EFFEKTIVISERING AV ENERGI OCH EKONOMI FÖR ETT AKTIVT OCH MILJÖMEDVETET FOLKLIV

EFFEKTIVISERING AV ENERGI OCH EKONOMI FÖR ETT AKTIVT OCH MILJÖMEDVETET FOLKLIV

Sammanfattning Att det finns tillgång till mötesplatser för människor är viktigt, inte minst i Norrbottens län där vi många gånger har långt avståndsmässigt att nå varandra. Men många föreningar som driver samlingslokaler i Norrbottens län upplever energikostnaderna som ett stort problem. Energikostnaderna kan ibland till och med gå ut över den verksamhet som föreningarna egentligen är till för. I ett försök att hjälpa dessa föreningar har organisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus, Våra Gårdar och Norrbottens Hembygdsförbund startat och genomfört projektet Effektivisering av energi och ekonomi för ett aktivt och miljömedvetet folkliv tillsammans med Norrbottens Energikontor. Projektet startade 2001 och avslutades i augusti 2005. Ett av huvudskälen till att projektet startades var att det skulle bli enklare för samlingslokalföreningar i länet att fortsätta med sina verksamheter utan att behöva betala onödigt mycket i energikostnader samt för att öka medvetenheten hos människor angående vilka åtgärder som är möjliga att genomföra. Projektet är finansierat av de fyra organisationerna som står bakom projektet samt av EU:s strukturfond Mål 1 och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Kortfattat är syftet att hjälpa ideella föreningar i Norrbotten att använda energi på ett mer effektivt sätt, samt att främja användningen av förnyelsebar energi. Den första delen i projektet handlade om kontaktbygge, medvetandegörande och besiktning med grundlig genomgång av fastigheter. En besiktningsmodell har tagits fram inom projektet. Del 2 innebar omvandling av teoretiska kunskaper från besiktningen till praktiska åtgärder för att minska värmeförluster från fastigheter samt byte av uppvärmningskälla och system. I nuläget har 100 samlingslokaler i Norrbotten besiktats inom detta projekt, från Norrbottens Hembygdsförbund: 17 st, Bygdegårdarnas Riksförbund: 44 st, Folkets Hus: 27 st och från Våra Gårdar: 12 st. Investeringar har genomförts vid totalt 21 samlingslokaler inom detta projekt. Det finns dessutom troligtvis flera föreningar som genomfört någon typ av åtgärder men som av olika anledningar inte ansökt om medel för detta. Några exempel på investeringar är byte till uppvärmning med pellets, tilläggsisolering och fönsteråtgärder. Vid besiktningstillfället använde totalt 13 samlingslokaler olja för uppvärmning till en total oljeförbrukning på ca 100 m3 eller ca 800 000 kwh per år. I samtliga fall har nu alla lämnat beroendet av oljeeldning. Fyra av dessa föreningar har genomfört åtgärder inom projektet. Ett stort antal människor har varit engagerade på olika sätt i detta projekt, förutom de som arbetat aktivt med projektet i styrgrupp och arbetsgrupp även ett stort antal människor i föreningslivet, inom de olika kommunerna och i olika företag runt om i Norrbotten. Besiktningarna av samlingslokaler inom projektet har utförts av tre olika lokala företag. Det är Sweco Theorells AB (Luleå), Gunnar Eklund ByggRådgivning (Unbyn) samt ExergiB(y)rån (Vännäs). Vid genomförande av åtgärder vid samlingslokalerna har ungefär 80 olika företag varit involverade. För de 21 föreningar där åtgärder genomförts har totalt 75 personer, varav 18 kvinnor, varit engagerade vid genomförandet. När det gäller föreningsarbete i allmänhet bör man även komma ihåg att det troligtvis finns fler personer som arbetat med åtgärdssatsningen, direkt eller indirekt, fastän detta inte dokumenterats. 1

INLEDNING... 2 SYFTE/MÅL... 3 PROJEKTETS UPPLÄGG... 4 BESIKTNING... 5 GENERELLA RESULTAT FRÅN GENOMFÖRDA BESIKTNINGAR... 6 ÅTGÄRDER... 7 PELLETS... 8 Från el till pellets: Jäckviks Bygdegård i Arjeplog... 8 Från el till pellets: Åträsk Bygdegård i Piteå... 9 Från el till pellets: Folkets Hus i Kalix Nyborg... 9 Från olja till pellets och internetstyrning: Harads Edeborg i Boden... 10 Från olja till pellets och sol: Kärrbäck Hembygdsgård i Haparanda... 10 Från olja till pellets: Lappträsk Bygdegård (gamla skolan) i Haparanda... 11 FJÄRRVÄRME... 11 Från el till fjärrvärme: Ordens Hus i Älvsbyn... 11 Från el till fjärrvärme: Korpen IOGT-NTO i Arvidsjaur... 12 BERGVÄRME... 12 Från el till bergvärme och sol: Nattavaara Hembygdsgård i Gällivare... 12 Från olja till bergvärme: Norra Svartbyns Bygdegård i Boden... 13 Från el till bergvärme: Randijaur Bygdegård i Jokkmokk...13 LUFTVÄRMEPUMP... 14 Luftvärmepump och tilläggsisolering: Korpikylä (Harjugården) i Haparanda... 14 Luftvärmepump: Salmis Bygdegård i Haparanda... 15 Från direktverkande el till luftvärmepump med vattenburet system: Seskarö Folkets Hus i Haparanda... 15 ÖVRIGT... 16 Fönsteråtgärder och tilläggsisolering: Vouno Hembygdsgård i Haparanda... 16 Tilläggsisolering: Mattila Bygdegård i Haparanda... 16 Fönsteråtgärder: Arvidsjaur Hembygdsgård... 17 Tilläggsisolering: Lillpite IOGT-NTO i Piteå... 17 Tilläggsisolering: Vaikijaur Bygdegård i Jokkmokk... 18 Projektering för investering: Luleå IOGT-NTO... 18 Tilläggsisolering och fönsteråtgärder: Leipijärvi-Pitkäjärvi Hembygdsgård i Haparanda... 18 FRAMTIDA SATSNINGAR... 19 EKONOMI OCH FÖRDELNING... 21 ENERGI- OCH MILJÖVINSTER... 22 ENERGIANVÄNDNING OCH VINSTER VID SAMLINGSLOKALER I NORRBOTTEN... 23 Oljeanvändning... 23 ÖVRIGT... 24 Arbetstillfällen... 24 Utvärderingar... 24 Erfarenheter från projektet... 25 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 26 UPPFYLLELSE AV SYFTE OCH MÅL... 27 REFERENSER... 28

Bilagor Bilaga 1-3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7-8 Tabell gårdar och åtgärder, kommuner samt ekonomi (exceldokument) Anteckningar från avslutande styrgruppsmöte Energiutvärdering för framtiden, mall av Gunnar Resultat från utvärderingar A Exempel från besiktningsmall 1

Inledning Att det finns tillgång till mötesplatser för människor är viktigt, inte minst i Norrbottens län där vi många gånger har långt avståndsmässigt att nå varandra. Men många föreningar som driver samlingslokaler i Norrbottens län upplever energikostnaderna som ett stort problem. Energikostnaderna kan ibland till och med gå ut över den verksamhet som föreningarna egentligen är till för. I ett försök att hjälpa dessa föreningar har organisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus, Våra Gårdar och Norrbottens Hembygdsförbund startat och genomfört projektet Effektivisering av energi och ekonomi för ett aktivt och miljömedvetet folkliv tillsammans med Norrbottens Energikontor. Projektet startade 2001 och avslutades i augusti 2005. Ett av huvudskälen till att projektet startades var att det skulle bli enklare för samlingslokalföreningar i länet att fortsätta med sina verksamheter utan att behöva betala onödigt mycket i energikostnader samt för att öka medvetenheten hos människor angående vilka åtgärder som är möjliga att genomföra. Projektet är finansierat av de fyra organisationerna som står bakom projektet samt av EU:s strukturfond Mål 1 och Länsstyrelsen i Norrbottens län. På sista tiden har det skrivits och debatterats en hel del angående energianvändning. Detta till stor del beroende på de ökade energipriserna, men även på grund av den miljöpåverkan energianvändning medför. En mycket uppmärksammad fråga med koppling till detta är klimatförändringen. Ett enkelt sätt att få en lägre energianvändning är att åtgärda en byggnads klimatskal. Enligt information från energimyndigheten sker värmeförluster från ett typhus med 35 % via fönster, 20 % via ytterväggar och dörrar, 15 % via taket, 15 % via ventilation samt 15 % via golv och källare. Det är oftast lönsamt att tilläggsisolera vinden. I takt med att energipriserna ökar kommer åtgärder som sparar in på energianvändandet att bli mer lönsamma, men varför vänta? Det är troligt att kostnaderna för material och arbete stiger om fler och fler vill genomföra åtgärder. Energieffektivisering är även till mångt och mycket beteendeförknippat, till exempel vilka vanor människor har vad gäller vädring, användning av elektrisk utrustning, krav på inomhustemperatur mm. Detta kan ibland vara det svåraste steget för en människa, att just förändra sina vanor. Men inte omöjligt! Tankar som sammanfattats i detta projekt har fått genomslag även från annat håll. Den 14 april 2005 beslutade regeringen om att ge stöd till energieffektiviseringar i offentliga lokaler, vilket även innefattar samlingslokaler. Syftet med stödet är att bidra till uppfyllelse av de energi- och klimatpolitiska målen, samt att stimulera en ökad sysselsättning genom att öka investeringarna inom bygg- och fastighetsbranschen (SFS 2005:205). Ett annat led i detta är Bygga-bo dialogen, som innebär en överenskommelse mellan staten och näringslivet om konkreta insatser för effektiv energianvändning, hälsosamma byggnader och effektiv resursanvändning. I utredningen om byggnaders energiprestanda har dessutom ett förslag lämnats till regeringen att lag om energideklaration av byggnader bör införas. Bakgrunden till detta förslag är ett EG-direktiv från 2002. Allt detta går i linje med idéer från detta projekt med energieffektivisering i Norrbottens läns samlingslokaler. 2

Syfte/mål Kortfattat är syftet att hjälpa ideella föreningar i Norrbotten att använda energi på ett mer effektivt sätt, samt att främja användningen av förnyelsebar energi. Syfte Stödja föreningar så att åtgärder kring energi och underhåll, som är centrala för föreningars överlevnad samt önskvärda av miljömässiga skäl, kommer till stånd i samlingslokalerna. Genomförda åtgärder ska fungera som goda exempel för andra föreningar, boende i bygden och för fastighetsägare med liknande problem. Mål Föreningarna som driver samlingslokaler i länet ska få förbättrad ekonomi vilket därmed kan säkra deras fortbestånd och bidra till bygdens överlevnad. Utveckla en enkel och funktionell metod för energibesiktning/statusdokumentering av samlingslokaler. Engagera minst två företag i regionen i arbetet med besiktningarna / statusdokumenteringarna. Genomförda besiktningar/statusdokumenteringar samt utförande av råd och kalkyler vid minst 100 samlingslokaler. Minska påfrestningen på miljön genom en omställning till miljövänlig energiförsörjning. Sammantaget minst 10 % minskade driftskostnader för de samlingslokaler som ingår i projektet. Direkta miljövinster i form av minskad oljeeldning med minst 50 procent samt att elanvändning minskat med cirka 10 %. Bidra till tillväxt och sysselsättning i länet samt att utveckla den lokala marknaden för företag inom energieffektiviseringsområdet. 3

Projektets upplägg Historiebeskrivning: Under år 2000 kom Norrbottens energikontor i kontakt med flera samlingslokalsföreningar under arbetet med mål 6-projektet "Lokal energiförsörjning". Det visade sig att de hade liknande problem, vilka kort kan sammanfattas: Svårigheter att täcka de löpande utgifterna. Dåliga förutsättningar att ta sig an de för föreningarna livsviktiga långsiktiga frågorna angående energi och underhåll. Under hösten 2000 och våren 2001 fördes en dialog med de fyra organisationerna Våra gårdar, Folkets hus, Norrbottens hembygdsförbund och Bygdegårdarnas riksförbund både på nationell och på regional nivå. Det resulterade i att Norrbottens energikontor i dialog med de fyra organisationerna skrev en ansökan om ett projekt som sedan fick möjlighet att starta under hösten 2001. Projektet är finansierat av EU:s strukturfond Mål 1, Länsstyrelsen i Norrbottens län och de fyra organisationerna. Den första delen i projektet handlade om kontaktbygge, medvetandegörande och besiktning med grundlig genomgång av fastigheter. Del 2 innebar omvandling av teoretiska kunskaper från besiktningen till praktiska åtgärder för att minska värmeförluster från fastigheter samt byte av uppvärmningskälla och system. Del 1 och 2 går in i varandra bland annat genom att den kunskap som förvärvdes i del 1 kunde tas tillvara i del 2. Den första delen i projektet avlöstes av den andra delen under hösten 2004 och nu under hösten 2005 kommer projektet officiellt att avslutas. Under del 1 av projektet har det mesta "grundarbetet" utförts i form av att informera föreningarna om projektet, flertalet av besiktningarna har genomförts m.m. Utifrån resultat från besiktningarna gavs en bra uppfattning om vilka åtgärder som borde vidtas. En viktig slutsats som drogs var att helt avgörande för att projektet skulle få önskat resultat var att föreningarna skulle få det stöd de behövde efter det att besiktningarna är utförda. Stöd i form av rådgivning och uppmuntran vid utvärdering av besiktningsresultaten samt att föreningarna får ekonomiskt stöd i någon form för de föreningar där det finns behov av mer omfattande åtgärder. Detta med stöd och uppmuntran har även varit ett viktigt ledord genom hela arbetet sedan projektets början. Något som också kunde konstateras från del 1 i projektet var vikten av utvärdering av genomförda åtgärder samt att sprida information om lyckade insatser. Det informationsinriktade arbetet har pågått under hela projektet och kommer även i fortsättningen att pågå, eftersom det är en viktig del att de goda exemplen som finns i länet verkligen lyfts fram för att så många som möjligt får ta del av detta.. 4

Besiktning När projektet startade togs kontakter med alla samlingslokalföreningar i Norrbottens län som tillhörde någon av de fyra organisationerna: Våra gårdar, Folkets hus, Norrbottens hembygdsförbund och Bygdegårdarnas riksförbund. Föreningarna fick inbjudan att delta i projektet och för en symbolisk summa få sin samlingslokal besiktad. Många tyckte att detta var intressant och såg möjligheter att få en ordentlig genomgång av sin byggnad och dessutom få förslag på lämpliga åtgärder. Av ca 300 var det inledningsvis 68 som var intresserade, men allt eftersom ryktet spred sig tillkom fler och fler. I nuläget har 100 samlingslokaler i Norrbotten besiktats inom detta projekt, från Norrbottens Hembygdsförbund: 17 st, Bygdegårdarnas Riksförbund: 44 st, Folkets Hus: 27 st och från Våra Gårdar: 12 st. Se även bilag1-3 med alla besiktade samlingslokaler. Flera föreningar runt om i länet har visat intresse av att delta under projektets gång. Några av dessa har kommit med i projektets slutskede, dock fanns det ej möjligheter för alla på grund av begränsad tid och resurser. Vid den tiden då projektet startade fanns det väl etablerade metoder för besiktning av industrier och andra stora lokaler. Dessa metoder var emellertid inte anpassade för de i detta sammanhang förhållandevis små samlingslokaler som avses i detta projekt. Samlingslokaler har dessutom speciella förutsättningar jämfört med andra fastigheter. De har ofta en relativt låg nyttjandetid, lokalerna sköts oftast med ideella insatser, ägarna har ofta mycket begränsad ekonomi och när de utnyttjas så är det ofta mycket folk i lokalerna. I del 1 av projektet utvecklades befintliga metoder och verktyg så att de lämpar sig för att besiktiga samlingslokaler med en helhetssyn. Provbesiktning och utvärdering i samråd med energirådgivare genomfördes innan den inom projektet utvecklade modellen började användas i större skala. Tre olika företag har utfört besiktningar i projektet. Det är Sweco Theorells AB (Luleå), Gunnar Eklund ByggRådgivning (Unbyn) samt ExergiB(y)rån (Vännäs). Besiktningen dokumenterar byggnadens nuvarande status och innehåller konkreta åtgärdsoch underhållsplaner. De delar som tas upp i besiktningen bedöms efter en skala 1-5, där 3 är normal standard och 1-2 indikerar behov av åtgärder. I besiktningen ingick följande delar: Byggnadsstatus ut- och invändigt (t ex grund, fasad, fönster, källare, vind) Byggnadsinstallationer (t ex el, ventilation, VA, värme, brandskydd) Energi/Kretslopp (t ex värmekälla, ventilation) Inomhusmiljö (t ex luftkvalitet, termiskt klimat ämnen/mikroorganismer) Förutom besiktning av fastigheten genomförs även beräkning av energi-, miljö- och ekonomivinster vid tilläggsisoleringsåtgärder och vid byte till andra uppvärmningsalternativ. Nuvarande system jämförs med byte till andra system baserade på ved, pellets och värmepump. Se även exempel på resultat från statusbesiktning i bilaga 7-8. Åtgärdsförslag som framkommit i besiktningsprotokollen berör följande områden: Byte av värmesystem (pellets- och flisanläggningar, berg- och markvärmepumpsanläggning, fjärrvärme, konvertering till vattenburet system) Fjärrstyrning (Internet- och telefonstyrning) Tilläggsisolering (fasad, vind, grund) Fönsteråtgärder med bland annat tätning och extra innerrutor Översyn av ventilation (styrning och värmeåtervinning) Åtgärder för att minska och förhindra fuktskador 5

Generella resultat från genomförda besiktningar Ungefär tre fjärdedelar av föreningarna har direktverkande elvärme. Det är ett smidigt men ett riskfyllt och oönskat alternativ. Smidigt så till vida att det kräver minimal arbetsinsats för drift och underhåll. Riskfyllt så till vida att möjligheterna att anpassa sin värmeförsörjning efter det energislag som är billigast för stunden minskar jämfört med vid vattenburen värme. Föreningar som har tecknat elavtal med extremt billiga elpriser tidigare kommer även få ökade kostnader för uppvärmningen när elpriserna stiger. Oönskat så till vida att elvärme inte är ett miljövänligt alternativ. Potentialen till energieffektivisering med relativt korta återbetalningstider är stor. Framförallt gäller det tilläggsisolering av vind i de fall det inte redan gjorts. Utbyte av lister kring fönster och dörrar är en annan åtgärd som det i många samlingslokaler finns behov av och som har mycket kort återbetalningstid. Byte av fönster är sällan aktuellt, däremot är det på flera ställen möjligt att sätta in en extraruta alternativt att byta ut innerrutan mot en ruta med lågemissionsskikt. Förvånansvärt många av samlingslokalerna som ingår i projektet har fuktskador, begynnande fuktskador eller risk för fuktskador. Det är viktigt att det uppmärksammas i tid för att undvika betydligt dyrare utgifter i framtiden. Fukt i byggnader innebär också en ökad energianvändning, eftersom fukt kyler av fastigheten. Dessutom har en sammanställning gjorts av elkostnaderna för 86 stycken föreningslokaler under perioden december 2001 - september 2003. Där konstateras med vilka stora olikheter abonnenter betalar sin elkostnad. Det är skillnader i högsta och lägsta nivå för elkostnader, både vad gäller den fasta kostnaden och den rörliga. Prisdifferenserna är spridda över hela länet och ser inte ut att ha något kommunvis prismönster. 6

Åtgärder Efter besiktningen har den lokala föreningen själv beslutat om vilka åtgärder som de ville genomföra. Ansökan om medel har behandlats av styrgruppen och därefter har föreningen genomfört och sedan slutredovisat. Även om projektet formellt avslutas här kommer dessa samlingslokaler i Norrbotten stå kvar som demonstrationsobjekt och goda exempel på vilka möjligheter som finns för andra i liknande situationer. Investeringar för att genomföra åtgärder som föreslagits vid besiktning och efterföljande diskussioner har genomförts vid totalt 21 samlingslokaler inom detta projekt. Det finns dessutom troligtvis flera föreningar som genomfört någon typ av åtgärder men som av olika anledningar inte ansökt om medel för detta. I inledningen av projektet beslutade styrgruppen gemensamt om hur medel skulle fördelas mellan de fyra organisationerna. Det skulle vara lika fördelning mellan organisationerna, så långt det var möjligt. De föreningar som skulle få hjälp att genomföra åtgärder skulle också vara av demonstrationskaraktär, för att verka som goda exempel för andra i liknande situation. Detta har kunnat följas till mångt och mycket, med det tillägget att när tiden i projektet började rinna ut togs även hänsyn till de lokala föreningarnas visade intresse och man kom även att uppmuntra föreningar som ville genomföra åtgärder av mindre omfattning och karaktär. För att hitta lämpliga objekt har organisationernas representanter tillsammans med projektets medarbetare samarbetat för att nå ut med information. Bland annat via Nenets styrelse, där representanter från Norrbottens läns 14 kommuner finns med, har information om projektet spridits. Även andra kontaktvägar har använts i syfte att få med föreningar och för att också informera och inspirera kommunerna i detta arbete, bland annat via Nenets hemsida, möten och kontakter med kommuners representanter och landsbygdsutvecklare. Det som kan anses som gemensamt för föreningar som fått ekonomisk hjälp är att: Besiktningsprotokoll samt den lokala gårdens förutsättningar var utgångspunkten De lokala byaföreningarna har själva tagit ställning till förslagen och beslutat om vilka åtgärder de ville genomföra, rådgivning har erhållits från projektets medarbetare Platser där kommunen agerat för att hjälpa föreningarna, har beslut om genomförande underlättats. Exempel på detta är tidigare utbetalning av driftbidrag, räntefria lån och bidrag samt hjälp med rådgivning och liknande. I tabell 1 visas en sammanställning över de föreningar med samlingslokaler som genomfört åtgärder inom detta projekt, vilken kommun och organisation de tillhör samt den totala kostnaden för åtgärderna. En mera utförlig tabell finns som bilaga 1. Där kan man förutom den totala kostnaden för åtgärderna även se hur stor andel av medlen föreningen bidragit med själva, hur mycket kommunerna satsat och även hur stor del av kostnaderna som täckts av detta projekt. 7

Tabell 1. Samlingslokaler i Norrbotten som genomfört åtgärdssatsning inom detta projekt. Förening Kommun Org. Total kostnad Åtgärd-kortfattat Jäckvik Arjeplog BR 26 128 Pellets Arvidsjaur Korpen Arvidsjaur VG 158 075 Fjärrvärme Arvidsjaur Hembygdsgård Arvidsjaur NH 37 908 Fönster Harads Edeborg Boden BR 373 836 Pellets + Internetstyrning Norra Svartbyn Boden BR 285 318 Bergvärme Nattavaara Gällivare NH 333 578 Bergvärme + solfångare Korpikylä Haparanda BR 25 800 Luftvärme Kärrbäck skola Haparanda NH 308 867 Pellets + solfångare Lappträsk skola Haparanda BR 280 588 Pellets Leipijärvi-Pitkäjärvi Haparanda NH 74 000 Tilläggsisolering Mattila Haparanda BR 9 690 tilläggsisolering Salmis Haparanda BR 36 500 Luftvärme Seskarö Haparanda FH 327 000 Luftvärme + vattenburet Vouno Haparanda NH 83 790 Tilläggsisolering Randijaur Jokkmokk BR 172 378 Bergvärme Vaikijaure Jokkmokk BR 21 500 Tilläggsisolering Kalix-Nyborg Kalix FH 155 685 Pellets Luleå IOGT-NTO Luleå VG 43 318 Projektering för investering LillPite Piteå VG 21 300 Tilläggsisolering Åträsk Piteå BR 93 125 Pellets Älvsbyn Ordens hus Älvsbyn VG 99 500 Fjärrvärme Organisationer: BR=Bygdegårdarnas Riksförbund, VG= Våra Gårdar, NH= Norrbottens Hembygdsförbund, FH= Folkets Hus Pellets Från el till pellets: Jäckviks Bygdegård i Arjeplog Jäckviksgården ligger i Arjeplogs kommun och uppfördes 1935 som skolbyggnad. 1961 gjordes en tillbyggnad med kök, matsal/gymnastik, förråd och Wc. 1984 lades skolan ned och 1985 reparerades skolan överlämnades därefter till föreningen med förbehållet att om skola skulle behövas i framtiden ska föreningen återlämna byggnaden. En del av verksamheten i föreningen handlar om turistnäring, genom bland annat information och guidning. Samlingslokalen har vattenburet värmesystem och drygt 400 m2 uppvärmd yta. Till följd av besiktningen beslutade föreningen att byta uppvärmningskälla till pellets. Innan detta installerades värmdes lokalen främst via en elpanna och ibland med ved. Energianvändningen var ca 58 000 kwh/år innan åtgärd genomfördes. Där fanns också en olje- och kokspanna där som sällan användes. Åtgärderna som genomfördes var att brännaren i oljepannan byttes till en pelletsbrännare, samt att ett pelletsföråd installerades under år 2002. 8

Från el till pellets: Åträsk Bygdegård i Piteå I Piteå kommun ligger byn Åträsk. Bygdegården i Åträsk är uppförd år 1936 med byte av yttertak 1975 och nytt golv och entré år 2001. Verksamhet är bland annat möten och fester. Tidigare saknade fastigheten uppvärmningssystem och var därför kallställd under vintertid, bortsett från en mobil el-radiator för toalettutrymmet för att undvika att vattnet skulle frysa. Innan åtgärd genomfördes var den ungefärliga energianvändningen ca 11 000 kwh/år el. Nu har man installerat två pelletskaminer, vilket innebär att lokalen kan användas året runt. Den uppvärmda ytan är ca 190m2 och åtgärderna genomfördes under 2003. Från el till pellets: Folkets Hus i Kalix Nyborg Centralt i det lilla samhället Nyborg ligger Folkets Hus. Verksamheten i samlingslokalen är bland annat kurser och möten, men är även använd för teateruppvisning och för festarrangemang. Innan åtgärder genomfördes värmdes samlingslokalen med direktverkande el med en tidigare energianvändning på ca 50 000 kwh/år. Den uppvärmda ytan är ca 380 m2. Efter att lokalen blivit besiktad beslöt föreningen att satsa på uppvärmning med pellets. Detta innebar även tillbyggnation av ett pelletsförråd och ett byte till ett vattenbaserat distributionssystem. I besiktningen kom även fram förslag på att minska värmeförlusterna via fönster, vilket också anammades. Under hösten 2004 har den nya anläggningen satts i drift. Två värmekretsar drivs separat, en uppe och en nere i den stora salen. Detta kan styras via tidur och värmen kan därför på ett bra sätt anpassas efter lokalens användning. Fönster har dessutom utrustats med en extra innerruta samt att man även har byggt igen några av dem. 9

Från olja till pellets och internetstyrning: Harads Edeborg i Boden Edeborg i Harads är ursprungligen en dans- och biografbyggnad. Byggåret är osäkert, 40-50- tal och är ombyggd i flera omgångar, senast 1987. Ombyggnationerna har bland annat berört tillgänglighet, energibesparande åtgärder och eftersatt underhåll. Verksamheten består i dansoch teaterengagemang samt bio och mötes- och kursverksamhet. I huvudsak utövas verksamheten under helger. Byggnaden har vattenbaserat distributionssystem och värmdes tidigare med olja och el, med en energianvändning per år på ca 6 m3 respektive ca 68 000 kwh. Byggnaden har en uppvärmd yta på ca 600m2. Till följd av besiktningen beslutade föreningen att byta ut oljan mot pellets. Förutom byte av värmekälla har dessutom ett Internetbaserat styrsystem installerats. Detta underlättar vid användning av lokalen och gör det möjligt att styra inomhustemperatur och sköta en del av övervakningen på distans. Totalt finns det tre värmekretsar som kan köras oberoende av varandra. En av kretsarna innefattar stora salen vilken används mer sällan än övriga delar av byggnaden och då kan hållas med lägre temperatur. Detta system har installerats och driftsatts under våren 2005. Från olja till pellets och sol: Kärrbäck Hembygdsgård i Haparanda Byggnaden som kallas för Tallkotten uppfördes år 1956 som skolbyggnad i ett våningsplan med källare. Därefter har byggnaden byggts om och till. Byggnaden användes som skola fram till år 1984, när skolverksamheten lades ned. År 1997 blev hembygdsföreningen lagfaren ägare av fastigheten som ligger i Kärrbäck, Haparanda. Verksamheten är daglig med bland annat möjlighet att köpa fika, samt att det finns kursverksamhet. En speciell händelse för föreningen är den årliga festen med älgköttsoppa. Tallkotten har vattenbaserat distributionssystem och värmdes tidigare med olja och el. Innan de energieffektiviserande åtgärderna genomfördes var den årliga energianvändningen ca 9 m3 olja och ca 65 000 kwh el. Den uppvärmda ytan är ca 730 m2. Till följd av besiktningen och diskussioner i anslutning till detta beslöt föreningen att byta uppvärmningssystem till en 10

pelletsanläggning i kombination med solfångare. Föreningen har dessutom tilläggsisolerat vinden och källarytterväggarna. Den totala fönsterarean har dessutom minskats genom insatsblock samt att resterande fönster försetts med en extra innerruta av lågemissionsglas. Detta har genomförts under vår/sommar 2005. Från olja till pellets: Lappträsk Bygdegård (gamla skolan) i Haparanda I Haparanda kommun ligger byn Lappträsk. Den gamla skolan som finns där togs över av byaföreningen under år 2002. Skolverksamhet bedrevs till ca 1997. Längst till vänster (se bild) är den äldsta delen av byggnaden där det bland annat finns ett samlingsutrymme och kök. Mittendelen är lite nyare och innehåller skolsalar. Längst till höger ligger gymnastiksalen. Bara några år innan skolverksamheten lades ned installerades ett FTX ventilationssystem för hela byggnaden. Övervåningen (förutom gymnastiksalen) har dessutom tilläggsisolerats genom att helt sonika spruta in ca 35 cm lösisolering på golven. Samlingslokalen har vattenburet distributionssystem och tidigare värmdes byggnaden med olja och el. Energianvändningen per år var då ca 8 m3 samt ca 99 000 kwh. Till följd av besiktningsresultat och med hjälp från kommunen togs beslut i föreningen att kallställa en stor del av byggnaden (mittendelen och gymnastiksalen) och därigenom minska bruksarean från 968 m2 till 617 m2. Dock ska det finnas möjlighet att värma upp gymnastiksalen vid behov. Dessutom har en pelletsanläggning installerats under våren 2005 istället för att elda med olja. Föreningen har i framtiden planerat att tilläggsisolera gymnastiksalen i egen regi. Fjärrvärme Från el till fjärrvärme: Ordens Hus i Älvsbyn Ordens hus som ligger i centrala Älvsbyn är ägt av IOGT-NTO, byggt 1945 och tillbyggt 1975. Verksamhet:?? Innan åtgärder genomförts värmdes samlingslokalen med direktverkande el. Total uppvärmd yta är 190 m 2. Till följd av besiktningen som genomförts och vid erbjudande om fjärrvärme- 11

anslutning beslutade föreningen att genomföra detta. Anslutningen skedde under hösten 2004. Innan åtgärd genomfördes var energianvändningen ca 33 000 kwh/år (el). Från el till fjärrvärme: Korpen IOGT-NTO i Arvidsjaur Ganska centralt i Arvidsjaur ligger IOGT-NTO gården Korpen. Byggnaden är ett ombyggt bostadshus från 1920-talet i tvåvåningsplan med källare, samt ett vidbyggt kallgarage i markplanet. Föreningens är aktiv och verksamheten består bland annat av möten, kurser både kvällstid och helger, samt administration under dagtid. Samlingslokalen har vattenburet system och värmdes tidigare med en elpanna. Den är idag utbytt mot fjärrvärmeanslutning. Innan några av åtgärder genomfördes var energianvändningen ca 50 000 kwh/år. Den uppvärmda ytan är ca 220m2. Föreningen har förutom anslutning till fjärrvärme dessutom tilläggsisolerat vindsutrymmet, källaren har renoverats och tilläggsisolerats samt att fönster i källaren antingen har murats igen eller bytts ut mot så kallat tegelglas. Övriga åtgärder som genomförts är byte och tätning av vissa fönster samt två balkongdörrar. Åtgärderna genomfördes i flera etapper, med den sista delen under våren 2005. Bergvärme Från el till bergvärme och sol: Nattavaara Hembygdsgård i Gällivare I Gällivare kommun ligger Nattavaara by och där finns även en hembygdsgård. Föreningen har verksamhet som är mycket inriktat på turistnäring. Det finns bland annat stugor i anslutning till gården där man kan bo året runt. Innan åtgärder genomfördes hade samlingslokalen direktverkande el för uppvärmning. Det fanns dock även möjlighet att elda i vedspis, vedkamin och kakelugn. Energianvändningen för huvudbyggnaden (stugor ej inräknade) var ca 40 000 kwh/år innan åtgärder genomfördes. Den uppvärmda ytan är ca 170 m2. De åtgärder som genomförts efter förslag från besiktning och efterföljande diskussioner är konvertering till vattenburet system och bergvärme som värmekälla i kombination med solfångare. En tidigare använd borrad brunn blev nu istället en del i bergvärmeanläggningen. Systemet förstärktes med solfångare, från vilka värme kunde ledas ner i borrhålet och lagras. En kulvert har anlagts för att leda värme till stugorna på området. I samlingslokalen har dessutom fönstren försetts med extra innerruta, en ytterdörr har byggts om och vindsutrymmet har tilläggsisolerats. Detta genomfördes under vår/sommar 2003. 12

Från olja till bergvärme: Norra Svartbyns Bygdegård i Boden I Bodens kommun ligger Norra Svartbyn och där finns Svartbygården som är en gammal skolbyggnad. I slutet av 80-talet rustades skolbyggnaden upp med bland annat installation av ventilationssystem, byte av oljepanna och brännare samt ommålning. 1993 kom Svartbygården i föreningens ägo. Verksamheten innefattar bland annat ett bibliotek. Byggnaden värmdes tidigare med olja och el, ungefärlig energianvändning var ca 7,5 m3/år respektive 26 000 kwh/år. Den uppvärmda ytan är ca 350 m2. Efter det att byggnaden besiktats beslöt föreningen att byta uppvärmningskälla, från olja till bergvärmepump. Dessutom tilläggsisolerades vind och snedtak, samt att fönsteråtgärder i form av en extra innerruta genomfördes. Detta skedde under våren 2004. Från el till bergvärme: Randijaur Bygdegård i Jokkmokk Utanför Jokkmokk finns byn Randijaur som dessutom har en bygdegård, Randijaurs Medborgarhus. I samlingslokalen träffas människorna i byn till olika aktiviteter och man har även en del turister som använder delar av lokalen. Byagården har vattenburet distributionssystem och värmdes tidigare upp med hjälp av vattenburen el. Energianvändningen var då ca 36 000 kwh/år och den uppvärmda ytan är ca 200 m2. Efter besiktningen och med hjälp från kommunen tog föreningen beslut om att byta uppvärmningssystem till en bergvärmeanläggning samt att tilläggsiolering av vind, tätning av fönster samt översyn av ventilation skulle genomföras. Detta gjordes under vår/sommar 2005. 13

Luftvärmepump Luftvärmepump och tilläggsisolering: Korpikylä (Harjugården) i Haparanda Harjugården i Korpikylä utanför Haparanda består av ett flertal byggnader. Huvudbyggnaden vid Harjugården används som bygdegård och det är en envåningsbyggnad med daglig verksamhet. Aktiviteterna är bland annat matservering för dagis, kursverksamhet, läger, fiskecamp, konferenser med mera. Övriga byggnader på området är Skolbyggnaden, Gästhemmet och Snickarverkstaden. Den byggnad som används som bygdegård kan betraktats som en enhet för sig eftersom de andra tre byggnader är förbundna med en kulvert med värmeförsörjning från skolbyggnaden. Dessa värms med hjälp av en pelletsanläggning som installerades något år innan besiktningen genomfördes. Uppvytor: Tidigare värmdes bygdegården enbart med direktverkande el som vid vissa tillfällen kompletterades med värme från den vedeldade bakugnen. Efter besiktningen genomfördes åtgärder i byggnaden, dels genom att förbättra ventilationsegenskaperna och dels genom att komplettera uppvärmningen med en luftvärmepump. Denna installerades under våren 2005. Energianvändningen för bygdegården var ca 50 000 kwh/år el innan åtgärder genomfördes. Ytterligare åtgärder som genomförts är tilläggsisolering av vinden på Snickarbodan och delar av Skolbyggnaden. För framtida satsningar vore fönsteråtgärder exempelvis i form av en extra innerruta ett bra sätt för att minska energibehovet ytterligare. (t.v. Snickarboda och t.h. Skolbyggnad) 14

Luftvärmepump: Salmis Bygdegård i Haparanda I Salmis utanför Haparanda finns Majgården. Det är en samlingslokal som består av två hopbyggda delar. Den äldsta delen är byggd ca 1900 (i 1½ plan) och den nyare delen är från 1951. Byggnaden används bland annat som kontor, lägerskola, konferenser/kurser och festlokal. Uppvärmningen av byggnaden är baserad på direktverkande el och efter genomförda åtgärder har detta kompletterats med en luftvärmepump som installerades under våren 2005. Stora salen har centraltermostat för rumstemperaturen. Innan åtgärder genomfördes var energianvändningen ca 45 000 kwh/år el. Vad gäller framtida satsningar finns det i stora salen många fönster med 2-glas. Det skulle vara ett effektivt sätt att minska energiförluster genom att montera in en extra innerrutor och eventuellt minska den totala fönsterarean genom att sätta in isoleringsblock vintertid. Från direktverkande el till luftvärmepump med vattenburet system: Seskarö Folkets Hus i Haparanda Utanför Haparanda ligger Seskarö och där finns bland annat Folkets Hus som byggdes i början på 1900-talet. Ursprungligen tillhörde byggnaden nykterhetsrörelsen, men efter att det ordinarie folkets hus brunnit ned 1919 gick de båda föreningarna samman. 1997 överläts fastigheten till Seskarö Hembygdsförening som trots sitt namn tillhör Folkets Hus organisationen. Folkets Hus används främst till olika arrangemang som teater, dans, hembygdsdagar, julfest och liknande. Byggnaden är byggd i vinkel med träfasad. Tidigare värmdes Folkets Hus med direktverkande el, och hade en energianvändning på ca 60 000 kwh/år innan åtgärder genomfördes. Den uppvärmda ytan är ca 560m2. Åtgärderna som genomförts vid samlingslokalen innefattar konvertering till vattenburet system i stora delar av byggnaden och luftvärmepump med koldioxid som installerades under våren 2005. 15

Vad gäller framtida satsningar vore tilläggsisolering av vindsutrymme samt fönsteråtgärder, exempelvis med extra innerrutor, ett bra sätt för att minska energibehovet för samlingslokalen. Dessutom är det viktigt att se över takavvattningen, med hängrännor och avrinning, så att husets fasad sparas samt att man kan undvika fuktskador. Övrigt Fönsteråtgärder och tilläggsisolering: Vouno Hembygdsgård i Haparanda Foto: hemsida Vouno: http://www.hembygd.se/index.asp?docid=7837 I Haparanda kommun finns en by som heter Vouno. Där finns också en relativt nybyggd hembygdsgård som har deltagit i detta projekt. Den aktiva föreningen som satsar mycket på barn- och ungdomsverksamhet har med gemensamma krafter flyttat två Älvsbyhus och sedan byggt samman dem till ett hus. De ursprungliga Älvsbyhusen är byggda 1966 och värms med direktverkande el. Den uppvärmda ytan är drygt 150m2. Med förslag från besiktningen beslutade föreningen att genomföra energieffektiviserande åtgärder i form av tilläggsisolering av fasaden samt installation av energieffektiviserande fönster. Åtgärderna genomfördes under våren 2005. Enligt beräkningar var den tidigare energianvändningen för hembygdsgården ca 30 000 kwh per år. Föreningen planerar att i framtiden installera någon typ av kamin, ved eller pellets, för att minska kostnaderna för uppvärmning ytterligare. Tilläggsisolering: Mattila Bygdegård i Haparanda I Mattila utanför Haparanda finns Mattilagården som ursprungligen var en skola men som nu nyttjas av bygdegårdsföreningen i byn. Omfattande renoveringsarbeten genomfördes 1988, såväl utvändigt som invändigt. Intill bygdegården finns även en snickerilokal. Verksamheten består bland annat i byaktiviteter och en del uthyrning för olika ändamål. Byagården inklusive snickerilokal värms med direktverkande el och hade innan åtgärder genomfördes en årsförbrukning på ca 73 000 kwh el. Den uppvärmda ytan är ca 420m2. Efter det att gården besiktades har åtgärder genomförts i form av tilläggsisolering av snickerilokalen samt huvudbyggnadens vind. Detta genomfördes främst under våren 2004. 16

Fönsteråtgärder: Arvidsjaur Hembygdsgård Byggnaden uppfördes 1891 och har under årens lopp haft skiftande hyresgäster, allt från prästfamiljer till järnvägsrallare och skogsarbetare. Allt eftersom tiden gått har ytskikt och byggnadsdetaljer bytts ut efter förslitning och olika behov, varför ursprunglig prästgårdsmiljö delvis försvunnit. På detta sätt har till exempel fönster och entrèdörr sannolikt sitt ursprung från 20-30 talet, vägg- och innertakbeklädnad på övre plan ett senare ursprung, kanske 50-tal. Nuförtiden finns det ett fint museum i byggnaden samt att man kan få en kopp kaffe i caféet en trappa upp. Byggnaden värms med direktverkande el och har en uppvärmd yta på nästan 300 m2. Efter besiktningen ägt rum beslutade föreningen att genomföra fönsteråtgärder i form av tätning och extra innerrutor som kan monteras bort över sommaren. Innan åtgärderna genomfördes var årsförbrukning av energi ca 49 000 kwh el. Fönsteråtgärderna genomfördes under våren 2005. Tilläggsisolering: Lillpite IOGT-NTO i Piteå Godtemplarhuset i Lillpite är byggt 1928 med två våningar. Tak, fasader och fönster är renoverade år 1978. Byggnaden används dagligen som kontor och är ofta uthyrt till fester och andra arrangemang. Samlingslokalen värms upp med direktverkande el med en energianvändning på ca 49 000 kwh/år, innan åtgärder genomfördes. Den totala uppvärmda ytan är ca 270 m 2. Med stöd av besiktningen och efterföljande diskussioner beslutade föreningen att tilläggsisolera innertaket på vinden, som bland annat består av en del snedtak. Detta gjordes under sommaren 2005. I framtiden kan ett byte av uppvärmningssystem, eller komplettering av nuvarande system med pelletskaminer eller liknande, vara ett alternativ. 17