ej värmepåverkad) 3 Gulvit sand 1 Flammig brun/gulbrun sand 2 Gulbrun sand A255 mot V A237 mot V A291 mot V 1 2 3 1 2 1 Flammig brun/gulbrun sand. Mer homogen än A237 2 Flammig brun/gulbrun sand. Enstaka skärvstenar. Mindre homogen än A255 3 Gulbrun sand 1 Flammig brun/gulbrun sand. Enstaka 0,05 m stora skärviga stenar 2 Gulbrun sand A267 mot V A306 mot N 1 2 1 2 1 Flammig brun/gulbrun sand. Enstaka 0,05 m stora skärviga stenar 2 Gulbrun sand Skala 1:20 1 Flammig brun/gulbrun sand 2 Gulbrun sand 12
Undersökt andel Undersökn. metod Fyndinsaml. metod Fynd Prov Övrigt 50% Skärslev Handplock F1 & F2 P1, 14 C (Ua-46547) 50% Skärslev Handplock Skärs av A255. Lerfodrad. Leran verkar dock inte värmepåverkad. Ingen sten i fyllningen. Ej härd. Kolet och sotet är troligtvis avfall. Störd av dike i öster. Ursprungligen troligtvis rund form. 50% Skärslev Handplock Skär A237. 50% Skärslev Handplock 50% Skärslev Handplock 50% Skärslev Handplock 50% Skärslev Handplock 13
14
Östergötlands museum utförde i maj 2013 en arkeologisk utredning etapp 2 inför uppförandet av ett potatislager på fastigheten Kungsbro 1:759, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun. Det aktuella utredningsområdet var 1200 m 2 stort och beläget intill RAÄ 197. Vid utredningen påträffades en mindre yta med förhistoriska boplatslämningar i form av gropar och stolphål (ÖM 1). En av groparna har 14 C-daterats till folkvandringstid. Eftersom boplatslämningarna var få och avgränsade inom utredningsytan beslöts, efter kontakt med Länsstyrelsen Östergötland och uppdragsgivaren, att undersöka lämningarna redan under utredningsstadiet. ISSN 1403-9273 Rapport 2013:56