Naturvärdesinventering Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Vägplan, 2016-09-23 1
TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.3.0 Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: lars.bleckur@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Naturvärdesinventering, Väg 1053 Flygplatsvägen Sälen, Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Författare: WSP Sverige AB Dokumentdatum: 2016-09-23 Ärendenummer: TRV 2015/99333 Projektnummer: 150501 Kontaktperson: Lars Bleckur 2
Innehåll 1. INLEDNING 5 1.1. Utredningsområde 5 1.2. Omfattning 6 2. METODIK 8 2.1. Naturvärdesklasser 9 2.2. Naturvårdsarter 9 2.3. Underlagsdata 10 2.4. Metod för bedömning av skogsobjekts värde för tretåig hackspett 11 2.4.1. Värdeklasser för skogsområden med avseende på tretåig hackspett 13 3. RESULTAT 15 3.1. Alternativ 1 väster om flygplatsen 15 3.2. Alternativ 2 18 3.3. Gemensam korridor 1-2 väster om flygplatsen 20 3.4. Alternativ 3 väster om flygplatsen 22 3.5. Gemensam korridor 1-3 öster om flygplatsen 25 3.6. Bedömning av olika skogsobjekts värde för tretåig hackspett 33 4. SAMLAD BEDÖMNING 36 4.1. Alternativ 1 36 4.2. Alternativ 2 37 4.3. Alternativ 3 37 4.4. Alternativ gemensam korridor 1-3 öster om flygplatsen 37 5. REKOMMENDERADE SKYDDSÅTGÄRDER 37 5.1. Förslag till allmän naturhänsyn 37 5.2. Vandringshinder i vattendrag 37 3
5.3. Förslag till åtgärder mot grumling 37 5.4. Förslag till restriktioner för fordon: 37 5.5. Markarbete i fuktiga/våta marker 38 6. KÄLLOR 39 6.1. Digitala källor 39 6.2. Tryckta källor 39 4
1. Inledning Scandinavian Mountains Airport AB (t.o.m. augusti år 2014 hette bolaget Sälen-Trysil Airport AB) planerar att uppföra en 2 500 meter lång landningsbana, vid befintlig flygplats vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Eftersom den planerade nya landningsbanan kommer att korsa befintlig väg 1053 krävs planering av åtgärder för hur väg 1053 ska anpassas till de nya förutsättningarna i området. En åtgärdsvalsstudie har därmed genomförts som pekar ut ett geografiskt område som lämpligast för ny väg 1053. Trafikverket har påbörjat arbetet med att ta fram en vägplan för ny väg 1053. Ett samrådsunderlag är framtaget och inskickat till Länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan. Samrådsunderlaget beskriver ett utredningsområde, men inga förslag på lokalisering av ny väg 1053 inom utredningsområdet. Arbetet med att hitta en optimerad lokalisering för ny väg 1053 har påbörjats vilket resulterat i att tre vägkorridorer tagits fram i den västliga delen av utredningsområdet och en vägkorridor i den östliga delen. Inför val av lokalisering har WSP Sverige AB genomfört en naturvärdesinventering för samtliga av de alternativa vägkorridorerna. Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald, samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Identifierade områden redovisas i rapporten, liksom en bedömning av eventuell påverkan vid en exploatering. Rapportens mål är att belysa naturvärdena och att ge rekommendationer inför val av lokalisering för att minimera risken att negativa konsekvenser uppstår. Arbetet har utförts av Christina Borg (Fil. Dr. Växtekologi), Johan Bohlin (Fil. Kand. Zooekologi) och Meit Öberg (Fil. Dr. Ekologi) samt granskats av Maria Dahleman (Fil. Mag. Geografi). 1.1. Utredningsområde Utredningsområde sträcker sig ungefär från korsningen av väg 1047 och 1053 i väster till Mobergstangen i öster där den nya sträckningen av väg 1053 ska återknyta till den nuvarande sträckningen, se Figur 1. Området ligger inom ett lågfjällsområde som utgör den sydligaste delen av fjällkedjan. Topografin varierar mellan höga fjäll i öst och mer låglänt, svagt kuperat landskap i väst. De flackare områden genomkorsas av svackor där våtmarker breder ut sig. Ett fåtal vattendrag skapar avvattning och är viktiga stråk i landskapet. Utredningsområdet är till stor del skogbeväxt och ganska flackt med inslag av öppna myrar. Skogsområdena utgörs till stor del av produktionsskog som består av hyggen, gallringsskogar och nära avverkningsmogen skog. 5
Figur 1. Karta över utredningsområdet med de olika alternativa korridorerna. 1.2. Omfattning Naturinventeringen och naturvärdesbedömningen omfattar: En förstudie med inventering av befintlig information rörande riksintressen, Natura 2000-områden, områdets eventuella skyddsvärda biotoper, rödlistade arter, naturreservat, nyckelbiotoper, m.m. Denna information har bland annat hämtats in från Länsstyrelsen i Dalarnas län, Artdatabanken, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. En naturvärdesinventering i fält som genomfördes den 13-14 juni 2016 på en detaljnivå motsvarande fältnivå översikt (Tabell 1). Efter det utfördes en systematisk naturvärdesbedömning samt klassificering med avseende på naturvärde av intressanta områden som identifierats vid fältbesöket. Resultatet från det första fältbesöket innebar att den föreslagna gemensamma vägkorridoren 1-3 öster om flygplatsen bedömdes som olämplig. Inventeringsområdet utökades och en kompletterande naturvärdesinventering i fält genomfördes den 18-19 augusti 2016. I detta uppdrag har även tillägg enligt 4.5 i SS 199000:2014 ingått: 4.5.2 Naturvärdesklass 4 4.5.3 Generellt biotopskydd 4.5.5 Detaljerad redovisning av artförekomst 6
4.5.6 Fördjupad artinventering inom vattendragens strandskyddszoner (100 meter) för artgrupperna mossor och lavar Tabell 1. Naturvärdesinventering - översikt detaljeringsnivåer, minsta karteringsenhet och exempel på användningsområde. Nivå Minsta karteringsenhet Exempel på användningsområde 1. Fält översikt 1 ha eller 100*2 m större områden skogslandskap val av lokaliseringsalternativ vindkraftsetablering 2. Fält medel 0,1 ha eller 50*0,5 m mindre områden väg- och järnvägsplaner vindkraftsetablering 3. Fält detalj 10 m 2 eller 10*0,5 m väg- och järnvägsplaner - mer detaljer detaljplaner skötselplaner 7
2. Metodik Undersökningen omfattar dels allmän inventering av bakgrundsinformation och dels en systematisk bedömning av naturvärden enligt standardiserad metod (SIS). I den allmänna inventeringen av bakgrundsinformation ingår inventering av befintliga data som beskriver området, bakgrundsmaterial ifrån berörda myndigheter, kontakter med myndigheter och informationssök i öppna databaser. Befintligt underlag har redovisats i samrådshandlingen och presenteras endast översiktligt nedan under avsnitt 2.3 Underlagsdata. Figur 2. Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till en viss naturvärdesklass. Figuren är från SIS Standard 1. Aktuellt område har inventeras i fält med avseende på förekommande naturtyper och markanvändning. Den systematiska naturvärdesbedömningen syftar till att uppskatta förutsättningarna för biologisk mångfald. Rödlistade arter, signalarter eller andra värdearter noteras. Naturvärdesbedömningen baseras på att mäta de egenskaper i naturen strukturer, åldersfördelning, avdöende, topografi, bördighet, kulturpåverkan, m.m. som är av betydelse för mängden kärlväxter, mossor, lavar, vedlevande svampar, fåglar, insekter och övriga djur d.v.s. biologisk mångfald. Naturvärdesbedömning innebär att ett geografiskt områdes betydelse för biologisk mångfald bedöms med hjälp av bedömningsgrunderna art och biotop, se Figur 2 ovan. Naturvärdesbedömning avser den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd. Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella biotopen och regionen. 8
2.1. Naturvärdesklasser Inom området förekommande naturtyper klassas på en gemensam skala utifrån naturvärde. Ett naturvärdesobjekts betydelse för biologisk mångfald, d.v.s. graden av naturvärde bedöms enligt en fastställd skala i olika naturvärdesklasser, där klasserna är 1, 2 Högsta naturvärde (naturvärdesklass 1) störst positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Högt naturvärde (naturvärdesklass 2) stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1 3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1 3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Visst naturvärde (naturvärdesklass 4) viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. 2.2. Naturvårdsarter Naturvårdsart är ett samlingsbegrepp för skyddade arter, fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. Dessa indikerar att ett område har högt naturvärde eller är i sig själv av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter har lanserats av Artdatabanken som ett verktyg vid naturvärdesbedömning och arbete pågår med att ta fram listor på användbara naturvårdsarter för olika biotoper. 9
Artportalen är en oberoende samlingsplats för fynd av arter som finansieras av Artdatabanken och Naturvårdsverket. Den enskilde rapportören bestämmer själv vad som skall rapporteras. Alla fynd publiceras först och kvalitetsgranskas i efterhand. Huvuddelen av fynduppgifterna i Artportalen ligger öppet för fri visning, dock har ett fåtal arter bedömts vara så känsliga att de exakta lokaluppgifterna inte visas fritt på nätet, t.ex. häckningsplatser för rovfåglar och sällsynta orkidéer. Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område 3. De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade (Figur 3). De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. Kategorin Kunskapsbrist omfattar arter där kunskapen är så begränsad att de inte kan placeras i någon kategori. Rödlistan baseras på internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Regeringen fridlyser växt- och djurarter genom att ange dessa i Artskyddsförordningens bilagor. De växt- och djurarter som är markerade med ett N i bilaga 1 till Artskyddsförordningen har fridlysts för att uppfylla kraven i EU:s habitatdirektiv. I bilaga 2 till Artskyddsförordningen anges alla övriga arter som är fridlysta i hela landet, i ett län eller i en del av ett län. Figur 3. Rödlistans kategorier Rödlistan, 2015. Utöver regeringens fridlysning finns även arter som omfattas antingen av habitatdirektivet 4 eller fågeldirektivet 5. Habitatdirektivet består av två huvuddelar där den första delen handlar om bildandet av det ekologiska nätverket Natura 2000. Den andra delen handlar om ett generellt artskydd som gäller de arter som listas i bilaga 4, vilka återfinns i artskyddsförordningens bilaga 1 markerade med N. Detta skydd gäller överallt där arterna finns, oavsett om det är inom eller utanför Natura 2000-nätverket. Fågeldirektivet innehåller regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU, totalt 200 fågelarter. Skyddet gäller för såväl fåglarna som deras ägg, reden och boplatser. 2.3. Underlagsdata Inom utredningsområdet finns inga nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, naturminnen, riksintressen för naturvård, djur- och växtskyddsområden, intermistiska förbud eller områden för marinvetenskaplig forskning. Närmsta naturreservat är Norra Transtrandsfjällens naturreservat cirka 2,5 kilometer nordost om utredningsområdet och Hundfjällets naturreservat cirka 5 kilometer öster om utredningsområdet. Båda dessa är även skyddade som Natura 2000- områden enligt art- och habitatdirektivet. Norra Transtrandsfjällens naturreservat ingår också i Riksintresset för naturvård. Underlagsdata från Skogsstyrelsen (SKS) visar att det finns flertalet sumpskogar i form av mosseskogar, fuktskogar och strandskogar inom utredningsområdet samt även skogliga naturvärden längs utredningsområdets västligaste kant. Skogliga biotopskyddsområden, naturvårdsavtal och nyckelbiotoper finns inte inom utredningsområdet, se Figur 4. Närsjön cirka 1 kilometer nordost om utredningsområdet ingår i Riksintresset Skyddade vattendrag. Östra halvan av utredningsområdet har identifierats som våtmark med okända värden enligt Våtmarksinventeringen (VMI) 6. Delar av utredningsområdet ingår även i Videskogskölen 10
(Arkivnr: 14C 7i01) som i VMI har bedömts till klass 2 - högt naturvärde. Några ängs- och betesmarker i utredningsområdet har inte identifierats inom Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA), dock finns några ängar i närheten av Rörbäcksnäs, se Figur 4. Inga observationer av rödlistade arter har rapporterats till Artportalen inom utredningsområdet för åren 2000-2015. Det har inte heller rapporterats in några värdefulla träd till Trädportalen för åren 2000-2015. Enetjärn Natur AB 7 genomförde en översiktlig naturvärdesinventering i oktober 2014 för en del av denna vägplans utredningsområde, i samband med inventeringar inför tillståndsansökan för flygplatsen. Vid den inventeringen påträffades totalt 22 objekt med högre naturvärde där den största delen utgörs av mindre våtmarker men även några vattendrag, en skogstjärn och ett fåtal äldre skogsbestånd inom utredningsområdet. Även spår av björn påträffades. I Figur 4 syns den geografiska utbredningen av områden med identifierade naturvärden. Figur 4. I figuren syns alternativa vägkorridorer, våtmarker och identifierade naturvärden som framkommit i förstudien. Observera att den sydvästligaste delen av utredningsområdet inte ingick i naturvärdesinventeringen som genomfördes av Enetjärn Natur AB år 2014. 2.4. Metod för bedömning av skogsobjekts värde för tretåig hackspett Fältarbetet den 17 och 18 augusti 2016 var i huvudsak inriktat på att inventera och bedöma olika skogsområdens värde för tretåig hackspett. I syfte att förenkla jämförelsen mellan olika skogobjekt inom inventeringsområdet utarbetades en enkel klassning i 4-gradig skala. Den här klassningen anger bara i vilken mån ett område bedöms som värdefullt för tretåig hackspett. 11
Tretåig hackspett är en art som i Sverige huvudsakligen förekommer i barrskog (gärna granskog). Den söker i huvudsak föda på döende, skadade eller nydöda träd (mest gran) som har insektsangrepp under barken. Självgallrande granskogar är som sagt den vanligaste skogstypen för arten i Sverige, men efter t ex skogsbränder (där det kan genereras gott om föda på nydöda träd av olika trädslag) utnyttjar arten alla trädslag. (se avsnitt 2.4.1 nedan). Hackmärken av tre olika typer i området har bedömts vara gjorda av tretåig hackspett: 1. Ringhack på äldre gran för att komma åt sav 2. Ytliga fläk av sekundärbark för att komma åt insektslarver under barken. Mest på gran (Figur 5). Figur 5. Ytliga fläk av sekundärbark på gran. 3. Små punktvisa hack i skadade, döende eller döda granar som ger granarna ett lite mörkprickigt intryck (så länge hacken är färska, (Figur 6). 12
Figur 6. Färska punktvisa hack i skadade, döende eller döda granar. De hackmärken som hittats kan inte med 100-procentig säkerhet sägas vara gjorda av just tretåig hackspett. Andra arter, som t ex större hackspett, kan även de söka föda på samma ställen och lämna ungefär samma typ av märken. Det är dock vanligare att den funna typen av hackmärken görs av just tretåig hackspett. Den frekvens och kontinuitet som de nämnda typerna av hackmärken har i det aktuella utredningsområdet gör att merparten av de påträffade hackmärkena bedöms vara gjorda av tretåig hackspett. Här spelar även in att detta är en miljö med kontinuerlig förekomst av tretåig hackspett. Observera att detta inte på något vis utgör en väl utarbetad och grundligt utredd metodik. Det ska enbart ses som ett enkelt försök att klassificera olika skogsbestånd inom det aktuella utredningsområdet. 2.4.1. Värdeklasser för skogsområden med avseende på tretåig hackspett I syfte att förenkla jämförelsen mellan olika skogobjekt inom inventeringsområdet utarbetades en enkel klassning i 4-gradig skala (Tabell 2). Den här klassningen anger bara i vilken mån ett område bedöms som värdefullt för tretåig hackspett. 13
Tabell 2. Värdeklasser för skogsområden med avseende på dess betydelse som habitat för tretåig hackspett. Mycket stort värde - Skog med gott om nydöda, döende och skadade träd (gran) där det finns gott om hackmärken av olika ålder från tretåig hackspett. I områden av klass 1 ska finnas gott om senvuxna granar, vilket ger god potential för fortsatt självgallring så att området fortsatt kan utgöra en god födokälla för tretåig hackspett. Stort värde - Skog med gott om nydöda, skadade och döda träd (gran) med gott om hackmärken av olika ålder efter tretåig hackspett. Klass 2 skiljer sig från klass 1 genom att här inte finns samma potential för fortsatt självgallring och framtida potential som födoresurs. Litet värde - Mest vanliga äldre skogar (i många fall vanliga produktionsskogar) där förekomsten av död ved är liten eller ingen alls. De här bestånden kan dock ha ett värde i och med att träd då och då dör av olika anledning, och kan då vara en födokälla för tretåig hackspett. Inget värde - Hyggen och ungskogar där i princip inte finns några träd som kan dö, och därmed inget som kan utgöra en födoresurs för tretåig hackspett. 14
3. Resultat Inventeringsområdet består till stor del av produktionsskog med inslag av öppna myrar. Produktionsskogen präglas till stor del av modernt skogsbruk med hyggen, ungskog och väl gallrade skiften. Det finns en variation på skogens åldersspridning men skiften med äldre skog förekommer sparsamt. Områden för produktionsskogen ligger främst på fjällsluttningarna ned mot myrmarker och i de isälvsavlagringar som höjer sig över myrmarkerna, marken är mager och skogen består nästan uteslutande av tall. Våtmarkerna är relativt stora sammanhängande områden med ett varierat, mosaikartat landskap. I anslutning till dessa finns sumpskogar av framför allt björk eller gran samt uppstickande öar av fastmark med tallskog. Det finns gott om döda, nydöda eller döende granar. Det finns även relativt gott om spår av äldre bränder på stubbar, högstubbar och på en del kvarstående träd. Resultaten från fältinventeringen presenteras nedan för respektive alternativ. Översiktskartor för objektens geografiska läge och naturvärdesklass redovisas även i A3-format i Bilaga 1. 3.1. Alternativ 1 väster om flygplatsen Figur 7. Översiktlig redovisning av identifierade rödlistade/skyddade arter (punkter) och naturvärdesklassade objekt (ytobjekt) inom Alternativ 1 väster om flygplatsen. I Figur 7 redovisas en översikt av resultatet av inventeringen för Alternativ 1 väster om flygplatsen. Inom utredningskorridoren för Alternativ 1 väster om flygplatsen identifierades två rödlistade/skyddade arter (Tabell 3) samt tre naturvärdesobjekt (N1-N3) som beskrivs närmare nedan. 15
Tabell 3. Observerade rödlistade och/eller skyddade arter inom utredningskorridoren för Alternativ 1 väster om flygplatsen. Rödlistekategorin som omnämns är Nära hotad (NT). Nr Art Rödlistekategori Artskydd Kommentar P1 Spillkråka (Dryocopus martius) NT Fågeldirektivet (Bil. 1) Ropande P2 Granticka (Phellinus chrysoloma) NT Område N1 Vattendrag Stora Tandån Naturvärdesklass 3 - Påtagligt naturvärde Beskrivning: Stora Tandån är ett flottningsrensat vattendrag med forsande och strömmande partier. I de lugnare delarna finns det mycket sand och lite påväxt. Vid starkare strömbild finns det mycket sten och block med betydande påväxt. Lövträd dominerar omgivningen. Beskuggningen och tillgången på död ved är relativt god. Delsträckan N1 utgörs av en strömmande delsträcka som sannolikt inte är rensad. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Länsstyrelsen 8 har gjort en kartering av Stora Tandån från förgreningen med Sittan fram till den Norska gränsen. Delsträckan N1 omfattas av den karteringen. De noterar ett flertal potentiella öringsbiotoper i ån, dock redovisas de på en karta. Figur 8. Område N1, Stora Tandån. 16
Område N2 - Tallskog Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Beskrivning: Medelålders gallrad tallskog av lav-ristyp. Litet inslag av enstaka äldre björk och några gamla granar utmed ån. Med undantag av enstaka gamla tallstubbar och några mer sentida tallågor finns ingen död ved. Flarnlav och tunn flarnlav på en tallstubbe. Nära ån förekommer hänglavar. Naturvårdsarter: Tidigare inventeringar: - Figur 9. Område N2. Område N3 - Granskog Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Beskrivning: Liten svacka där ett litet område med gammal gles granskog i myrkant lämnats vid avverkning. Gott om hänglav och lite död ved. Intressant i och med att här finns riktigt gamla granar. Naturvårdsarter: Granticka (P2) Tidigare inventeringar: Ingår i objekt O som identifierades vid inventeringen av Enetjärn Natur, 2014. De beskriver objektet som ingående i ett kärrstråk av fattigtyp som slingrar sig ner mot Stora Tandån. De hittade inga naturvårdsarter vid inventeringen. Figur 10. Område N3. 17
3.2. Alternativ 2 Figur 11. Översiktlig redovisning av identifierade rödlistade/skyddade arter (punkter) och naturvärdesklassade objekt (ytobjekt) inom Alternativ 2 väster om flygplatsen. I Figur 11 redovisas en översikt av resultatet av inventeringen för Alternativ 2 väster om flygplatsen. Inom utredningskorridoren för Alternativ 2 väster om flygplatsen identifierades en rödlistad art på två platser (Tabell 4) samt tre naturvärdesobjekt (N4-N6) som beskrivs närmare nedan. Tabell 4. Observerade rödlistade och/eller skyddade arter inom utredningskorridoren för Alternativ 2 väster om flygplatsen. Rödlistekategorin som omnämns är Nära hotad (NT). Nr Art Rödlistekategori Artskydd P3 Garnlav (Alectoria sarmentosa) NT P4 Garnlav (Alectoria sarmentosa) NT 18
Område N4 - Lövsumpskog Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Beskrivning: Objektet utgörs av en lövsumpskog, med inslag av socklad gammal björk, som omger ett mindre vattendrag (Blästbäcken). Området var torrt vid fältbesöket. 2016 har en relativt nederbördsfattig vår/sommar vilket kan vara orsaken till torkan. Typiska arter som påträffades är garnlav, blåbär, björnmossa och skogsstjärna. Naturvårdsarter: Garnlav (NT) Tidigare inventeringar: Objektet har inventerats av Skogsstyrelsen 1996 (sumpskogen) och 1997 (Naturvärde). Område N5 Starrmyr Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Beskrivning: Objektet utgörs av en opåverkad starrmyr. Objektet har vissa värdefulla strukturer men lågt artvärde. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: - Område N6 Tjärn Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Beskrivning: Objekt N6 utgörs av en opåverkad fiskeritjärn med omgivande våtmark. Även här finns vissa värdefulla strukturer men ett lågt artvärde. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ingår i objekt O som identifierades vid inventeringen av Enetjärn Natur, 2014. De beskriver objektet som ingående i ett kärrstråk av fattigtyp som slingrar sig ner mot Stora Tandån. De hittade inga naturvårdsarter vid inventeringen. 19
3.3. Gemensam korridor 1-2 väster om flygplatsen Figur 12. Översiktlig redovisning av identifierade rödlistade/skyddade arter (punkter) och naturvärdesklassade objekt (ytobjekt) inom delen som är gemensam för alternativ 1 och 2 väster om flygplatsen. I Figur 12 redovisas en översikt av resultatet av inventeringen för delen som är gemensam för Alternativ 1 och 2 väster om flygplatsen. I delen som är gemensam för alternativ 1 och 2 väster om flygplatsen identifierades fyra rödlistade och/eller skyddade arter (Tabell 5) samt två naturvärdesobjekt (N7-N8) som beskrivs närmare nedan. Tabell 5. Observerade rödlistade och/eller skyddade arter inom delen som är gemensam för alternativ 1 och 2 väster om flygplatsen. Rödlistekategorin som omnämns är Nära hotad (NT). Nr Art Rödlistekategori Artskydd P5 Vitgrynig nållav (Chaenotheca subroscida) NT P6 Garnlav (Alectoria sarmentosa) NT P7 Revlummer (Lycopodium annotinum) Fridlyst, Habitatdir (Bil. 5) P8 Revlummer (Lycopodium annotinum) Korallrot (Corallorhiza trifida) Fridlyst, Habitatdir (Bil. 5) Fridlyst 20
Område N7 - Gransumpskog Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Beskrivning: Riktigt gammal och senvuxen gransumpskog med inslag av björk och tall. Det finns dåligt med grövre död ved men gott om döda klenare granar och torra grenar. Fältskiktet bitvis lite rikare med gräs och örter som t ex slidstarr. Här bör finnas rödlistade arter, dock påträffades inga vid fältbesöket. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ingår i objekt K som identifierades vid inventeringen av Enetjärn Natur, 2014. De beskriver det som ett trädbevuxet kärr med ristuvevegetation av fattigtyp. De hittade inga naturvårdsarter vid inventeringen. Figur 13. Område N7. Område N8 - Tallsumpskog Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Beskrivning: Åldersvarierad tallsumpskog (upp till ca 150 år) med markant inslag av yngre gran och björk. I östra kanten är inslaget av gran och björk större och här finns riktigt gamla granar med grov barkstruktur. Liten mängd död ved. Några tjäderbetade tallar och spår efter tretåig hackspett på gammal gran, kungsfågel noteras. Gammalt dike i östra kanten. Naturvårdsarter: Tretåig hackspett (NT, Fågeldir), kungsfågel (VU), tjäder (Fågeldir), vitgrynig nållav (P5) och garnlav (P6) Tidigare inventeringar: - Figur 14. Område N8. 21
3.4. Alternativ 3 väster om flygplatsen I Figur 15 redovisas en översikt av resultatet av inventeringen för Alternativ 3 väster om flygplatsen. Figur 15. Översiktlig redovisning av identifierade rödlistade/skyddade arter (punkter) och naturvärdesklassade objekt (ytobjekt) inom Alternativ 3 väster om flygplatsen. Inom utredningskorridoren för Alternativ 3 väster om flygplatsen identifierades tre rödlistade och/ eller skyddade arter (Tabell 6.) samt tre naturvärdesobjekt (N9-N11) som beskrivs närmare nedan. Tabell 6. Observerade rödlistade och/eller skyddade arter inom utredningskorridoren för Alternativ 3 väster om flygplatsen. Rödlistekategorin som omnämns är Nära hotad (NT). Nr Art Rödlistekategori Artskydd P9 Revlummer (Lycopodium annotinum) Korallrot (Corallorhiza trifida) P10 Garnlav (Alectoria sarmentosa) NT Fridlyst, Habitatdir (Bil. 5) Fridlyst P11 Revlummer (Lycopodium annotinum) Fridlyst, Habitatdir (Bil. 5) P12 Revlummer (Lycopodium annotinum) Fridlyst, Habitatdir (Bil. 5) P13 Revlummer (Lycopodium annotinum) Fridlyst, Habitatdir (Bil. 5) 22
Område N9 - Vattendrag Sittan Naturvärdesklass 3 - Påtagligt naturvärde Beskrivning: Meandrande vattendrag med sandbotten och sandkant. Vissa partier med lite större block som skapar visst strömmande vatten. Vattenväxter saknas till stor del, bortsett från partierna med stenblock. Funktionell kantzon med skog och igenväxande kulturmark. Tydliga spår av bäver noteras på flertalet platser, varav färskt bävergnag på trädstammar. Födosökande fisk noteras. Naturvårdsarter: Bäver Tidigare inventeringar: - Figur 16. Vattendraget Sittan, till höger ses barkgnag av bäver. Område N10 - Myr Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Beskrivning: Glesbevuxen, opåverkad tallmyr. Död ved förekommer sparsamt. Främst medelålders tallar med inslag av enstaka senvuxna tallar. Några väl förmultnade lågor. Typiska arter som påträffades vid inventeringen är tuvull, kråkbär, hjortron, rosling, klotstarr och dvärgbjörk. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: - 23
Figur 17. Område N10. Område N11 - Vattendrag Stora Tandån Naturvärdesklass 3 - Påtagligt naturvärde Beskrivning: Strömmande vattendrag med sandig och grusig botten. Partier med sten och block. Funktionell kantzon med gran, tall, björk och al där garnlav växer på flera av barrträden. Längs kanten växer revlummer, hultbräken, kabbeleka, kärrviol, midsommarblomster, skogsstjärna, gullris och strätta. Naturvårdsarter: Garnlav (P10) och revlummer (P11-P13) i kantzonen Tidigare inventeringar: - Figur 18. Vattendraget Stora Tandån. 24
3.5. Gemensam korridor 1-3 öster om flygplatsen Figur 19. Översiktlig redovisning av identifierade rödlistade/skyddade arter (punkter) och naturvärdesklassade objekt (ytobjekt) inom den gemensamma korridoren 1-3 öster om flygplatsen. I Figur 19 redovisas en översikt av resultatet av inventeringen för den gemensamma korridoren 1-3 öster om flygplatsen samt det utökade inventeringsområdet. Inom den gemensamma korridoren 1-3 öster om flygplatsen identifierades 14 rödlistade och/eller skyddade arter (Tabell 7), ett landskapsobjekt (L1) samt tio naturvärdesobjekt (N12-N21) som beskrivs närmare nedan. 25
Tabell 7. Observerade rödlistade och/eller skyddade arter inom den gemensamma korridoren 1-3 öster om flygplatsen. Rödlistekategorin som omnämns är Nära hotad (NT) och Sårbar (VU). Nr Art Rödlistekategori Artskydd Kommentar P14 Revlummer (Lycopodium annotinum) Fridlyst, Habitatdir (Bil. 5) P15 Revlummer (Lycopodium annotinum) Fridlyst, Habitatdir (Bil. 5) Liten fläck P16 Revlummer (Lycopodium annotinum) Fridlyst, Habitatdir (Bil. 5) P17 Violettgrå tagellav (Bryoria nadvornikiana) NT P18 Violettgrå tagellav (Bryoria nadvornikiana) NT P19 Garnlav (Alectoria sarmentosa) NT P20 Garnlav (Alectoria sarmentosa) NT P21 Ljungpipare (Pluvialis apricaria) Fågeldirektivet (Bil. 1-3) Spelande P22 Buskskvätta (Saxicola rubetra) NT Sång P23 Tofsvipa (Vanellus vanellus) NT Global rödlista P24 Varglav (Letharia vulpina) Dvärgbägarlav (Cladonia parasitica) NT NT Fridlyst P25 Doftskinn (Cystostereum murrayi) NT P26 Garnlav (Alectoria sarmentosa) Ringlav (Evernia divaricata) NT VU P27 Varglav (Letharia vulpina) NT P28 Ringlav (Evernia divaricata) VU P29 Kungsfågel (Regulus regulus) VU P30 Tretåig hackspett (Picoides tridactylus) NT Fågeldirektivet (Bil. 1) Trummande P31 Dvärgbägarlav (Cladonia parasitica) NT P32 Buskskvätta (Saxicola rubetra) NT Sång 26
P33 Violettgrå tagellav (Bryoria nadvornikiana) NT P34 Garnlav (Alectoria sarmentosa) NT P35 Varglav (Letharia vulpina) NT P36 Varglav (Letharia vulpina) NT P37 Garnlav (Alectoria sarmentosa) NT Rikligt med garnlav på flera granar. P38 Tjäder (Tetrao urogallus) Fågeldirektivet Tupp P39 Garnlav (Alectoria sarmentosa) NT P40 Garnlav (Alectoria sarmentosa) NT P41 Skrovellav (Lobaria scrobiculata) NT Område L1 Landskapsobjekt Myrmarkskomplex Videskogsskölen Beskrivning: Lite större område med en mosaik av skogsbestånd och myrar som trots påverkan av skogsbruk har äldre skogar med värdefulla strukturer i form av död ved kvar. Den döda veden är gynnsam för flera rödlistade arter. Även ute på myrmarken finns död ved (torrakor av tall) med åtminstone en rödlistad och fridlyst art. Naturvårdsarter: Buskskvätta (P22 och P32), tofsvipa (P23), varglav (P24 och P27), dvärgbägarlav (P24 och P31), garnlav (P26), ringlav (P26 och P28), kungsfågel (P29) och tretåig hackspett (P30) Tidigare inventeringar: Området ingår i ett våtmarkskomplex som har inventerats inom ramen för våtmarksinventeringen (VMI). Komplexet ugörs av ett vidsträckt och myrrikt landskap med stor variation mellan olika typer av främst mossar och mjukmattor. Hjortronrismossar. Fattigkärr. 27
Område N12 - Gransumpskog Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Beskrivning: Gammal gransumpskog med gott om död ved och rikligt med garnlav och andra hänglavar. Gott om senvuxna döda och halvdöda granar och björkar i sumpskogen. Fem träd hittades med hackmärken av olika ålder efter tretåig hackspett. Naturvårdsarter: Garnlav (P19-20) och violettgrå tagellav (P18) Tidigare inventeringar: - Figur 20. Område N12. Område N13 Gransumpskog Naturvärdesklass 2 - Högt naturvärde Beskrivning: Sluttande myrkant med cirka 100-150 år gammal gransumpskog med järnockrautfällningar. Gott inslag av gammal björk och enstaka tall. Relativt gott om senvuxna ganska klena döda granar där minst 15 har spår efter tretåig hackspett där hackmärkena har olika ålder; även färska. Naturvårdsarter: Tretåig hackspett (NT) Tidigare inventeringar: - Figur 21. Område N13. 28
Område N14 Gammal tallskog Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Beskrivning: Myrholme med medelålders till gammal tallskog med en del brandskadade tallstubbar och torrakor. Varglav noteras på brandskadad torraka. Tunn flarnlav, dvärgbägarlav och buskskvätta noteras. Naturvårdsarter: Varglav (P24), dvärgbägarlav (P24) och buskskvätta (P22) Tidigare inventeringar: Objekt N14 N18 ingår i objekt F som identifierades vid inventeringen av Enetjärn Natur, 2014. De beskriver objektet som ett större myrområde som består större öppna starrdominerade områden och trädbevuxna områden med ristuvevegetation. Figur 22. Varglav på brandskadad torraka i område N14. Område N15 Gransumpskog Naturvärdesklass 2 - Högt naturvärde Beskrivning: En liten rest med gammal gransumpskog intill bäcken har lämnats vid tidigare avverkning. Rikligt med ringlav på många träd och gott om torrgranar utmed den lilla bäcken. Gott om hackmärken efter tretåig hackspett med olika ålder. Naturvårdsarter: Ringlav (P26, P28), garnlav (P26) och tretåig hackspett Tidigare inventeringar: Enetjärn Natur, 2014. Se N14. Figur 23. Ringlav i område N15 29
Område N16 Mindre vattendrag/bäck Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Beskrivning: Fin bäck genom N15, därefter mer uträtad. Genom N18 känns den mer som dike. I N19 Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Enetjärn Natur, 2014. Se N14. Område N17 - Ung tallskog Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Beskrivning: Relativt ung planterad tallskog som dock har värden i att det finns flera brandskadade torrakor, lågor och stubbar. Tretåig hackspett flyger och trummar mot träd i utkanten av objektet. Naturvårdsarter: Kungsfågel (P29) och tretåig hackspett (P30) Tidigare inventeringar: Enetjärn Natur, 2014. Se N14. Figur 24. Område N17 med brandskadade torrakor, lågor och stubbar. Område N18 - Lövsumpskog Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Beskrivning: Smalt stråk med gles äldre sumpskog utmed bäcken (N16). Björk dominerar med inslag av en del senvuxna, äldre granar och tall. Endast lite död ved inom området. Naturvårdsarter: Garnlav (P34) Tidigare inventeringar: Enetjärn Natur, 2014. Se N14. Figur 25. Område N18. 30
Område N19 Granskog Naturvärdesklass 2 - Högt naturvärde Beskrivning: Cirka 150 år gammal granskog längs svacka utmed bäck (N16). Gott om död ved med och goda förutsättningar för rödlistade arter. Gott om döda och döende granar med märken efter födosökande tretåig hackspett. Naturvårdsarter: Garnlav (P37) Tidigare inventeringar: Figur 26. Område N19. Område N20 - Gransumpskog Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Beskrivning: Äldre (ca 75 år) gransumpskog med gott om hänglav. Sparsamt inslag av björk. Enstaka död gran och björk och enstaka tall. Enstaka garnlav. Naturvårdsarter: Garnlav (P39) Tidigare inventeringar: - Figur 27. Område N20. 31
Område N21 Gransumpskog Naturvärdesklass 2 - Högt naturvärde Beskrivning: Cirka 100-150 år gammal gransumpskog med gott om grov död granved och förekomst av rödlistade arter. Rikligt med hänglav och god frekvens av garnlav. Enstaka gammal sälg och björk. Gamla tallstubbar. Spår efter tretåig hackspett och spillkråka. Rikare fläckar med bland annat skogsnäva finns. Naturvårdsarter: Garnlav (P40) och skrovellav (P41) Tidigare inventeringar: - Figur 28. Område N21. 32
3.6. Bedömning av olika skogsobjekts värde för tretåig hackspett Figur 29. Skogsområden som klassats i en fyrgradig skala med avseende på områdenas värde som habitat för tretåig hackspett. Totalt inventerades och bedömdes 36 skogsområden med avseende på dess värde för tretåig hackspett inom det utökade inventeringsområdet (Figur 29). Av de 36 skogsområdena bedömdes två ha mycket stora värden och fyra har stora värden som habitat för tretåig hackspett. Skogsområdena och dess värden beskrivs närmare i Tabell 8. Tabell 8. Värdeklass och beskrivning av skogsområdena med avseende på områdenas värde som habitat för tretåig hackspett. ID Värde Kommentar H1 Litet Kvarlämnad kantzon med äldre tall och gran. Under denna tätt med lövsly. Ingen död ved. H2 Stort Kvarlämnat stråk med gammal granskog utmed myrkanten. Litet inslag av björk och tall. Gott om död ved i form av klenare granar varav många har hackmärken efter tretåig - både gamla och helt färska hack. Kanske 2-3 m 3 död ved i hela området. I norr björksumpskog med gott om äldre död ved, inga hackmärken efter tretåig hackspett. H3 Litet Myrholme med 75-100 år gammal tallskog av lav-ristyp. Enstaka låga och gammal stubbe. H4 Litet Sumpskog med mest yngre björk och en del äldre gran och tall. Alla äldre träd är endera döda eller håller på att dö. Bara äldre död ved och inga hackmärken efter tretåig hackspett. 33
H5 Stort Gammal gransumpskog med gott om död ved och rikligt med garnlav och andra hänglavar. Gott om senvuxna döda och halvdöda granar och björkar i sumpskogen. Fem träd hittades med hackmärken av olika ålder efter tretåig hackspett. H6 Litet Gles äldre tallskog på frisk mark. Enstaka granar men ingen död ved. H7 Litet Cirka 75-100 år gammal och gallrad tallskog av lav-ristyp. Enstaka tallåga. H8 Litet Gles tallskog på liten moränrygg i ost-västlig riktning. Ingen död ved. H9 Litet Moränkullar med äldre tallskog av lav-ristyp. Enstaka gammal stubbe och mindre torraka. H10 Inget Gallrad ung tallskog. H11 Litet Cirka 100-årig tallskog av lav-ristyp. Död ved bara i form av gamla avverkningsstubbar. H12 Litet Sumpskog med tall och björk. Ganska gott om stående död ved. Klena björkar och tallar. På sin höjd ett par kbm död ved. H13 Litet Torr tallskog av lav-rastypiska, ca 150 år. Enstaka tallåga. H14 Mycket stort Sluttande myrkant med gammal gransumpskog med järnockrautfällningar. Cirka 100-150 år gammal grandominerad skog med gott inslag av gammal björk och enstaka tall. Relativt gott om senvuxna ganska klena döda granar där minst 15 har spår efter tretåig hackspett. Hackmärkena har olika ålder; även färska. H15 Litet Gles gallrad hedtallskog av lav-ristyp med övre beståndsålder på cirka 100-150 år. Enstaka klenare torrtall någon tunn torrgran. Död utgörs av gamla torra avverkningsstubbar från tiden före andra världskriget. H16 Litet Myrholme som, med undantag av några mindre granar i södra kanten, domineras helt av 100-150 år gammal tallskog av lav-ristyp. Spridda överståndare på kanske 200 år. Enstaka torrträd av tall annars mest död ved av äldre snitt (gamla avverkningsstubbar). H17 Litet Medelålders till gammal tallskog med en del brandskadade tallstubbar och torrakor. H18 Litet Äldre tallsump/tallskog av friskare typ. Drygt 100 år med väldigt lite död ved. I centrala delen tätt granbestånd utan död ved. Spridda björkar i hela objektet. Inga hackmärken efter tretåig hackspett. H19 Litet Moränkulle med 150- årig tallskog. Ett tiotal lågor och några gamla avverkningsstubbar är vad som finns i dödvedsväg. Fina grova, gamla tallar. H20 Inget Gammalt hygge med lite kvarlämnade gamla tallar. Lövsly kommer under. 34
H21 Litet Liten myrholme med gammal (150-200 år) barrblandskog. Relativt gott om äldre torrträd men mest klena tallar. En grov nydöd torrgran med färska märken efter födosökande hackspett (antagligen tretåig). Uppskattningsvis 2 kbm stående död ved. H22 Litet Myrholme med cirka 100-årig tallskog av lav-ristyp. Enstaka torrtall samt en del gamla lågor och avverkningsstubbar. I södra myrkanten står ett tiotal gamla granar där en har spår efter födosökande hackspett, antagligen tretåig. H23 Stort Gransumpskog utmed bäck. Rikligt med ringlav på många träd. Ganska gott om död ved, mest gran. Gott om hack efter tretå med olika ålder. H24 Inget Tallungskog H25 Inget Tallungskog H26 Litet Sumpskog med tall och yngre björk. Ingen död ved. H27 Inget Planterad tallungskog cirka 35 år. H28 Litet Relativt ung planterad tallskog, dock med flera brandskadade lågor och stubbar. H29 Litet Cirka 75-100 år gammal gallrad tallskog av ristyp (mest ljung). Död ved mest som gamla avverkningsstubbar och mossbelupna gamla grova lågor. H30 Litet Äldre (cirka 75 år) gransumpskog med gott om hänglav. Sparsamt inslag av björk. Enstaka död gran och björk och enstaka tall. H31 Mycket stort Gammal (100-150 år) gransumpskog med gott om grov död granved och förekomst av rödlistade arter. H32 Litet Sumptallskog i myrkant. Lite död ved. Inga hackmärken. H33 Litet Cirka 50 år gammal tall- och björkskog på frisk-fuktig mark. Föryngring efter avverkning. Enstaka torraka. H34 Inget 20-30 år gammal tallungskog med enstaka äldre tall sparad i myrkanterna. H35 Inget Ung tallskog av ristyp (ljung). H36 Stort Svacka utmed bäck med gammal (150 år) granskog med gott om död ved och rödlistade arter. Gott om döda och döende granar med märken efter födosökande tretåig hackspett. 35
4. Samlad bedömning Ur naturvärdessynpunkt innebär en ny väg i den östra delen av den gemensamma korridoren + alternativ 3 Väster om flygplatsen minst negativ påverkan på värdefull naturmiljö. I första hand gäller att undvika utpekade värdefulla naturmiljöer och i andra hand gäller att minimera intrånget eller skadan i densamma. Generellt sett är det bättre att krympa ett naturvärdesobjekt än att dela det i två lika stora delar. Om man delar det i två lika stora delar kan kanteffekten göra att båda dessa mindre objekt till stor del förlorar sin funktion. Likaså kan en väganläggning mellan de två delarna skapa barriäreffekter och då utgöra spridningshinder för vissa arter. Oavsett omfattningen av en negativ påverkan på naturmiljön kan det vara lämpligt att planera för skyddsåtgärder. Inom utredningsområdet finns tre vattendrag varav två bedömdes ha påtagligt naturvärde och ett med visst naturvärde. Dessa vattendrag riskerar att påverkas negativt genom att vägen sannolikt behöver korsa vattendragen vid någon punkt. Vid passage finns risk att en ny bro eller trumma innebär en ny eller förstärkt barriäreffekt för de organismer som nyttjar vattendragen. Till exempel kan en dåligt utformad passage innebära ett partiellt eller fullständigt vandringshinder för fisk, eller skapa en barriär för annan fauna. Notera att samtliga vattendrag omfattas av det generella strandskyddet. Inom utredningsområdet finns inget odlingslandskap varför inga objekt (åkerholmar, odlingsrösen, stenmurar och småvatten) som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken (7 kap. 11 ) har inventerats. Det finns heller inga skogliga biotopskyddsobjekt inom inventeringsområdet. Dock har inom utredningsområdet har flera hotade/rödlistade/fridlysta arter identifierats. Framför allt ett flertal arter av fåglar och lavar men även revlummer samt orkidén korallrot som har påträffats. Alla vilda fåglar i Sverige är fridlysta enligt Artskyddsförordningen 4. Det innebär bland annat att det är förbjudet att avsiktligt störa dem, särskilt under parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder samt att skada eller förstöra djurens fortplantnings-områden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Med att störa menas exempelvis en åtgärd som påverkar en fågelarts häckningsframgång så att antalet individer av den arten i ett område riskerar att minska. Det kan till exempel ske genom att fåglar överger sin häckningsplats eller att färre antal ungar överlever. Anläggningsarbetet kan behöva anpassas i tid för att inte strida mot bestämmelserna i Artskyddsförordningen. För arter som omfattas av Artskyddsförordningen 9 behöver en särskild dispensansökan göras hos Länsstyrelsen. Nedan presenteras en samlad bedömning för de naturvärdesobjekt och vattenområden som identifierats vid inventering. 4.1. Alternativ 1 Inom detta utredningsalternativ påträffades två rödlistade/skyddade arter samt tre naturvärdesobjekt (N1-N3). Vidare i delen som är gemensam för alternativ 1 och 2 väster om flygplatsen identifierades fyra rödlistade och/eller skyddade arter samt två naturvärdesobjekt (N7- N8). Alternativet bedöms som mindre lämpligt för en ny väg då ett intrång i minst två naturvärdesobjekt inte kan undvikas. 36
4.2. Alternativ 2 Inom detta utredningsalternativ påträffades en rödlistad art på två platser samt tre naturvärdesobjekt (N4-N6). Vidare i delen som är gemensam för alternativ 1 och 2 väster om flygplatsen identifierades fyra rödlistade och/eller skyddade arter samt två naturvärdesobjekt (N7- N8). Alternativet bedöms som mindre lämpligt för en ny väg då ett intrång i minst två naturvärdesobjekt inte kan undvikas. 4.3. Alternativ 3 Inom detta utredningsalternativ påträffades tre rödlistade och/eller skyddade arter samt tre naturvärdesobjekt (N9-N11). Två av naturvärdesobjekten utgörs av vattendrag. Alternativ 3 förordas ur naturvärdessynpunkt då intrång i naturvärdesobjekt kan undvikas. Detsamma gäller det område som hyser flest av de rödlistade/fridlysta arter som har påträffats. 4.4. Alternativ gemensam korridor 1-3 öster om flygplatsen Inom den gemensamma korridoren 1-3 öster om flygplatsen identifierades 14 rödlistade och/eller skyddade arter, ett landskapsobjekt (L1) samt tio naturvärdesobjekt (N12-N21). Den östra delen av den gemensamma korridoren förordas ur naturvärdessynpunkt då intrång i naturvärdesobjekt samt negativ påverkan på värdefulla skogsområden för tretåig hackspett kan undvikas. 5. Rekommenderade skyddsåtgärder 5.1. Förslag till allmän naturhänsyn Skapa lågor (döda liggande träd) av träd med en diameter större än 30 cm i samband med eventuell avverkning i aktuellt projekt. 5.2. Vandringshinder i vattendrag Nya vägbroar/trummor bör anpassas så att de inte utgör vandringshinder för utter, (bäver) och fisk. Nedan beskrivs vad som avses med utteranpassning samt anpassning för fisk: Bibehåll naturlig vattenhastighet och bottenstruktur. En utterpassage anläggs genom bron, till exempel genom en strandpassage genom trumman eller en torrtrumma på högre nivå än vattendragets högsta nivå. Strandpassagen kan även användas av smådäggdjur vilka ofta följer linjära element som bäckar och åar. 5.3. Förslag till åtgärder mot grumling Sedimentfälla i form av t.ex. halmbal anläggs under byggtiden i befintliga utgående diken som leder till något av vattendragen. Skyddsdukar (siltgardin, miljögardin) föreslås vid behov sättas upp vid utgående diken under byggtiden. Skyddsdukar är dock svårhanterliga i strömmande vatten. 5.4. Förslag till restriktioner för fordon: Restriktioner föreslås för körning med maskiner och lastfordon. Körning tillåts inte vid strandkanten av större vattendrag. I hela området bör avståndet mellan vägkant och släntkrön mot ån vara minst 2,5 meter. Saneringsutrustning finns tillgängligt vid arbete i eller nära vatten, för att förhindra omfattande spridning vid eventuellt kemikalieutsläpp. 37
Kontroll av kemikalier, drivmedel och hydrauloljor m.m. följer Trafikverkets riktlinjer och rutiner om granskningskriterier och krav för kemiska produkter. 5.5. Markarbete i fuktiga/våta marker I de fall fordon behöver köra på fuktiga/våta marker bör stockmattor eller liknande användas för att förhindra att permanenta körskador uppstår. Körskador kan även innebära en förändrad hydrologi på platsen. Där det inte kan undvikas att fordon kör på särskilt känsliga eller värdefulla fuktiga/våta marker bör arbetet förläggas till den perioden då marken är frusen. 38
6. Källor 6.1. Digitala källor Artportalen, www.artportalen.se Elfiskeregistret, www.slu.se/elfiskeregistret Länsstyrelsen i Dalarnas län, www.lansstyrelsen.se/dalarna Musselportalen, www.musselportalen.se Skogsdataportalen, www.skogsstyrelsen.se Trädportalen, www.tradportalen.se Vatteninformationssystem Sverige (VISS), www.viss.lansstyrelsen.se Ängs- och betesmarksinventeringen, http://www.jordbruksverket.se/ Naturvårdsverkets databas, http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ 6.2. Tryckta källor 1 SIS, 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SVENSK STANDARD SS 199000:2014. 2 SIS, 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Komplement till SS 199000. Teknisk Rapport. SIS-TR 199001:2014. 3 Rödlistan, 2015 4 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 5 Rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar. 6 Naturvårdsverket, 2009c: Våtmarksinventeringen resultat från 25 års inventeringar. Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige. Rapport 5925. 7 Enetjärn natur, 2014: Kompletterande naturvärdesinventering. Sälen - Trysil Airport. Planerad flygplats i Sälen, Dalarnas län 8 Länsstyrelsen i Värmlands län, 2013: Undersökning: BioS2012 (Lst S) Vattensystem: Klarälven (nr 135) Vattendragsnamn: Stora Tandån. (X 678524 Y 133896). 9 SFS 2007:845 39