Tidningen:el EN TIDNING FRÅN NUMMER 2-2008 ÅRGÅNG 62 Sweden rocks! Laddat med festivaler i sommar ELSÄKRA FÖR BARNEN FILMISKT LJUS VAD KOSTAR ALLSÅNG PÅ SKANSEN?
Ljuspris till Alingsås I konkurrens med andra städer i världen har Alingsås fått den kanske finaste utmärkelsen i ljusdesignvärlden: The award at large. Kommunen fick priset för sitt årliga evenemang Lights in Alingsås. Nära tusen ljusdesigners och andra inom ljusdesignbranschen från omkring 50 olika länder var samlade under det internationella ljuskonventet, Professional Lighting Designers Convention, i London. Där delades det prestigefyllda ljuspriset The award at large ut. Alingsås tog hem priset i stenhård konkurrens med bland andra franska Lyon, som årligen genomför en stor ljusfestival. Juryns motivering: För att ha skapat en plats för experimentell ljusdesign och för dess påverkan på svensk ljusdesign. Utmärkelsen Award at large delas ut till den person eller institution som genom extraordinära insatser har främjat utvecklingen av ljusdesign som disciplin och profession. Juryn består av ljusdesigners, arkitekter, journalister och näringslivsrepresentanter. Genom priset befäster Alingsås sin ställning som ljusets stad, både i Sverige och internationellt. I oktober förra året hölls det åttonde evenemanget Lights in Alingsås. 60 studenter från 20 länder tillsammans med åtta designers från hela världen bjöd då på ännu en månads ljusupplevelse. Genom åren har Alingsås kommun samlat på sig en hel del kunskap om ljus och tagit fram en ljusguide som ger förslag på hur stadsbelysning kan ge en tryggare, vackrare och mer harmonisk miljö på kvällarna. Alingsås har också gått i bräschen för andra kommuners satsningar på speciella ljusevenemang. FOTO: ROBERT PERSSON FOTO: ROBERT PERSSON LJUSDESIGNER ETT YRKE PÅ FRAMMARSCH Visst är ljusdesigner ett yrke. Och det har nu slagits fast i en internationell resolution. På Professional Lighting Design Convention i London antog man en resolution om officiellt erkännande av ljusdesigner som yrke. Detta ska nu officiellt bekräftas av myndigheter och internationella organ som erkänner yrken och oberoende yrkesgrenar. Den växande yrkesgruppen ljusdesigners har under en tid varit på frammarsch i Sverige och antalet personer som sysslar med ljusplanering ökar ständigt. Sverige ligger i dag långt framme och har en unik ställning i världen med ljusutbildning på högskolenivå. CENTRUM FÖR ENERGISNÅLA HUS I vintras invigdes landets första passivhuscentrum i Alingsås. I besökscentrumet kan konsumenter och aktörer inom byggsektorn ställa frågor, få informationsmaterial och titta på utställningar om hur man bygger extremt energisnåla hus. Uppvärmningen av bostäder står för 40 procent av Sveriges energiförbrukning. Genom att bygga så kallade passivhus kan förbrukningen mer än halveras. Mer info: www.passivhuscentrum.se TEXAS BYTER TILL VINDKRAFT Oljestaten Texas bygger ut vindkraften i rekordfart. I dag finns det fler vindkraftverk i Texas än i någon annan amerikansk delstat. Nu pekar prognoserna mot ett femfaldigande av vindkraften i Texas de närmaste fem åren. Bland entreprenörer och ranchägare, som hyr ut mark till projekten, råder rena guldfebern. FOTO: ISTOCKPHOTO FOTO: JOCHEN GÜNTHER 2 Tidningen:el NUMMER 2-2008
NUMMER 2:2008 OMSLAG: SWEDEN ROCK FESTIVAL FOTO: DENNY LORENTZEN ELEMENT & BJÖRN BORG I sommar ska jag och familjen tillbringa semestern i sommarstugan på Väddö i Roslagen, några mil norr om Norrtälje. Och då ska jag banne mig ta tag i ett dåligt miljösamvete. Vi köpte stugan begagnad för fyra år sedan. Sedan dess har vi kört de två elementen när vi varit ute på höstarna och vintrarna. Elementen är tokgamla, och jag är säker på att de drar mycket el. Det ena är dessutom riktigt tokigt; det fungerar bara om man bankar på det, och det är inte alltid det fungerar ändå. Men i sommar ska båda elementen bort och ersättas av ett nytt, energisnålt! Förra sommaren besökte jag musikfestivalen Sweden Rock Festival, som ni kan läsa om på sidorna 4 7. På 70-talet var jag trogen besökare på musikfestivaler som inte var riktigt så elektriska, ja de var faktiskt helt akustiska. Ett par kompisar och jag besökte varje år först spelmansstämman i Delsbo, alltid första helgen i juli, och drog därefter vidare till Bingsjö, alltid första onsdagen i juli. Det var riktiga folkfester med mycket och härligt buskspel. Enda problemet var att jag år efter år missade tvsändningarna av Björn Borgs finalsegrar i Wimbledon, alltid första söndagen i juli... Trevlig sommar! Sid. 4 7 Festivaler i Sommarsverige Sommartider är festivaltider. Det ordnas festivaler för jazz, blues, folkmusik och de flesta andra musikstilar. Vi har besökt den hårdaste av dem alla: Sweden Rock Festival, som nu är den största musikfestivalen i Sverige. Sid. 8 Lek och experiment på Science Center På utställningen Trixmix på Science Center på Laxön i Älvkarleby finns utrymme för både lek och experiment. Här kan man bland annat testa Snurrande Hinken, Svävande Äggen och Vibrationsfontänen. Sid. 9 Fjärravlästa elmätare på ingång Hör du till de miljontals som redan fått en ny, fjärravläst elmätare installerad hos dig? Om inte, så står du snart i tur. De fjärravlästa elmätarna gör att du som elkund får information om din exakta elförbrukning varje månad. Sid. 10 Roy Anderssons filmiska ljus CHEFREDAKTÖR Lars Abelin Tidningen:el Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag. CHEFREDAKTÖR Lars Abelin, tidningenel@svenskenergi.se ANSVARIG UTGIVARE Eva Elfgren, eva.elfgren@svenskenergi.se ART DIRECTOR Anna-KarinJakobsson, anna-karin@thefactoryofdesign.se PROJEKTLEDARE Marie Wiklund, marie.wiklund@svenskenergi.se ADMINISTRATOR Kristina Sällström, kristina.sallstrom@svenskenergi.se TRYCK Sörmlands Grafiska Quebecor AB 2008 UPPLAGA ca 500000 ex. Tryckt på miljövänligt papper. Regissören Roy Anderssons ljussättning har blivit en signatur för hans filmskapande. Vitsminkade skådespelare agerar i miljöer ofta dränkta i lysrörsljus. Sid. 14 15 Miljardsatsning på vattenkraft Många av de svenska vattenkraftverken är över 50 år gamla och behöver byggas om. Nu satsar kraftbolagen miljarder de närmaste åren för en upprustning. Investeringarna ger en kraftig ökning av den miljövänliga elenergin. Sid. 16 17 Svenska Ljuspriset 2007 Spänning och intryck både inom- och utomhus gav Hotell Nääs Fabriker i Tollerud, Lerum, Svenska Ljuspriset 2007. Hedersomnämnande fick Novemberljus i Linköping, Ekbacka bostadsområde i Göteborg och PUB.03 i Stockholm. 3
HÖGA DECIBEL Festival i sommar-sverige TEXT: LARS ABELIN FOTO: DENNY LORENTZEN Sommartider är festivaltider. Vi besökte den största och hårdaste av dem alla: Sweden Rock Festival. Där mötte vi två annorlunda rockhjältar, elansvariga Lars och Fasen. Utan dem inga mullrande gitarrmattor och inga spektakulära ljusfyrverkerier från scenerna. Det talades efter förra sommaren om något av en kris i Festivalsverige. Det berodde på de omtalade publikfiaskona för Hultsfredsfestivalen och Stockholms jazzfestival. Men för övriga festivaler var det långt ifrån någon kris, utan tvärtom de flesta ökade sina publiksiffror och flera satte nya rekord. Sweden Rock Festival i lilla byn Norje i Sölvesborgs kommun i östra Blekinge slog publikrekord förra sommaren och tog över titeln Sveriges största från Hultsfredsfestivalen. Runt 30 000 personer besökte den dammiga och stekheta festivalen under fyra dagar. Sweden Rock är en musikfestival med inriktning på framför allt tyngre musik.» Tidningen:el NUMMER 2-2008 5
Festivalen har genom åren blivit en av de främsta, tunga rockfestivalerna i Europa och lockar publik från över 30 länder. På femton år har den utvecklats från ett anonymt endagskalas i Olofström (den 6 juni 1992) till att bli ett internationellt känt hårdrocksmaraton. Förra året fick publiken på de sju scenerna se bland andra Scorpions, Aerosmith, Reo Speedwagon, Motörhead, Heaven & Hell, Fastway, Blind Guardian, Meat Loaf och Suzi Quatro. Något överraskande var det de gamla, amerikanska arenarockarna Aerosmiths, Bostons Rolling Stones, konsert som av både kritiker och publik korades som den bästa under de fyra dagarna. De som ansvarar för att elen för musiken och ljuset fungerar är Lars Johansson och Martin Fasen Nordgren. Lars är vd för Holje El och behörighetsansvarig under festivalen, Fasen är festivalens egen chefselektriker. Tillsammans ser de till att de sju scenerna och hela festivalområdet har den elkraft som krävs. När Lars möter oss vid entrén kommer han blåsande i en fyrhjuling så att dammet yr. Han kastar sig av och ber mig och fotografen sitta upp och så kör han i väg till den 24 kvadratmeter stora containern, som forslats hit fullproppad upp till taket med eltillbehör. Han vecklar upp ett gigantiskt blågrönt lakan som i skala 1:3200 är en karta över hela områdets eldragningar, generatorer och uttag med olika ampere. Lars berättar att det krävs 18 km kabel, från 220 volt till riktigt biffiga kablar, för att få det hela att fungera. Många kablar är nedgrävda året runt, för att användas vid den årliga festivalen. Hårdrockselektrikerna Lars Johansson och Martin Fasen Nordgren är de som ser till att ljud och ljus på scenerna fungerar, liksom all annan eldragning. Efter ett tag ansluter Fasen ; också han rattar en fyrhjuling. Lars och Fasen är inte klädda som traditionella elektriker utan smälter perfekt in i vimlet av svartklädd personal och rockstjärnor backstage. Lars har vita chinos med stora fickor, en svart T-shirt och en sliten skinnväst. Den svarta kepsen är, om man tittar närmare, inte märkt med något hårdrockband utan med logon för Holje El, där ordet EL lyser mot en mörk bakgrund. Fasen har hockeyfrilla, välansat skägg, ringar i näsan och läppen. Hans ärmlösa, svarta T-shirt blottar två röda armar plågade av den starka solen. Båda har förstås svarta solglasögon och de åtråvärda passerkorten hängande runt halsen. Lars bor i husvagn på området. Jobbar till två på natten, när sista bandet klivit av scenen. Och så är han i gång igen på morgonen. Lars har skött elen på festivalen sedan 1998 och firar 10-årsjubileum i år. 6 Tidningen:el NUMMER 2-2008
FOTO: ISTOCKPHOTO Det mesta flyter på bra för Lars och Fasen. De vet vad som krävs för att få elen att fungera på alla scener. De är också förberedda på den elkraft de större banden kräver för sina konserter. Det stora problemet är, säger Lars, när knallarna kommer. Knallarna är alla säljare som på marknadsområdet mellan tältplatsen och bakre entrén står i stånd och säljer allt från tatueringar, T-shirts, rockkitch och älgkebab. Knallarna är inte så hemma på elkopplingar, säger Lars med ett snett leende. Värst är det när det blir regn, då blir det många elavbrott i Knalleland. Olofströms Kraft ansvarar för elnätet. Under festivaldagarna stärker energibolaget driftssäkerheten för de boende och industrierna i samhället Norje. Medelåldern hos de besökande på Sweden Rock är ganska hög, gissningsvis runt 40 år. Men det finns även en hel del yngre hårdrockfans och barnfamiljer är inte sällsynta. Även om åldersskillnaden varierar så är uttrycket det samma. Det är många svarta T-shirts med bandnamn som Magnum, Blind Guardian, Slayer, Kiss, Europe, Motörhead och Whitesnake. Det är också många korta, snäva kjolar och mycket bara kroppar med tatueringar. En och annan går klädd i skinnbyxor och trotsar värmeböljan som får termometernålen att dallra kring 30-strecket. Men de flesta orkar inte hålla uppe hårdrocksimagen och väljer helt enkelt luftiga kortbyxor i stället för skinnvästen och de svarta jeansen. Även om flera av festivalbesökarna ser ut som om de skulle skrämma slag på svärmor, så är stämningen mycket avslappnad och, ja, vänlig. Hit kommer folk för att helt enkelt ha kul, umgås med likasinnade och förstås lyssna på hårdrock. Här är lugnare än en lördagskväll i Landskrona, säger Fasen. Med öronproppar i öronen tittar jag ut över ett hav av rödbrända och dammiga hårdrockare och inser att en festival i Sommarsverige inte blir så mycket bättre än så här. Festivaler sommaren 2008 Under sommaren blomstrar musik- Sverige. Det ordnas festivaler för jazz, blues, folkmusik och mycket mer. Och det ordnas stadsfester. Här nedan har vi listat några av de största och mest uppmärksammade musikfestivalerna. 4 7 JUNI SWEDEN ROCK FESTIVAL Sveriges största hårdrocksfestival och sedan förra året den största överhuvudtaget (passerade då Hultsfredsfestivalen). Publik: Ca 30 000. Aktuella artister: www.swedenrock.com 12 14 JUNI HULTSFREDSFESTIVALEN Sveriges mest välkända festival bjuder in till en veckas campingliv. Publik: Ca 25 000. Aktuella artister: www.rockparty.se 14 JUNI WHERE THE ACTION IS Bokningsjätten Live Nation (f d EMA Telstar) och Luger konkurrerar med Hultsfredsfestivalen genom att samma datum locka storband till Stora Skuggan på norra Djurgården i Stockholm. Aktuella artister: www.wheretheactionis.se 23 28 JUNI PEACE & LOVE Borlängefestival med både musik, debatter och föreläsningar som genomsyras av budskapet mångfald, gemenskap och förståelse. Publik: Ca 20 000. Aktuella artister: www.peaceandlove.nu 26 29 JUNI KIRUNAFESTIVALEN Sveriges nordligaste festival med ett digert populärutbud. Publik: Ca 25 000. Aktuella artister: www.kirunafestivalen.com 27 28 JUNI METALTOWN Göteborg ser sig som ett centrum för hårdrock, därav denna festival. Publik: Ca 12 000. Aktuella artister: www.metaltown.se 3 5 JULI ARVIKAFESTIVALEN En av de stora festivalerna i Sverige, som började med inriktning mot syntmusik. Publik: Ca 15 000. Aktuella artister: www.arvikafestivalen.se 31 JULI 2 AUG EMMABODAFESTIVALEN Emmabodafestivalen 2.0 presenterar nyare musik inom flera musikgenrer, som pop, synt, electro, punk, garage, emo och neorave. Publik: Ca 4 000. Aktuella artister: www.emmabodafestivalen.se 31 JULI 2 AUG STORSJÖYRAN Landets första och största musikfestival som hålls mitt i ett stadscentrum (Östersund). Publik: Ca 23 000. Aktuella artister: www.storsjoyran.se 7 9 AUG UPPSALA REGGAE FESTIVAL Skandinaviens första och största reggaefestival. Publik: Ca 10 000. Aktuella artister: www.uppsalareggaefestival.se 8 9 AUG WAY OUT WEST Succéfestival förra sommaren som återkommer i år. Musik i Slottsskogen och på olika klubbar inne i Göteborg. Publik: Ca 15 000. Aktuella artister: www.wayoutwest.se För mer info om sommarens musikevenemang: http://festivalinfo.se Tidningen:el NUMMER 2-2008 7
ABU DHABI BYGGER HELGRÖN MILJÖSTAD På sanddynerna i Abu Dhabi, som ingår i Förenade Arabemiraten, ska en helt ny stad byggas upp med hjälp av statliga oljemiljarder. Den heter Masdar City, ska vara klar 2015 och vara den första staden utan koldioxidutsläpp, sopor och bilar. I Masdar ska det enligt planerna finnas plats för 50 000 invånare, ett universitet och 1 500 företag. Masdar ska till 100 procent få sin energiförsörjning från förnybara energikällor som solpaneler och vindkraft. Maten ska vara organiskt odlad på de grönområden som kommer att finnas. Vattnet avsaltas i en anläggning som drivs av solenergi. 99 procent av avfallet ska återvinnas. Masdar City är ett samarbete mellan Abu Dhabis regering och Världsnaturfonden, som under senare år utvecklat ett koncept för hållbar stadsplanering kallat One Planet Living. BYT JOBBLAMPOR! Har du gamla lampor på jobbet? Försök få dem utbytta till modern och energisnål belysning. Det tjänar både företaget och miljön på. Investering i ny belysning är lönsamt direkt från start både ur företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. Samtidigt kan man uppnå stora minskningar i utsläpp av koldioxid. Det visar en studie av McKinsey Quartely i samarbete med Vattenfall. Anledningen är att en 10 15 år gammal belysningsanläggning drar upp till 50 procent mer energi än modern teknik, säger Magnus Frantzell, vd vid Belysningsbranschen. Över 60 procent av kostnaden för belysning kommer från energiförbrukningen. Belysningsbranschen räknar med att svenska företag kan spara cirka 4 TWh/år om gammal belysning byts ut till modern och energisnålare belysning. Det motsvarar vad cirka 200 000 villor använder i hushållsel, varmvatten och uppvärmning under ett år. Belysning står för mellan 20 och 30 procent av den totala energiförbrukningen hos företag och offentlig verksamhet. Investeringar i belysning är, näst efter byggisolering och bensinsnålare kommersiella fordon, den mest kostnadseffektiva metoden att minska utsläppen. När ljuset reflekteras uppstår olika färger. Färgerna ändras när bubblans yta förändras. Lek och experiment på Science Center TEXT: LARS ABELIN FOTO: GUSTAV FRESK Science Center på Laxön mitt i Dalälven i Älvkarleby utökas i sommar. Här kan man experimentera med rörelse, vatten, ljud och ljus. Vattenfall ligger under en tvåårsperiod bakom driften av Science Center. Satsningen är bland annat ett led i arbetet att få barn och ungdomar att intressera sig mer för energi och teknik genom att de själva får testa, titta och tänja på gränser. Sommaren 2007 var första säsongen. I sommar är det dags för en ny säsong. Inför den har man startat ett samarbete med Tom Tits i Södertälje genom att visa utställningen Trixmix. Trixmix är ett axplock från olika områden inom naturvetenskap och teknik, presenterat i en blandning av interaktiva experiment och har namn som Snurrande Hinken, Vibrationsfontänen och Svävande Äggen. Experimenten har genomgående valts för att de är enkla att utföra och att lyckas med, säger Gun Drage, projektledare för Vattenfall Science Center. Barns lekfullhet gynnar upptäckarlusten. Experimenten tilltalar också många av oss andra. Ett bra experiment är som en god historia, alla kan ta del av den och den tål att upprepas. Science Center håller till i Eldhuset på Laxön och är öppet från 1 maj till 30 september. Laxön var fram till 1800-talet mest känd för laxen och laxfisket. Sedan blev ön ett militärläger. I över hundra år övade sig manskapet i konsten att slå broar över Dalälvens strömmande vatten. De gamla militärbyggnaderna finns kvar och ger sin karaktär åt ön. På Laxön finns i dag bland annat café, fiskrestaurang, hantverksbutik, galleri och vandrarhem. I den strimlade spegeln kan två personer mixa delar av sina ansikten med varandra. 8 Tidningen:el NUMMER 2-2008
Fjärravlästa elmätare ger dig exakt fakturabelopp TEXT: LARS ABELIN FOTO: KAMSTRUP-SENEA Över hälften av sammanlagt 5,2 miljoner elmätare i Sverige har nu bytts ut. De nya, fjärravlästa elmätarna gör att du som elkund får information om din mätarställning varje månad och statistik över din årliga elförbrukning. Regeringen beslutade i december 2006 om månadsvis avläsning av elmätare. Ändringen innebär att alla elkunder i Sverige ska ha fungerande månadsavläsning senast från och med den 1 juli 2009. Mätreformen räknas som den största och viktigaste förändringen för elkunderna sedan den så kallade schablonreformen 1999. Då blev det möjligt för alla konsumenter att kostnadsfritt byta elleverantör. Att byta ut elmätarna innebär en gigantisk satsning för elbranschen. Kostnaderna för att installera 5,2 miljoner elmätare beräknas till cirka 15 miljarder kronor. Förutom den jättelika installationen av alla nya elmätare ska en stor mängd mätvärden varje månad samlas in och behandlas. Kundernas förbrukning (per månad och på årsbasis) ska redovisas på faktura och via internet. Den 1 januari 2008 var 42 procent av de nya mätarna installerade. Den 1 juli beräknas att 65 procent av landets gamla elmätare ska vara utbytta. Erfarenheten från de elnätsföretag som redan har hunnit använda de fjärravlästa elmätarna är goda. De har inneburit mindre krångel, färre samtal till kundtjänst och bättre avbrottsstatistik. För dig som elkund innebär de nya reglerna att: Ditt elnätsföretag ska läsa av din elmätare en gång per månad. Du ska som kund få information om din mätarställning vid varje debiteringstillfälle. Du ska som kund också få information om din årsförbrukning och förbrukningsstatistik per månad i kwh och i procent av årsförbrukningen för de senaste 13 månaderna. Så här fungerar fjärravläsning: 1. Minst en gång per månad skickas uppgifter om din förbrukning automatiskt från din mätare. 2. Dina förbrukningsvärden skickas via elledningarna eller via lågeffektradio till en nätstation i området. 3. Från nätstationen skickas uppgifterna vidare via IP-kommunikation (radio, optofiber eller signalkabel) till elnätsföretaget. 4. Därifrån hämtas uppgifterna till ditt elhandelsföretag, som skickar en faktura till dig baserad på din faktiska elförbrukning. För dig som elkonsument innebär de tätare mätaravläsningarna att kopplingen mellan elanvändning och faktura blir tydligare; du kommer helt enkelt att betala för din faktiska, avlästa förbrukning och inte efter en preliminärdebitering. Större insikt i den faktiska elförbrukningen kan i sin tur bidra till att öka drivkraften för att minska elanvändningen. Därmed blir reformen också en viktig del i satsningen på energieffektivisering. Snart i var mans hem. Så här kan en fjärravläst elmätare se ut. ELNÄTSAVTAL? Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings-ID? Elnätsavtal? Har du problem med att förstå alla begrepp på din faktura eller vad de pratar om på ditt lokala elföretag? Lugn, hjälpen finns på en dator nära dig. På branschorganisationen Svensk Energis hemsida kan du läsa och ladda ned pdf-filen Ordlista. Där får du lättförståeliga förklaringar på alla vanliga begrepp. På samma sida kan du också få information om hur elpriset är uppbyggt. Ett av dokumenten är döpt till Kundtexter. Där ges information om dina valmöjligheter när det gäller el, din elförbrukning och hur du gör med dina elavtal när du ska flytta in eller flytta ut. Den informationen finns på flera språk. Klicka in dig på adressen: www.svenskenergi.se/sv/om-el/elkund ELBILAR PÅ ÖLAND I höst rullar de första elbilarna som tankas med vindkraft. Premiären blir på Öland, där hemtjänsten i öns båda kommuner Borgholm och Mörbylånga kommer att köra elbilar drivna av el från de öländska vindkraftverken. 25 norska elbilar, så kallade Thinkbilar, ska rulla på de öländska vägarna. Bakom projektet står ABB och elkraftklustret Power Circle. Det delfinansieras av Energimyndigheten. Projektet, med det passande namnet Vind i tankarna, pågår till och med 2010 och ska stimulera en svensk produktion av vindkraftverk och användning av el från vindkraftverk som fordonsbränsle. Tidningen:el NUMMER 2-2008 9
Det nådelösa ljuset TEXT: LARS ABELIN FOTO: ROY ANDERSSONS STUDIO 24 Bilden ovan är från regissören Roy Anderssons senaste film Du levande. Hans arbete med ljussättning har blivit en signatur för hans filmskapande. Färgskalan är monoton; färgtonerna är disiga, grågula. Vissa scener är dränkta i ett likblekt lysrörsljus. I detta speciella ljus presenteras vitsminkade skådespelare som, enligt Roy Andersson, både är individer och symboler för hela mänskligheten. Roy Andersson kallar sitt speciella ljus för Det nådelösa ljuset. Egentligen uppkom uttrycket först på engelska, när Roy Andersson skulle beskriva sitt filmiska ljus för utländska journalister: Light without mercy. Det är ett ljus där det inte finns skuggor att gömma sig i, förklarar han för mig när vi träffas. Man är sedd och belyst. 10 Tidningen:el NUMMER 2-2008
FOTO: CARL-JOHAN SÖDER KONTROLLERA DITT ELPRIS Har du koll på ditt elpris? Om inte så kan du logga in på Elpriskollen på Energimarknadsinspektionens webbplats och jämföra ditt elpris med olika elhandlares pris. Intresset hos konsumenterna var stort när Energimarknadsinspektionen lanserade den nya tjänsten. Redan första dagen registrerades cirka 6 000 besök. Adressen är www.energimarknadsinspektionen.se/elpriskollen. Här kan du jämföra priser och leveransvillkor på avtal som passar just dig genom att fylla i din verkliga eller uppskattade årsförbrukning av el. Genom att ange ditt elnätsföretag kan du även söka fram elavtal som enbart säljs lokalt. Genom en snabbsökning får du en lista för de för tillfället billigaste elavtalen. Priserna är uttryckta som jämförpriser och innehåller samtliga fasta och rörliga kostnader för avtalet. Välj den förbrukningstyp som bäst stämmer in på din förbrukning för att få fram de avtal som är aktuella för dig. FOTO: ISTOCKPHOTO Sommarnöje på TV. Anders Lundin leder den populära allsången på Skansen. Vad kostar Allsången? Under sommarmånaden juli förbrukar vi svenskar endast cirka 5 procent av den totala årsförbrukningen av el. Vi har listat elkostnaderna för speciella sommaraktiviteter. Ljus och värme, grill-os i luften, en kall flaska i näven och ett parti kubb med ungarna och vännerna i trädgården. Sommaren är tid för njutning och avkoppling, och den avstressade semesterlunken återspeglas helt naturligt också i elförbrukningen. Under sommaren förbrukar vi svenskar betydligt mindre el än under vinterhalvåret. Elementen är avstängda, lamporna avslagna, tvätten hängs på tork i det fria i stället för att torktumlas och vi vistas ute i naturen i stället för att sitta framför datorn. Men den el som vi trots allt förbrukar är å andra sidan en viktig ingrediens för att få till den där riktigt äkta sommarkänslan. För vad vore sommaren utan glass i stora lass, sena infraröda kvällar på altanen och Allsång på Skansen med Anders Lundin? Men har du koll på vad sommarelen egentligen kostar? För dig som är nyfiken har vi tagit fram genomsnittspriset för sju typiska sommarnöjen: Allsång på Skansen på 32" platt-tv + digitalbox. Kostnad: 0,52 kr (1 timme X 400 W) Frysen på högvarv en dag. Kostnad: 5 kr (12 timmar X 320 W) Elektrisk grilltändare, en grillning. Kostnad: 0,31 kr (30 min X 475 W) Utomhuspool, en dags eluppvärmning, ca 50 m 3. Kostnad: 156 kr (12 timmar X 10 000 W) Infravärme på altanen, tre enheter, tre timmar. Kostnad: 17,55 kr (3 timmar X 3 X 1 500 W) Elektrisk myggdödare, tre timmar. Kostnad: 0,02 kr (3 timmar X 6 W) Takfläkt under natten, 8 timmar. Kostnad: 0,52 kr (8 timmar X 50 W) Elkostnaderna är beräknade på ett genomsnittspris på 100 öre/kwh och ett elnätspris på 30 öre/kwh. Totalkostnad: 130 öre/kwh. Idé: Elverket HUR MYCKET KOLDIOXID SLÄPPER DIN FAMILJ UT? För att räkna ut mängden koldioxid som de svenska hushållen släpper ut finns det olika utgångspunkter. Om vi enbart utgår från svensk elproduktion, som i stort består av vattenkraft och kärnkraft, så motsvarar 1 kwh (kilowattimme) el cirka 20 gram koldioxid. För att få en mer rättvisande bild så är det dock bättre att räkna med den gemensamma nordiska elmarknaden (Nord Pool), som ju Sverige tillhör. Där ger 1 kwh el cirka 100 gram utsläppt koldioxid. Exemplen nedan gäller en typfamilj med två vuxna och två barn. En lägenhet som förbrukar 2 000 kwh el per år ger ett årligt utsläpp på 200 kg. En villa med bergvärmepump som kan använda 10 000 kwh el per år ger 1 ton i årsutsläpp. Familjen byter ut en 60 W lampa i ett rum till en motsvarande energisnål lampa 11 W. Lampan är tänd 1 000 timmar per år. Koldioxidutsläppen minskar årligen med cirka 5 kg. Familjens bil körs 2 000 mil/år. Bensinförbrukningen är i genomsnitt 0,7 liter/mil, vilket innebär ett årligt koldioxidutsläpp på 3,4 ton. (Källa: Konsumentverket) Flygresan till Thailand orsakar ett utsläpp på 9,43 ton för hela familjen. (Källa: dn.se/kollaresan) Källa: www.svenskenergi.se Tidningen:el NUMMER 2-2008 11
Gör hemmet elsäkert för de små Elinstallationen och elapparaterna i hemmet är utformade med tanke på vuxna människors användning. Ibland kan barn ha egna idéer om hur exempelvis eluttag och sladdar ska användas. Här följer några tips på hur du kan göra hemmet elsäkrare även för dina barn. TEXT: LARS ABELIN ILLUSTRATION: OSCAR ALARIK 12 Tidningen:el NUMMER 2-2008
Se till att eluttagen är petskyddade Uttagen ska ha inbyggda petskydd eller förses med täckplattor över kontakthylsorna när de inte används, så att det blir svårare att komma i beröring med strömmen. Skaffa gärna kontaktskydd som låses fast och hindrar barn att komma åt outnyttjade vägguttag. Tänk också på att kontaktskydda grenuttag och uttag på förlängningssladdar. Undvik sladdhärvor på golvet Sladdar som ringlar över golvet kan bli oemotståndliga men farliga leksaker. Om isoleringen runtom sladden skadas, till exempel genom att barn klipper i den eller ett sällskapsdjur gnager på den förvandlas sladden snabbt från leksak till dödsfälla. En sladd som delvis slitits loss ur en stickkontakt eller apparat är också farlig. Ett sätt att undvika lösa, långa sladdar är att låta installera fler vägguttag. Ett annat är att fästa de sladdar som ändå behövs mot en vägg eller list. Gör spisen mindre farlig Spisen, och det som sker där, brukar locka till sig små barns uppmärksamhet. De flesta modernare spisar har barnskyddsutrustning som till exempel vredspärrar (så att barnet inte kan sätta på en platta), tippskydd, spärr på ugnsluckan och kastrullskydd. Använd dessa skydd och komplettera gärna med en timer eller ett överhettningsskydd ifall barnet i ett obevakat ögonblick skulle lyckas sätta på spisens plattor. Lämna aldrig lösa sladdar i vägguttaget Kvarlämnade sladdar anslutna i vägguttaget blir lätt farliga föremål för barns nyfikenhet. Det gäller även motorvärmarsladden som i stället för att hänga kvar i uttaget bör förvaras i bilen. Undvik elapparater i barnrummet Tänk efter vad som kan vara lockande för ditt barn och var försiktig med att placera elapparater i barnrummet. Placera sänglampan säkert Tänk på att montera sänglampor och sladdar så att barnet inte kan riva ner dem i sömnen eller under lek. Installera jordfelsbrytare Jordfelsbrytaren ger ett bra extra skydd mot elolyckor. Om det uppstår ett fel på en elsladd eller apparat bryter den strömmen på bråkdelen av en sekund. Jordfelsbrytaren hjälper dock inte alltid. Om ditt barn till exempel skulle sticka in föremål i vägguttagets båda hål kan olyckan ändå vara framme. Undvik lampor som ser ut som leksaker När du inreder barnets sovrum, undvik lampor som inbjuder till lek. Lampor som ser ut som sagofigurer eller djur bör stå så att barnet inte når dem. Lär barnen elvett Elsäkerheten är livsviktig och kunskapen om den måste hela tiden föras ut till nya generationer elanvändare. Lär därför ditt barn tidigt att respektera elen och dess faror. Mer info: Elsäkerhetsverket har samlat tips i en folder tillsammans med en praktisk måttsticka där du kan följa hur barnen växer. Beställ foldern Väx med Elormen på www.elsakerhetsverket.se! FOTO: ISTOCKPHOTO ENERGILEXIKON Ampere Enhet för strömstyrka. Har beteckningen A. Energi Effekt x tid. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Exempel på energivaror är el, olja, kol, gas, biobränslen med mera. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den internationella standardenheten är uppkallad efter James Watt (1783 1819), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. 1 kwh (kilowattimme) Motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta under en timme. 1 kwh = 1 000 Wh. 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = 1 000 kwh. 1 GWh (gigawattimme) Elåtgången för 40 normalvillor under ett år. 1 GWh = 1 000 000 kwh. 1 TWh (terawattimme) Den genomsnittliga energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kwh. Källa: Svensk Energi Tidningen:el NUMMER 2-2008 13
Avestaforsens brus en del i miljardsatsning på vattenkraft I oktober förra året invigdes Avestaforsens kraftverk, den största vattenkraftssatsningen i Sverige på decennier. Och allt fler kraftverk ska upprustas. Kraftbolagen miljardsatsar i våra vattendrag de närmaste åren. TEXT: LARS ABELIN FOTO: ISTOCKPHOTO 14 Tidningen:el NUMMER 2-2008
Ett stort antal av de svenska vattenkraftverken är mellan 50 och 60 år gamla och behöver byggas om. Satsningen betyder nya turbiner och generatorer, vilket oftast också betyder en höjd effekt. Den totala elen som kommer från vattenkraft är cirka 65 TWh/år (terawattimmar). Man räknar med att det går att ta ut cirka 2 TWh mer elenergi genom effektiviseringar i samband med reinvesteringar i de gamla vattenkraftverken. De nya investeringarna innebär alltså en ökning av den miljövänliga elenergin som kommer från vattenkraften. De stora kraftföretagen Vattenfall, Fortum och EON genomför nu en rad vattenkraftsprojekt och flera större investeringar i vattenkraft planeras de närmaste åren. Här är några av de större: Letsi, Lule älv (ombyggnad) Stornorrfors och Abelvattnet (nybyggnad) Akkat, Lule älv (nybyggnad) Eldforsen, Västerdalälven (ombyggnad) Avestaforsen, Dalälven (ombyggnad) Gulsele, Åseleälven/Ångermanälven (ombyggnad) Hammarforsen, Indalsälven (ombyggnad) Edefors, Lule älv (ombyggnad) Det gamla kraftverket i Avesta, Månsbo kraftverk, byggdes redan 1930 och har producerat el sedan dess. Kraftverket var dock i stort behov av renovering och ombyggnad. Genom att Fortum nu rivit Månsbo och i stället byggt ett helt nytt kraftverk kan produktionen på samma plats öka genom att vattnet utnyttjas mer effektivt. Genom nya Avestaforsens kraftverk har produktionskapaciteten ökat med cirka 20 procent till 170 GWh/år. Enbart produktionsökningen på 35 GWh är tillräckligt för att försörja 10 000 lägenheter med all hushållsel under ett år. Vattenkraften är en förnybar energikälla och ger nästan inga utsläpp till miljön. Däremot blir den lokala miljön påverkad när man bygger kraftverk, dammar och regleringsmagasin. Fördelarna med vattenkraft är många. Förutom att vattenkraften är billig, driftsäker och lätt att reglera är tekniken väl prövad och utvecklad. Den uppfyller höga säkerhetskrav och medför inte någon förbrukning av ändliga naturresurser. El kan inte lagras. Däremot kan vattnet som skapar elenergin lagras. Det sker i vattenmagasin längs älvarna. Vattnet rinner till på våren och försommaren, då snön smälter, och i form av regn. Efterfrågan på el är störst på vintern. Då kan det lagrade vattnet utnyttjas för elproduktion. Det är genom att utnyttja höjdskillnaden mellan två nivåer som energi kan utvinnas i ett vattenkraftverk. När det vatten som samlas i dammar och magasin får strömma ned genom kraftverkets turbiner börjar dessa rotera. Den snurrande turbinen driver en generator som omvandlar vattnets energi till elektricitet. Efter att spänningen höjts i en transformator kan elen transporteras vidare ut på ledningsnätet. Norge, Island och Sverige är de största användarna av vattenkraft i världen. I Sverige finns det cirka 1 800 vattenkraftverk. Av dem är drygt 200 större (effekt på 10 megawatt eller mer). Störst är Harsprånget i Lule älv med en effekt på 830 megawatt. Kraftverken i Norrland svarar för cirka 80 procent av vattenkraftsproduktionen, resten kommer från kraftverk i Svealand och Götaland. Den svenska vattenkraften är utbyggd så att den under ett år med normal vattentillrinning kan ge cirka 65 TWh el. Den installerade effekten är ungefär 16 200 MW (megawattimmar) i landet. Tillsammans producerar vattenkraftverken nästan hälften av den el vi använder i landet. Sett till hela världen är vattenkraftens andel av elproduktionen knappt 20 procent. Sveriges riksdag har beslutat att vattenkraften inte får byggas ut mer än i liten skala. De fyra älvarna Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven är helt skyddade från utbyggnad. Vattenkraft är ett bra sätt att producera el och det finns möjlighet att bygga ut den, både genom att effektivisera de anläggningar som redan finns och genom att bygga nya kraftverk. Utveckling av teknik och miljöanpassning sker ständigt. Regeringens mål är att Sveriges energitillförsel ska baseras på förnybar energi. Samtidigt har miljölagstiftningen skärpts och EU har upprättat ramdirektiv för vatten. Införandet av nationella miljömål och EU-direktiven för vatten är exempel på frågor som har betydelse för arbetet med vattenkraftens miljöfrågor i befintliga och nya anläggningar. Nu brusar det mer än någonsin i Avestaforsen. Och det kommer att brusa mer än någonsin också i flera av de utbyggda forsarna i Sverige och ge oss än mer av den miljövänliga elen. SIFFROR OM DEN SVENSKA VATTENKRAFTEN De högsta fallhöjderna (meter) 1. Stensjöfallet, Indalsälven, 318 2. Tåsan, Klarälven, 269 3. Olden 1, Indalsälven, 260 De största kraftstationerna (effekt, MW) 1. Harsprånget, Lule älv, 830 2. Stornorrfors, Ume älv, 591 3. Messaure, Lule älv, 452 Installerad effekt i de största vattendragen (effekt MW) 1. Lule älv, 4 234 2. Ångermanälven, 2 581 3. Indalsälven, 2 100 De största vattenmagasinen (miljoner m 3 ) 1. Vänern, Göta älv, 9 400 2. Suorva, Lule älv, 6 000 3. Tjaktjajaure, Lule älv, 1 675 Tidningen:el NUMMER 2-2008 15
FOTO: MANODO PEKSKÄRM I HALLEN GÖR DIG KLIMATSMART Vad sägs om att direkt kunna påverka din förbrukning av el och vatten via en pekskärm i hemmet? Den verkligheten är närmare än du tror. Ett 40-tal lägenheter i Göteborg och Stockholm ingår nu i ett försök där hyresgästen kan ta del av sin energianvändning och på sikt även styra sitt inomhusklimat. SBox är en dataterminal med pekskärm som monteras i hallen. På skärmen kan hyresgästen i realtid kontrollera sin förbrukning av el och vatten. Övriga tjänster som finns i terminalen är tvättstugebokning, bildportstelefoni (man kan se vem som ringer på dörren), väderprognoser och aktuella busstidstabeller. Hyresgästen får också information om mängden koldioxid som uppstår till följd av energiförbrukningen, säger Johan Stråkander, marknadsansvarig på Manodo, som i samarbete med kommunägda fastighetsbolagen Svenska Bostäder i Stockholm och Bostadsbolaget i Göteborg, står bakom testet. Manodo bedömer att varje hyresgäst via SBox kan minska sin energiförbrukning med 10 15 procent, främst vad gäller el och varmvatten. Försöket startade i januari 2008 och utvärderas nu. Faller försöket väl ut, så finns intresse för fastighetsbolagen att införa dataterminalen i alla sina sammanlagt cirka 170 000 lägenheter. SPANIEN BÄST PÅ VINDKRAFT För ett par månader sedan slog Spanien världsrekord i vindkraftsproduktion. För första gången i historien producerade ett land över 25 procent av sin energiförbrukning på en dag med vindkraft. Spanien är just nu världsledande på vindkraft. Landet installerade förra året fler vindkraftverk än något land i Europa någonsin har gjort på ett år. Vindkraftsutvecklingen i Spanien har på tio år gått rasande fort. 1998 kom 1 procent av förbrukningen från vindkraft i Spanien. Det är samma nivå som Sveriges i dag. FOTO: ISTOCKPHOTO NY LJUSESIGN Pub.03 Svenska Ljuspriset 2007 Spänning i design och intryck både inomoch utomhus. Det var motiveringen när Svenska Ljuspriset 2007 delades ut till Hotell Nääs Fabriker i Tollered, Lerum. Här har man byggt om det gamla bomullsspinneriet från 1883 till ett modernt företagscenter. Under 2007 kompletterade man med en hotell-, konferens och restauranganläggning. Arbetet med belysning har varit genomgående, med nytänkande lösningar för alltifrån reception och lobby, hotellrum, korridorer, restaurang och bar, konferensytor till utomhusbelysning. Hotellet tog hem priset för kreativa och ambitiösa belysningslösningar som juryn ansåg spelat stor roll för att höja spänningen i design och intryck av hotellet som helhet. Svenska Ljuspriset delas ut årligen till Sveriges bästa belysningsanläggning som färdigställts under det gånga året. Årets vinnare korades i samband med Stockholm Northern Light Fair. Hedersomnämnande gick till utomhusprojektet Novemberljus i Linköping, Ekbacka bostadsområde i Göteborg för sin upprustning av miljonprogramsområdet och till PUB.03 i Stockholm för sin ombyggnad av varuhuset där man framgångsrikt arbetat med ny belysning. Tävlingen arrangeras av de tre belysningssällskapen i Sverige: Svenska belysningssällskapet, Västsvenska belysningssällskapet och Sydsvenska belysningssällskapet och juryn består av en representant från respektive sällskap. Novemberljus FOTO: MIKAEL SILKEBERG FOTO: KJELL ÅKERBLOM 16 Tidningen:el NUMMER 2-2008
Hotell Nääs Ekbacka bostadsområde Hotell Nääs FOTO: ULF CELANDER FOTO: ULF CELANDER Hotell Nääs FOTO: REG FALLAH FOTO: ULF CELANDER Tidningen:el NUMMER 2-2008 17
Tidningen:el KRYSSET 2:2008 NYTTIGA LÄNKAR ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: Svensk Energi Energiportal med fakta om el och elmarknaden. www.svenskenergi.se Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmningssystem och hur du med enkla åtgärder spar energi. www.energi.konsumentverket.se Konsumenternas elrådgivningsbyrå Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och rådgivning. www.konsumenternas.se Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och elbränder. Tips och information. www.elsakerhetsverket.se Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din energikonsumtion och sänka energikostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. www.energimyndigheten.se Energilexikon En skattkista fylld med energirelaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. www.energilexikon.nu Nord Pool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här. www.nordpool.com KUPONG Lösningen sänds senast den 13 juni 2008 till: Elkrysset nr 2-08, Tidningen EL, 101 53 Stockholm. NAMN ADRESS POSTADRESS PRISER: 1:a 3:e pris 3 st lågenergilampor 4:e 10:e pris 1 st lågenergilampa PRISTAGARE & LÖSNING KRYSSET 1:2008 1:a 3:e pris Elektrisk potatisskalare Stig Andersson, Falköping Evert Dahlén, Karlskoga Kerstin Witting Linde, Mariestad 4:e 10:e pris Energimätare Arvid Finn, Sågmyra Margareta Dahlberg, Ludvika Ewa Lundholm, Rönninge Sol-Britt Axelsson, Kinnarp Dan Pettersson, Boden Lena Yiuk, Grängesberg Owe Lans, Sundsvall 18 Tidningen:el NUMMER 2-2008
FRÅGOR & SVAR Frågorna besvaras av Konsumenternas elrådgivningsbyrå, som är en självständig byrå som kostnadsfritt informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör elmarknaden. Elrådgåvningsbyråns svar gäller energibranschen i stort, utbud och service kan varierera hos enskilda elföretag. I konsumenternas elrådgivningsbyrås styrelse finns representanter från Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi. JAG ANVÄNDER MITT FRITIDSHUS ENDAST UNDER SOMMAR- HALVÅRET. VARFÖR MÅSTE JAG BETALA FÖR EL SOM JAG INTE ANVÄNDER VINTERTID? Nuvarande regler innebär att företagen måste läsa av mätaren och göra så kallad avstämning minst var tolfte månad. Mellan avläsningarna har företagen rätt att fördela årsförbrukningen enligt schablon. De flesta företag har olika schabloner för hus med elvärme, hus utan elvärme och för lägenheter. Vissa företag har även en särskild schablon för fritidshus. Du bör därför höra efter med elnätsföretaget och elhandelsföretaget om du kan få betala fakturorna enbart under sommarhalvåret eller åtminstone slippa betala rörliga kostnader för elen under vintern. Ett annat alternativ kan vara att du själv läser av mätaren under vintern eller våren och meddelar elnätsföretaget så att du skyndar på avstämningen och får en snabbare återbetalning av de rörliga kostnaderna. Från och med juli 2009 blir det obligatoriskt med månadsavläsning och problemet med felaktigt beräknade mätarställningar bör då försvinna.? JAG HAR FÅTT MIN ELMÄTARE BYTT TILL EN MÄTARE SOM KAN FJÄRRAVLÄSAS. VARFÖR FÅR JAG FORTFARANDE PRELIMINÄRA FAKTUROR? Byte av elmätare sker områdesvis fram till juli 2009, då en övergång till månadsavläsning ska vara genomförd. Elnätfsöretaget måste säkerställa att överföringen av mätvärdena från mätarna i området till företaget fungerar innan debiteringen ändras. Det kan därför dröja ett antal månader efter mätarbytet innan din faktura från elnätsföretaget enbart baseras på din faktiska förbrukning. JAG HAR AVTAL OM BUNDET PRIS ÄNDÅ SÅ FÖRÄNDRAS PRISET. HUR KAN DET BLI SÅ? Avtal om bundet elpris brukar enligt avtalsvillkoren innebära att energiskatt och moms tillkommer och även kan förändras under avtalstiden. För avtal som ingåtts före år 2007 brukar även kostnad för elcertifikat tillkomma. Även den kan förändras under avtalstiden. Din kostnad för elhandelsavtalet kan därför bli högre om energiskatten höjts eller om elhandlarens kostnad för elcertifikat blivit högre. För avtal som ingåtts från och med år 2007 brukar kostnaden för elcertifikat vara inräknad i de bundna prisavtalen. ELPRISET ÄR LÄGRE NU ÄN NÄR JAG SKREV MITT ELAVTAL. KAN JAG SÄGA UPP MITT AVTAL I FÖRTID? Om du som kund bryter ett tidsbestämt avtal i förtid gäller enligt allmänna avtalsvillkor som tillämpas i konsumentavtal att elhandelsföretaget har rätt till ersättning för de förlorade intäkter och administrativa kostnader som företaget kan påvisa. Ersättningen/skadeståndet brukar kallas lösenavgift. Ibland preciserar företaget i avtalsvillkoren även hur lösenavgiften ska räknas fram. Om du har frågor kring el, ring Elrådgivningsbyrån, tel 08-522 789 50 mån-fre 9 12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se 19
Gruppförsändelse till hushåll El gör skillnad. Skara Energi AB Adress: S A Norlings gata 8, 532 88 SKARA Telefon: 0511-321 00 Fax: 0511-321 50 Hemsida: www.skaraenergi.se Billinge Energi AB Adress: S A Norlings gata 8, 532 24 Skara Telefon: 0511-215 50 Fax: 0511-215 53 Hemsida: www.billingeenergi.se