2000 ISBN 951-8946-68-x 2000

ISBN 951-8946-68-x 2000 2000

1 LXXVI LANDSKAPSSTYRELSENS BERÄTTELSE TILL ÅLANDS LAGTING ÖVER LANDSKAPET ÅLANDS FÖRVALTNING OCH EKONOMISKA TILLSTÅND UNDER ÅR 2000

2 ISBN 951-8946-68-X Mariehamn 2001 Ålandstryckeriet

3 Till Ålands lagting Landskapsstyrelsen har härmed äran att till lagtinget överlämna den i 25 landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse förutsatta berättelsen över landskapets förvaltning och ekonomiska tillstånd år 2000 samt över verkställigheten av lagtingets beslut. Mariehamn, augusti 2001. Lantråd Vicelantråd Roger Nordlund Olof Erland

4

5 INNEHÅLL: Sid. 1. SJÄLVSTYRELSEMYNDIGHETERNA... 11 1.1. Ålands lagting... 11 1.1.1. Sammansättning... 11 1.1.2. Lagtingsarbetet... 12 1.1.3. Landskapsrevisorer... 13 1.1.4. Ålands delegation i Nordiska rådet... 14 1.1.5. Lagtingets utgifter och inkomster... 14 1.2. Ålands landskapsstyrelse... 14 1.2.1. Sammansättning... 14 1.3. Republikens President... 15 1.4. Landshövdingen i landskapet Åland... 15 1.5. Ålandsdelegationen... 15 2. FÖRVALTNINGEN... 16 2.1. Ärendenas behandling i landskapsstyrelsen... 16 2.2. Lagstiftnings- och budgetarbetet samt övriga åtgärder som tillhör lagtingsarbetet... 17 2.3. Föredragning av ärendena i landskapsstyrelsen... 17 2.4. Externa kontakter... 17 3. KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 18 3.1. Allmän förvaltning... 18 3.1.1. Uppföljning av målsättningar... 18 3.1.2. Avdelningens utgifter och inkomster... 19 3.2. Allmänna byrån... 19 3.2.1. Jämställdhetsfrågor... 19 3.2.2. Ålandskontoret... 19 3.2.3. Enheten för europarätt och externa frågor... 20 3.2.4. Administrativa enheten... 21 3.2.5. Personalenheten... 21 3.2.6. Ålands polismyndighet... 21 3.2.7. Motorfordonsbyrån... 22 3.3. Byggnadsbyrån... 24 3.3.1. Uppföljning av målsättningar... 24 3.3.2. Utveckling av mätetal... 26 3.3.3. Planläggnings- och byggnadsväsendet... 27 3.3.4. Bostadsenheten... 27 3.3.5. El- och energienheten... 28 3.3.6. Brand- och räddningsväsendet... 29 3.3.7. Fastighetsförvaltning... 29 4. FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 39 4.1. Allmän förvaltning... 39 4.1.1. Uppföljning av målsättningar... 31 4.1.2. Utveckling av mätetal... 33 4.1.3. Avdelningens utgifter och inkomster... 33

6 Sid. 4.2. Allmänna byrån... 34 4.2.1. Landskapets budget... 34 4.2.2. Avräkningen... 34 4.2.3. Allmänna understöd till kommunerna... 34 4.2.4. Särskilda understöd, lån och investeringar... 35 4.2.5. Penningautomatmedel... 35 4.3. Redovisningsbyrån... 35 4.3.1. Landskapets bokföring och bokslut... 36 4.4. Avtals- och pensionsbyrån... 36 5. SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 37 5.1. Allmän förvaltning... 37 5.1.1. Uppföljning av målsättningar... 37 5.1.2. Mätetal... 39 5.1.3. Avdelningens utgifter och inkomster... 39 5.2. Socialvårdsbyrån... 39 5.2.1. Ordnandet av socialvården i landskapet... 39 5.2.2. Alkohol- och narkotikapolitik... 40 5.2.3. Mottagandet av flyktingar... 40 5.2.4. Barnomsorg... 41 5.2.5. Stöd... 41 5.2.6. Handikapprådet... 41 5.3. Hälso- och sjukvårdsbyrån... 41 5.3.1. Hälsopolitik... 41 5.3.2. Utbildning och information... 42 5.3.3. Patientombudsmannens verksamhet... 42 5.3.4. Rehabiliteringssamarbetskommissionen... 42 5.3.5. Förtroenderådet... 42 5.4. Miljömedicinska byrån... 43 5.4.1. Allmänt... 43 5.4.2. Djurskydd... 43 5.4.3. EU-ärenden... 43 5.5. Miljöbyrån... 43 5.5.1. Allmän miljövård... 43 5.5.2. Naturvården... 43 5.5.3. Vattenvård... 44 5.5.4. Avfallshantering... 45 5.6. Ålands miljöprövningsnämnd... 46 6. UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 47 6.1. Allmän förvaltning... 47 6.1.1. Uppföljning av målsättningar... 47 6.1.2. Avdelningens utgifter och inkomster... 49 6.2. Allmänna byrån... 49 6.2.1. Studieserviceenheten... 49

7 Sid. 6.3. Utbildningsbyrån... 51 6.3.1. Vuxenutbildningsenheten... 51 6.3.2. Ålands högskola... 52 6.3.3. Ålands läromedelscentral... 53 6.3.4. Utbildning på grundskolenivå... 54 6.3.5. Utbildning på gymnasialstadie- och högre nivå... 55 6.4. Kulturbyrån... 63 6.4.1. Ålands folkhögskola... 63 6.4.2. Ålands musikinstitut... 64 6.4.3. Fritt bildningsarbete och hantverksutbildning... 64 6.4.4. Allmän kulturverksamhet... 65 6.4.5. Idrotts- och ungdomsarbete... 65 6.4.6. Biblioteksverksamhet... 66 6.4.7. Ålands landskapsarkiv... 66 6.5. Museibyrån... 68 6.5.1. Arkeologiska sektionen... 68 6.5.2. Etnologiska sektionen... 70 6.5.3. Museisektionen... 71 6.5.4. Platskontoret i Kastelholm... 74 7. NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 77 7.1. Allmän översikt... 77 7.1.1. Näringspolitik... 77 7.1.2. Regionalpolitik... 77 7.1.3. Arbetsmarknadspolitik... 79 7.1.4. Avdelningens utgifter och inkomster... 79 7.2. Allmän förvaltning... 80 7.2.1. Uppföljning av målsättningar... 80 7.2.2. Ålandskontoret i Stockholm... 80 7.3. Allmänna byrån... 80 7.3.1. Företagsfinansiering... 80 7.3.2. Övrig finansieringsverksamhet... 81 7.3.3. Rådgivning, utbildning... 81 7.4. Jordbruksbyrån... 81 7.4.1. Uppföljning av mål... 81 7.4.2. Utveckling av mätetal... 82 7.4.3. Stödadministration... 82 7.4.4. Lantbrukssemester och sjukvikarieverksamhet... 83 7.4.5. Frukt- och bärodling... 83 7.4.6. Växtinspektionen... 83 7.4.7. Skördeskadeersättning... 84 7.4.8. Vattenenhetens verksamhet... 84 7.4.9. Ålands försöksstation... 84 7.5. Fiskeribyrån... 85 7.5.1. Uppföljning av mål... 85 7.5.2. Utveckling av mätetal... 86 7.5.3. Fiskets avkastning... 86 7.5.4. Uppfödning av regnbågslax... 87

8 Sid. 7.5.5. EU-bidrag och fiskerinäringens befrämjande... 87 7.5.6. Fiskodlingen och fiskevård... 89 7.5.7. Forskning, undersökningar, kontakter med vetenskapliga institutioner... 89 7.6. Skogsbruksbyrån... 90 7.6.1. Uppföljning av mål... 90 7.6.2. Främjande av skogsbruket... 90 7.6.3. Skötsel av egna skogar... 91 7.6.4. Jakt- och viltvård... 91 7.7. Ålands arbetsförmedlingsbyrå... 92 7.7.1. Utveckling av mätetal... 93 7.7.2. Arbetslöshetsersättningar... 93 7.7.3. Sysselsättningsfrämjande åtgärder... 93 7.8. Ålands yrkesvägledningsbyrå... 93 8. TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE... 95 8.1. Allmän förvaltning... 95 8.1.1. Uppföljning av målsättningar... 95 8.1.2. Utveckling av mätetal... 95 8.1.3. Avdelningens utgifter och inkomster... 96 8.2. Trafikförvaltningen... 96 8.2.1. Förprojekt och trafikplaner... 96 8.2.2. Vägar och trafiksäkerhet... 97 8.2.3. Broar, hamnar, farleder och fastigheter... 97 8.2.4. Färjetrafik... 97 8.2.5. Övrig trafik samt oljeskydd... 98 8.2.6. Ekonomi, administration och inköp... 98 8.3. Produktion... 98 8.3.1. Väghållningsenheten... 99 8.3.2. Färjhållningsenheten... 99 8.3.3. Ålandstrafiken... 99 8.3.4. Projekteringsenheten... 100 8.3.5. Verkstads- och lagerenheten... 100 9. ÖVRIGA FÖRVALTNINGSOMRÅDEN... 101 9.1. Lagberedningen... 101 9.2. Ålands statistik- och utredningsbyrå... 101 9.3. Revisionsbyrån... 104 9.3.1. Uppföljning av målsättningar... 104 9.3.2. Utveckling av mätetal... 105

9 Bilagor sid 1. Framställningar till lagtinget från republikens president... 109 2. Landskapsstyrelsens framställnignar och meddelanden till lagtinget... 110 3. Hemställningar till landskapsstyrelsen och övriga i lagtinget väckta initiativ 113 4. Kommissioner och nämnder... 123 5. Kommittéer och arbetsgrupper... 125 6. Landskapsstyrelsens redogörelse till självstyrelsepolitiska nämnden... 131 7. Antalet anställda i landskapsförvaltningen... 138 8. Landskapets resultat- och balansräkning samt budgetjämförelse... 140 9. Åtgärder med anledning av revisorernas berättelse för år 1999... 147 10. Landskapets arrenden 1999-2000... 152 11. Det privata skogsbruket... 152 12. Landskapets egna skogar... 153 13. Fällda rådjur och älgar 1973-2000... 155 14. Jaktvårdsmedel 2000... 156 15. 1. Ålands naturreservat... 157 2. I lag fredade naturminnen 2000... 158 3. Skyddad natur på Åland... 159 4. Flygga havsörnsungar i Finland 1970 2000... 160 16. Trafikavdelningens organisation... 161 17. Byggande och planering av vägar... 162 18. Färjtrafiken... 163

10

11 1. Självstyrelsemyndigheterna 1.1. ÅLANDS LAGTING 1.1.1. Sammansättning P r e s i d i u m Talman: Eriksson Sune, Lemland 39;91, (79-88)*) 1.1-31.10.2000 Erlandsson Ragnar, Finström, 41;95 (87-88) 1.11.2000 Förste vicetalman: Erlandsson Ragnar, Finström, 41;95 (87-88) 1.1-31.10.2000 Eriksson Viveka, Finström, 56;95 1.11.2000 Andre vicetalman: Häggblom Bert, Saltvik, 57;87 (79-83) L e d a m ö t e r Andersson Ulf, Hammarland, 42;99 (71-72 och 76-87) (ersättare för Gun Carlson) Boman Ronald, Mariehamn, 42;95 Eklöw Raija-Liisa, Lumparland, 47;95 Englund Anders, Vårdö, 57;99 (91-95) Eriksson Harry, Seglinge, 44;87-99, (ersättare för Danne Sundman) Eriksson Karl-Göran, Mariehamn, 43;99 (91-95) (ersättare för Harriet Lindeman) Eriksson Per-Erik, Föglö, 40;99 Eriksson Sune, Lemland, 39;91 (79-88) (talman 1.1.-31.10.2000) Eriksson Viveka, Finström, 56;95 (förste vicetalman från 1.11.2000) Erland Olof, Finström, 44;91 Holmberg Lars, Lemland, 39;91 Jansson Christer, Jomala, 43;88 Jansson Dennis, Jomala, 72;99 Karlström Fredrik, Mariehamn 73;99 (ersättare för Olof Salmén) Lindholm Gun-Mari, Lemland, 62;99 Lindqvist Fredrik, Mariehamn, 74;99 (ersättare för Roger Jansson) Lundberg Britt, Mariehamn, 63;99 (ersättare för Roger Nordlund) Mattsson Jan-Erik, Eckerö, 49;95 Mattsson Sune, Lemland, 45;99 Pehrsson Anne-May, Sund, 40;95 (91) Sarin Grufberg Ritva, Mariehamn, 44;99 Sjöblom Anne-Helena, Mariehamn, 55;95 Sjöstrand Leo, Kökar, 44;91 Strand Jörgen, Jomala, 62;99 Sundback Barbro, Mariehamn, 45;79 Svensson Hasse, Mariehamn, 38;99 Wickström-Johansson Lotta, Mariehamn, 67,95 Wiklöf Lasse, Mariehamn, 44;95 (75-79, 83, 88-91) *) Födelseår, år för inträde. Tidigare och avbrutna mandatperioder inom parentes.

12 1.1.2. Lagtingsarbetet 1.1.2.1. Sammanträden Under kalenderåret 2000 var lagtinget församlat 165 (165) dagar. Sammanträdesperioderna inföll under tiden 1-21.1, 6.3-28.4, 15-24.5, 11-29.9 samt 1.11-31.12. 1.1.2.2. Ärenden Under kalenderåret 2000 överlämnades till lagtinget följande framställningar och initiativ: Ärendeslag Antal ärenden Från republikens president * Framställningar angående lagförslag 0 (1) * Framställningar angående internationella fördrag 6 (7) Totalt 6 (8) Från landskapsstyrelsen * Lagframställningar 9 (13) * Budgetframställningar 4 (4) * Övriga framställningar 0 (0) Framställningar totalt 13 (17) * Meddelanden 4 (3) Från lagtingsledamöterna * Lagmotioner 3 (1) * Hemställningsmotioner 36 (23) * Finansmotioner 29 (35) Motioner totalt 68 (59) * Spörsmål 3 (0) * Enkla frågor 12 (15) Från talmanskonferensen * Framställningar 3 (6) Framställningarna från republikens president samt landskapsstyrelsens framställningar och meddelanden samt åtgärderna med anledning framgår av bilagorna 1 och 2. De av lagtingsledamöterna väckta förslagen och initiativen samt hemställningarna till landskapsstyrelsen i anledning av i lagtinget väckta ärenden framgår av särskild förteckning i bilaga 3. Härutöver har till lagtinget överlämnats och där behandlats följande berättelser: landskapsstyrelsens förvaltningsberättelse för 1999, landskapsrevisorernas berättelse för 1999, revisionsberättelse 1999 för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet, landskapsstyrelsens till självstyrelsepolitiska nämnden avgivna redogörelse över perioden 1.11.1998 31.10.1999 och nämndens yttrande, Ålands delegations i Nordiska rådet berättelser för perioderna 28.2.1998-9.2.1999 och 10.2.1999-8.3.2000, finansutskottets redogörelse beträffande handläggningen 1999 av ärenden rörande tjänstekollektivavtal samt bibliotekskommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek 1999.

13 I lagtingsordningen avsedda frågestunder hölls den 19 januari och den 28 april. Samråd med landskapsstyrelsen har under året hållits i 5 (1) ärenden som gällt förslag väckta inom Europeiska unionen. Samråd hålls antingen med självstyrelsepolitiska nämnden eller berörda fackutskott. Lagtingsordningen och arbetsordningen har under året ändrats så att samrådsförfarandet fått en lagfäst form. Ett s.k. öppet utskottsmöte hölls av lagutskottet den 4 januari angående ett förslag till ändringar av självstyrelselagen med professor Antero Jyränki som inbjuden sakkunnig. 1.1.2.3. Besök och uppvaktningar Självstyrelsedagen den 9 juni uppvaktade lagtinget traditionsenligt vid Julius Sundbloms staty, där talman Sune Eriksson talade. Före uppvaktningen hölls en mottagning för inbjudna gäster. Republikens president Tarja Halonen gjorde på talmannens inbjudan en sommarutflykt till Åland den 24 juli i anslutning till Tall Ships Race. Till besöksprogrammet hörde också samtal med landskapets politiska ledning. Lagtinget har under året mottagit ett betydande antal besök av ambassadörer samt olika politiker-, tjänstemanna- och journalistgrupper. Talmannen har under året besökt Sveriges riksdag, Sankt Petersburgs duma, Islands allting, parlamentet på Isle of Man samt ett möte för talmän i de regionala församlingarna inom EU. Lagtinget och dess utskott har under året sänt representanter till olika seminarier och konferenser. 1.1.2.4. Övrigt Lagtingsbibliotekets och centrala ämbetsverkets litteratursamling ökade under året med 1.013 volymer och omfattade vid årets slut 24.700 volymer. Antalet lån var under året 1.812 (1.915). Biblioteket utnyttjas i betydande grad för sökning och tillhandahållande av EU-relaterat material. Biblioteket avger en egen berättelse till lagtinget. Ett i budgeten upptaget anslag om 840.000 mark har fördelats mellan lagtingsgrupperna att användas för kansliändamål. Enligt de av lagtinget den 9 juni 1997 antagna stadgarna för Ålands självstyrelses 75- årsjubileumsfond skall kanslikommissionen årligen redogöra för fondens ekonomiska ställning och lämna övriga nödvändiga uppgifter. Fondkapitalet om 5.000.000 mark är placerat i Finlands stamnät med maturitet till 15.9.2001 och med en indikativ avkastning om 5,28 procent samt i femåriga obligationer med en avkastning på 3,25 procent. Fondens avkastning per 1.1.2001 var 247.321 mark. Kanslikommissionen beviljade i maj tre stipendier om sammanlagt 210.000 för att stöda doktoranden Barbro Carlson för en doktorsavhandling i medicin samt fil.dr. Jussi Meriluoto och professor Markku Suksi för forskningsarbeten om giftiga blågröna alger respektive Ålands offentliga rätt. Stipendierna utdelades på självstyrelsedagen den 9 juni i anslutning till talmannens mottagning. 1.1.3. Landskapsrevisorer (granskningsåret 2000) O r d i n a r i e E r s ä t t a r e Tudeer Erik, fil.mag. (ordförande) Löfström Mari, banktjänsteman Jansson Christer, lagtingsledamot Karlsson Folke, kommuntekniker Mattsson Tuula, organisationschef Törnroos Eva, flyktingkoordinator

14 1.1.4. Ålands delegation i Nordiska rådet Ålands delegation i Nordiska rådet består av de av lagtinget valda medlemmarna samt de av landskapsstyrelsen utsedda representanterna. Av lagtinget valda ordinarie medlemmar: Ragnar Erlandsson (till 8.11.2000) K-G Eriksson (från 8.11.2000) Olof Erland Ersättare: K-G Eriksson Gun-Mari Lindholm Lasse Wiklöf Samtliga medlemmar av landskapsstyrelsen har under året tillhört delegationen. Vicetalman Ragnar Erlandsson var till den 19 januari delegationens ordförande med landskapsstyrelseledamoten Roger Jansson som vice ordförande. Under resten av året fungerade lagtingsledamoten Olof Erland som delegationens ordförande med lantrådet Roger Nordlund som vice ordförande. Delegationen avger en egen berättelse till lagtinget över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet. 1.1.5. Lagtingets utgifter och inkomster Utgiftsart Bokslut Bokslut Tillgängliga Bokslut Avvikelse 1998 1999 medel 2000 2000 Konsumtionsutgifter 9 563 344,08 10 009 688,57 12 446 574 11 816 865,42 629 708,58 Överföringsutgifter 0,00 0,00 0 0,00 0,00 Realinvesteringsutgifter 5 584,00 9 987,00 0 0,00 0,00 Lån- och övriga finansinvesteringar 0,00 0,00 0 0,00 0,00 Övriga utgifter 0,00 0,00 0 0,00 0,00 Summa utgifter 9 568 928,08 10 019 675,57 12 446 574 11 816 865,42 629 708,58 Summa inkomster -27 561,57-26 970,41-15 000-19 207,94 4 207,94 Nettoutgifter 9 541 366,51 9 992 705,16 12 431 574 11 797 657,48 633 916,52 1.2 ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE 1.2.1. Sammansättning L a n t r å d Nordlund Roger, merkonom, Mariehamn, 57;91 L e d a m ö t e r Salmén Olof, direktör, Saltvik, 27; 99 Carlson Gun, hälsovårdare, Hammarland, 39;95 Jansson Roger, diplomekonom, Mariehamn, 43;95 Lindeman Harriet, hälsovårdare, Mariehamn, 46;91 Karlsson Runar, byggnadsingenjör, Saltvik, 53;99 Sundman Danne, yrkeshögskolestuderande, 73,99

15 1.3. REPUBLIKENS PRESIDENT Ahtisaari, Martti Oiva Kalevi, 37;94 (till 1.3.2000) Halonen, Tarja Kaarina, 43;00 (fr.o.m. 1.3.2000) För republikens president föredras följande ärenden rörande Ålands självstyrelse: från justitieministeriet av lagtinget antagna landskapslagar, vilka träder i kraft, om presidenten inte inom 4 månader i stöd av 19 självstyrelselagen för Åland mot dem inlägger veto. Föredragande av åländska ärenden i statsrådet: från justitieministeriet: Palmgren Sten, lagstiftningsråd, 49;88 från finansministeriet: Sailas Raimo, statssekreterare, 45;97 ersättare Kivelä Juhani, understatssekreterare, 34;97 ersättare Syrjänen Petri, äldre regeringssekreterare, 57;98 ersättare Kivinen Seija, äldre regeringssekreterare, 60;98 1.4. LANDSHÖVDINGEN I LANDSKAPET ÅLAND Lindbäck Peter, 55;99 Landshövdingen, som i landskapet företräder rikets regering, utnämns av republikens president efter överenskommelse med lagtingets talman. Landshövdingen öppnar och avslutar lagtinget samt överlämnar till detsamma presidentens framställningar och meddelanden. 1.5. ÅLANDSDELEGATIONEN Ordförande Lindbäck Peter, landshövding, 55;99 v.ordf. Johansson Lars W., förvaltn.råd 25;89 sekreterare Åkerblom Rainer, förvaltningsdirektör, 57;93 Av statsrådet utsedda medlemmar: Olsson Olof, förvaltningsråd, 44,88 ersättare Kaján Marjatta, kanslichef, 46;93 ersättare Kanninen Heikki, e.o.förvaltningsråd, 52;98 Wirtanen Nils, understatssekreterare, 48;88 ersättare Eerikäinen Marita, utrikesråd, 46;93 ersättare Hellman Björn, justitierådman, 47, 93 Av lagtinget valda medlemmar: Lindfors Jan-Erik, vicehäradshövding, 30;87 ersättare Jansson Christer, vicehäradshövding, 43;93 ersättare Strand Carina, jur.kand., 65;93 Lampi Nils, direktör, 48;83 ersättare Lindholm Göran, VD, 55;93 ersättare Alm Kerstin, kommundirektör, 49;91

16 2. Förvaltningen 2.1. ÄRENDENAS BEHANDLING I LANDSKAPSSTYRELSEN Ärendena fördelade på de olika byråerna Kansliavd. 2000 1999 Pleni- Pleni Pleni- Pleni ärenden (tillf.)* Ensk. Tjm. ärenden (tillf.)* Ensk. Tjm. Allmänna byrån.. 53 35 730 690 102 52 917 762 Byggnadsbyrån.. 58 36 415 290 56 35 410 230 Finansavd. Allmänna byrån.. 27 17 140 47 53 25 142 68 Redovisningsbyrån. 3 1 31 3 1 15 Avtals- o. Pensionsbyrån 20 11 99 792 15 9 100 757 Social- och miljöavd. Socialvårdsbyrån 31 16 202 125 25 17 154 190 Hälso- och sjukvårdsbyrån 7 5 30 23 10 9 67 18 Miljömedicinska byrån 8 6 43 25 7 6 19 1 Miljöbyrån.. 34 13 319 75 21 16 308 90 Utbildnings- o kulturavd. Allmänna byrån.. 1 1 142 3231 8 8 103 3117 Kulturbyrån 12 5 55 59 16 8 89 86 Utbildningsbyrån 20 12 164 149 16 11 147 102 Museibyrån. 1 1 144 20 2 2 168 11 Näringsavd. Allmänna byrån.. 42 34 426 148 39 36 516 183 Jordbruksbyrån... 28 27 170 2380 12 12 337 1213 Fiskeribyrån 3 3 133 79 3 3 344 29 Skogsbruksbyrån 14 7 145 643 7 5 121 415 Trafikavd. Allmänna byrån.. 62 38 141 448 84 40 194 438 Lagberedningen 58 46 8 11 65 58 16 15 TOTALT 482 314 3537 9235 544 353 4167 7725 * Uppgifterna avser antalet föredragningstillfällen i plenum per byrå.

17 2.2. LAGSTIFTNINGS- OCH BUDGETARBETET SAMT ÖVRIGA ÅTGÄRDER SOM TILLHÖR LAGTINGSARBETET Landskapsstyrelsen har till lagtinget avgivit sammanlagt 9 (13) lagframställningar, 4 (4) budgetframställningar, ingen (0) övrig framställning och 3 (3) meddelanden. För åtgärder med anledning av i lagtinget väckta ärenden och hemställningar redogörs i bilaga 3. I Ålands författningssamling publicerades under året sammanlagt 85 (72) nummer. Härav var 29 (28) landskapslagar, 25 (38) landskapsförordningar, 3 (4) lagtingets beslut om antagande av budget och tillägg därtill. Därtill antogs 10 (7) beslut av lagtinget samt 13 (13) beslut av landskapsstyrelsen. Dessutom publicerades fem (2) överenskommelseförordningar. 2.3. FÖREDRAGNING AV ÄRENDEN I LANDSKAPSSTYRELSEN Föredragningarna från de olika avdelningarna var fördelade mellan landskapsstyrelsen enligt följande: Lantrådet Roger Nordlund. Kansliavdelningens allmänna byrås till enheterna icke hänförda ärenden, byråns enhet för Europarätt och externa frågor samt hembygdsrätts-, jordförvärvsrätts- och näringsrättsärenden vid byråns administrativa enhet, externpolitik, jämställdhet. Vicelantrådet Olof Salmén. Finansavdelningen. Ledamoten Gun Carlson. Utbildnings- och kulturavdelningen. Ledamoten Runar Karlsson. Trafikavdelningen. Ledamoten Roger Jansson. Näringsavdelningen. Ledamoten Harriet Lindeman. Social- och miljöavdelningen. Ledamoten Danne Sundman. Kansliavdelningens allmänna byrås administrativa enhet, förutom hembygdsrätts-, jordförvärvsrätts- och näringsrättsärenden, samt personalenhet och byggnadsbyrå, lagberedningen, IT-frågor, framtidsfrågor. Samtliga avdelnings- och byråchefer har fungerat som föredragande vid enskild föredragning. Som ett komplement till de formella plenisammanträdena sammankommer landskapsstyrelsen regelbundet till politiska överläggningar, vid vilka landskapsstyrelsen diskuterar dels aktuella planerings- och samarbetsfrågor, men också sådana enskilda ärenden som kräver en mera ingående politisk beredning. 2.4. EXTERNA KONTAKTER Landskapsstyrelsen har mottagit många besök av ministrar, ambassadörer och företrädare för myndigheter och organisationer. Likaså har landskapsstyrelseledamöterna avlagt besök vid ministerier och myndigheter både i riket och utomlands och representerat Åland vid internationella konferenser och möten.

18 3. Kansliavdelningens förvaltningsområde 3.1. ALLMÄN FÖRVALTNING En informationschef anställdes vid kansliavdelningen på hösten. Samtidigt tillsattes en kommunikationsgrupp som fortsatte översynen av landskapets information, i enlighet med den kommunikationsplan som tidigare utarbetades. Arbetet med att synliggöra landskapet, genom systematisk informationsspridning, både inom och utanför landskapet, intensifierades. Detta skedde i första hand genom pressmeddelanden och andra presskontakter. Arbetet med en uppdatering av landskapsstyrelsens informationsmaterial kom också igång under hösten, i samråd med lagtinget. Den av utrikesministeriet tillsatta kontaktgruppen med representanter för utrikesministeriet och landskapet Åland fortsatte sitt arbete under året. Arbetet inriktades särskilt på de informationsaktiviteter som påbörjats tidigare. Bland annat förlades en del av utbildningen för UM:s aspirantutbildning till Åland och landskapsstyrelsen gavs tillfälle att medverka i den information som hålls vid utrikesministeriet för press och kulturattachéer vid finska ambassader i utlandet. Planerna på att delta i utrikesministeriets arbete med krishanteringsfrågor fortsatte att utvecklas med hjälp av Ålands fredsinstitut. Under året hölls två seminarier om Åland, det första i Helsingfors i mars 2000 och behandlade Ålands statsrättsliga ställning och det andra hölls i Stockholm i november 2000 och hade som tema Autonomy as a Conflict-Solving Mechanism within the Council of Europé. Landskapsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med att lösa olika problematiska frågor i förhållande till Sverige i den arbetsgrupp som tillsatts med representanter för Ålands landskapsstyrelse och utrikesdepartementet i Stockholm. Stora ansträngningar har under året gjorts för att öka kontakterna till rikets förvaltning och härvid har ett besök arrangerats för de politiskt sakkunniga inom de olika ministerierna och vidare har ministeriernas kanslichefer förlagt en resa till Åland under året. Till avdelningens viktigaste uppgifter hör vidare de frågor vilka behandlas närmare i den i 32 lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter och som fogats till årsberättelsen. Europarättsfrågor Kommissionen beslutade under våren 2000 att frågan om den åländska vårfågeljakten förs till EG-domstolen. Beslutet uppsköts dock, eftersom förhandlingar mellan landskapet/ riket och kommissionen inleddes i syfte att nå en kompromiss. 3.1.1. Uppföljning av målsättningar Mål:Att medvetandegöra tjänstemannaansvaret i ärendehanteringen inom den allmänna förvaltningen. Förverkligat: En arbetsgrupp har under verksamhetsåret arbetet med att granska lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet och landskapsstyrelsens förvaltningsrutiner. Arbetsgruppens mandat-period utgår den 1 april 2001. Under verksamhetsåret har arbetsgruppens ordförande deltagit som kursledare i att redogöra för offentlighetslagstiftningen för kommunalt anställda. Mål:Att hos den internationella organisationen ISO 3166 Maintenance Agency i Berlin få den reserverade ISO 3166-1 koden för Åland ändrad från AV till AX. Förverkligat: Vid en andra omröstning beslöt ISO 3166 Maintenance Agency att ändra den reserverade koden till AX. Ändringen trädde i kraft den 6 juli 2000.

19 Mål:Enligt 19a landskapslagen om ärendenas handläggning (58/1975) skall ärende som är anhängigjort vid landskapsstyrelsen behandlas utan onödigt dröjsmål och såvitt möjligt upptas för avgörande inom tre månader från den dag då ärendet avgjorts. Förverkligat: Vid administrativa enheten är den genomsnittliga handläggningstiden av tillståndsärenden cirka två månader. 3.1.2 Avdelningens utgifter och inkomster Utgiftsart Bokslut Bokslut Tillgängliga Bokslut Avvikelse 1998 1999 medel 2000 2000 Konsumtionsutgifter 102 513 631,51 40 732 724,38 48 805 884 45 052 440,48 3 753 443,52 Överföringsutgifter 17 565 302,86 20 475 901,57 30 588 636 18 798 000,03 11 790 635,97 Realinvesteringsutgifter 632 770,50 771 198,34 6 810 614 3 575 728,38 3 234 885,62 Lån och övriga finansinvesteringar 1 787 250,00 13 111 696,24 57 602 053 22 064 424,22 35 537 628,78 Övriga utgifter 0,00 0,00 0 0,00 0,00 Summa utgifter 122 498 954,87 75 091 520,53 143 807 187 89 490 593,11 54 316 593,89 Summa inkomster -86 555 837,14-27 670 557,89-22 858 258-24 516 485,89 1 658 227,91 Nettoutgifter 35 943 117,73 47 420 962,64 120 948 929 64 974 107,22 55 974 821,80 3.2. ALLMÄNNA BYRÅN 3.2.1 Jämställdhetsfrågor Jämställdhetsdelegationen har i sitt ramprogram betonat vikten av att jämställdhet mellan kvinnor och män skall betraktas som ett kunskapsområde. Arbetet inom ramen för Operation Kvinnofrid innebär bland annat att kunskapsnivå för de tjänstemän som i sitt arbete kommer i kontakt med våld mot kvinnor och barn, skall höjas och därför har sex utbildningstillfällen arrangerats under året. Temadagar om kön, våld och droger har arrangerats för högstadieungdomar i samarbete med Mariehamns ungdomsbyrå och Fältarna. Utbildnings- och informationsarbete har genomförts i olika högstadieskolor för personal och elever i årskurs nio. Informationsmaterialet När kärlek gör ont, Forskningsrapporten Kvotering en väg till jämställdhet? har tryckts upp och distribuerats till olika målgrupper. Deltagandet i EU-projektet Operation Kvinnofrid International har fortsatt under året tillika som det nordiska samarbetet har utvecklats och stärkts. Fritidsvaneundersökningen som skulle göras under året kommer att genomföras under 2001 i samarbete med ÅSUB och Kulturbyrån. 3.2.2. Ålandskontoret Ålandskontoret grundades 1984 och finns på Georgsgatan 9 i centrala Helsingfors. Informationssekreterare Britt Inger Wahe informerar om Åland och upprätthåller kontakter med myndigheter, massmedia, organisationer, skolor och enskilda, både på Åland och i riket. Informationssekreteraren fungerar även som Ålands riksdagsmans sekreterare. Kontoret används för sammankomster av olika slag och dessutom som sammanträdesrum för Ålandsdelegationen.

20 3.2.3. Enheten för Europarätt och externa frågor Vid kansliavdelningens allmänna byrå finns en enhet för Europarätt och externa frågor med uppgift att bistå, koordinera och samordna, fungera som stabsfunktion gentemot förvaltningen, handha sorteringen av de dokument som inkommer, föra de interna EU- register som upprätthålls samt handha de ärenden kommissionen initierar rörande överträdelser mot gemenskapsrätten. Mål:Den allmänna målsättningen har varit att verka för att arbetet med EU-ärenden bedrivs på ett effektivt sätt så att landskapets intressen tillvaratas. Förverkligat: Principen har följts i landskapsstyrelsens arbete med EU-ärenden. Då det gäller verkställigheten av mål 2- och 3- programmen bildades en informell beredningsgrupp, genom vilken kontinuitet och samordning åstadkoms, vilket haft en positiv inverkan på handläggningen av ärendena. 3.2.3.1 Bevakningsbehovet i landskapet Beredningen av EU-ärenden vid landskapsstyrelsen kan delas in i två huvudtyper av ärenden, beredning av nya rättsakter och verkställighet av gemenskapens politik i landskapet. Beredningen av nya rättsakter vid landskapsstyrelsen har, med tanke på de begränsade resurserna i första hand inriktats på de kommissionsförslag som direkt eller indirekt påverkar landskapet (jordbruks-, fiskeri-, trafik-, energi-, folkhälso-, forsknings- och teknologi-, miljö-, regional-, social- och utbildningspolitiken, handelssjöfartens verksamhetsbetingelser samt frågor om skatter och tullteknik). Därtill kommer den allmänna skyldigheten att efterleva EG-rätten i fråga om exempelvis offentligt stöd till företag och allmännyttiga tjänster när det gäller främjandet av näringar, sysselsättning, offentlig upphandling och allmännyttig verksamhet i landskapet. Det har vid ett flertal tillfällen visat sig att det finns problem med det sätt på vilket landskapsstyrelsen i praktiken hålls underrättad och bereds möjlighet att delta vid beredningen av EU- ärenden. Generellt kan skönjas en ökande medvetenhet vid statsrådet om Ålands rätt till deltagande i beredningen av EU-ärenden, vilket successivt lett till förbättringar både vad gäller Ålands tillgång på information och möjligheter att delta i beredningen. Under 2000 har 81 kommissionsinitiativ diarieförts vid landskapsstyrelsen. Då det gäller genomförande av nya EG-rättsakter i landskapet är situationen tillfredsställande och de flesta rättsakter genomförs inom utsatt tid. 3.2.3.2. Kommissionens övervakning av gemenskapsrättens efterlevnad Kommissionen har under året anhängiggjort 20 överträdelseförfaranden mot Finland, varav 13 stycken helt eller delvis gäller Åland. Överträdelseförfarandena grundar sig på bristande genomförande av EG-rätten på Åland men även på oriktigt genomförande av EG-rätten. Under året har kommissionen meddelat att frågan om den åländska vårfågeljakten kommer att föras till EG-domstolen, men någon stämning har ännu inte lämnats till domstolen, eftersom diskussioner med kommissionen förts under året i syfte att nå en kompromiss. Under året har landskapsstyrelsen bemött ett klagomål som inkommit till kommissionen gällande förenklingarna i handeln över skattegränsen mellan riket och landskapet. Några ärenden som rör Åland har under året inte varit aktuella i EG-domstolen.

21 3.2.4. Administrativa enheten Vid administrativa enheten handhas bl.a. registratur, författningsenliga rättigheter, tillståndsfrågor, danaarv, stöd till partierna, post- radio- och TV-frågor samt konsumenträttsliga ärenden. Förutom ren myndighetsutövning handhar enheten uppgiften att bistå och samordna stabsfunktioner gentemot landskapsstyrelsen. Näringsrättsärenden 2000 Permanent näringsrätt Tillfällig näringsrätt Avslag 36 140-3.2.4.1. Ålands Radio och TV Ab Ålands Radio och TV Ab är ett landskapsägt bolag som finansieras med licensmedel och bidrag. Bolaget ger ut en särskild berättelse. 3.2.4.2 Understöd för politiska ändamål Understödet för politisk verksamhet utgör en 200-del av det anslag som utbetalas i riket för detta ändamål för året utgör det 302.000 mk. Av anslaget utbetalas en del till Åländsk samling och resten fördelas till de politiska organisationerna i enlighet med antalet mandat i lagtinget. Stödet för politisk information utgör också det en 200-del av motsvarande anslag i riket eller för året 225.000 mk som fördelas till de politiska organisationerna enligt lagtingsmandat. 3.2.5. Personalenheten 3.2.5.1 Utbildning, företagshälsovård, arbetarskydd och personalaktiviteter Under året har anordnats dels intern utbildning samt även anlitats externa föreläsare. Centrala utbildningsmedel har utnyttjats aktivt på anhållan av avdelningarna. Utbildning har anordnats, främst i ordbehandlingsprogrammet Word 2000, för närmare 200 personer inom förvaltningen. Ett Ledarskapsutvecklingsprogram startades under hösten, inom vilket i första omgången ledningsgruppen har utbildats. Utbildningen sträcker sig över en längre tid varvid resterande del sker år 2001. Lagstadgad företagshälsovård, sjukvård på allmänläkarnivå, tillgång till subventionerad massage samt vid behov ersättning för dataglasögon har tillhandahållits personalen. Personal med fält och skogsarbete har erbjudits vaccinering mot TBE. Luften i Självstyrelsegården har undersökts av både hälsomyndigheterna, och med mögelhund eftersom personalen upplevt besvär av innomhusklimatet, men tyvärr har inga klara svar framkommit vad gäller konkreta orsaker. Motionsaktiviteterna har under året ytterligare kompletterats med subventionerad spinning för att ge så många som möjligt chans att finna en intressant motionsform som stimulerar till upprätthållande av sin fysiska hälsa. Årets personalutflykt gick till Föglö och den traditionella julfesten anordnades för hela personalen i hotell Arkipelags restaurang. 3.2.6 Ålands polismyndighet Den 1 juni 2000 övergick genom landskapslag om Ålands polismyndighet (26/2000) Ålands polisdistrikt till den nya myndigheten. I samband med reformen stiftades en ny landskapsförordning för polismyndigheten (34/2000) där bestämmelser om personalen vid polismyndigheten samt polisdelegationen ingår. Polismyndighetens verksamhet bedrivs

22 inom en ordnings- en brottmåls- och en kansliavdelning. Den 1 september 2000 trädde polislagen för landskapet Åland (49/2000) i kraft varvid landskapslagen om polisverksamhet från år 1971 upphävdes. Till lagen ansluter sig en förordning (50/2000). 3.2.6.1 Uppföljning av målsättningar Mål:Det allmänna målet med polisverksamheten är att trygga den lagstadgade rätts- och samhällsordningen, att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, samt att förebygga brott, utreda brott sörja för att brott blir föremål för åtalsprövning. Mål:Vid upprätthållande av allmän ordning och säkerhet bör utryckningsberedskapen hållas på en sådan nivå att polisen snabbt kan ingripa i de fall omedelbara åtgärder är nödvändiga. Allmänhetens trygghetskänsla upprätthålls genom synlig patrullering, särskilt fot- och cykelpatrullering. Förverkligat: Utryckningsberedskapen och fotpatrulleringen har kunnat upprätthållas på tidigare nivå. Däremot har cykelpatrulleringen inte upprätthållits i önskad utsträckning. Mål:Vid trafikövervakningen genomförs så att det skapas trygghet och säkerhet i trafiken, samt antalet olyckor med döda och skadade minskas. Trafikonykterheten bekämpas genom att utföra blåsprov i minst samma utsträckning som tidigare. Trafikövervakningen inriktas mot fortkörning, trafikfarligt beteende samt trafiksituationer där risken för trafikolyckor är stor. Förverkligat: Målsättningen har i stort kunnat förverkligas vilket utvisas av olycksstatistiken. Mål:Vid brottsbekämpningen har målet varit att minska brottsligheten genom att upprätthålla en effektiv förundersökning, förebygga brott samt förkorta utredningstiderna. Tyngdpunkts-områden för brottsbekämpningen har varit allvarlig brottslighet, ungdomsbrottslighet, bekämpning av ekonomisk brottslighet samt narkotikabrott. Förverkligat: Enligt brottsstatistiken har målet uppfyllts beträffande brott mot liv och hälsamt rattfylleri. Den totala brottsligheten har hållits på oförändrad nivå. 3.2.6.2 Utveckling av mätetal Uppskattat Förverk- 1998 1999 2000 ligat 2000 Brottsanmälningar totalt 3325 3325 3338 Utredda totalt 1843 1876 Brott mot liv och hälsa (misshandel m.m.) 207 211 199 Rattfylleri & grovt rattfylleri 107 90 93 3.2.7 Motorfordonsbyrån I lagen om motorfordonsbyrån (9/75) stadgas att registreringen och besiktningen av fordon samt förandet av körkortsregistret och verkställandet av förarexamen handhas av motorfordonsbyrån. Därutöver handhar motorfordonsbyrån även registreringen av fritidsbåtar.

23 Bilbeståndet i landskapet Åland 31.12.2000 uppgick till sammanlagt 17.235 bilar fördelat enligt följande: personbilar 13.979 st, paketbilar 2.805 st, lastbilar 403 st, bussar 41 st, samt specialbilar 7 st. Motorcyklar fanns till ett antal om 619 st, traktorer 3.277 st, motorredskap 320 st och släpvagnar 3.671 st. De registrerade fordonens antal var sålunda 25.122 st. Ökningen från 1999 utgör 886 st. Under 2000 registrerades i landskapet 754 (832) st nya bilar. Dessutom registrerades 559 (188) st. fordon, vilka varit registrerade i riket samt därutöver ett antal från Sverige införda begagnade fordon ävensom personbilar, vilka införts som flyttgods av personer, som återflyttat från utlandet till landskapet. Under året utfördes 13.851 första-, ändrings- och årsbesiktningar samt 8.050 avgastester samt 2.030 andra besiktningsåtgärder eller sammanlagt 23.931 förrättningar. Antalet utfärdade förarexamensintyg uppgick under året till 519 (465) st. Dessutom utfärdades 209 (189) st mopedförarbevis. Till körkortsregistret har under året inkommit sammanlagt 2.450 st anmälningar i körkortsärenden enligt följande fördelning: 2000 1999 Nya körkort, körkort på basen av nordiskt körkort, förnyande samt namnändringar och korrigeringar 1.790 1.692 Polisens åtgärder och tillstånd 155 195 Yrkeskörtillstånd samt ADR-tillstånd 61 321 Underrätts medd. om trafikbrott 440 1.023 Hovrätts medd. om trafikbrott 4 9 Summa 2.450 3.240 Under verksamhetsåret har trafikinspektören avgivit utlåtanden till landskapsstyrelsen i olika ärenden. Under år 2000 har motorfordonsbyrån i avgifter uppburit sammanlagt 3.929.441 mk (3.880.716 mk), varav 80.288 mk är moms och postporto. Avgifterna fördelar sig enligt följande: 2000 1999 Besiktningsavgifter 2.540.825 mk 2.615.395 mk Förarexamensavgifter 194.140 mk 165.840 mk Registerbrickor 466.290 mk 397.870 mk Registr.avgifter, diverse inkomster 579.200 mk 577.295 mk Skrotningsavgifter 148.095 mk 123.435 mk Postporton 891 mk 881 mk Summa 3.929.441 mk 3.880.716 mk Under verksamhetsåret handlades 8.301 (7.469) registreringsärenden. Dessutom beviljades 168 (146) tillstånd att använda provnummerskyltar. Till båtregistret har inkommit 444 (408) st registreringar samt ändringar.

24 3.3. BYGGNADSBYRÅN Byggnadsbyråns verksamhet omfattar: - övervakning av byggnads- och planläggningsväsendet - ledning av landskapets byggnadsprojekt - fastighetsförvaltning - främjande av bostadsproduktion - brand- och räddningsväsendet - upprätthållande av alarmcentral - säkerhet gällande explosionsfarliga ämnen - befolkningsskydd och beredskapsfrågor - ärenden rörande förplägnads- och inkvarteringsverksamhet - elsäkerhet - hissäkerhet - energianvändning - byggstatistik - byggteknisk rådgivning Utveckling / projekt Bland de större projekt och händelser som genomförts, påbörjats eller inträffat kan följande nämnas: - Planeringen av Självstyrelsegårdens tillbyggnad påbörjades under hösten 2000. En byggstart beräknas kunna ske i början av år 2002. Byggnadstiden är cirka 1 år. - Ett förslag till ny byggnadslag överlämnades till landskapsstyrelsen av den kommitté som tillsatts för uppdraget. - Landskapsstyrelsen övertog driften av alarmcentralen. - Den 1 januari 2000 trädde den nya elmarknadslagen samt förordningen i kraft vilket innebar fri konkurrens gällande elenergileveranser. - I augusti tog den nya eldistributionsledningen till Sverige i bruk. Investeringen är drygt 100 miljoner mark har finansierats med landskapsbidrag om 42,7 miljoner mark samt ett landsakpslån om 20 miljoner mark. 3.3.1. Uppföljning av målsättningar Mål : Vidareutveckling av det geografiska informationsdatasystemet med dataprogram och -utrustning. Förverkligat: Anskaffning av fler användarlicenser samt en s.k. sökmotor/ metadatabas har anskaffats. Utvecklingen av systemet har varit mycket positiv. Mål:Fortsatt stöd till kommuner för att komma igång med utarbetande av kommunöversikter. Förverkligande: Landskapsstyrelsen har haft två konsulter anlitade som på deltid bistått kommunerna i arbetet med kommunöversikterna. Trots åtgärderna har dock inte alla kommuner ännu gjort sina översikter. Mål:Utveckla ett särskilt stödpaket för bostadsbyggnader med särskilda arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Förverkligat: Regelverk för stöd utformat, stödet utgöres av räntestödslån och bidrag utan inkomstprövning.

25 Mål:Ta i bruk en referensränta för bostadslånen, såväl nyutgivna som existerande. Förverkligat: Finlands Banks grundränta, med koefficienter, används. Mål:Främja användningen av miljövänliga uppvärmningssystem genom konvertering från olja eller nyinstallation i 50 bostäder. Förverkligat. Beviljats stöd till 69 bostäder. Mål:Ta i bruk ett nytt stöd för installation av hiss i befintliga flerbostadshus. Förverkligat: Stöd i form av ett långfristigt lån med låg ränta. Mål:Upprätthålla elsäkerheten på nuvarande nivå Förverkligande: Elsäkerheten har upprätthållits med stöd av ellagen, övervakning, informations-, rådgivnings-, och kursverksamhet. Mål:Att hålla en trygg, konkurrenskraftig energiförsörjning med beaktande av miljöskydd, hållbar utveckling samt säkerhet. Förverkligande: Den fria elmarknaden inneburit fri konkurrens om elleveranser. Detta innebar bl.a. att den lokala elproduktionen vid Ålands kraftverk inte länge lönade sig. Lönsamheten för de lokala vindkraftverken minskade vilket medförde att inga nya vindkraftverk byggdes under året. Införandet av en öppen elmarknad fungerade enligt planerna och energipriset sjönk. För tryggande av elförsörjningen har landskapet tidigare beviljat bidrag och lån för en ny eldistributionsledning till Sverige. Kabeln togs i bruk den 11 augusti 2000. Mål:Att få till stånd förnyelsebara energikällor såsom vindkraft och biobränsleanläggningar. Förverkligande: Inga nya vindkraftverk har byggts under året. En ny panncentral för biobränsle togs i bruk i januari år 2000 vid Ålands naturbruksskola. Ett företag har beviljats 30 procentigt understöd för anskaffning av en mobil flistugg. Mål:Att skapa förutsättningar för en god förebyggande verksamhet mot olyckor och för ändamålsenliga resurser för räddningsverksamhet. Förverkligat: Landskapet har bl.a. beviljat bidrag för anskaffning av räddningsutrustning samt för utbildning. Arbetet med att förverkliga det nya adressystemet har fortsatt. Mål:Landskapsstyrelsen övertar driften av alarmcentralen. Förverkligat: Ja Mål:Att slutför Allhallsprojektet Förverkligat: Den nya allhallen togs i bruk i september år 2000. Mål:Utbyggnad av Självstyrelsegården Förverkligat: På grund av överhettningen inom byggbranschen framsköts projektet något. Planeringen igångsattes dock i slutet av året. Beräknad byggstart är i början av år 2002. Byggnadstid ca.1 år. Mål Ett förslag till permanent användning av Eckerö post- och tullhus utarbetas. Förverkligat: Användningen av Eckerö post- och tullhus har varit utbjudet genom an-

26 nons där intresserade ombads inkomma med en intresseanmälan. Bland de som lämnat intresseanmälningar inleddes förhandlingar med den företagare som ansågs ha den mest lämpade användningen av byggnaden. Företagaren drog dock tillbaka sin intresseanmälan efter kontraktsförhandlingar. Nya hyresbostäder med landskapsstöd 0 41 50 105 Nya ägarbostäder med landskapsstöd 11 9 20 39 Räntestödslån på basen av bostadssparavtal 43 54 50 26 Stöd för miljövänliga uppvärmningssystem 44 45 50 69 3.3.2 Utveckling av mätetal Bostadsenheten Uppskattat Förverk- 1998 1999 2000 ligat 2000 Brand- och räddningsenheten Uppskattat Förverk- 1998 1999 2000 ligat 2000 Bidrag Ålands brand- och räddn.förb, enl.avtal (mk) 44.116 50.338 45.000 52.265 Övrigt (mk) 89.000 45.023 2.255.000 2.267.285 Utbildning i Sverige Antal personer 4 3 6 7 Kostnad (mk) 114.207 79.139 120.000 120.067 Annan utbildning (mk) 39.180 25.000 160.000 126.899 Landskapsandel för anskaffningar Förhandsbesked (st) 0 2 2 3 Bidrag (mk) 0 0 1.000.000 1.157.401 Bidrag från Brandskyddsfonden Kommuner/brandkår (st) 2 5 2 Bidrag (mk) 155.701 1.231.600 85.260 Varning för skogsbrand Perioder (st) 4 5 4 Totalt tid (dygn) 10 77 42 Alarmcentralen 1998 1999 2000 Brand- och räddningsuppdrag 388 616 474 Ambulansalarm 2555 2697 2689 Övriga alarmeringar 2459 1513 1175

27 Inkommande alarm till alarmcentralen 1998 1999 2000 112-Nödsamtal 10061 9863 Rutinsamtal ca 25000 Trygghetstelefoner 4244 4400 Radioanrop ca 15000 Joursamtal 589 Automatalarm 2723 Alarmcentralen, utgifter och inkomster Uppskattat Förverk- 1998 1999 2000 ligat 2000 Kostnader 1.368.484 1.394.773 1.706.000 1.564.247 Inkomster 119.475 110470 100.000 86.180,27 3.3.3 Planläggnings- och byggnadsväsendet Arbetet med att upprätta kommunöversikter har dragit ut på tiden. Under år 2000 hade tolv kommuner påbörjat eller slutfört denna skyldighet. För att påskynda arbetet har landskapsstyrelsen bistått kommunerna med viss konsulthjälp som även fortsätter under år 2001. Förhoppningsvis skall de flesta kommuner ha färdiga kommunöversikter under år 2001. Det geografiska informationssystemet, GIS, har vidareutvecklats. Antalet användare inom förvaltningen är nu totalt 30 stycken, fördelat på byggnads-, fiskeri-, jordbruks-, miljö-, och skogsbruksbyrån samt trafikavdelningen. Under året har bl.a. en sökmotor installerats för registrering och sökning av geografiska databaser. På trafikavdelningen har systemet anpassats till befintlig vägdatabas för att modernisera denna för landsbygds-, bygdeoch kommunalvägar. Vidare har systemet använts för övervakning av skytteplatser för vårfågeljakten samt vid digitalisering av objekt i fornminnesregistret. Den kommitté som haft till uppgift att utarbeta ett förslag till ny byggnadslag slutförde sitt arbete under våren år 2000. Förslaget har efter en remissomgång och justering överlämnats till lagtinget. Lagförslaget har dock senare återtagits av landskapsstyrelsen för ytterligare en översyn. 3.3.4 Bostadsenheten 3.3.4.1 Främjande av bostadsproduktion Byggnadsbyråns stöd till boende utgjordes under året av räntestödslån för nybyggnad, anskaffning och förbättring av ägarbostäder, räntestödslån och bidrag för kulturhistoriskt värdefulla bostadsbyggnader, räntestödslån och lån för uppförande, anskaffande och reparation av hyresbostäder, lån för installation av hiss, borgen för ägar- och hyresbostadslån samt bidrag för reparationer av pensionärers egna bostäder, bidrag för avlägsnande av sanitära olägenheter i bostäder och bidrag för uppvärmningssystem som främjar miljön. För reparation av pensionärers egna bostäder har 436.100 (304.400) mk beviljats i bidrag, med vilket 21 (19) bostäder kunde repareras. I understöd för avlägsnande av sanitär olägenhet har 24.700 (210.900) mk beviljats för 5 (32) bostäder och för uppvärmningssys-

28 tem som främjar miljön har 520.000 (350.000) mk beviljats för 69 (45) bostäder. I bidrag för kulturhistoriskt värdefulla bostadsbyggnader har beviljats 120.000 (0) mk. Totalt finansierades 8 (6) hyreshusprojekt innehållande 105 (41) bostäder, varav 16 bostäder ingår i servicehus, till ett stödbelopp om totalt 56,2 Mmk. I form av räntestödslån beviljades 44,0 Mmk för 76 bostäder, varav 20,2 Mmk för 26 bostadsrättsbostäder. I lån beviljades 12,1 Mmk för 29 bostäder. Ett hisslån om 720.000 mk beviljades varvid 12 lägenheter betjänas. Landskapsborgen beviljades två hyresprojekt till ett borgensansvar om 6,46 Mmk. Därtill tecknades aktier till ett värde av 1 Mmk vid byggande av 24 studiebostäder. Stöden till anskaffning av ägarbostader utgjordes i sin helhet av räntestödslån, av vilka beviljades 33.782.000 (7.207.000) mk fördelat på 39 (9) nybyggda egnahemshus, 23 (2) köp av befintligt egnahemshus, 11 (1) aktielokaler, 5 (6) bostadsförbättringar och 7 (0) kulturhistoriska projekt. I räntestödslån för anskaffning av första ägarbostad på basen av bostadssparavtal beviljades 26 (54) lån uppgående till totalt 7.548.500 mk och utbetalades 12 (14) bostadssparpremier. Den kraftiga ökningen i bostadsinvesteringarna är ett resultat av ett uppdämt behov men har även påverkats av det gynnsamma ränteläget på finansmarknaden. Svårigheterna att finna hyresbostäder under 1999 resulterade i ett flertal satsningar på både hyres- och ägarbostads-sidan. Intresset för nya bostadssparavtal har avtagit då den låga räntenivån minskat deras attraktionskraft samtidigt som lånebeloppet är rätt blygsamt. 3.3.5 El- och energienheten Ändringen av den åländska ellagen Nr 43/1999 trädde tillsammans med landskapsförordning om elmarknaden i kraft vid millennieskiftet. Förändringen innebar att den åländska elmarknaden öppnades för konkurrens. De åländska elkonsumenterna med timmätare gavs möjlighet att fritt välja elleverantör. En ny elhandlare, Ålands Vindkraft Ab, etablerade sig och började importera el från Sverige. De åländska distributionsnätbolagen Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk med sin leverantör Ålands Kraftverk AB fick konkurrens om kunderna. De låga elenergipriserna på den nordiska elmarknaden slog igenom även på Åland och medförde att lokal elproduktion i dieselkraftvärmeverket inte längre lönade sig och att vindkraftens lönsamhetsförutsättningar minskade med resultat att inga nya vindkraftverk byggdes. Det planerade vindkraftprojektet i Krogstad/Lumparby lades under året på is. I mån av kapacitet importerades all el. Kraftnät Åland AB blev systemansvarig för el i landskapet med ansvar för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela landskapet kortsiktigtupprätthålls mellan produktion, införsel och förbrukning av el. En del av myndighetsansvaret delegerades till Kraftnät Åland AB. Öppnande av elnätet för konkurrens innebar att nätverksamhet, elförsäljning och elproduktion samt övrig affärsverksamhet måste särredovisas. Alla nätbolag införde överföringstariffer. Införandet av en öppen åländsk elmarknad fungerade enligt planerna och elenergipriset sjönk. En annan viktig händelse var när den nya Sverigekabeln togs i bruk den 11 augusti. Ägaren av den nya 80 MW förbindelseledningen till Sverige, Kraftnät Åland AB, har beviljats ett bidrag från landskapsstyrelsen om 42.700.000 mk, samt landskapslån om 20.000.000 mk för finansiering av den nya överföringsledningen. På detta sätt slår den stora investeringen uppgående till över 100 miljoner mk inte helt igenom på de åländska konsumenternas elräkning. Den åländska elförsörjningen västerifrån torde med den nya kabeln vara tryggad åtminstone 20 år framåt. El- och energienheten har varit med i processen och certifieringsbesiktigade de nya anläggningarna.