Boverket. Alternativa uppvärmningsformer

Boverket Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus Boverket juli 2008

Titel: Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus Utgivare: Boverket juli 2008 Upplaga: 1 PDF: ISBN: 978-91-85751-95-2 Sökord: uppvärmning, värmeinstallationer, småhus, oljepannor, direktverkande elvärme, pelletspannor, fjärrvärme, värmepumpar, vedpannor, kostnader, samhällsekonomiska kostnader, konverteringskostnader, energianvändningen, energibesparingar, energieffektivisering, styrmedel, miljömål. Diarienummer: 214-471/2007 Rapporten finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se Rapporten kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m. Boverket 2008

3 Förord Ett viktigt politiskt mål är att förbättra energihushållningen. Mycket har redan gjorts, men ännu mer återstår att göra. Den totala slutliga energianvändningen i Sverige, förluster och icke energiändamål ej medräknade, låg år 2006 på 403 TWh 1. Sedan 1970 har den totala energianvändningen inom sektorn bostäder, service, m.m. hållit sig tämligen konstant, samtidigt som den uppvärmda arean ökat. Jämfört med andra länder har Sverige en relativt låg energianvändning per ytenhet, trots våra mer besvärliga klimatförutsättningar. Denna rapport beskriver för- och nackdelar med olika typer av uppvärmning för ett småhus. För ett antal utvalda uppvärmningsformer presenteras dels privatekonomiska kostnader för ett genomsnittligt småhus, dels samhällsekonomiska kostnader för samtliga permanentbebodda småhus. Med hjälp av olika styrmedel försöker staten bidra till att ytterligare energibesparingar, energieffektiviseringar och konvertering till förnybara energislag genomförs. Man eftersträvar ett hållbart samhälle. Rapporten har genomförts av David Larsson, Jonas Molinder och Martin Storm, Boverket. Karlskrona april 2008 Lise Langseth Divisionschef Husbyggnadsdivisionen 1 Energimyndigheten (2007), Energiläget i siffror 2007

4 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus

5 Innehåll Sammanfattning... 7 1. Uppdragets bakgrund och syfte... 9 1.1 Bakgrundsdiskussion... 9 1.2 Miljöbelastning ur ett livscykelperspektiv... 11 1.3 Behov och initiativ till rapporten... 12 1.4 Syfte... 12 1.5 Avgränsningar... 13 1.6 Rapportens fortsatta disposition... 13 2. Ändliga och förnybara resurser Hur ser situationen ut i Sverige?... 15 2.1 Hur länge räcker de ändliga resurserna?... 15 2.2 Potential i förnybara resurser i Sverige... 16 2.3 Energianvändningen i Sverige... 17 2.4 Energianvändningen inom sektorn bostäder, service m.m.... 17 3. Värmeinstallationer i småhus... 21 3.1 Uppvärmning i småhus... 21 3.2 Olika typer av värmeinstallationer... 22 4. Privatekonomiska kostnader för uppvärmningsalternativen... 27 4.2 Förutsättningar för kostnadsberäkningarna... 27 4.3 Konverteringsstöd... 31 4.4 Känslighetsanalys... 31 4.5 Byte av uppvärmningssystem så mycket kostar det... 32 4.4 Sammanfattande slutsatser av kapitel 4... 34 5. Samhällsekonomisk bedömning... 37 5.1 Förutsättningar för den samhällsekonomiska bedömningen... 37 5.2 Samhällsekonomiska kostnader vid olika uppvärmningsformer.. 39 5.3 Känslighetsanalys... 44 5.4 Statsfinansiell analys... 48 5.5 Sammanfattande slutsatser av den samhällsekonomiska bedömningen... 51 6. Slutsatser och diskussion... 53 6.1 Den privatekonomiska och samhällsekonomiska studien... 53 6.2 Styrmedel... 54 6.3 Bör staten agera för att stimulera konverteringar från olja?... 55 6.4 Bör staten agera för att stimulera konvertering från direktverkande och vattenburen elvärme?... 56 6.5 Varför görs inte fler energieffektiviseringsåtgärder?... 58 6.6 Förslag till ytterligare studier... 58 Källförteckning... 61 Bilaga A Samhällsekonomisk bedömning... 63 Förutsättningar för de samhällsekonomiska värmeinstallationsberäkningarna... 63.

6 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus

7 Sammanfattning Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål, vilka beskriver de kvaliteter och de tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som man anser är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målsättningen är att dessa miljökvalitetsmål ska vara uppnådda till år 2020. Boverket är den myndighet som ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Ett av delmålen inom God bebyggd miljö rör energieffektiviseringen i bebyggelsen. Enligt målet ska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995.Vidare ska till år 2020 beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Dessa mål har ännu inte uppnåtts, men tack vare att många småhus byter uppvärmningssystem från olja, vattenburen och direktverkande el till mer effektiva värmekällor som värmepumpar och förnybara energislag såsom fjärrvärme och biobränsle, har vi kommit en bra bit på väg. Energieffektiviseringsåtgärder i form av fönsterbyte, tilläggsisolering etc. bidrar naturligtvis också till att målen kan nås inom överskådlig framtid. Att åtgärda byggnadens klimatskal är en viktig primär åtgärd som gör att en konvertering av värmesystemet inte erfordrar större effektbehov än nödvändigt. Denna rapport inriktar sig dock på uppvärmningssystemen i småhus och på konverteringar och effektiviseringar som där kan göras. Rapporten visar att det i ett privatekonomiskt perspektiv är bättre att byta uppvärmningssystem till antingen fjärrvärme, pellets eller värmepump än att behålla direktverkande el, vattenburen el och olja. Störst ekonomisk besparing gör småhusägaren om hon konverterar till pellets, vilket huvudsakligen beror på att pellets (till skillnad från andra uppvärmningsformer) är skattebefriat. Att återinvestera i de olika formerna av elvärme samt olja är även ur samhällsekonomisk synvinkel ett mindre bra alternativ jämfört med att konvertera till fjärrvärme, pellets eller värmepump. Det beror dels på höga el- och oljepriser, men också på de stora negativa miljöeffekter som oljeoch elanvändningen ger upphov till. Boverket anser att den statliga politiken i största möjliga mån bör sträva mot att skapa förutsättningar för marknadens aktörer (köpare och säljare) att själva fatta beslut som styr mot ett effektivt resursutnyttjande. Ett sätt är att med informativa insatser stimulera minskad el- och oljeanvändning. Att stimulera konverteringar med ekonomiska styrmedel kan enligt Boverket ifrågasättas, eftersom dessa samhällsekonomiskt motiverade åtgärder i de flesta fall också är privatekonomiskt lönsamma för småhusägaren. Rapporten pekar på ett antal områden som är värda att studera vidare. En aspekt är att studera hur informationen om energianvändning och effektivisering är fördelad mellan olika aktörer i samhället, samt vilken betydelse fördelningen har för energianvändningen i bebyggelsen. Ett annat område är utvecklingen av potentiell energieffektiv teknik och eventuella styrmedel för att påskynda användningen av den. Slutligen vore det av intresse att studera om, och på vilket sätt fjärrvärmenäten kan byggas ut, samt hur en sådan utbyggnad kan påverka konsumenternas ställning.

8 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus

9 1. Uppdragets bakgrund och syfte 1.1 Bakgrundsdiskussion Riksdagen antog 1999 femton (numera 16) miljökvalitetsmål på regeringens förslag för miljökvaliteten inom femton områden. Miljökvalitetsmålen beskriver de kvaliteter och de tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som man anser är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målsättningen är att dessa miljömål i huvudsak ska vara uppnådda till år 2020. Boverket är den myndighet som ansvarar för miljökvalitetsmål nr 15, God bebyggd miljö. Grunderna för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Även natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Riktlinjen är att alla fastställda miljökvalitetsmål ska uppnås inom en generation. Varje miljökvalitetsmål är indelat i ett antal delmål där förhållandet mellan miljökvalitetsmålen och delmålen kan beskrivas som att miljökvalitetsmålen definierar de tillstånd som miljöarbetet ska sikta mot, medan delmålen anger inriktning och tidsperspektiv i det konkreta miljöarbetet. Delmål nr 6 inom miljömål 15 God bebyggd miljö rör energianvändning mm i byggnader. Delmålet hade fram till nyligen följande formulering: Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. I propositionen 2005/06:145 presenteras ett nytt mål för energieffektivisering i bebyggelsen (bet. 2005/06:BoU9, rskr. 2005/06:365). Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall

10 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Målet kommer att regelbundet följas upp och prövas mot bakgrund av dess konsekvenser för miljön, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och kostnader för såväl den offentliga sektorn som enskilda 2. Dessa mål följs lämpligen upp med hjälp av termer såsom miljöbelastning, energibesparing, energieffektivisering och konvertering. Miljöbelastning: Det finns i huvudsak två olika sätt att minska miljöbelastningen från småhusfastigheters energianvändning för värme. Det ena sättet är att förändra eller förbättra sitt uppvärmningssystem. Detta kan ske antingen genom att fastighetsägaren/ägarna konverterar (går från att nyttja ändliga energislag till att nyttja förnybara energislag) till en helt ny typ av uppvärmning eller genom att man effektiviserar sitt uppvärmningssystem. Det andra sättet är att genomföra åtgärder i klimatskal eller via återvinning av värme genomföra åtgärder som leder till att mindre värme lämnar byggnaden. Miljöbelastningen minskar vanligtvis vid energibesparing, energieffektivisering och konvertering. Energibesparing: I ett normalt småhus är energianvändningen uppdelad på tre huvudsakliga användningsområden; uppvärmning, varmvatten och hushållsel. Uppvärmning är det största energianvändningsområdet och står i genomsnitt för cirka 60 % av energianvändningen. Varmvatten och hushållsel står för ungefär 20 % vardera. Energin som behövs för varmvatten och uppvärmning kommer från fastighetens uppvärmningssystem, vilket i sin tur använder olika energislag. Det är således cirka 80 % av fastighetens energianvändning som går till uppvärmningsändamål. Denna stora andel ger upphov till mycket stora energibesparingspotentialer om man kan effektivisera energianvändningen för dessa ändamål. Energibesparing uppnås oftast med hjälp av effektiviseringsåtgärder (se nedan) men kan även uppnås exempelvis genom påverkan på brukarbeteendet. Energieffektivisering: Att effektivisera energianvändningen leder till att den energi som produceras räcker till fler användningsområden, vilket i sin tur kan leda till att minska det totala effektbehovet från energislag som nyttjar ändliga resurser. Exempel på lämpliga tekniker för att uppnå detta kan vara väl fungerande värmeåtervinning, värmepumpar, ackumulatortankar och spisinsatser för effektivare förbränning, isolering och förbättringar av fönsters energieffektivitet m.m. Konvertering: Att minska miljöbelastningen kan också göras genom en övergång från ändliga till förnybara energislag. Uppvärmningssystem med förnybara energislag är pelletspanna, fjärrvärme (producerad med till största delen förnybara energislag), olika typer av värmepump (främst jord- & bergvärme, men även luft) samt vedeldning med ackumulatortank. Att använda värmepump ger dock upphov till elanvändning. Elanvändning och elvärme där elen är producerad med hjälp av förnybara energislag är också att anse som till största del förnybar. Olika typer av delkonverteringar som minskar uttaget av ändliga resurser, exempelvis solvärme, värmepumpar av mindre format, pelletskaminer m.m. är ytterligare metoder som är passande för att minska energianvändningen 2 Naturvårdsverket (2006), Miljömålen miljömålen på köpet, s. 75

Uppdragets bakgrund och syfte 11 från framför allt den energianvändning som härstammar från ändliga resurser. Även solceller kan vara en intressant åtgärd. Energieffektivisering/energibesparing bör gå hand i hand med konvertering mot förnybara energislag. Att enbart ha fokus på energibesparing och energieffektivisering innebär att samma mängd fossila bränslen ändå kommer att förbrukas, med de globala effekter det kan tänkas medföra, bara det att processen blir mer utdragen. Det kommer aldrig att vara möjligt att spara bort energibehovet. Men om den energi som används inte leder till några negativa effekter för hälsa och miljö kan ett hållbart samhälle uppnås. 1.2 Miljöbelastning ur ett livscykelperspektiv För att effektivisera energianvändningen, öka konverteringsgraden till förnybara bränslen och göra energibesparingar är det bra om man kan göra jämförelser mellan olika former av värmeinstallationer samt de bränslen som de nyttjar. Detta kan göras med hjälp av så kallade livscykelanalyser. Livscykelperspektivet är viktigt när det gäller att ta hänsyn till alla stadier i de aktuella energislagens livscykel. Under ett energislags livscykel ingår vanligtvis ett flertal stadier som visas nedan, dock ingår inte nödvändigtvis alla stadier alltid. Stadierna i en livscykelanalys är: produktion/framställning av bränslet, användning av energin, restprodukter, samt olika former av distribution stadierna emellan. Vid de olika stadierna kan olika former av miljöbelastning och direkta hälsorisker uppstå. Man måste då först definiera begreppet miljöbelastning. I begreppet miljöbelastning bör parametrar såsom belastning på klimat, försurning, övergödning och förbrukning av icke förnybara resurser m.m. läggas. Påverkan, vad gäller hälsorisker bör tillmätas stor dignitet. Miljöbelastningen från energianvändningen uppstår i alla led i de nyttjade energislagens livscykel och kan uppstå både globalt och lokalt. Globalt i form av exempelvis klimatpåverkan, lokalt i form av att till exempel rökgaser kan uppnå ohälsosamma koncentrationer. Energianvändningen i byggnader leder nästan alltid till en mer eller mindre omfattande miljöbelastning beroende på vilka energislag som används och hur de används. Ju mindre miljöbelastningen är desto större är möjligheterna att uppnå ett hållbart samhälle. Byggnaders värmeinstallationer påverkar energislagens livscykel på punkten användning av energin, som i sin tur även kan påverka punkten restprodukter, dels beroende på om fossila eller förnybara bränslen används och hur god verkningsgraden på värmeinstallationen är och dels beroende på hur effektiv själva byggnaden som helhet är energihushållningsmässigt. Vi vill här belysa vikten av att ersätta nyttjandet av ändliga resurser med användande av förnybara resurser. Genom en sådan konvertering löser man

12 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus problemet med flera av de miljöfaktorer som berörs av värmekällor i befintliga permanentbebodda småhus. 1.3 Behov och initiativ till rapporten I avsnittet Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet i Miljömålen allas vårt ansvar från 2004 kan utläsas att det enligt proposition 2000/01:130, Svenska miljömål delmål och åtgärdersstrategier ska göras en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen vart fjärde år. Utvärderingens resultat ska vara en redovisning av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och innehålla förslag om bl.a. åtgärder, styrmedel, resurser, organisation samt eventuell revidering av delmål eller uppföljningssystem. Förslagen ska vara motiverade mot bakgrund av utvärderingar och graden av måluppfyllelse, hinder och framgångsfaktorer i arbetet mot målen, åtgärders effektivitet, målkonflikter eller annat av betydelse för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Samhällsekonomiska konsekvenser ska redovisas för förslagen. 3 Denna rapport har sitt ursprung i Miljömålsarbetet. I Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål (numera 16 miljömål), från år 2004 Miljömålen allas vårt ansvar, prioriterar Miljömålsrådet i avsnittet Pågående åtgärder och förslag till ytterligare åtgärder förslaget om att fastighetsskatten ska anpassas så att åtgärder för energieffektivisering inte leder till ökad fastighetsskatt, alternativt komplettera med andra styrmedel. Att energieffektiviseringar inte ska leda till ökad fastighetsskatt har behandlats i en tidigare rapport Fastighetsskatten - en miljöbov? 4. Den här rapporten, som har avstamp i samma förslag tar istället sikte på uppgiften att visa på vilka uppvärmningsalternativ i småhus som är lämpliga för att uppfylla delmål 6 om energianvändning m.m. i byggnader inom miljömålet God bebyggd miljö samt huruvida andra styrmedel, kan styra mot en sådan utveckling. 1.4 Syfte Denna rapport har som övergripande syfte att identifiera och beskriva åtgärder som kan vara lämpliga för ägare av befintliga, permanentbebodda småhus att vidta ur energibesparings-, energieffektiviserings- och konverteringssynpunkt. De åtgärder som här kommer att beröras är olika konverteringar från uppvärmningssätt som nyttjar ändliga resurser till sådana som i större utsträckning nyttjar förnybara resurser. Huvudsyftet med rapporten är att utreda vilka av de i rapporten utvalda uppvärmningsalternativen som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt minst kostsamma och därefter via en komparativ studie jämföra resultaten. Syftet är också att utifrån resultatet ge förslag på styrmedel som kan leda till att småhusägare använder uppvärmningsformer som är såväl miljömässigt som privat- och samhällsekonomiskt motiverade. 3 Naturvårdsverket (2004b), Miljömålen allas vårt ansvar. 4 Boverket (2005a), Fastighetsskatten en miljöbov?

Uppdragets bakgrund och syfte 13 1.5 Avgränsningar Denna rapport är avgränsad till att gälla uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus. Skälet till detta är att småhus har den största uppvärmda arean inom byggnadssektorn. Att vi har valt befintliga småhus beror på att det redan idag finns bra verktyg för att påverka nybyggnationen i energihushållningssammanhang inom ramen för rättsreglerna (PBL, BVL, BVF och Boverkets byggregler (BBR)). Dessutom har den befintliga bebyggelsen en större potential än nybyggnationen att kunna påverka energieffektiviseringen och miljöbelastningen. Vi har valt uppvärmningsinstallationer framför klimatskalet, främst på grund av att installationerna enbart påverkar energitillskottet till byggnaden (dock även förbränningsgaser och andra restprodukter). En ytterligare anledning är att det vid åtgärder i klimatskalet finns risker för skador på byggnaden, eftersom dessa förändringar kan påverka ventilationens funktion och fukttransporter som i sin tur kan leda till mikrobiell tillväxt, om inte utförandet sker på rätt sätt. Det finns många uppvärmningssätt som är ekonomiskt konkurrenskraftiga, främst olika kombinationer där flera energibärare kan användas (olja-pellets-el, pellets-el m.fl.). Fördelen med att använda flera bränslen är att man kan utnyttja det som är billigast för årstiden. Exempelvis kan man använda billigare el på sommaren, och när elpriset stiger på vintern kan man övergå till pellets. Vi har dock koncentrerat oss på enstaka värmeinstallationer, allt för att undvika osäkerhet i antaganden om användning av olika enskilda energislag. Därför har vi också avgränsat oss till att enbart se på primära värmekällor. Sekundära installationer såsom luftvärmepumpar och solvärme har därmed uteslutits. 5 I denna rapport delar vi in bränslen i ändliga och förnybara resurser. Ändliga resurser är fossila bränslen (olja, gas, kol) och kärnkraft (uran). Bland förnybara resurser är vattenkraft och biobränslen för närvarande de främsta representanterna. Trots detta har vi i analyserna valt att inte ha med ved som uppvärmningsalternativ, bl.a. på grund av uppvärmningsättets stora lokala miljöeffekter. Ved som bränsle är även svårt att prissätta mycket på grund av att många vedeldare har tillgång till egen skog och därmed gratis ved. Dessutom tar vedeldning mycket tid i anspråk för fastighetsägaren, tid som är väldigt svårt att värdera. De lokala miljöeffekterna i form av utsläpp av stoft har också exkluderats i de ekonomiska beräkningarna, främst på grund av svårigheten att fastställa ett adekvat värde. 1.6 Rapportens fortsatta disposition Kapitel 2 ger en överblick av energianvändningen i Sverige och inom bostadssektorn för att ge en tydlig bild av bakgrundsförutsättningarna inom energianvändningsområdet. Rapportens tredje kapitel fokuserar på de åtgärder som vi anser är mest lämpliga för att uppnå delmålet om energianvändning m.m. i byggnader. 5 Enda undantaget från att enbart se på renodlade uppvärmningssystem är olja/el, vilket är ett referensalternativ i analysen.

14 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus Kapitlet är av karaktären teknisk information och visar även för och nackdelar med olika uppvärmningsalternativ. Privatekonomiska kostnader för de i kapitel 3 upptagna uppvärmningssätten presenteras i kapitel 4. Kapitlet innehåller också förutsättningar för och slutsatser av beräkningarna. På liknande sätt analyseras de samhällsekonomiska kostnaderna för uppvärmningsalternativen i kapitel 5. Dessutom presenteras en känslighetsanalys, som visar hur resultaten påverkas av högre och lägre elrespektive oljepriser. Slutligen berör kapitlet hur de olika uppvärmningsalternativen påverkar statens intäkter. I kapitel 6 görs en komparativ analys av de privat- och samhällsekonomiska effekterna från kapitel 4 och 5. I kapitel 7 presenteras sammanfattande slutsatser av de tekniska, privatekonomiska, samhällsekonomiska och statsfinansiella effekterna av olika uppvärmningsalternativ för de permanentbebodda småhusen. Vidare diskuteras även lämpliga styrmedel för att påverka småhusägare att investera i lämpliga uppvärmningsalternativ.

15 2. Ändliga och förnybara resurser Hur ser situationen ut i Sverige? Vid en övergång till förnybara energislag är det viktigt att känna till begränsningarna för vad som är möjligt. Räcker den förnybara energin till för att ersätta de ändliga energislagen? Förutsättningarna är olika för olika länder. I Norge är el ett förnybart energislag då den till 94 % produceras med vattenkraft. I Sverige står vattenkraften också för en betydande del av energiproduktionen. Detta kapitel kommer kort att behandla ändlig och förnybar energianvändning samt visa ett antal statistiska uppgifter som vi anser är betydelsefulla för att få en översikt över hur energianvändningen i Sverige ser ut. 2.1 Hur länge räcker de ändliga resurserna? I dag handlar debatten kring miljöbelastning från energianvändning främst om koldioxidutsläppens växthusgasproblematik där användningen av ändliga fossila bränslen såsom olja, kol och naturgas ger en betydande påverkan. De förnybara energislagen skapar inte dessa problem. Som förnybara bränslen räknas biobränslen av olika slag, solvärme samt el producerat på förnybart sätt (vattenkraft, vindkraft, solceller etc.). Exempel på biobränslen är pellets och ved. Fjärrvärme kan också anses som förnybart om den i huvudsak produceras med förnybara energislag. Som nämndes ovan är även el från Sverige producerad med relativt stora inslag av förnybar energi, främst i form av vattenkraft. Energin från värmepumpar och värmeåtervinning av olika slag är också att anse som till största del förnybar eftersom den effektiviserar elanvändningen betydligt. Förutom att de ändliga resurserna påverkar miljö och hälsa negativt är det ett faktum att de är just ändliga. Förr eller senare måste en genomförd övergång till förnybara energislag ha kommit till stånd för att kunna täcka sinande ändliga energiresurser.

16 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus Tabell 2.1 Ändliga energislag, globalt Bränsle Årlig konsuntion (globalt) Reserver kända i dagsläget Antal år energislaget beräknas räcka vid dagens konsumtionstakt Olja 27,6 miljarder fat 1 047 miljarder fat 38 år Naturgas 2 546 miljarder m 3 155 780 miljarder m 3 61 år Kol 3 689 miljoner ton 984 453 miljoner ton 266 år Uran Uppgift saknas Uppgift saknas 250 år Källa: Energimyndigheten (2004a), Energiläget i siffror 2004, och Kungliga Vetenskapsakademien (2002), Akademien anser, nr 1, s. 7-11. 2.2 Potential i förnybara resurser i Sverige Utvecklingen mot ett hållbart samhälle kan slå i ett tak när man nått den punkt då det svårligen går att frigöra mer förnybara resurser. Vid övergången till förnybara energislag är det därför som vi tidigare nämnt viktigt att ta reda på vad som är möjligt. I framtiden kommer alla sektorer att sträva efter att använda allt större delar förnybar energi. Risken finns därmed att potentialen i förnybara energislag i Sverige kommer att bli otillräcklig. Biobränsleproduktionen kommer att slåss om råvaran med exempelvis träoch massaindustrin samtidigt som artrikedomen i våra skogar ska bevaras. Vidare kommer de olika sektorerna slåss med varandra om mängden biobränsle. Räcker den förnybara energin till för att ersätta de icke förnybara energislagen? Profu har på uppdrag av Energimyndigheten sammanställt potentialen i Sveriges förnybara energislag i rapporten Tillgången på förnybar energien litteraturstudie över utförda potentialbedömningar från december 2006. Bedömningarna grundar sig på att potentialerna skall vara ekonomiskt realiserbara inom 10-15 år. I rapporten anges att användning av förnybar energi år 2004 uppgick till 174 TWh där vattenkraften och skog stod för knappt 90 %. Trots dagens stora användning av vattenkraft finns outvecklad teknisk potential för utökad utvinning. Denna hittas framför allt i de fyra orörda norrländska älvarna men restriktioner gör dock att merparten inte är realiserbara. Potentialen för dessa uppskattas därför idag endast till ungefär ett par TWh. Sveriges möjligheter till vindkraft uppskattats till över 150 TWh men en mer realistisk kapacitet är 10 och 60 TWh på längre sikt. Den totala potentialen i Sveriges förnybara energislag bedöms på kort sikt till mellan 161och 262 TWh där den största kapaciteten finns i skogen. 6 6 Profu (2006), Tillgången på förnybar energi- en litteraturstudie över utförda potentialbedömningar

Ändliga och förnybara resurser hur ser situationen ut i Sverige? 17 2.3 Energianvändningen i Sverige Tabell 2.2 nedan visar att den totala tillförda energimängden i Sverige år 2006 var 625 TWh. Den totala slutliga användningen var emellertid 403 TWh eftersom 222 TWh utgör förluster eller icke energiändamål. Detta kan jämföras med energianvändningen för sektorn Bostäder, service, mm som år 2006 uppgick till 145 TWh. 7 Tabell 2.2 Resursanvändning i Sverige 2006 Antal TWh/år TOTALT: Ändliga resurser Olja 201 Ändliga resurser: Naturgas 11 Kol (och koks) 28 Kärnkraft (uran) 194 434 TWh/år Förnybara resurser Biobränslen, torv mm 116 Förnybara resurser: Vattenkraft 62 Värmepump 6 Vindkraft 1 185 TWh/år Import-export el 6 Import: 6 TWh/år Σ 625 TWh/år Källa: Energimyndigheten (2007), Energiläget i siffror 2007, s. 6. Som synes ur tabellen var andelen förnybar energi i Sverige år 2006 cirka 30 % av den totala energianvändningen. Om potentialbedömningarna i de förnybara energislagen som presenterades i avsnitt 2.2 är rätt kommer uttaget av förnybar energi i Sverige att kunna öka med maximalt 36,5 % på kort sikt (inom 10-15) år. 2.4 Energianvändningen inom sektorn bostäder, service m.m. Sektorn bostäder, service mm använder drygt 37 % av den totala slutliga användningen av energi i Sverige (då energiomvandlingssektorns förluster är fördelade på slutanvändarna). Tabell 2.3 visar att energianvändningen inom denna sektor har legat på en relativt konstant nivå sedan tidigt 70-tal trots att både den uppvärmda byggnadsarean och befolkningsmängden under denna period har ökat. Oljeeldningen har minskat med 59 % sedan 1995 samtidigt som användningen av fjärrvärme och biobränsle sammanlagt har stigit med 15,5 %. 7 Energimyndigheten (2007).

18 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus Oljeprodukter Tabell 2.3 Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service mm, 1970-2006, TWh 1970 1990 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Tendens sedan 1995 118.6 41.1 36.2 36.7 33.4 32.1 30.4 30.0 28.2 26.3 24.4 22.2 18.2 14.9 El 21.9 65.0 70.4 71.6 69.6 69.9 69.1 69.0 73.1 72.5 72.1 72.0 72.3 72.2 Fjärr- 12.1 30.7 37.1 41.0 37.6 39.0 39.3 37.3 40.6 41.1 42.1 42.0 42.5 42.0 värme Bio- 12.1 11.2 11.3 11.6 11.0 10.8 10.2 10.3 10.8 11.3 12.8 12.6 13.6 13.9 bränslen, torv mm Övriga - 1.8 1.8 1.9 1.9 2.0 2.0 1.9 2.0 2.1 2.2 2.2 2.2 2.4 bränslen Totalt 164.8 149.8 156.9 162.9 153.5 153.8 151.0 148.5 154.7 153.3 153.7 151.0 148.8 145.3 Totalt (normalårskorrigerat) 157.8 162.4 157.8 159.0 156.3 157.9 156.8 160.9 158.6 158.0 156.0 154.5 153.0 150.5 Källa: Energimyndigheten (2007), s. 12-13. En fördel som bostadssektorn och industrisektorn har jämfört med transportsektorn är att stora delar av energianvändningen går till värme samtidigt som biobränsle lämpar sig bäst för just värmeproduktion. Detta är troligtvis en av anledningarna till att det inom sektorn Bostäder, service, mm är hela 58,2 % av energianvändningen som kommer från förnybar energi, vilket alltså är en nästan dubbelt så stor andel som andelen förnybar energi för Sveriges totala energianvändning. Troliga förklaringar till denna positiva utveckling är fjärrvärmens utbyggnad, där det främst är flerbostadshusen som konverterar, samt småhusens investeringsvilja i värmepumpsteknik och biobränsleuppvärmning. Sektorn bostäder, service mm går mot ett ökande procentuellt nyttjande av förnybar energi för uppvärmning.