Sidan 1 av 26 Miljörapportens textdel Innehåll 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 VERKSAMHETENS ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING... 2 VERKSAMHETSSYSTEM; KVALITETS-, MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖKONTROLL SAMT EGENKONTROLL... 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖN OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 5 2. TILLSTÅND... 7 3 OCH 4. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 9 5. TILLSYNSMYNDIGHET... 10 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 10 7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND... 13 8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 20 9. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR... 20 LAKVATTEN... 20 Deponi 1 (L1) och Deponi 2 (L2)... 20 Askstabilisatdeponin (L3)... 21 Tvätthallsslamanläggningen (L1a)... 21 Kompostplattan (L8)... 21 Sorteringsytor (L9)... 22 YTVATTEN... 22 GRUNDVATTEN... 23 10. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 23 11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM... 24 12. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 24 13. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM... 24 14. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET.... 24 15. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 25 16. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 25 17. BILAGEFÖRTECKNING... 25
1. Verksamhetsbeskrivning Sidan 2 av 26 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning SRV återvinning AB (SRV) ägs av kommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. VD för SRV är Robert Falck. Affärsområdeschef för område Återvinning och ansvarig för verksamheten på Sofielunds återvinningsanläggning har under större delen av 2012 varit Peder Doverborg. Affärsområde Återvinning består av sektionerna - Miljö, Kvalitet och Utveckling med Anders Kronhamn som sektionschef - Produktion med Mikael Spring som sektionschef - Farligt Avfall med Christer Jonsson som sektionschef. Miljösortering på Södertörn AB bedrev sin verksamhet för finsortering av returmaterial på Sofielunds återvinningsanläggning fram till 5 februari 2012, då anläggningen brann. Miljösortering på Södertörn AB är fortfarande aktivt som bolag, men all hantering av material upphörde 5 februari 2012. Verksamhetssystem; kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökontroll samt egenkontroll SRV:s verksamhetssystem är miljöcertifierat enligt ISO 14001 sedan 2003 och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 sedan våren 2008. Rutiner för arbetsmiljö regleras via lagar och föreskrifter. Det innebär att arbetet sker strategiskt och systematiskt med ständiga förbättringar för att minska miljöpåverkan och för att effektivisera. I verksamhetssystemet finns rutiner och metoder för att fortlöpande följa upp verksamheten. Genom verksamhetssystemet och egenkontrollprogrammet säkerställs efterlevnad av kraven om miljörapport och egenkontroll enligt MB 26 kap 19, förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS:2006:9) om miljörapport. Beskrivning av verksamheten Sofielunds återvinningsanläggning ligger i Gladö industriområde i Huddinge kommun och ägs och drivs av SRV. Anläggningen är en processinriktad återvinningsindustri med en bredd av verksamheter innefattande bl.a. mottagning och kontroll av avfall, anläggningar för sortering, mellanlagring och behandling av hushållsavfall och industriellt avfall, anläggning för hantering av farligt avfall samt tre deponiområden (två avslutade samt en aktiv deponi). Sofielunds återvinningsanläggning består av följande delar: Mottagningsstationer Anläggningar för hantering av hushållsavfall och industriellt avfall Anläggning för hantering av farligt avfall Anläggning för hantering av förorenade massor Oljeåtervinning Behandlingsanläggning för tvätthallsslam Deponiområden
Sidan 3 av 26 System för omhändertagande av vatten, inklusive reningsverk som drivs av Stockholm Vatten Kompostering Rötningsanläggning Förbehandlingsanläggning för matavfall Anläggningen omfattar totalt ca 124 ha, varav ca 70 ha består av deponiområden. 2009-10-13 fick SRV, av miljödomstolen, nytt tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet har ersatt samtliga tidigare gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen och miljöbalken. Tillståndet togs i bruk den 20:e januari 2010. Miljödomstolen meddelade den 8 februari 2011 ändringar i det årliga utsläppet av metaller i den provisoriska föreskriften P1. Miljödomstolen meddelade den 1 april 2011 att prövotidsförfarandet i domen från 2009 avslutas och förpliktigar SRV att uppföra anläggning för behandling av vatten från verksamheten samt att uppföra särskild anläggning för rening av tvätthallsslam. Mottagning av avfall Allt avfall som kommer in till Sofielunds återvinningsanläggning passerar infartskontrollen där bland annat vikt, avfallsslag och avfallslämnare registreras. Avfall körs till sortering, biologisk behandling eller mellanlagring beroende på avfallsslag. På sorteringsplattan kontrolleras och sorteras avfall för vidare behandling och återvinning. Deponerbart avfall körs till deponi 3 Farligt avfall tas emot vid mottagningsstationen för farligt avfall i norra delen av Sofielunds återvinningsanläggning. Avfall som ska till anläggningen för oljeavskiljning respektive tvätthallsslam vägs, kontrolleras/analyseras på plats innan avlastning sker. Förorenade schaktmassor vägs och kontrolleras mot erhållen avfallsdeklaration med avseende på föroreningsgrad och behandlingsbarhet. Övrigt farligt avfall (t ex styckegods) tas emot och vägs i sorteringshallen. Behandling av avfall Inkommande träavfall, samt utsorterat bränsle, behandlas i huvudsak av krossar och siktar på de olika sorteringsplattorna innan det skickas till förbränning för energiutvinning. Mottagen förbränningsslagg från Högdalens fjärrvärmeverk sorteras och återvinns till största delen som konstruktionsmaterial på Sofielunds återvinningsanläggning. Kvarvarande metall i askan återvinns. Biologiskt lättnedbrytbart avfall, som källsorterat matavfall från hushåll, restauranger och storkök, samt bioavfall från butiker och tillverkningsindustri bearbetas i förbehandlingsanläggningen för biologiskt avfall. Anläggningen producerar en s.k. slurry som under 2012 har rötats i extern rötningsanläggning för produktion av fordonsgas och biogödsel. Förbehandlingsanläggningen för biologsikt avfall invigdes den 24 maj 2012 och har under 2012 varit i provdriftsläge. Rötningsanläggningen på Sofielund har inte varit i drift under hela 2012 på grund av ett haveri vid årsskiftet 2011/2012. Park- och trädgårdsavfall (och i början av året även källsorterat matavfall) komposteras i ett så kallat Ag-Bag-system.
Sidan 4 av 26 Förpackningsmaterial levererades fram till branden 5 februari till sorteringsanläggningen (Miljösortering på Södertörn AB) på återvinningsanläggningen. Förpackningar insamlade genom tilläggstjänsten Sorterahemma lämnas idag till Sitas sorteringsanläggning i Högdalen. Returpapper körs till Il Recycling i Älvsjö, kartong och plast till SITA i Högdalen och metall till STENA. Efter branden lagrades förpackningsmaterial i 14 dagar sedan kom transporten till olika entreprenörer igång. Deponi 1 inklusive mottagningsstationen för farligt avfall Verksamheten vid Deponi 1 startade 1939. Deponin är idag helt avslutad och deponin är täckt sedan 1977. Deponiområdet är återställt och återlämnat till markägaren, Huddinge kommun. I anslutning till deponi 1 finns även mottagningsstationen för farligt avfall, anläggningar för behandling av tvätthallsslam och oljeåtervinning samt förbehandling av oljeförorenade massor (som inte utgör farligt avfall). Dessutom finns ett utjämningsmagasin för lakvatten från den avslutade deponin. Behandlat vatten från tvätthallsslamanläggningen samt avrinningsytor inom området leds till utjämningsmagasinet. Vid mottagningsstationen för farligt avfall sker mottagning, sortering, om-emballering och mellanlagring av farligt avfall. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som är invallade och saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Vid anläggningen för behandling av tvätthallsslam mottas förutom detta slam även gatubrunnsslam och oljeförorenat vatten. I anläggningen sker avskiljning av läckolja samt grov- och mellansedimentering, rensavskiljning, finsedimentering, flockning, fällning och filtrering. Det behandlade vattnet provtas och avleds till utjämningsmagasinet inom området. I oljeåtervinningsanläggningen avvattnas olja som därefter skickas till energiutvinning genom förbränning. Vattnet leds till tvätthallsslamanläggningen för rening. Deponi 2 Deponering vid Deponi 2 startade 1978 och avslutades i slutet av 2006. Flygaskaska från avfallsförbränningen i Högdalens fjärrvärmeverk togs emot fram till januari 2007. Mottagen flygaska har stabiliserats och deponerats i särskilda askceller. Inom deponiområdet finns även särskilda områden för asbest. Gas utvinns ur deponin och används för fjärrvärmeproduktion. Under 2012 har sista sluttäckningsetappen som påbörjades 2011 färdigställds med skyddsskikt. Sluttäckningen av Deponi 2 är alltså klar. Området återlämnat till markägaren, Huddinge kommun. Deponi 3 Deponi 3 togs i bruk i december 2005 och är den aktiva deponin i verksamheten. Deponin ligger i anslutning till Swerocks bergtäkt i östra delen av verksamhetsområdet. Inom deponin finns ett område för deponering av asbest. Lokalt reningsverk I oktober 2011 stängdes SBR-anläggningen för ombyggnation av Stockholm Vatten. Sofielunds lakvattenreningsverk har genomgått en ombyggnation och drivs sedan augusti 2012 av Stockholm vatten på uppdrag av SRV. Reningsverket består av sex dammar för lagring av lak- och sorteringsvatten, en reningsanläggning samt fyra vassbäddar för kompostering och lagring av slam. Reningsanläggningen består av mekanisk rening med trumsilar, biologisk behandling med luftningsbassäng och sedimentation samt kemisk fällning och filtrering. Det renade vattnet går sedan vidare till Henriksdals reningsverk.
Sidan 5 av 26 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Påverkan sker genom utsläpp till luft och vatten, buller, samt genom energi- och elförbrukning. Utsläpp till luft Den del av verksamheten som främst ger upphov till lukt är mellanlagring och behandling av biologiskt lättnedbrytbart avfall (kompostering och rötning). Mellanlagring av obehandlat organiskt avfall kan medföra emissioner i form av olika gaser. Problemen minimeras genom begränsad lagringstid och lagring under tak. Under 2012 färdigställdes förbehandlingsanläggningen för biologiskt avfall, där man förbehandlar matavfall som blir till en slurry. Processen i förbehandlingsanläggningen sker slutet och luften renas med ozon samt kolfälla. Det medför att det biologiska avfallet orsakar minimalt utsläpp av lukt och emissioner. Komposteringen, som i huvudsak har övergått till att bli en grönkompost, är en sluten process som genererar mindre lukt än en öppen. Rötningsanläggningen utgör ett slutet system och är dessutom försedd med kompostfilter. Lukt kan även förekomma från lakvattendammarna men lindras genom luftning av vattnet och regelbunden utgrävning av sediment i dammarna. Hantering av förorenade massor innebär avgång av mindre mängder lättflyktiga ämnen. För att förhindra detta sker behandling av förorenade massor täckt. Inga luktklagomål har inkommit under 2012 från de närboende. Transporter till och från anläggningen samt arbetsmaskiner som används inom anläggningen ger upphov till emissioner av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid. SRV:s ambition är att i ökad utsträckning använda alternativa bränslen (t ex biodiesel eller biogas) för att minska emissionerna. SRV har ett mål i affärsplanen kopplat till förnyelsebart drivmedel för 2012. Målet lyder Andelen förnyelsebart drivmedel ska vara minst 46 % 2012. Idag används RME och biogas som är förnyelsebara drivmedel, i framtiden kan även andra alternativ bli aktuella. SRV nådde inte målet helt utan resultatet blev 36 %. Sortering och krossning av grov- och industriavfall samt transporter på grusvägar kan ge upphov till damm. Vid behov sker vattenbegjutning, sopning och saltning. Vid hantering av askor kan de också behöva vattenbegjutas. Dammning motverkas också i form av mellantäckning av deponin. Deponigas Deponier ger upphov till gasemissioner genom nedbrytning av organiskt material. Vid Deponi 1 och 2 sker uppsamling och utvinning av deponigas för fjärrvärmeproduktion. Uppsamling av gas sker genom gasbrunnar och ledningar utlagda i deponierna och leds via reglerbrunnar till en kompressorstation vid Hökärrsvägen. Till kompressorstationen leds också biogas från rötningsanläggningen för att höja metanhalten på utgående gas till fjärrvärme. Gasbildningen från deponi 1 och 2 kommer framöver att avta allteftersom nedbrytningen av organiskt material minskar. På deponi 3 borde gasbildningen bli mindre på grund av förbudet att deponera organiskt och brännbart avfall. Det har dock skett viss dispensdeponering av brännbart och fluff på deponin åren 2006-2010. Utsläpp till vatten Verksamheten ger upphov till olika typer av påverkat vatten; lakvatten, processvatten, dagvatten och sorteringsvatten. SRV vidtar olika åtgärder för att förhindra att förorenat vatten från verksamheten påverkar yt- och grundvatten i omgivningen. Sådana skyddsåtgärder omfattar bl a uppsamling av lak-, process- och sorteringsvatten, rening av vatten samt
Sidan 6 av 26 provtagning enligt kontrollprogram. Verksamheten vid Sofielunds återvinningsanläggning omfattas av ett kontrollprogram för lak-, yt- och grundvatten. Genom kontrollprogrammet kan miljöpåverkan från verksamheten på lak-, yt- och grundvatten utvärderas och kompletterande skyddsåtgärder föreslås. Buller Betydande buller kommer endast ifrån SRVs kross. SRV har färre maskiner idag på anläggningen som ger upphov till buller. Verksamheten har flyttat runt på området utifrån att deponering nu sker på Deponi 3. Utrustningen står nu så den ger upphov till mindre buller än tidigare. Inga bullerklagomål har inkommit under 2012 från de närboende. Energiförbrukning Energiförbrukning sker i form av användning av fordonsbränsle och elektrisk ström. På Sofielund finns sedan 2010 en cistern med RME, rapsmetylester, för tankning av lastbilar. SRV:s ambition är att öka användandet av t ex biodiesel och biogas för lastbilarna som ett steg i ledet att fasa ut fossila bränslen. Elförbrukningen inom Sofielunds återvinningsanläggning uppgick under 2012 till 3 642 982 kwh. År Elförbrukning (kwh) 2011 4 174 793 2010 4 006 503 2009 3 741 092 El används främst till uppvärmning, belysning, drift av anläggningar/processer samt olika typer av pumpar inom verksamheten. Systematiskt arbete för miljö, kvalitet och arbetsmiljö Inom ramen för Sofielunds egenkontroll undersöks och bedöms riskerna (tekniska, organisatoriska, administrativa etc.) med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt. Egenkontrollen är huvudsakligen byggd på aktiviteter, åtgärder och rutiner för att på ett enkelt sätt, kontinuerligt och systematiskt identifiera, minimera och aktivt följa upp de risker som finns inom verksamheten. Egenkontrollen ingår i SRV:s verksamhetssystem som sammanfattar miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Rutiner för drift och underhåll finns dokumenterade i verksamhetssystemet. För att enkelt kontrollera uppföljning av rutiner finns checklistor. I verksamhetssystemet finns det möjlighet att lämna in förslag och avvikelser gällande verksamheten. Alla på SRV ansvarar för att lämna in förslag och avvikelser och på det sättet ta sitt ansvar för det gemensamma arbetet med ständiga förbättringar.
Sidan 7 av 26 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet 2009-10-13 Miljödomstolen (Mål nr M 5717-07) Beslutet avser Miljödomstolen lämnar SRV återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utvidgad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet omfattar följande: Mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag: - 100 000 ton matavfall, park- och trädgårdsavfall, varav 50 000 ton genom rötning och 25 000 ton genom kompostering, - 300 000 ton grovavfall och industriavfall, - 50 000 ton förorenade massor (som ej utgör farligt avfall), - 70 000 ton bottenaska (slagg) och bioaskor, - 25 000 ton flytande avfall, Mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag: - 65 000 ton annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall, - 30 000 ton farligt avfall i styckegods, Mottagning och mellanlagring av högst 10 000 ton elavfall och vitvaror per år. Årlig deponering av högst 90 000 ton icke farligt avfall varav högst 20 000 ton brännbart avfall och högst 5 000 ton organiskt avfall. Tillståndet avser avfall med i domsbilaga 1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar på 99, vilka endast får deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande. Deponering av högst 30 000 ton farligt avfall per år. Endast de farliga avfallsslag som framgår av tabellen på sidan 66 får deponeras till dess annat har beslutats. Uppförande och drift av en anläggning för rötning av högst 50 000 ton biologiskt lättnedbrytbart avfall per år samt till de övriga åtgärder som krävs för den fortsatta och förändrade verksamheten.
Sidan 8 av 26 Datum Beslutsmyndighet 2011-02-08 Miljödomstolen (Mål nr M 5717-07) Miljödomstolen ändrar det årliga utsläppet av metaller i den provisoriska föreskriften P1 i deldomen den 13 oktober 2009 i mål 5717-07 till följande lydelse: Datum Beslutsmyndighet 2011-04-01 Miljödomstolen (Mål nr M 5717-07) Miljödomstolen utökar SRV återvinning AB:s (SRV) tidigare tillstånd till mellanlagring och behandling av förorenade massor så att det även omfattar mellanlagring och behandling av farligt avfall med följande EWC-koder: 17 05 03* Jord och sten som innehåller farliga ämnen 17 05 05* Muddermassor som innehåller farliga ämnen 17 05 07* Spårballast som innehåller farliga ämnen Sådana massor får tillföras till anläggningen först efter att bolaget installerat en ny reningsanläggning för tvätthallsslam. Miljödomstolen avslutar prövotidsförordnandet i deldomen den 13 oktober 2009 beträffande utredning av behandling av bland annat lakvatten från deponi 1, 2 och 3 (U1), upphäver delegationen beträffande reningsmetod och utsläppsvillkor för tvätthallsslam samt berättigar och förpliktigar bolaget att uppföra - dels den i ansökan föreslagna behandlingsanläggningen för biologisk rening och kemisk fällning av lakvatten från deponi 1, 2 och 3, avrinningsvatten och processvatten inklusive anläggningar för förbehandling och utjämning av flödet allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan - dels den i ansökan föreslagna anläggningen för rening av tvätthallsslam, processvatten från biosanplattan och avrinningsvatten genom kemisk fällning, adsorption och selektiva jonbytare inklusive utjämningsmagasin och förbehandlingsanläggning mm allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Uppskjutna frågor Miljödomstolen skjuter upp avgörandet av frågan om villkor för utsläpp till Stockholm Vattens ledningsnät - från den lokala reningsanläggningen för lakvatten mm - respektive från behandlingsanläggningen för tvätthallsslam mm U1. Miljödomstolen ålägger SRV att under en prövotid utvärdera resultatet från den lokala reningsanläggningen för lakvatten mm och till miljödomstolen redovisa denna utvärdering med förslag till slutliga villkor senast två år efter det att den planerade reningsanläggningen tagits i drift. U2. Miljödomstolen ålägger SRV att under en prövotid utvärdera resultatet från den lokala reningsanläggningen för tvätthallsslam mm och till miljödomstolen redovisa denna utvärdering med förslag till slutliga villkor senast två år efter det att den planerade reningsanläggningen tagits i drift.
Sidan 9 av 26 3 och 4. Anmälningsärenden beslutade under året och andra gällande beslut 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. 2012-01-20 Länsstyrelsen (555-7352-2012) Avser: Anmälan om mottagning av asfalt som visade sig vara FA Beslut: Länsstyrelsen har tagit del av avvikelserapportering som inkom till Länsstyrelsen 2012-03-01. Länsstyrelsen har inget att erinra då åtgärder är vidtagna enligt avvikelserapporten. 2012-02-05 Länsstyrelsen (har inte fått något diarienummer från Länsstyrelsen än) Avser: Anmälan om brand i SRVs kontor Beslut: Inget beslut taget ännu. 2012-03-20 Länsstyrelsen (har inte fått något diarienummer från Länsstyrelsen än) Avser: Anmälan läckande markförlagd vattenledning vid reningsverket Beslut: Inget beslut taget ännu. 2012-04-24 Länsstyrelsen (har inte fått något diarienummer från Länsstyrelsen än) Avser: Anmälan överskridanade oljeindex och zink i L1a i mars och april. Beslut: Inget beslut taget ännu. 2012-09-01 Länsstyrelsen (har inte fått något diarienummer från Länsstyrelsen än) Upplysning om att driften av Sofielunds återvinningsanläggnings reningsverk har övertagits av Stockholm Vatten AB, samt anmälan av prövotidens start. Beslut: Inget beslut taget ännu. 2012-11-12 Länsstyrelsen (har inte fått något diarienummer från Länsstyrelsen än) Avser: Anmälan brand i bränslelager 12 november 2012 Beslut: Inget beslut taget ännu. 2012-11-30 Länsstyrelsen (har inte fått något diarienummer från Länsstyrelsen än) Avser: Anmälan överskridande av vattenmängd till reningsverket. Beslut: Inget beslut taget ännu. 2012-12-04 Länsstyrelsen (har inte fått något diarienummer från Länsstyrelsen än) Avser: Brand i bränslelagret. Beslut: Inget beslut taget ännu.
2012-12-21 Länsstyrelsen (har inte fått något diarienummer från Länsstyrelsen än) Avser: Start av provdrift i förbehandlingsanläggningen för matavfall Beslut: Inget beslut taget ännu. Sidan 10 av 26 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Tillsynsmyndighet för verksamheten är Länsstyrelsen i Stockholms län. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tabellen gäller mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av följande årliga mängder av respektive avfallsslag. Avfallsslag Hanterad mängd under 2012 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) Matavfall, park- och trädgårdsavfall 17 382 ton totalt, varav 11 097 ton behandlades genom kompostering, samt 5 488 ton till förbehandlingsanläggningen som producerade en slurry som rötades på extern anläggning. Samt 797 ton som biologiskt behandlades på extern anläggning. 100 000 varav 25 000 ton genom kompostering och 50 000 ton genom rötning. Grovavfall och industriavfall 105 068 300 000 Förorenade massor (som ej utgör farligt avfall) 21 992 50 000 Bottenaska (slagg) och bioaskor 20 462 1 70 000 Flytande farligt avfall 11 883 25 000 Tabellen gäller mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av 1 Varav 17 710 ton slagg och 2 752 ton aska från biobränsleeldning.
respektive avfallsslag Avfallsslag Hanterad mängd under 2012 (ton) Sidan 11 av 26 Tillståndsgiven mängd (ton/år) Annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall 17 180 65 000 Totalt Farligt avfall i styckegods 1 139,9 (varav 829,4 ton till återvinning och 310,5 ton till bortskaffning) 30 000 Tabellen gäller mottagning och mellanlagring av högst 10 000 ton elavfall och vitvaror per år. Avfallsslag Hanterad mängd under 2012 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) Totalt elavfall och vitvaror 1 397,2 10 000 -Diverse elektronik 935 -Kylskåp och frysar 172,2 -Vitvaror 224,8 -Batterier 20,1 -Lysrör 34,2 -Ljuskällor 10,3 Tabellen gäller deponering av icke farligt avfall. Totalt Avfallsbenämning Deponering av icke farligt avfall Avfallskod (EWC) Hanterad mängd under 2012 (ton) 31 985 Mängd i tillstånd, per år (ton) 90 000 ton icke farligt avfall varav högst 20 000 ton brännbart avfall och högst 5 000 ton organiskt avfall 2, 3 -Deponirest från sortering till deponi internt 191212 5 513 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) - Deponirest från ÅVC 191212 1 176 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) -Deponirest, branschspecifik 191212 100 -Gjuterisand 48 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) Kod saknas, anmälan gjord 2013-03-11 till Länsstyrelsen 2 Tillståndet avser avfall med i domsbilaga 1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar på 99, vilka endast får deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande (mål nr M 5717-07). 3 Det har under året ej gjorts någon deponering av brännbart avfall eller organiskt avfall.
Deponering av icke farligt avfall Sidan 12 av 26 - Schakt- och rivning (föranmält) 170904 7,2 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) - Deponi, ej branschspecifik 191212 17 851 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) -Renade jordar 170504 7 288 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) Deponering av farligt avfall Avfallsbenämning Avfallskod (EWC) Hanterad mängd under 2012 (ton) Mängd i tillstånd, per år (ton) Totalt 2 012 30 000 4 - Material som innehåller asbest 170605* 2 012 Kod finns med i tabellen på sid 66 (tillhörande nr M 5717-07) 4 Endast de farliga avfallsslag som framgår av tabellen på sidan 66 (i miljödomstolens deldom, mål nr M 5717-07, 2009-10-13) får deponeras till dess annat har beslutats.
7. Gällande villkor i tillstånd Sidan 13 av 26 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter: P1 Sammanlagt högst 250 000 m 3 vatten får årligen avledas till Henriksdals reningsverk, under förutsättning att Stockholm Vatten anser det möjligt att ta emot och behandla det med avseende på nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet och toxicitet samt innehållet av tungmetaller och organiska parametrar, t ex PCB, PAH, AOX och ftalater. Avloppsvattnets ph ska som riktvärde 5 vara 6,5-11 och för utsläppet av följande ämnen till spillvattennätet gäller nedan angivna riktvärden*. Parameter Kg/år Arsenik 6 Kadmium 0,3 Krom 20 Koppar 20 Kvicksilver 0,1 Bly 10 Zink 400 Under 2012 har 286 955 m 3 vatten från Sofielunds återvinningsanläggning avletts till Henriksdals reningsverk. Analyser har utförts enligt kontrollprogram. Resonemang och diskussion kring analyserna finns i bilaga 1 - Kontroll av lak-, yt-, grund- och processvatten, årsrapport 2012. Provtagning och analyser är utförda av ackrediterat laboratorium. Utsläppsmängder för 2012 för gällande parametrar var följande: Parameter (kg/år) Arsenik 1,48 Kadmium 0,13 Krom 9,7 Koppar 10,4 Kvicksilver 0,0067 Bly 2,6 Zink 79,4 Medelvärden på ph under 2012 på utgående vatten från anläggningen: Lakvattendamm L1: ph= 7,9 Lakvattendamm L2: ph=7,8 L8 (utsläppspunkt från kompostplattan): ph=5,3 Vattnet från de tre ovan nämnda utsläppspunkterna blandas innan det når spillvattennätet. Av de 286 955 m 3 vatten som gått till spillvattennätet så kommer 14 106 m 3 vatten från L8. 5 Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.
Sidan 14 av 26 Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter: P2 För utsläpp av processvatten från tvätthallsslamsbehandlingen till kommunens spillvattennät gäller följande riktvärden*: Parameter Riktvärde (mg/l) Bly 0,05 Zink 0,5 Oljehalt (oljeindex) 20 Utgående avloppsvatten från anläggningen provtas enligt kontrollprogram (provpunkt L1a). De uppmätta värdena varierade under året i följande intervall (mg/l): Bly 0,002-0,037 Zink 0,120-0,380 samt 0,630 och 0,750 Oljehalt (oljeindex) 5,2-7,2 samt 36 De provisoriska riktvärdena för bly överskreds inte vid något provtagningstillfälle. De provisoriska riktvärdena för zink överskreds två gånger och för oljeindex överskreds det en gång, detta är anmält till Länsstyrelsen. Övriga analyser av zink och oljeindex underskred riktvärdet med god marginal. Allmänt: Villkor 1 Om ej annat framgår av denna dom skall verksamheten, inklusive åtgärder för att reducera vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet. SRV arbetar fortlöpande med att reducera vatten- och luftföroreningar. Allmänt: Villkor 2 Bolaget skall senast vid infartskontroll med stöd av handlingar såsom, analysprotokoll, klassningshandlingar eller karakteriseringshandlingar förvissa sig om att avfallet får tas emot på anläggningen. Inkommande avfall skall vägas. Infartskontroll görs. Avfall som deponeras genomgår en grundläggande karaktärisering. Uppgifterna dokumenteras skriftligt och sparas i 10 år. Inkommande avfall vägs. Allmänt: Villkor 3 Område där arbete pågår skall vara inhägnat och förses med varningsskyltar, utom i de delar av Deponi 2 och 3 där det finns naturliga barriärer som effektivt förhindrar fritt tillträde till området. Bolaget ska ha ett system för kontroll för att upptäcka och förhindra illegal dumpning inom anläggningen. Området är inhägnat där det inte finns naturliga barriärer. Varningsskyltar finns uppsatta. Allmänt: Villkor 4 Opåverkat grund- och ytvatten skall avledas så att det inte når behandlings- eller deponeringsområdena. Utloppsdiken skall fortlöpande underhållas. Opåverkat grund- och ytvatten från t ex sluttäckta deponeringsytor och parkeringsytor avleds. Förbättrande åtgärder och underhåll sker fortlöpande. Bl.a. så sker omgivningskontroll vid provtagning enligt rutiner i verksamhetssystemet. Allmänt: Villkor 5 Bräddning av lak- och processvatten, exklusive avledning till Henriksdals avloppsreningsverk, får inte ske.
Har ej skett under 2012. Sidan 15 av 26 Allmänt: Villkor 6 Dagvatten från ytor inom anläggningen, som konstaterats vara opåverkat av hanteringen av avfall vid anläggningen eller vara av en kvalitet motsvarande sådant opåverkat dagvatten, får avledas avskilt från annat vatten som ett kontrollerat utsläpp till recipienten. SRV påbörjade 2011 en ombyggnation av vattenhanteringssystemet för att bättre särskilja olika vattentyper. Numera delas vattnet upp i lakvatten från deponier respektive vatten från sorteringsytor innan det kommer till det lokala reningsverket. Opåverkat vatten från de större taken på mottagningsladan för matavfall samt förbehandlingsanläggningen leds idag till recipient. Arbetet med att leda av fler liknande vattenströmmar kommer att fortsätta. Allmänt: Villkor 7 Buller ifrån anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som begränsningsvärde utomhus vid närmaste bostäder än 50 db(a) dagtid kl. 07.00-18.00 45 db(a) kvällstid kl. 18.00 22.00 40 db(a) nattetid kl. 22.00 07.00 Om hörbara toner eller impulsartat ljud förekommer skall begränsningsvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 dba enheter. Bullermätningar skall genomföras minst vart tredje år samt efter sådana ändringar av verksamheten, som kan påverka bullernivån på ett väsentligt sätt. Det finns rutiner för bullermätningar i SRV:s verksamhetssystem för att följa villkoret i tillståndet. Den senaste bullerutredningen utfördes i slutet av 2012 och kommer att redovisas till Länsstyrelsen i början av 2013. Bullerutredningen visar att SRV klarar villkorade bullernivåer. Allmänt: Villkor 8 Verksamheten skall bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, damning, nedskräpning, vibrationer samt spridning via vind och vatten av avfall undviks. Om olägenheter ändå uppkommer skall bolaget vidta effektiva motåtgärder. I SRV:s verksamhetssystem finns rutiner för att minimera olägenheter från verksamheten. Bland annat sker städning av verksamhetsområdet återkommande och vid uppkomna behov. Allmänt: Villkor 9 Åtgärder skall vidtas mot större ansamlingar av fåglar vid anläggningen eller i närheten av denna samt för bekämpning av skadedjur. Skadedjursbekämpning sker i samarbete med Anticimex som kommer regelbundet för att åtgärda problem med skadedjur. Vid större ansamlingar av fåglar används en gasolkanon inom verksamhetsområdet. Driftpersonalen på Sofielund arbetar kontinuerligt med att minimera antalet skadedjur genom att utforma arbetsrutiner som tar hänsyn till skadedjursproblematiken. Allmänt: Villkor 10 En plan för åtgärder och beredskap mot brand skall upprättas i samråd med den lokala räddningstjänsten och finnas tillgänglig på anläggningen.
Sidan 16 av 26 Rutiner för skydd mot olyckor och brand finns i SRV:s verksamhetssystem. I beredskapsplanen finns också en brandskyddsorganisation med en brandskyddssamordnare som följer upp och kontrollerar arbetet. Ansvaret för skyddsronder, utrymningsövningar, riskbedömningar och utbildningsplaner ligger annars på respektive chef. Allmänt: Villkor 11 Senast 6 månader innan verksamheter avslutas skall en anmälan med förslag till åtgärder för återställning av platsen lämnas till tillsynsmyndigheten. Villkoret har inte varit aktuellt. Allmänt: Villkor 12 Sökanden skall till tillsynsmyndigheten inom 3 månader inge egenkontrollprogram för verksamheten. I kontrollprogrammet skall anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod för utsläpp till luft och vatten. SRV har under 2011 reviderat vattenkontrollprogram för verksamheten och skickade in det till Länsstyrelsen den 12 juli 2011. Tidigare kontrollprogram och redovisning av egenkontroll skickades in den 19 april 2010 till länsstyrelsen. Inget nytt under 2012. Behandling och lagring: Villkor 13 Kemikalier skall hanteras och förvaras så att spill eller läckage inte kan nå dag-, yt- eller grundvatten. I SRV:s verksamhetssystem finns rutiner för hantering av farligt avfall för att säkerställa att hantering sker enligt tillstånd och gällande lagstiftning. Hallen för mottagning och sortering är invallad, liksom de kamrar där mellanlagring av sorterat avfall (kemikalier) sker. I sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska kemikalier. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Oljor och drivmedel som används i den dagliga driften förvaras enligt gällande lagstiftning. Behandling och lagring: Villkor 14 Avskiljda sediment och olja från behandlingsanläggningar skall omhändertas vid godkänd behandlingsanläggning. Sediment från tvätthallsslamanläggningen blandas med flis. Delar av sedimentet siktas bort och flisdelen körs iväg till RGS 90:s anläggning i Norrköping. Övriga sedimentrester körs till deponi. Avskiljd olja från oljeavskiljningsanläggningen transporteras till Svensk Oljeåtervinning. Behandling och lagring: Villkor 15 Samtliga operativa cisterner skall ha fungerande larm- och nivåmätningssystem så att överspolning, läckage, haveri och dylikt förhindras. Rutiner för kontroll av cisterner finns i SRV:s verksamhetssystem. Kontroller journalförs. Besiktningar av ackrediterad besiktningsman arkiveras. Behandling och lagring: Villkor 16 Alla förorenade massor skall kontrolleras genom okulärbesiktning före och efter lossning vid anläggningen. De förorenade massorna skall vara analyserade före behandling. Analys av massorna skall ske efter behandling. Okulärbesiktning sker och analys av förorenade massor sker före och efter eventuell behandling.
Sidan 17 av 26 Behandling och lagring: Villkor 17 Vid behandling av förorenade massor skall behandling ske i sluten anläggning med rening av utgående luft. Utgående luft skall renas från luktstörande emissioner, brandfarliga och frätande gasformiga ämnen. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen får som begränsningsvärde uppgå till högst 0,9 ton VOC per år per 5 000 ton behandlade massor. 2012-11-22 har en behandlingslimpa av förorenad jord påbörjats. För mer information kring jordarna se Bilaga 2 Årssammanställning 2012 Biosanplattan Gladö Kvarn. Utsläppen av VOC är 20 kg på 1200 ton behandlade massor, dvs. under begränsningsvärdet se Bilaga 3 Sammanställning VOC vid behandling av förorenade massor SRV 2012. Behandling och lagring: Villkor 18 Innan någon av de nya behandlingsformerna påbörjas skall de anmälas till tillsynsmyndigheten. I anmälan skall bolaget beskriva försiktighetsmåtten för omgivningen. Ej aktuellt under 2012. Behandling och lagring: Villkor 19 Massor som även efter behandling klassas som farligt avfall får inte användas som sättningsutjämnande material, vallbyggnadsmaterial eller för mellan- och sluttäckning av deponin. På material som används i deponikonstruktioner ställs minst samma krav som på avfall som ska deponeras, de ska klara kraven för icke farligt avfall. Förorenade massor som klassas som farligt avfall behandlas inte på anläggningen. Behandling och lagring: Villkor 20 Sluttäckningsmassorna skall uppfylla Naturvårdsverkets krav för mindre känslig markanvändning. För massor som ska användas till sluttäckning ovan tätskikt begärs analyser in för att säkerställa att kraven för mindre känslig markanvändning (MKM) uppfylls. De massor som tagits in till skyddsskikt under 2012 klarar kraven för MKM. Under 2012 har 68 398 ton massor använts till sluttäckningen. Behandling och lagring: Villkor 21 Lagring och mellanlagring av farligt avfall skall ske nederbördsskyddat och ämnen som kan reagera med varandra skall hållas åtskilda. Flytande avfall skall lagras inom invallade ytor som är täta och beständiga mot det avfall som lagras eller lagras i transportgodkända emballage på tät yta. Lagring och mellanlagring sker nederbördsskyddat och sådana ämnen som kan reagera med varandra hålls åtskilda. I sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska kemikalier. De ytor där flytande avfall lagras är invallade samt täta och beständiga mot det avfall som lagras. Hallen för mottagning och sortering är invallad. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängningsbara dagvattenavlopp. Väderskyddet för vitvaror gick sönder 29 december 2012 pga. snöfall och vind. Väderskyddet kan lagas först när snön har smält undan, det vill säga 2013.
Sidan 18 av 26 Behandling och lagring: Villkor 22 Rötning och kompostering av organiskt avfall, som inte innehåller park- och trädgårdsavfall, skall drivas, kontrolleras och dokumenteras så att avdödning av skadliga mikroorganismer säkerställs. Kompostering är en sluten process, som kontrolleras bl.a. genom att temperaturen mäts varje vecka och dokumenteras och följs upp, samt att råkomposten provtas enligt SPCR 152. Rötningsanläggningen har en hygienisering av allt substrat i en timme i 70 grader Celsius, dessutom utförs analyser enligt SPCR 120. Rötningsanläggningen har inte varit i drift under 2012. Förbehandlingsanläggningen för organiskt avfall har mottagningsfickor och processen med sönderdelning och mekanisk bearbetning är sluten, den färdiga slurryn förvaras i tankar. Slurryn hygieniseras, rötas och uppgraderas på extern anläggning. Slurryn analyseras efter samma kriterier som biogödseln, SPCR 120. Behandling och lagring: Villkor 23 Vid längre driftavbrott skall matavfall inte mellanlagras utan föras till alternativ behandling. Ej aktuellt under 2012. SRV återvinning samarbetar med andra avfallsbolag som kan ta emot matavfall vid eventuellt driftavbrott och behandla detta med godkänd biologisk behandling. Behandling och lagring: Villkor 24 Bolaget skall före utgången av oktober månad 2010 ha infört sluten kompostering. Sluten kompostering i form av Ag-Bag-system påbörjades i april 2010. Deponi: Villkor 25 Gas från deponier och reaktorer skall insamlas och avledas för behandling genom nyttjande alternativt förbränning. Effektiviteten av insamlingssystemet och hur mycket gas som behandlats skall årligen kommenteras i miljörapporten. Under 2012 uppgick den insamlade mängden gas från deponi 1 och 2 till 3,25 milj. Nm 3. Gasen har vid förbränning gett 8477 MWh. År Insamlad gas Nm 3 2010 2,7 2011 3,49 Under sommaren 2011 gjorde SRV provpumpningar på gas i deponi 3 som visade att det finns metan i högre halter. Ett problem med gasen från deponi 3 är de höga halterna svavelväte. I ett enstaka prov uppmättes en svavelvätehalt på 16 670 ppm. En utredning av gasproblematiken på deponi 3 påbörjades under 2012 och kommer att fortsätta under 2013. Deponi: Villkor 26 Deponerat avfall skall täckas på lämpligt sätt så att den öppna sårytan hålls så liten som möjligt. Ytan får inte vid något tillfälle överstiga 5 ha. Inmätningar görs årligen. Den totala ytan för pågående deponi på deponi 3 är 5 ha. Deponi: Villkor 27 Bolaget skall reservera en tillräckligt stor yta för framtida sidobarriär i grundvattnets strömningsriktning. Inom detta område får inte åtgärder vidtas som förhindrar möjligheterna att i framtiden anlägga en barriär inom området.
Sidan 19 av 26 Områdena för framtida sidobarriär finns avsatta i Huddinge kommuns pågående arbete med detaljplan. Deponi: Villkor 28 Deponering, inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om + 105 m.ö.h. Inmätningar görs årligen. Den högsta punkten är 91,4 m.ö.h. Deponi: Villkor 29 Senast sex månader innan respektive deletapp anläggs skall bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad beskrivning av bottenkonstruktionens utformning (geologisk barriär, bottentätning, dränering och lakvattenuppsamling), vattenavledande åtgärder samt en deponeringsplan. Bolaget skall innan respektive deletapp anläggs till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för kvalitetssäkring av bottenkonstruktionen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter om bottenkonstruktionens utformning, konstruktionsmaterial och utförande. Planen skall också innehålla uppgifter om när och hur de återkommande besiktningarna som skall genomföras under arbetets gång samt när slutbesiktningen avses ske. I planen skall anges den oberoende kontrollant som bolaget har utsett att genomföra besiktningarna. Kvalitets- och kontrollplan tas fram i samband med projektering. Ingen ny bottenkonstruktion har anlagts under 2012. Deponi: Villkor 30 Senast sex månader innan respektive deletapp avslutas skall bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa hur sluttäckningen kommer att genomföras. Redovisningen skall innehålla uppgifter om sluttäckningens utformning, konstruktionsmaterial samt en tidplan för arbetet. Bolaget skall, innan respektive deletapp sluttäcks, till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för kvalitetssäkring av sluttäckningen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter om sluttäckningens utformning, konstruktionsmaterial och utförande. Planen skall också innehålla uppgifter om när och hur de återkommande besiktningarna skall genomföras under arbetets gång samt när slutbesiktningen avses ske. I planen skall anges den oberoende kontrollant bolaget har utsett att genomföra besiktningarna. Under 2011 sluttäcktes den sista etappen, etapp 11, på deponi 2. Redovisning av utformning samt kvalitetssäkringsplan skickades till Länsstyrelsen den 13 december 2010. På grund av brist på lämpliga massor för skyddstäckning och ett försenat igångsättande så färdigställdes inte skyddsskiktet under 2011, vilket SRV underrättade Länsstyrelsen om den 28 december 2011. Sluttäckningen av deponi 2 färdigställdes under 2012. Dokumentation av sluttäckningen skickades till Länsstyrelsen 18 mars 2013. Reningsanläggning för tvätthallsslam: Villkor 31. De ovan lovgivna reningsanläggningarna ska uppföras i huvudsak enligt den tidplan som angivits i ansökan. I enlighet med mål M5717-07 deldom 2011-04-01 arbetar SRV med att uppföra en ny anläggning för rening av tvätthallsslam. En upphandling i form av en funktionsetreprenad publicerades 17 september 2012 med anbudstid till och med 8 oktober 2012. För att tillmötesgå önskemål från anbudsgivare förlängdes anbudstiden 2 ggr (31 oktober resp. 15 november). På grund av att det inte inkom lämpliga anbud (SRV diarie nr 2012/270) avbröts upphandling 2012-12-13. För att kunna genomföra uppförandet av en ny THS anläggning startades ett projekt (SRV projekt nr 849 THS anläggning). Projektet drivs av SRV och ska genomföras som utförandeentreprenader.
Sidan 20 av 26 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Ej aktuellt 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Provtagning och analyser under 2012 är utförda av ackrediterade ALcontrol Laboratories. Utbildad personal från SRV utför själv mätning av ph och konduktivitet för lak-, grund- och ytvattenprovtagningspunkter enligt gällande kontrollprogram för Sofielunds återvinningsanläggning. På uppdrag av SRV återvinning har ALcontrol sammanställt och utvärderat analysresultat från 2012 års provtagning av lakvatten, processvatten, ytvatten och grundvatten vid Sofielunds avfallsanläggning. Denna rapport omfattar utvärdering av resultat från 2012, samt jämförelser med resultat från åren 1996-2011. Nedan återges rapportens sammanfattning. Rapporten i sin helhet återfinns i Bilaga 1 - Kontroll av lak-, yt-, grund- och processvatten Årsrapport 2012. Lakvatten Deponi 1 (L1) och Deponi 2 (L2) I L1 och L2 var konduktiviteten år 2012 förhållandevis låg jämfört med tidigare resultat (åren 1996-2011) och som årsmedelvärden lägre än normalvärdet för svenska lakvatten (IVL 2000). Föroreningsgraden verkar generellt ha minskat i båda lakvattendammarna de senaste 10-15 åren. Anmärkningsvärt höga metallhalter, framför allt av antimon, kadmium, kobolt, nickel och zink i L1 samt av aluminium, antimon, barium, krom, nickel och koppar i L2, noterades vid årets undersökningar. Oljehalterna var liksom 2002-2011 låga i både L1 och L2. Analys av BTEX, PAH och PCB gav dock rapporterbara halter av bensen, toluen, xylener, acenaften, fenantren, fluoren, naftalen och pyren samt PCB-28 och PCB-52 i såväl L1 och L2 samt även flouranten i L2. Vissa dioxiner och/eller furaner analyserades till halter över rapporteringsgränsen för analysen vid både L1 och L2. Analysresultatet angivet som TEQ (TCDD-ekvivalenter) gav dock en halt under rapporteringsgränsen (<0,002 ng/l som lower bound) vid L1. Vid L2 var TEQ-värdet 0,002 ng/l. Vid båda lokalerna analyserades klorbensener, trihalometaner, klorerade lösningsmedel, klorfenoler, ftalater, bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel, klorparaffiner, nonyl-
Sidan 21 av 26 och oktylfenol, tennorganiska föreningar samt polyflourerade oktylsulfonater (PFOS) samt klorparaffiner vid L2 vid årets undersökningar. Vissa klorbensener, klorerade lösningsmedel, nonylfenol och bekämpningsmedel förekom i rapporterbara halter i såväl L1 som L2. Askstabilisatdeponin (L3) Konduktivitet samt halter av bl.a. klorid, natrium och kalium visade på en mycket hög salthalt år 2012, högre än i SRV:s övriga lakvatten, men betydligt lägre än vad som tidigare uppmätts i detta vatten. Kvävehalterna ökade signifikant under perioden 1996-2004, men därefter tenderade kvävehalterna att minska igen för att år 2012 vara betydligt lägre än normalt. Ammoniumkvävehalterna har signifikant minskat sedan toppnoteringen år 2004. Föroreningsgraden med avseende på organiskt material, fosfor och destillerbara fenoler bedömdes vara förhållandevis låg jämfört med SRV:s övriga lakvatten. Anmärkningsvärt höga metallhalter, framför allt barium och kadmium noterades vid årets undersökningar. Olja förekom i låga halter. Analys av destillerbara fenoler, BTEX, PAH, PCB, klorbensener, trihalometaner, klorerade lösningsmedel, dioxiner och furaner, klorfenoler, ftalater och nonylfenol gav inga resultat över rapporteringsgränserna för respektive analys. Tvätthallsslamanläggningen (L1a) Konduktiviteten i L1a år 2012 var i nivå med år 2011 och högre än långtidsmedelvärdet för perioden 1996-2012, men överlag lägre än normalvärdet för lakvatten (IVL 2000). En signifikant ökande trend finns för konduktivitet under perioden 1996-2012. Föroreningsgraden med avseende på organiskt material, fosfor och destillerbara fenoler bedömdes vara förhållandevis hög. Kvävehalterna ökade fram till år 2007, minskade därefter några år för att de senaste åren åter öka. Även ammoniumkväve har visat motsvarande ökning som totalkväve de senaste åren. Anmärkningsvärt höga metallhalter, framför allt aluminium, antimon, barium, bly, kobolt, koppar, nickel och zink noterades vid årets undersökningar. Det provisoriska riktvärdet för bly överskreds inte vid något provtagningstillfälle. Riktvärdena för zink och oljeindex överskreds dock tidvis under året. Halterna av BTEX var högre än rapporteringsgränsen för respektive analys och högre än vid övriga lokaler i denna undersökning. Av PAH:erna förekom benso(a)antracen, chrysen/trifenylen, acenaften, acenaftylen, antracen, fenantren, fluoranten, fluoren, naftalen och pyren i rapporterbara halter. Av de analyserade kongenerna av PCB förekom PCB-28, PCB-52, PCB-101, PCB-153 i rapporterbara halter. Vissa dioxiner och/eller furaner analyserades till halter över rapporteringsgränsen för analysen. Analysresultatet angivet som TEQ (TCDD-ekvivalenter) gav dock en halt under rapporteringsgränsen (<0,002 ng/l som lower bound). I L1a analyserades även nonylfenol, klorbensener, trihalometaner, klorerade lösningsmedel, klorfenoler och ftalater analyserades vid årets undersökningar. Nonylfenol samt vissa klorbensener, klorerade lösningsmedel och ftalater förekom i mätbara halter. Kompostplattan (L8) Konduktivitet samt övriga saltparametrar visade på en betydligt lägre salthalt år 2012 (särskilt fjärde kvartalet) jämfört med de senaste fem årens resultat. Årsmedelvärdet för konduktivitet blev något högre än i L1, men lägre än i L1a, L2 och L3. Halterna av bl.a. fosfor, kväve, organiskt material och suspenderad substans var högre vid L8 än vid SRV:s övriga lakvattenpunkter i denna undersökning. Vattnet var också mycket surt, vilket skiljer sig från SRV:s övriga lakvatten. Även för dessa parametrar skiljde sig fjärde kvartalet genom högre ph-värden, högre alkalinitet samt lägre halter av bl.a. fosfor, kväve och organiskt material. Anmärkningsvärt höga metallhalter, framför allt aluminium, antimon, arsenik, bly, järn, kadmium, kobolt, koppar och zink noterades vid årets undersökningar.