LANDSKAPET FRAMKALLAR ARKITEKTUREN Under marken kring Stripa gruva i Bergslagen fanns järnmalmen, gömd i gigantiska malmlager. Det var detta järn som en gång födde Stripa och som på 1930-talet gav platsen sin unika, funktionalistiska arkitektur med bandtunnlar, krosshus, anrikningsverk och sovringsverk, alltihop arrangerat som ett järnmalmens tivoli. 1977 stängdes gruvan. Nu är platsens drivkraft hantverk och småskalighet. Verksamheter i liten och närproducerad skala har flyttat in i byggnader avsedda för maskiner och stenmassornas tyngd. Praliner, silversmide, kultur, ölbryggeri, barnaktiviteter, utsiktstorn, café, allt samverkar med Stripas industriromantik. Välkommen att ta del av ett stycke levande industri- och kulturarv.
STRIPA BYGGDE SVERIGE Gruvarbetare i Stripa på 1950-talet. De tryckluftsdrivna långhålsborrarna var för sin tid mycket effektiva. När Stripa gruva stängdes 1977 hade verksamheten under flera hundra år lämnat ett viktigt bidrag till uppbyggnaden av Sverige. Gruvan var en kugge i den för landets ekonomi så viktiga bergshanteringen. I gruvgångarna lastade man malmen på bårar och kärror som bars av arbetarna. Senare byggdes smalspåriga järnvägar. Redan på 1400-talet var Stripa i full gång i sina äldsta delar och försåg traktens hyttor med malm. På 1900-talet utvecklades processen och gruvan upplevde sina glansdagar. Stripa var platsen för flera tekniska innovationer som spreds vidare till andra gruvor. Sedan 2006 är Stripa gruva ett byggnadsminne och den nu enda bevarade kompletta järnmalmsgruvan i sitt slag. Gruvmiljön omfattar 70 hektar. Namnet Stripa knyter an till gruvans stripiga huvudmalm, den kvartsrandiga och rödaktiga blodstenen. Sovringen skedde till en början helt manuellt. Vid rullande plockband stod ett tjugotal kvinnor och män som för hand avskilde fyndigt material från ofyndigt.
FÖLJ KARTAN 5 OCH VANDRA LÄNGS VÅR KULTURSTIG SOM ÄR KANTAD AV LEVANDE INDUSTRIHISTORIA 6 1 BESÖKSCENTRUM. Information och café. Fast utställning om byggnadsminnet Stripa gruva. a 2 GRUVLAVEN (Byggår 1937 1938). Den 31 meter höga gruvlaven är placerad över gruvschaktet där brytningen av järnmalmen ägde rum på olika nivåer. Hit togs malmen upp och förvarades i stora malmbehållare i väntan på vidare bearbetning och transport till sovringsoch anrikningsverk. Gruvlaven rymmer också hissystemet. 7 1 wc 2 3 4 3 SOVRINGSVERKET (Byggdes 1938). Södra verket var första anhalten för järnmalmen när den transporterats upp från gruvan. Här c krossades och siktades malmen för att underlätta sorteringen av malmkvaliteter. Södra verket var även slutstation för den färdigbearbetade slutprodukten, styckemalmen. 4 ANRIKNINGSVERKET (Byggdes 1942). I anrikningsverket maldes järnmalmen ner till millimeterstora korn. Det gjorde det möjligt att separera den högkoncentrerade järnmalmen från gråberget på stora vibrerande skakbord. Principen är densamma som vid guld- vaskning men i större skala. 5 NORRA VERKET (Byggdes 1938). Norra verket var Stripas stora sorteringsverk/sovringsverk. Här separerades gråberg från järnmalm och magnetiskt järn från omagnetiskt. Malmen sorterades med hjälp av handplockning vid två plockband. Arbetet utfördes främst av kvinnor. En van sorterare lyfte sammanlagt flera ton sten per dag. 6 SPELHUSET (MASKINHUSET) (Byggdes 1907). I spelhuset finns a STRIPABRYGGERIET BESÖKSCENTRUM maskinrum och ställverk för två gruvhissar. Den ena för uppfordring av järnmalm, den andra för personal och material. I luftrummet mellan spelhuset och gruvlaven ses linorna som förbinder hissarna med gruvspelen. c FÖRENINGEN STRIPASMEDERNA KARLSSONS KULTURVERKSTAD PARKERING CAFÉ 7 SMEDJAN (Byggdes 1907). I smedjan bearbetades gruvarbetarnas borrar. Berget i Stripa är hårt och slitaget på borrstålet var stort. För att BERGSLAGSPRALINER wc TOALETT klara ett arbetspass behövde varje borrare en så kallad borrpost som START KULTURSTIGEN kunde uppgå till cirka 100 borrar.
KREATIVITETEN GLÖDER I GAMLA GRUVMILJÖN STRIPASMEDERNA Hos föreningen Stripasmederna hålls en gammal hantverkskunskap vid liv. I gruvsmedjan ljuder nu åter hammarslagen och vid ässjorna smids det så att glödskalen yr. Här hålls smideskurser och prova-på-kvällar under kunnig och entusiastisk ledning. STRIPABRYGGERIET I gamla verktygsförrådet skummar ölet i takt med musikuppträdanden, konstutställningar och en hel del andra arrangemang. I Stripabryggeriet bryggs inte bara Stripas eget öl Rirum Tilt på de bästa råvarorna och en stor dos passion, här ordnas också olika evenemang och medlemsaktiviteter. BERGSLAGSPRALINER Bara för att det är gott. Behövs det någon annan anledning att börja tillverka praliner? Den enkla programförklaringen kommer från Ywonne Lindberg och Gunilla Borensjö på Bergslagspraliner. I Stripas gamla matsal tillverkar och säljer Ywonne och Gunilla praliner, kakor och andra läckerheter som i möjligaste mån består av närproducerade råvaror. KARLSSONS KULTURVERKSTAD I gruvans gamla sjukvårdsrum sker ett spännande möte mellan den kulturhistoriska miljön och modern bärbar konst eller vardagsflärd. Här designar, tillverkar och säljer guldsmederna och kulturarbetarna Kajsa och Johnny Karlsson unika smycken och konsthantverk.
STRIPA I NYTT LJUS Stripa har en vilja av stål och gruvan har egentligen aldrig varit helt övergiven. I den gamla gruvmiljön flödar nu kreativiteten och framåtandan. Med den råa omgivningen som scenografi ger ett kluster av spännande aktiviteter och sevärdheter Stripa sitt nya liv, i sväng med industrihistorien. På platsen smids bland annat planer på utbyggda serveringar och utomhusbiograf. Ett nytt kapitel i Stripas historia har inletts. Arkitektskiss: Krook & Tjäder
KONTAKT. Besök Linde AB Telefon: 0581-811 61 E-post: info@stripa.se www.stripa.se Liljedal Communication AB, 2015. Foto: Lars Sjöqvist