Sidas budgetunderlag

Sidas budgetunderlag 2018-2020

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Hemställan... 3 2. Sidas och biståndets roll i en ny och föränderlig värld... 4 2.1 Prioriteringar för starkare genomslag... 5 2.2 Flexibel, kunnig och effektiv förvaltning en investering i hållbar utveckling... 9 2.3 Agenda 2030: från ord till handling i strategigenomförande... 10 2.4 Sida kan katalysera ökade finansiella flöden... 10 2.5 Förutsägbarhet och flexibilitet borgar för ett effektivt bistånd... 11 3. Analys och förslag till finansiering av verksamheten 2017 2019... 13 3.1 Utgiftsområde 7, Ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet... 13 3.1.1 Ap.1 Humanitära insatser... 13 3.1.2 Ap 2. Informations och Kommunikationsverksamhet... 13 3.1.3 Ap 5. Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället... 14 3.1.4 Ap 6. Asien... 15 3.1.5 Ap 7. Latinamerika... 16 3.1.6 Ap 9. Afrika... 16 3.1.8 Ap 23. Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet... 18 3.1.9 Ap Globalt/Tematiskt stöd (NY)... 19 3.1.10 Ap 28 Kapacitetsutveckling och utbyten... 21 3.1.11 Ap 32. Forskningssamarbete... 21 3.2 Utgiftsområde 5, Ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen... 22 3.3 Utgiftsområde 7, Ramanslaget 1:2 Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete... 23 4. Garantiramen ett verktyg för att möta ökade behov... 25 5. Investeringar i anläggningstillgångar... 27 6. Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret... 28 7. Anslagskredit och anslagssparande på förvaltnings- respektive sakanslagen... 28 8. Avgifter och övriga intäkter... 29 Bilaga 1: Indikativa ramar för beställningsbemyndiganden på anslagspostnivå... 31 Tabell 1: Sidas förslag till finansiering per anslagspost 2018-20...8 Tabell 2: Relationen förvaltningsanslag / sakanslag över tid 23 Tabell 3: Verksamhetsinvesteringar.. 27 Tabell 4: Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar.28 Tabell 5. Beräknade avgiftsintäkter, garantiverksamheten...29 Tabell 6. Ackumulerat resultat, garantiverksamheten 29 2

1. Hemställan Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) överlämnar härmed budgetunderlaget för perioden 2018 2020. Med utgångspunkt i föreliggande dokument föreslår Sida: att regeringen för perioden 2018 2020 tilldelar medel på anslag och anslagsposter under utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd respektive 5 Internationell samverkan enligt tabell 1 (se avsnitt 2.1), att regeringen för samman anslagsposterna 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling samt 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet till en anslagspost för globala/tematiska insatser (se avsnitt 2.3 samt 3.1.9), att regeringen anger ett belopp för hela strategiperioden för globala/tematiska strategier på motsvarande sätt som för bilaterala strategier (se avsnitt 2.3 samt 3.1.9), att regeringen för 2017 tilldelar Sida en total ram för beställningsbemyndiganden för utgiftsområde 7 (se avsnitt 2.5 och Bilaga 1), att regeringen inom ramanslagen 1:1 Biståndsverksamhet, 1:2 Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete samt 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen tilldelar myndigheten anslagskredit respektive möjlighet till anslagssparande per anslagspost på fem procent (se avsnitt 2.5 samt 7), att regeringen tilldelar Sida en ram för garantier för 2018 på 15 miljarder kronor (se avsnitt 2.4 och 4), att regeringen bemyndigar Sida att under 2017 inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingå avtal på högst 30 215 miljoner kronor för kommande år (se Bilaga 1), att regeringen bemyndigar Sida att under 2017 inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan ingå avtal på högst 164 miljoner kronor för kommande år (se Bilaga 1), att regeringen tilldelar Sida en låneram för 2017 på 70 miljoner kronor (se avsnitt 5), och att myndigheten tilldelas en räntekontokredit för 2017 på 27 miljoner kronor (se avsnitt 6). 3

2. Sidas och biståndets roll i en ny och föränderlig värld Utvecklingen i vår omvärld, det sammanhang i vilket svenskt utvecklingssamarbete verkar, innehåller paradoxer och flera parallella sanningar. Mycket av det som sker i världen ger anledning till oro. Väpnade konflikter och klimatförändringarnas alltmer synliga och kännbara konsekvenser ger upphov till mänskligt lidande, flyktingströmmar och stora och växande humanitära behov. Vi ser ökande klyftor inom länder och hur en allt högre andel av världens fattiga återfinns i medelinkomstländer men också i sviktande stater som löper risk att falla sönder med nya kriser som följd. Vi ser ett internationellt samfund som blir allt mer diversifierat och där antalet likasinnade är färre än kanske någonsin tidigare. Vi ser hur länder, främst i MENA-regionen och Afrika söder om Sahara men också i vårt närområde, rör sig i auktoritär riktning och vidtar åtgärder som begränsar yttrandefrihet, åsidosätter rättsstatliga principer och minskar utrymmet för civilsamhällets organisationer att verka. Vi ser också exempel på att de grundvalar på vilka globala överenskommelser och framsteg på klimat- och miljöområdena vilar öppet ifrågasätts. Samtidigt med detta, trots detta, finns skäl till framtidstro. Den långsiktiga trenden är att andelen extremt fattiga i världen stadigt fortsätter att minska. Fattigdomsbekämpningen går åt rätt håll och framsteg sker på bred front; det handlar inte bara om minskad inkomstfattigdom utan också om landvinningar inom hälsa och utbildning. Agenda 2030, Addis-agendan om utvecklingsfinansiering och klimatavtalet från Paris innebär att världen nu står enad bakom ett gemensamt och förpliktigande ramverk som stakar ut vägen för en utveckling som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. I denna komplexa omvärld står svenskt utvecklingssamarbete och Sida stadigt vilket är en styrka. Svenskt bistånd vilar på en stabil värdegrund, är långsiktigt till sin karaktär och konsekvent i sitt förhållande till grundläggande mänskliga rättigheter, vilket bl a kommer till uttryck i den feministiska utrikespolitiken och det nya policyramverket för biståndet. Genom att upprätthålla ett rättighetsbaserat svenskt utvecklingssamarbete, med utgångspunkt i ägarskapet i länderna och med fattigdomsbekämpning och resiliens i fokus, visar Sverige globalt ledarskap i genomförandet av Agenda 2030, Addis Ababa Action Agenda (AAAA) men också i relation till klimatavtalet från Paris och Sendairamverket. Förändringarna i vår omvärld och de överenskommelser som träffats med bäring på biståndet slår igenom i styrningen av svenskt utvecklingssamarbete och av Sida som myndighet. Förslagen som Sida lyfter fram i detta underlag syftar till att skapa förutsättningar för att biståndet genom Sida ska vara en central del i det svenska ledarskapet under kommande år. Det ställer också krav på eget ansvarstagande och agerande. Inom verksamheten har Sida identifierat behov av att stärka samspelet mellan det humanitära och det långsiktiga utvecklingssamarbetet och av att ytterligare förstärka kompetens och analysförmåga inom miljö och klimat med ambitionen att ta en ledande position inom området. Dessa två områden lyfts fram som särskilda prioriteringar i verksamhetsplanen för innevarande år men arbetet är långsiktigt och frågorna kommer att stå högt på dagordningen under kommande år. Med Sidas grunduppdrag och dessa särskilda prioriteringar som bas tar förslagen i detta budgetunderlag fasta på de behov som finns av att: a) Öka utvecklingstakten för de fattigaste och mest utsatta 4

b) Finansiera utvecklingsmål speciellt i sviktande och konfliktdrabbade stater c) Mobilisera inhemska resurser och katalysera internationella flöden som möjliggör privata och offentliga investeringar Dessa prioriteringar genomsyrar vårt förslag till fördelning av medel per anslagspost (punkt 2.1, 2.3 och Avsnitt 3) samt avsnitten 2.4 och 4 om garantiinstrumentet. Sida vill understryka behovet av ökade förvaltningsmedel. Ett avgörande skäl till att Sverige och Sida anses ha ett av världens bästa utvecklingssamarbeten är att samarbetet bygger på dialog, lokalt ägarskap och långsiktighet. Vi arbetar för att insatser och arbetsätt ska samspela mellan olika kanaler och mellan andra aktörer och givare. Sidas arbete tar sin utgångspunkt i och präglas av fattiga människors perspektiv på utveckling och av ett rättighetsperspektiv. Ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är lika viktiga och måste vägas in vid varje betydande beslut. Samtidigt måste verksamheten anpassas till olika sammanhang och förändringar. Det innebär att prioriteringar mellan och inom strategier avgörs av ständigt föränderliga förutsättningar och behov för varje enskild region, varje enskilt land och varje, organisation. Sida bedömer därmed att de kraftigt ökade anslagen, i allt svårare miljöer, i en föränderlig omvärld där utvecklingssamarbetes roll blir än mer katalytiskt och samverkan med nya aktörer blir allt viktigare, måste motsvaras av en ökning av förvaltningsanslaget för att medge en kvalitativ hantering och ett tydligt svenskt bidrag till genomförandet av Agenda 2030, se vidare punkt 2.2 samt avsnitt 3.2. Avslutningsvis vill Sida uppmärksamma regeringen på några tekniska aspekter som kan förbättra förutsättningarna för vårt arbete som t ex en förutsägbar anslagsutveckling samt flexibilitet mellan år och inom anslagsposter, se vidare punkt 2.5. 2.1 Prioriteringar för starkare genomslag Sida har i detta budgetunderlag valt att gå fram med en prioritering mellan anslagen för att kunna satsa mer där vi ser att behoven är som störst och där vi bedömer att Sverige kan göra skillnad. Sidas bedömning är att Sverige bör göra en ökad satsning på långsiktigt och konfliktförebyggande arbete med särskilt fokus på Afrika, Mellanöstern och Nordafrika (MENA-regionen) samt de tematiska områdena forskning, miljö och klimat. Det svenska utvecklingssamarbetet bidrar till framsteg och resultat med en välfungerande verksamhet samtidigt som den bedrivs i sviktande stater och fragila kontexter, med en ökande andel av världens fattiga. Redan idag bor cirka 43 % av världens fattiga i sviktande stater och 2030 beräknas denna siffra ha ökat till 63 %. 1 Afrika har högst andel av befolkningen som lever i sviktande stater, samtliga Sidas 15 strategistyrda samarbetsländer i Afrika bedöms ha fragila 1 OECD (2015) States of Fragility 2015 5

kontexter i OECDs rapport State of Fragility 2016. 2 Ökningarna inom Afrika och Mena motiveras av de ökande behoven bland annat på grund av utdragna kriser och konflikter som leder till stora och långvariga flyktingkriser och humanitära katastrofer. Utgångspunken har även varit en bedömning av möjligheterna att uppnå resultat och att inom ramen för strategierna arbeta tillsammans med framför allt civila samhället och aktörer från näringslivet i genomförandet av Agenda 2030, särskilt miljö och klimat samt mänskliga rättigheter och demokrati. Miljöförstöring och klimatförändringar drabbar människor som lever i fattigdom hårdast. Därför är klimatförändringarna och hoten mot vår miljö är problem som Sverige valt att prioritera högt. När andra stora aktörer ser ut att välja andra vägar blir vårt engagemang och ledarskap än viktigare. Sverige har både kompetens och trovärdighet och kan få genomslag och nå resultat med ett ökat anslag. Vi tror att en ny hållbarhetsstrategi (se vidare punkt 2.3), tillsammans med förstärkt arbete med andra aktörer inom ramen för bilaterala strategier, ger oss de nödvändiga förutsättningarna. Sida vill prioritera ett långsiktigt konfliktförbyggande arbete generellt, men särskilt i de två nämnda regionerna. Med en ny humanitär strategi på plats finns förutsättningar för ett intensifierat och utökat samarbete mellan humanitärt stöd och mer långsiktigt utvecklingssamarbete. Strategin skapar också möjligheter att arbeta mer långsiktigt i länder där Sverige inte har bilaterala strategier. Detta arbete kommer att kräva både anpassningar av Sidas metoder och intensifierat stöd till kapacitetsstärkande insatser. Ökad prioritering av förebyggande arbete för att stärka motståndskraften mot katastrofer samt kapacitetsbyggande med fokus på innovativa lösningar blir viktiga komponenter. En ökning av det humanitära och bilaterala stödet bör också följas av en ökning på Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet 2017-2017 som fokuserar särskilt på det konfliktförebyggande arbetet. Forskning är ett återkommande tema i den nya globala agendans skrivningar och är helt nödvändigt för att uppnå målen. Forskning, innovation och kapacitetsbyggande har särskilt lyfts i Addis Ababa Action Agenda. Sverige kan med ökade anslag ta ledningen vad det gäller kapacitetsstärkande inom både forskning och innovation utifrån den unika modell som vi har utarbetat och utvecklat över decennier. Ingen annan givare har den systematiska och institutionella ansats som Sverige tagit. Prioriteringar per anslagspost Tabell 1 på nästa sida visar Sidas föreslagna anslagsnivåer för 2018-2020 per anslagspost. Med utgångspunkt från RB2017 och Budgetpropositionen 2017 har en framräkning gjorts enligt index per anslagspost (avrundat till hela tiotal miljoner kronor). Inom dessa årliga totalsummor har Sida 2 Sex av Sidas 15 strategistyrda samarbetsländer bedöms ha extrem fragila kontexter (i fallande ordning Somalia, Sydsudan, DRK, Sudan, Etiopien och Mali). Övriga nio samarbetsländer bedöms ha fragila kontexter (i fallande ordning Kenya, Zimbabwe, Moçambique, Uganda, Liberia, Tanzania, Burkina Faso, Zambia och Rwanda). Tidigare benämning har varit svaga eller sviktande stater, 2016 introducerar dock en mer risk-baserad ansats som kombinerar utsatthet för risker med otillräcklig kapacitet hos stat och/eller samhällen att hantera eller motverka dessa risker. 6

gjort en prioritering mellan anslagsposter. För vissa anslagsposter, företrädesvis dem med nya strategier, föreslår vi att anslaget ligger kvar på 2017-års nivå eller i linje med strategibelopp. De medel som detta frigör har omallokerats framförallt till de anslagsposter som vi särskilt vill prioritera. Följande poster förslås ha en anslagsutveckling lägre än index: De bilaterala anslagsposterna (7 och 23) är en anpassning till beslutade strategivolymer. Ap. 5 kanaliserar enligt förslaget nära två miljarder kronor per år genom det svenska civila samhället i ett väl fungerande system. Sidas bedömning är att arbetet med att motverka ett krympande demokratiskt utrymme i stor utsträckning kan ske inom tilldelat anslag och inom redan pågående samarbete och inte minst inom regionala och bilaterala strategier. Ap.13 anpassas till en i vissa delar begränsad absorberingskapacitet bland globala MR-aktörer men framför allt till behovet av kontextspecifika svar på utmaningar och hot mot mänskliga rättigheter och demokrati genom det bilaterala. Våra föreslagna belopp per anslagspost framgår av tabellen på nästa sida som också schematiskt visar vilka anslagsposter som i ligger kvar på 2017-års nivå, ökar med index eller ökar mer än index. Ytterligare motivationer per anslagspost återfinns i avsnitt 3. 7

Utgiftsområde/Anslag RB2017 2018 2019 2020 Relativ prioritering UO 7 Internationellt Bistånd 1:1 Biståndsverksamhet Ap.1 Humanitära insatser 3 175 4 050 4 150 4 300 Kraftig ökning Ap.2 Info & Kommunikation 138 165 180 180 Index Ap.5 Civila samhället 1 775 1 825 1 880 1 920 Mindre ökning Ap.6 Asien 1 800 2 150 2 300 2 400 Index Ap.7 Latinamerika 600 600 600 600 Strategibelopp Ap.9 Afrika 5 450 6 900 7 550 7 950 Kraftig ökning Ap.17 MENA 1 100 1 200 1 500 1 600 Kraftig ökning Ap.23 Europa 1 190 1 200 1 200 1 200 Strategibelopp Ny tematisk/global anslagspost* 3685 4 350 4 650 4 850 Index Ap.28 Kapacitetsutveckling 492 590 630 655 Index Ap.32 Forskning 765 970 1 060 1 115 Kraftig ökning Total 20 170 24 000 25 700 26 770 1:2 Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete Ap.1 Sida förvaltning 1 096 1 175 1 250 1 300 Ökning UO 5 Internationell Samverkan 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Ap.3 Ryssland 64 64 64 64 Strategibelopp *Ersätter nuvarande anslagsposter 13, 14, 15, 16, 26 Tabell 1: Sidas förslag till finansiering per anslagspost 2018-20 med utgångspunkt i Budgetpropositionen 2017. 8

2.2 Flexibel, kunnig och effektiv förvaltning en investering i hållbar utveckling Agenda 2030, AAAA och Nairobi-mötet ger tillsammans med regeringens nya policyramverk ett tydligt ramverk och en inriktning för Sidas arbete. Det kommer att påverka hur vi bemannar och hur vi arbetar. En viktig förändring är att vi behöver ha en starkare närvaro i våra samarbetsländer för att kunna arbeta kontextspecifikt och bidra till att stärka det lokala ägarskapet. Det är länderna själva som äger och prioriterar sin egen utveckling, men Sverige har en viktig roll som dialogpart. Genom vårt omfattande utvecklingssamarbete har Sverige och Sida ett unikt förtroendekapital i dialogen med fattiga länder. Vi ska fortsätta stärka Sveriges förmåga att ta en katalyserande och faciliterande roll, att verka i svåra miljöer och hantera komplexitet. Förändringar i vår omvärld, med färre likasinnade samarbetsparter på den globala arenan och förändrade utvecklingsutmaningar, ställer nya och andra krav på anpassning på oss som givare. Den förändrade arenan innebär även att Sverige i ökad uträckning kommer behöva driva dialogfrågor och bereda utvecklingsinitiativ utan stöd från andra givare. En stark fältnärvaro, en aktiv dialog med både samarbetsparter och utvecklingsaktörer är avgörande för att ett relevant och effektivt utvecklingsarbete. Stärkt närvaro i fält är också en förutsättning för att i nära samarbete med både avtalsparter och andra samarbetsparter kunna följa upp biståndets genomförande och resultat. Sida ska samtidigt fortsatta vara en partner som är innovativ och lyhörd för nya infallsvinklar och lösningar, och som bidrar till att mobilisera aktörer och resurser för planering och genomförande av Agenda 2030. Den ökning av biståndet som indikeras i Budgetpropositionen 2017 för 2018-20 motsvarar en ökning på cirka 20 %. Om förvaltningsmedlen ökar enligt BP17 blir effekten en kraftig minskning av Sidas resurser för förvaltningen av varje biståndskrona. Det betyder att vi snarare än att bemanna för ökad kvalitet och genomslag kommer att behöva prioritera och fokusera mer på volym och större insatser. Med andra ord en nedprioritering av små katalytiska insatser t ex på MR-området. Sidas bedömning är att detta inte är det mest effektiva utnyttjandet av de samlade resurserna inom utgiftsområdet. Mixen av aktörer och kanaler bör bevaras och snarare breddas för att nå ökat resultat. Bedömningen är därför att förvaltningsanslaget bör öka betydligt för att ytterligare stärka genomslaget för det svenska utvecklingssamarbetete samtidigt som anslagen ökar. Myndigheten utveckar och effektiviserar verksamheten löpande och har under 2016 inlett ett arbete för att stärka strategigenomförandet och kunna öka bemanningen i fält. Vi kommer en bit på väg under 2017, men samtidigt ser vi en ökad efterfrågan på Sidas kompetens och medverkan i en rad sammanhang. Vidare ser vi att hanteringen av garantier ger mycket positiva resultat men förutsättningarna för en avgiftsfinansiering som täcker verksamhets kostnader ser annorlunda ut om vi ska se till garantier på samma sätt som övriga utvecklingsinstrument. Sidas bedömning är att förvaltningsanslaget bör öka med minst 200 mkr över treårsperioden. Med en sådan ökning skapas förutsättningar för Sverige att fortsatt vara en stark röst och en av de ledande aktörerna inom ramen för både utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet. Då kan vi också fortsätta visa vägen i att mobilera för ett globalt genomförande av Agenda 2030. Se vidare punkt 3.2. 9

2.3 Agenda 2030: från ord till handling i strategigenomförande Sida anser att regeringen bör samla anslagsposterna 13-16 och 26 till en gemensam global/tematisk anslagspost, tydligt förankrad i Agenda 2030 och det nya policyramverket. Sida bedömer att sammanslagningen är i linje med den s.k. hållbarhetsagendan som förutsätter ett bredare tematiskt arbetssätt. En global/tematisk styrning utformad som en helhet skulle ge möjlighet att formulera resultat kring områden där komplementaritet och synergier finns, såsom jämställdhet och SRHR samt hållbar ekonomisk utveckling och kvinnors ekonomiska egenmakt. Likaså blir kopplingen mellan miljö och hälsa allt tydligare. Utbildning som grundsten för demokrati, jämställdhet och jämlikhet, och därmed möjligheten att uppnå en hållbar utveckling kan synliggöras. Havsfrågor kan lyftas tydligare som en resiliensfråga med bäring på både ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Säkra markrättigheter är en annan grundsten för att uppnå livsmedelstrygghet, resiliens, hållbar förvaltning av ekosystem därutöver finns en direkt koppling till demokratiska och mänskliga rättigheter, hållbar urban utveckling och jämställdhet. För att navigera effektivt i en osäker utvecklingskontext är flexibilitet en grundförutsättning. Sida behöver ha handlingsutrymme att anpassa verksamheten när tidigare samarbeten omöjliggörs, när finansiering till för Sverige viktiga frågor minskar och när nya möjligheter öppnas. Det är viktigt att kunna utnyttja synergier mellan, och arbeta integrerat med olika tematiska frågor i Agenda 2030 för att ta tillvara på de tillfällen för förstärkt normativt påverkansarbete som uppkommer. Sida föreslår därför att anslagsposten rymmer tre tematiska strategier, se vidare under punkt 3.1.9, inom vilka ett antal tydliga och kommunikativa resultat kan formuleras. En global tematisk anslagspost med tre beloppssatta strategier skulle tillförsäkra Regeringen möjligheten att styra mellan och följa upp olika tematiska områden. Volym skulle också kunna indikeras per resultat. En sådan styrning skulle ge Sida möjligheter att dels arbeta integrerat med olika tematiska frågor i Agenda 2030:s anda samt dels med en långsiktig planering, där tillgängliga medel och förväntade resultat är kända från början av gällande strategiperiod. Det ger samtidigt möjlighet till ökad flexibilitet att kalibrera respektive portfölj efter förväntade resultat och synkronisera tids- och resursmässigt med andra strategier inom anslagsposten. 2.4 Sida kan katalysera ökade finansiella flöden Utvecklingssamarbetet ska fungera katalytiskt och bidra till att skapa förutsättningar för ökade finansiella flöden, kunskapsutbyte och hållbara investeringar med ett brett deltagande av aktörer på alla nivåer. Det fyller också en viktig funktion när det gäller att finansiera utveckling inom viktiga områden som inte i tillräckligt hög grad genererar eller attraherar resurser och som därför är finansiellt underförsörjda. För att kunna klara av att mobilisera resurser för den nya agendan måste utvecklingssamarbetet identifiera nya metoder och samverka med andra resursflöden. Därigenom kan man också bidra till att förutsättningarna för handel och privata investeringar ökar. 10

Sida ser sammantaget att garantiverktyget är ett effektivt sätt att skala upp finansiering och mobilisera andra finansiärer utanför biståndet, samtidigt som behoven på många områden är stora. Klimatinvesteringar är ett område, urban utveckling och infrastruktur andra där Sidas roll som katalysator för större investerare från det privata näringslivet eller institutionella investerare kan vara avgörande. Då portföljen började byggas upp i större skala från 2012, samt att avtalen är relativt långa, kommer det inte öppna för ytterligare utrymme på den nuvarande ramen förrän efter år 2020. Eftersom Sida har en ambition att ligga i framkant vad gäller utvecklingsfinansiering krävs ett planeringsutrymme som gynnar nytänkande inom biståndet vad gäller finansieringsformer och nya partnerskap. Sida äskar därför en utökad garantiram för 2018 på totalt 15 miljarder kronor. 2.5 Förutsägbarhet och flexibilitet borgar för ett effektivt bistånd Sveriges trovärdighet som samarbetspartner inom biståndet bygger på vår långsiktighet, vårt fokus på att bidra till mottagarnas egna mål och resultat samt vårt renommé som en kompetent och trovärdig partner utan andra syften. Förutsättningarna för detta ges i en fungerande styrning och administration. Sida hemställer om ett flertal justeringar av styrningen för att ge möjligheter till ett bättre anslagsutnyttjande och ett effektivare bistånd. Flexibilitet är avgörande i alla strategier/anslag. En effektiv användning av biståndsmedel förutsätter att Sida har möjlighet att fördela medel mellan år och anslag, dvs. användning av bemyndiganderamen. Sidas beställningsbemyndiganden är omfattande. I tillägg till det har Sida också en ovanligt komplex struktur och arbetar i svåra miljöer där korruption och förseningar av utbetalningar hör till vardagen. Liksom andra myndigheter 3 med många anslagsposter och beställningsbemyndiganden krävs flexibilitet vilket har lösts på olika sätt, t ex med att göra fördelningen på anslagspostnivå indikativ. Sida anser att våra behov föranleder en sådan ökad flexibilitet och föreslår därför att regeringen tilldelar myndigheten en gemensam ram för beställningsbemyndiganden för Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet 4. Sida välkomnar att regeringen hörsammat Sidas hemställan i BU 2017-19 om att återinföra anslagskrediten. Sida önskar att regeringen även fortsatt inom varje enskild anslagspost bör tilldela myndigheten en anslagskredit respektive en möjlighet till anslagssparande om 5 %. Den flexibilitet som detta ger är av vikt för att Sida ska kunna optimera användningen av medel och ha flexibilitet för snabba justeringar av tilldelade medel 5. Möjligheten att utnyttja krediten var en förutsättning för att klara den anslagökning som skedde sent under 2016, då kraftiga svängningar kräver flexibilitet och möjlighet till överplanering. Det senaste årets ryckighet i anslagstilldelningen har påverkat oss. Sida vill understryka vikten av en förutsägbar anslagsutveckling för att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av biståndsmedlen och 3 Till exempel Trafikverket 4 För vidare argumentation se Budgetunderlaget 2016-18 eller 2017-19. 5 ibid 11

långsiktigt hållbara resultat. Under 2016 har Sida agerat för att begränsa den negativa påverkan inom varje strategi och anslagspost av den ryckiga anslagstilldelningen. Kraftiga neddragningar har i möjligaste mån koncentrerats till stora multilaterala parter för att freda mindre och skörare parter. Där så bedömdes lämpligt har utfasning påskyndats. Tyvärr var detta inte tillräckligt, varför vissa samarbeten påverkades negativt. Sammantaget har detta varit en resurskrävande övning som tagit tid och resurser från strategigenomförande. Riksrevisionen har i sin granskning Ett förutsägbart bistånd trots en osäker finansiering 2016 påpekat behovet av en långsiktig planeringshorisont, färre ändringar under pågående budgetår och en flitigare användning av anslagskrediter före omfördelningar mellan utgiftsområden. Sida delar denna uppfattning och föreslår att tvära justeringar av delegerade medel i första hand hanteras med att ge myndigheten utökad kredit/anslagssparande 12

3. Analys och förslag till finansiering av verksamheten 2017 2019 3.1 Utgiftsområde 7, Ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet 3.1.1 Ap.1 Humanitära insatser Sida föreslår att anslagsposten ökar något mer än index under 2018-20. Den humanitära trenden påvisar en markant ökning av de humanitära behoven och därmed finansieringen globalt. De humanitära behoven år 2017 (räknat i USD) har ökat fyra gånger på tio år. Huvudorsakerna till ökningen är avsevärd ökning av antalet människor i behov av humanitärt stöd, utökade säkerhetskostnader för humanitära insatser i högriskområden (i första hand beväpnade konflikter med svårt tillträde såsom Syrien, Jemen, Irak och Nigeria) och en följd av ett utökat mandat för den humanitära verksamheten. Det utökade mandatet innebär ökad betoning på preventiva åtgärder samt längre insatser relaterade till återuppbyggnad samt insatser som ibland tycks gränsa till utvecklingsinsatser (i synnerhet i kroniska kriser såsom Afghanistan, Sydsudan, Sudan och Pakistan). Det humanitära imperativet och de humanitära principerna betonar vikten av att först svara upp mot akuta humanitära behov med livräddande insatser. Sida kommer därför arbeta än mer fokuserat för att i första hand säkerställa att de akuta humanitära behoven ges stöd genom organisationer som är längst ut vid frontlinjer. Därför blir samspelet med utvecklingsbiståndet av stort värde, för att säkerställa att ett mer utvecklingsinriktat övergår till långsiktigt bilateralt/regionalt samarbete med inriktning på stöd nationella aktörer och institutioner (något som är svårt genom renodlade humanitära insatser pga. av neutralitetsprincipen). Mot bakgrund till ovan identifierade utmaningar liksom det svenska biståndets potential till ökat samarbete humanitärt-långsiktigt föreslår Sida att anslagsposten prioriteras och ökar mer än index under 2018-2020. 3.1.2 Ap 2. Informations och Kommunikationsverksamhet Sida föreslår att anslagsposten följer index under 2018-20 Arbetet inom anslagsposten syftar till genomförandet av Strategin för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive organisationer inom det civila samhället 2016-2022 som beslutades av regeringen i juni 2016. De globala målen för hållbar utveckling utgör ett centralt tema för strategigenomförandet vilket både innebär att temat är integrerat i kommunikationsverksamheten och att en del av anslaget öronmärks specifikt för detta. Strategin innehåller också två nya målområden som ska byggas upp. 13

Prioriterade målgrupper för kommunikationen är intresserad allmänhet, ungdomar, beslutsfattare och journalister. Sida bedömer att det bredare uppdraget i den nya strategin är möjligt att genomföra med en ökning som följer index 2018-2020. Sidas bedömning grundar sig dels i opinionsläget med en fortsatt stark biståndsvilja och en tydlig trend mot en mer realistisk världsbild hos medborgarna de senaste tio åren, och dels i det faktum att anslagsposten ökade kraftigt 2015 vilket skapat utrymme redan innan den nya strategin beslutades för ett mer genomgripande arbete med kommunikation för att nå breda målgrupper såväl genom Sida som genom civilsamhället. 3.1.3 Ap 5. Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Sida föreslår att anslagsposten har en lägre ökningstakt än index för att skapa utrymme för nödvändiga ökningar inom andra anslagsposter. Arbetet inom anslagsposten syftar till genomförandet av Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022. Omvärldsläget med ett fortsatt krympande demokratiskt utrymme gör att arbete med att stärka det civila samhället blir en viktig prioritering såväl i bilaterala strategier som inom ramen för anslagsposten. I genomförandet av strategin kommer Sida särskilt att fokusera på att få genomslag för det nya målområdet Främjande av ett gynnsamt samhällsklimat för civilsamhällesorganisationer i utvecklingsländer. Idag är en mindre del av anslaget (under fem procent) direkt riktat till detta målområde genom Sidas stöd till internationella civilsamhällesorganisationer men det finns förutsättningar att öka detta. Ett flertal ramorganisationer arbetar dock redan integrerat med strategins båda målområden i sin existerande verksamhet. En annan viktig signal som kräver åtgärder i den nya strategin är att den ska gynna ökad mångfald både i Sverige och utvecklingsländer. Under våren 2017 genomför Sida en baslinjestudie som kommer att visa vilka delar av strategin som behöver förstärkas ytterligare. Sida kommer därefter göra en kartläggning av vilka organisationer som mest effektivt kan bidra till förstärkningen. Sidas förslag i sin redovisning av Regeringens uppdrag till Sida om utnyttjande av utvecklingssamarbetet för att motverka det krympande utrymmet för civilsamhället väntas få genomslag inom ett flertal av Sidas anslagsposter. Anslagspost 5 har en nyckelroll i det som rör policy- och metodutveckling och globalt påverkansarbete i ämnet och stödet till såväl internationella CSOer som ramorganisationerna är avgörande för att nå målet i strategin. Men för effektivt och heltäckande genomslag mot krympande utrymme för civilsamhället måste samarbetet ses betydligt bredare än ap5. Samarbete med civila samhället sker redan idag brett inom utvecklingssamarbetet, i alla strategier och den totala volymen uppgår idag till drygt 40 % av Sidas samlade budget. Inom ramen för det samlade stödet behöver arbetsformerna utvecklas och i vissa fall volymerna växa för att stärka demokrati och inhemskt ansvarsutkrävande men också för att möta krympande utrymme för civilsamhället. 14

Sidas bedömning av medelsbehovet 2018-20 grundar sig i att anslagsposten, med undantag för 2015, ökat kraftigt under senare år, vilket har skapat utrymme för höjda anslag till ramorganisationerna och utvalda internationella civilsamhällesorganisationer. Sida stödjer och samverkar även med det civila samhället såväl bilateralt som regionalt och globalt. Totalt utbetalades 7,8 miljarder kronor till stöd för det civila samhället 2015 (vilket motsvarade 42 procent av Sidas totala utbetalningar), varav 1,6 miljarder utgjordes av det stöd som kanaliserades via strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället. Givet att anslagsposten är en av de största och har ökat markant under den senaste femårsperioden, föreslås en lägre ökningstakt än index för att skapa utrymme för nödvändiga förstärkningar inom andra anslagsposter. För att den nya strategins tydliga fokus på det krympande utrymmet ska kunna få ett genomslag utan att nuvarande nivåer på stöd till de svenska ramorganisationerna sänks, förutser Sida att det krävs en tillväxt på anslagsposten på cirka 50 miljoner kronor varje år 2018-20. 3.1.4 Ap 6. Asien Sida föreslår att anslagsposten följer index under 2018-20. Anslagsposten är idag underfinansierad jämför med beslutade strategier Arbetet inom anslagsposten syftar till genomförande av en regional och fyra bilaterala beslutade strategier 6. Anslagsposten är idag underfinansierad jämfört med beslutade strategier men detta ändras om anslagsposten följer indexuppräkningen. Sida bedömer att en ökning av anslagsposten är önskvärd om målen i berörda strategier ska kunna nås. För att nå strategivolymen för Afghanistan behöver allokeringen av medel öka med 10 procent per år såväl 2018 som 2019. Den främsta effekten av underfinansieringen har hittills varit att insatserna inom privatsektorutveckling och landsbygdsutveckling respektive sysselsättning inte kunnat finansieras i tillräcklig omfattning. Det finns kapacitet och absorptionsförmåga för samarbetsparterna i Afghanistan att hantera ökade volymer på ett meningsfullt sätt, även om konfliktens fortsatta utbredning kan komma att påverka genomförandet och anpassningar av olika slag kan behöva göras. Större allokeringar av medel behöver ske under perioden 2018-20, om det ska vara möjligt att fullt ut nå förväntade resultat. Det regionala utvecklingssamarbetet i Asien och Oceanien syftar till en ökad regional integration och samverkan för en hållbar utveckling i regionen och har en förstärkning av mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet. Medelsbehovet ligger på 350 miljoner kronor fram till 2021. Från 2018 beräknas en ny strategi för Myanmar vara på plats. En ny strategi bör ha en volym om minst 200 miljoner kronor per år. Sammantaget är Sidas bedömning att medelsbehoven ryms om anslagsposten Asien räknas upp med index, men vill uppmärksamma regeringen på behovet av att se över omfattning och resurser i framtagandet av nya strategier. 6 I alfabetisk ordning Afghanistan, Bangladesh, Kambodja, Myanmar samt Regionalt Asien och Oceanien 15

3.1.5 Ap 7. Latinamerika Sida föreslår att anslagsposten ligger kvar på 2017-års nivå för att harmoniera med beslutade strategibelopp. Arbetet finansierat inom anslagsposten syftar till genomförande av fyra beslutade bilaterala strategier 7. Gemensamt för Bolivia, Colombia och Guatemala är att verksamheten kommer att fokusera på hållbart nyttjande av naturresurser vilket utgör en central orsak till risken för våld och konflikter. Ursprungsbefolkning och kvinnor utgör en särskilt utsatt grupp i Bolivia, Colombia och Guatemala och deras perspektiv och behov måste beaktas för att främja likvärdigt deltagande i samhället och ekonomisk egenmakt. Samarbete med privata sektorn ska utvecklas ytterligare under perioden. Bolivia har en fortsatt utbredd fattigdom, svaga institutioner och med stora behov av stöd. Sverige är en av få biståndsgivare och programmet befinner sig under expansion till nya resultatområden med ett ökat antal samarbetspartner. I Colombia finns stora behov i genomförandet av fredsavtalen och samhällsutveckling i konfliktområden och omfattande resurser behövs för att uppnå fredsvinster på kort sikt, för en god övergång från humanitärt stöd till återuppbyggnad och långsiktig institutionsutveckling. Den utbredda fattigdomen i Guatemala och bristen i landets kapacitet att bemöta människors grundläggande rättigheter kräver långsiktighet i svensk närvaro och ytterligare satsningar för de mest utsatta, inte minst kvinnor och ursprungsbefolkning. I dessa länder i Latinamerika är Sverige en av få givare och som bidrar till viktig dialog om fred och säkerhet och förbättringar för den mest utsatta befolkningen, såsom kvinnor. Det nystartade programmet på Kuba är begränsat till omfattning och dess utveckling bedöms som osäker. Sammanfattningsvis är Sidas bedömning att tilldelning på anslagspostnivå bör följa beslutade strategibelopp. 3.1.6 Ap 9. Afrika Sida föreslår att anslagsposten ökar mer än index under 2018-20. Arbetet inom anslagsposten syftar till genomförande av 15 bilaterala och två regionala beslutade strategier. 8 Sidas bedömning av ett ytterligare ökat medelsbehov 2018-20 för Afrika grundar sig i de exceptionella utmaningarna i våra samarbetsländer till följd av utbredd fattigdom, konflikter, 7 I alfabetisk ordning Bolivia, Colombia, Guatemala och Kuba 8 I alfabetisk ordning Burkina Faso, DRC, Etiopien, Kenya, Liberia, Mali, Moçambique, Rwanda, Somalia, Sydsudan, Sudan, Tanzania, Uganda, Zambia och Zimbabwe samt regionalt utvecklingssamarbete i Afrika söder om Sahara och regionalt samarbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afrika söder om Sahara. 16

stagnerande tillväxt, urbanisering samt strukturella ojämlikheter som bl.a. tar sig uttryck i ojämn fördelning av resurser och ett i många länder minskat demokratiskt utrymme att påverka samhällsutvecklingen. Detta tillsammans med eskalerande negativa effekter av klimatförändringar och naturkatastrofer skapar en hög grad av sårbarhet för såväl individer som stater. Sida ser också möjligheter att, grundat i en gemensam analys, bredda biståndet till fler länder. Sida föreslår en ökning av anslagsposten som relativ del av biståndsanslaget. Genom fortsatt och ökad samverkan och koherens mellan humanitärt och långsiktigt utvecklingssamarbete utifrån respektive verksamhets komparativa fördelar (utan att undergräva vare sig humanitära principer eller utvecklingsperspektivet) kan svenska åtaganden uppfyllas såsom i exempelvis Agenda 2030 att inte lämna någon utanför och att nå dem som är längst efter först. 9 Sida har tillsammans med OECD under 2016 utvecklat analysmetoder och specifika handlingsprogram samt enskilda insatser för ökad motståndskraft. Det finns också goda förutsättningar för utökat samarbete med EU. Inom ramen för detta kommer Sida särskilt att fokusera på ökad motståndskraft hos individer, stater och samhällen för att förutse och hantera politiska, socio-ekonomiska och miljö- och klimat relaterade risker och kriser, vilket är en förutsättning för hållbar och inkluderande utveckling. Med mer kraft och resurser på utveckling, konfliktlösning och reducering av risker och katastrofer, kan kriser hindras från att bli utdragna och återkommande, vilket i sin tur minskar risken för ofrivillig migration och flyktingströmmar. Individers, samhällens och staters motståndskraft kan stärkas för att kunna hantera och motstå kriser. Stärkt institutionell kapacitet på olika samhällsnivåer för att bevaka risker liksom att svara upp mot kriser och katastrofer är ett område där Sida har goda erfarenheter. Till det kommer fortsatt samarbete vad gäller tillgång till sociala samhällstjänster och sociala trygghetssystem (såsom Sida gör i DRK och Tanzania), liksom fortsatt stöd till att motverka effekterna av klimatförändringarna samt ett mer hållbart lantbruk och ökade försörjningsmöjligheter samt livsmedelstrygghet. Sida föreslår därmed att anslagsposten Afrika prioriteras och ökar mer än index under 2018-2020. 3.1.7 Ap 17 Mellanöstern och Nordafrika Sida föreslår att anslagsposten följer index 2018 och fr.o.m. 2019-2020 ökar mer än index Arbetet inom anslagsposten syftar till genomförande av beslutade strategier 10. Fokus är i strategierna på ökad motståndskraft/resiliens. Kontexten i regionen är på många ställen svår, och genomförandet av strategierna har varit utmanande. Kapacitetet för genomförande behöver byggas upp och stärkas ytterligare, se vidare avsnitt 3.2. Sida räknar med att komma i fas under 2018 och en ökning med index är då lämplig. Under perioden 2019-20 föreslås en starkare ökning av 9 Utifrån svenska åtaganden för uthållig utveckling (Agenda 2030), utvecklingsfinansiering (Addis Ababa Action Agenda), naturkatastrofer (Sendai Framework for Disaster Risk Reduction), klimatförändringar (COP21), konflikt och sårbarhet (Stockholm Declaration) liksom humanitärt samarbete (World Humanitarian Summit). 10 I alfabetisk ordning Irak, Palestina, Syrienkrisen samt regionalt Mellanöstern och Nordafrika 17

anslagsposten än index. Den föreslagna anslagsökningen har sin grund i kraftigt ökade behov av långsiktiga insatser med fokus på att skapa motståndskraft/resiliens som en konsekvens av att konflikterna i regionen ökar och pågår under en längre period. Framför allt är det de tilltagande behoven till följd av de omfattande flyktingproblemen och den katastrofala humanitära situationen i anslutning till krigs- och konflikthärjade områden i Syrien och Irak, som ligger bakom Sidas starkare prioritering av stödinsatser i regionen. På samma gång finns en medveten strävan att lyfta fram det förebyggande arbetet för att stärka motståndskraften mot katastrofer samt kapacitetsbyggandet i mottagarländerna med särskilt fokus på innovativa lösningar. Konkreta insatser för att stärka länken mellan humanitära insatser och långsiktiga utvecklingsinsatser är särskilt viktigt för att uppnå detta, och en ökning av relevanta aktörer med genomförandekapacitet för detta kan noteras. Sida föreslår därmed att anslagsposten prioriteras och ökar mer än index under 2019-2020. 3.1.8 Ap 23. Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet Sida föreslår att anslagsposten ligger kvar på 2017 års nivå under 2018-20. Arbetet finansierat inom anslagsposten syftar till genomförande av regeringen beslutad strategi för reformsamarbete med Österopa, Västra Balkan och Turkiet 2014-20. Strategin omfattar 13 länder, varav nio bilaterala program samt regionala insatser. Inom ramen för detta kommer Sida fortsatt att inrikta utvecklingssamarbetet mot ekonomisk, demokratisk och miljömässigt hållbar utveckling. Sida arbetar inom flera politikområden som samspelar i ländernas närmande till EU utifrån olika förutsättningar, villkor och möjligheter. Sida kommer att prioritera verksamhet där möjligheterna för en integrering i den europeiska gemensamheten är störst och där detta bidrar till att förbättra kvinnors och mäns livssituation och minskad fattigdomen. Sida kommer även fortsatt att prioritera samarbete med Ukraina. Arbetet med konfliktperspektivet ska förstärkas genom att tillvarata slutsatser och rekommendationer från den synergistudie mellan humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete som gjorts 2016. Sida kommer inte att prioritera Armenien, Azerbajdzjan, Makedonien och Montenegro, som dock kan omfattas av regionala insatser. Genomförandet av strategin fortgår i en föränderlig kontext. 2017 innebär halvtid i strategiperioden och en översyn genomförs för att säkerställa att inriktningen är fortsatt relevant och att genomförandet av strategin bidrar till att uppnå de långsiktiga resultaten. Sidas bedömning av medelsbehovet 2018-20 grundar sig i att genomförandet fortsätter inom resurskrävande resultatområden rörande ekonomisk EU-integrering, bygga institutioner för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat samt miljö och klimat. Sida kommer också att prioritera länken mellan humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Ukraina och Turkiet. Sammantaget förordar Sida en tilldelning i linje med den beslutade strategivolymen, vilket innebär något under index. 18

3.1.9 Ap Globalt/Tematiskt stöd (NY) Sida föreslår en ny gemensam global/tematisk anslagspost under 2018-20. Sida föreslår 3 globala/tematiska strategier I linje med tidigare år föreslår Sida en gemensam global/tematisk anslagspost. Sidas förslag omfattar de 5 tematiska strategier med giltighet till och med 2017 som idag har var sin anslagspost (13, 14, 15, 16 och 26). Sida föreslår därutöver att den globala/tematiska anslagsposten styrs genom tre tematiska strategier, förankrad i de prioriteringar som ges i Agenda 2030 och det nya policyramverket: 1) Hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet 2) Fredliga och inkluderande samhällen 3) Demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer Beslut om ny styrning inom ramen för en gemensam global tematisk anslagspost kommer att föregås av ett beredningsarbete där Sida ser fram emot att bidra med analysarbete och underlag, både på anslagspostnivå och i respektive strategi. Några viktiga medskick lämnas här. Vi står inför stora och utmanade förändringar i omvärlden. Det multilaterala landskapet har förändrats snabbt då även tidigare multilaterala bundsförvanter allt oftare väljer att fatta beslut om bistånd utifrån nationella prioriteringar snarare än utifrån samarbetsländernas och det multilaterala systemets behov. Det har skett en normativ förskjutning där jämställdhet och sexuella och reproduktiv hälsa och rättigheter är under hårt angrepp. Det demokratiska utrymmet krymper på många håll med begränsade möjligheter för ett öppet civilsamhälle och inskränkt yttrandefrihet som tydliga uttryck. Antalet våldsamma konflikter har ökat under den senaste femårsperioden och brist på säkerhet är en alltmer framträdande dimension av fattigdom. Migrationsströmmar ökar trycket på nationella system och riskerar att minska ODA-finansieringen på kort och lång sikt. Det råder stor osäkerhet kring den amerikanska utvecklingspolitiken och vi konstaterar att Sverige i ett splittrat globalt samfund har allt färre likasinnade. För att navigera effektivt i en osäker utvecklingskontext är flexibilitet en grundförutsättning. Sida behöver ha handlingsutrymme att anpassa verksamheten när tidigare samarbeten omöjliggörs, när finansiering till för Sverige viktiga frågor minskar och när nya möjligheter öppnas. Det är viktigt att kunna utnyttja synergier mellan, och arbeta integrerat med olika tematiska frågor i Agenda 2030 för att ta tillvara på de tillfällen för förstärkt normativt påverkansarbete som uppkommer. Sida ser betydande fördelar med tre övergripande tematiska strategier inom vilka ett antal tydliga och resultat kan formuleras. En global tematisk anslagspost med tre beloppssatta strategier skulle tillförsäkra Regeringen möjligheten att styra och följa upp. En sådan styrning skulle samtidigt ge Sida möjligheter att dels arbeta integrerat med olika tematiska frågor i Agenda 2030:s anda samt dels med en långsiktig planering, där tillgängliga medel och förväntade resultat är kända från 19

början av gällande strategiperiod. Det ger samtidigt möjlighet till ökad flexibilitet att kalibrera respektive portfölj efter förväntade resultat och synkronisera tids- och resursmässigt med andra strategier inom anslagsposten. En global/tematisk styrning utformad som en helhet för inkluderande och hållbar utveckling skulle ge möjlighet att formulera resultat kring områden där komplementaritet och synergier finns såsom jämställdhet och SRHR, ekonomisk utveckling och kvinnors ekonomiska egenmakt, samt sysselsättning och digitalisering. Likaså blir kopplingen mellan miljö och hälsa allt tydligare. Till exempel bedömer WHO att dålig luftkvalitet dödar dubbelt så många i förtid som HIV, malaria och TBC tillsammans. Utbildning som grundsten för demokrati, jämställdhet och jämlikhet, och därmed möjligheten att uppnå en hållbar utveckling kan synliggöras. Havsfrågor kan lyftas tydligare som en resiliensfråga med bäring på både ekonomisk och miljömässig hållbarhet. På liknande sätt kan länken mellan migration, resiliens och mänskliga rättigheter, samt migrationens bäring på samtliga tre dimensioner av hållbarhet, göras tydlig. Säkra markrättigheter är en annan grundsten för att uppnå livsmedelstrygghet, resiliens, hållbar förvaltning av ekosystem därutöver finns en direkt koppling till demokratiska och mänskliga rättigheter, hållbar urban utveckling och jämställdhet Inom en gemensam anslagspost bedömer Sida att anslagsnivån bör fördelas mellan de tematiska strategierna enligt följande: Strategi för Hållbar utveckling: Sida bedömer att anslagsnivå för den här verksamheten bör öka något mer än index till följd av prioriteringen kring miljö och klimat. Miljömässig hållbarhet har hög politisk prioritet och den internationella kontexten har förändrats med flera internationella överenskommelser såsom de globala målen för hållbar utveckling, klimatavtalet som kunde signeras som resultat av slutförhandlingar i Paris COP21 och New Urban Agenda (som resultat av Habitat III konferensen). Ökade anslag skapar möjligheter att inkludera marina frågor, kustnära zoner och urban miljö vilket alla är prioriterade frågor. Sveriges röst och svenskt bistånd spelar en viktig roll för social hållbar utveckling och en bibehållen anslagsnivå behövs för att hantera de stora utmaningar som förväntas framöver inom t ex. SRHR-området, utbildning samt vatten och sanitet. Den starka kopplingen mellan miljömässig och ekonomiskt hållbar utveckling ser Sidas som en anledning att anslagnivån för verksamhet för ekonomisk hållbarhet bör öka, men något mindre än index. Strategi för Fredliga och inkluderande samhällen: Sida bedömer att anslagsnivån för den här verksamheten bör ökas avsevärt eftersom behoven att prioritera konfliktförebyggande och konflikthantering betonas både i Sverige och internationellt. Det är också motiverat utifrån Sidas ambitioner att arbeta mer samlat med humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. Strategi för Demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer: Sida bedömer att anslagsnivån för den här verksamheten bör ligga kvar på samma nivå som idag. Inom nuvarande anslagsnivå finns utrymme för stöd till ett antal starka, strategiska och globala aktörer som når goda resultat. Aktörer som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter är i regel inte så stora och speciellt inom området yttrandefrihet är det med några få undantag en avsaknad av större aktörer som kan absorbera större stöd med goda resultat. Den negativa utvecklingen, ofta 20

kontextspecifik, i många länder är dock en utmaning liksom trenden att andra statliga givare ger mer kortsiktigt stöd inom snävare ramar. Mänskliga rättigheter och demokrati är ett prioriterat område i samtliga bilaterala och regionala strategier, vilket ger möjlighet att arbeta med hinder där de uppstår. En fortsatt, eller till och med ökad, prioritet för detta är viktigt och då kan den tematiska strategin komplettera på global nivå. 3.1.10 Ap 28 Kapacitetsutveckling och utbyten Sida föreslår att anslagsposten följer index under 2018-20. Nuvarande Resultatstrategi för kapacitetsutveckling och utbyten gäller för perioden 2014-2017. Inom ramen för kommande strategi (2018-) vill Sida särskilt fokusera på att öka kapaciteten att stärka samarbetsländernas institutioner samt offentlig förvaltning. I länder med svaga och dåligt fungerande institutioner är förutsättningarna för hållbar, inkluderande utveckling sämre. Medborgarnas grundläggande rättigheter kan inte tillgodoses och näringslivets möjlighet att bidra till ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling försvåras. Förmågan att hantera kriser och naturkatastrofer försvåras med svaga institutioner, liksom möjligheterna för ett effektivt regionalt och internationellt samarbete över nationsgränserna. Sidas bedömning av medelsbehovet för 2018-20 grundar sig i att genomförandet inom ramen för anslagsposten på ett effektivt sätt kompletterar Sidas övriga och breda arbete med kapacitets- och institutionsutveckling. Strategin har hittills fokuserat särskilt på tematiska områden där Sverige har särskild kompetens och erfarenheter att bidra med. Vidare bidrar fokuseringen inom strategin till ett ökat genomslag för särskilda svenska prioriteringar inom utvecklingssamarbete där regionalt och globalt erfarenhetsutbyte och kapacitetsutveckling uppmuntras. Inom ramen för resursbasutveckling föreslås att ambitionen att öka antalet svenskar i internationella och regionala institutioner bibehålls. Målet att öka antalet rekryterade tjänster har inte kunnat uppfyllas under nuvarande strategiperiod p.g.a. minskad volym på anslagsposten. Om möjligt bör definitionen av den svenska resursbasen ses över så att den inkluderar en bredare krets av svenska aktörer, inte enbart en framtida rekryteringsbas för anställningar inom biståndet. Sammantaget är Sidas bedömning att ovan prioriteringar ryms inom en anslagspost som räknas upp i linje med index. 3.1.11 Ap 32. Forskningssamarbete Sida föreslår att anslagsposten ökar mer än index under 2018-20. Arbetet inom anslagsposten syftar till genomförande av regeringen beslutade Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015-2021. Inom ramen för genomförandet kommer Sida särskilt att fokusera på att bygga forsknings- och 21

innovationskapacitet och möjliggöra deltagande av forskare från låg- och lägre medelinkomstländer att delta i regionala och globala forsknings- och innovationssamarbeten. Sidas bedömning av medelsbehovet 2018-20 grundar sig i de stora behoven av forskning för att uppnå hållbarhetsmålen. Forskning är ett återkommande tema i den nya globala agendans skrivningar och Sverige är en av få givare som satsar på stöd till forskning och forskningskapacitet även i låg- och lägre medinkomstländer. Den svenska modell som utvecklats under decennier för att bygga hållbar forskningskapacitet och nationella system för forskning i låginkomstländer är unik. Forskning, innovation och kapacitetsbyggande har särskilt lyfts i Addis Ababa Action Agenda. Här skulle Sverige med ökade anslag kunna ta ledning vad gäller kapacitetsstärkande inom både forskning och innovation utifrån den systematiska och institutionella ansats som Sverige tagit och som vi är ensamma om att driva. Globala utlysningar av forskningsmedel som fokuserar på adressera de stora globala utmaningarna såsom bl.a. miljö och klimat, antibiotikaresistens och globala hälsoutmaningar (t ex epidemier så som zika och ebola) utesluter ofta forskare från de fattigare länderna. Dessa länder avsätter inte själva medel för forskning till dessa utlysningar och de forskningsråd som bidrar med medel till utlysningarna kan ofta uteslutande finansiera forskare från det egna landet. Här finns en ökad möjlighet för Sida att gå in med medel som avser finansiering av deltagande av forskare från låg- och lägre medelinkomstländer. Länder som dessutom ofta är hårdast drabbade av de globala hoten. Flera länder har visat intresse av att inleda samarbete med Sverige för att bygga forsknings och innovationskapacitet i enlighet med den unika svenska modellen, t ex Kambodja, Myanmar och Burkina Faso. Det finns också ett uttalat intresse för att bygga forskningskapacitet från fragila stater så som Somalia och Palestina, men detta skulle kräva en ny ansats som bygger på tidigare erfarenheter från bilaterala forskningssamarbeten. För att Sida skall kunna utveckla och utöka samarbetet krävs ytterligare medel. Detsamma gäller för att växla upp stödet inom strategins nya delområde innovation. Sida föreslår därmed att anslagsposten prioriteras och ökar mer än index under 2018-2020 3.2 Utgiftsområde 5, Ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Sida föreslår att anslagsposten ligger kvar på 2017-års nivå Arbetet finansierat inom anslagsposten syftar till genomförande av regeringen beslutade Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014-18. Sverige är relevant, möjliggör ett möte mellan människor samt är en av få kvarvarande givare. Sverige är den största bilaterala givaren för samarbete med Ryssland, och givet att få andra givare är kvar i landet förväntas fler aktörer vända sig till Sverige för stöd. Sverige ses dessutom som en flexibel, uthållig och ansvarstagande samarbetspartner. 22

Mot bakgrund av den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen i Ryssland ska insatser med syfte att öka respekten för mänskliga rättigheter samt stärkt demokratisk utveckling och medborgarinflytande prioriteras. Stödet ökar de mellanmänskliga kontaktytorna. Förutsättningarna att arbeta för stärkt demokrati, mänskliga rättigheter och förbättrad miljö är dock fortsatt utmanande. Inom ramen för strategin kommer Sida under återstående strategiperiod särskilt att fokusera på att motverka det minskande utrymme för civilsamhällsorganisationer genom att fortsätta främja samverkan mellan ryska och svenska organisationer inom demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, miljö, jämställdhet och anti-diskriminering. Sida föreslår att anslagsposten ligger kvar på 2017-års nivå. 3.3 Utgiftsområde 7, Ramanslaget 1:2 Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete Sida föreslår att förvaltningsanslaget höjs med 200 MSEK till år 2020 Sidas arbete med att höja effektiviteten och optimera myndighetens resursutnyttjande är ständigt pågående. Sidas förvaltningsanslag som andel av biståndsanslaget har emellertid sjunkit under flera år i rad samtidigt som biståndet utvecklats i riktning mot att bli allt mer arbetsintensivt och därmed resurskrävande. Myndigheten ser det därför inte som möjligt att med nuvarande eller marginellt justerad nivå på förvaltningsresurser ansvarsfullt hantera den ökning om 19 procent som ligger i Budgetpropositionen 2017 för 2018 och ytterligare ökningar för 2019 och 2020. 6,5% 6,0% 5,5% 5,0% Förv % av sak Förv % av sak äskande BU 4,5% 4,0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Tabell 2: Sidas tilldelade förvaltningsmedel (ao.7.1:2) i procent av tilldelat totalt sakanslag (ao7.1:1+ 5.1:11.). 2007-17 är faktisk tilldelning enligt Regleringsbrev. 2018-20 är från BP17 d.v.s. de siffror som ligger i Tabell 1. 23

Som figuren visar så har förhållandet mellan förvaltnings- och sakanslagen pendlat runt 5,5 % under det senaste decenniet men de planerade ökningar som nu ligger i BP17 innebär en kraftigt minskad andel (blå linje). Detta samtidigt som förväntningarna på Sidas medarbetare ökar inte minst i våra samarbetsländer. Den röda linjen visar förhållandet beräknat på Sidas äskande. Agenda 2030 och de nya partnerskap som Sida strävar efter kommer framförallt bedrivas i våra partnerländer och i nära samarbete med lokala, nationella och regionala aktörer. Även ett stärkt globalt/tematiskt bistånd skapar nya möjligheter och samarbetsytor särskilt om vi på allvar vill koppla det till faktiska resultat i samarbetsländerna. Vi ska fortsätta stärka Sveriges förmåga att ta en katalyserande och faciliterande roll. Förändringar i vår omvärld, med färre likasinnade samarbetsparter på den globala arenan och förändrade utvecklingsutmaningar ställer andra krav på anpassning på oss som givare. Vi ser också en förskjutning mot arbete i konflikt-, postkonflikt- och så kallade svåra länder, vilka kräver ytterligare närvaro för att bedriva kvalitativt utvecklingssamarbete men som samtidigt är extra kostsamma bland annat på grund av säkerhetsläget. En stark fältnärvaro, en aktiv dialog med både samarbetsparter och utvecklingsaktörer på alla nivåer kommer vara en förutsättning för ett relevant och effektivt utvecklingsarbete. En ökad bemanning för att stärka kvalitetssäkring och uppföljning av vår verksamhet är också en förstärkning vi vill göra under kommande år. Med dessa faktorer som bakgrund kräver Sidas verksamhet idag och under de kommande åren en starkare representation på utlandsmyndigheterna, med ökade kostnader som följd. Sida ser under 2017 över organisation och arbetssätt för att med redan givna resurser stärka den svenska närvaron i våra samarbetsländer. Detta möjliggörs också av den tekniska utvecklingen och digitaliseringen av Sidas arbete, som innebär att vi i vissa sammanhang kan närvara och delta utan att alltid vara på plats fysiskt. Men det kommer inte att vara tillräckligt. I dagsläget har kostnader för närvaro i konfliktländer fördubblats. Som exempel kan nämnas att en medarbetare i Kabul kostar cirka 4,6 miljoner kronor per år och personal i Nairobi över 3 miljoner kronor. Även om Bagdad med 8 miljoner kronor för en utsänd är extremt, ökar posteringar i svåra länder kontinuerligt på grund av ökade strategivolymer eller som i MENA-regionen på grund av nya strategier. Bland de utlandsmyndigheter som Sida avser ge större uppdrag och därmed behöver förstärkt kapacitet de kommande åren finns exempelvis Beirut, Amman, Ouagadougou, Khartoum, Kabul och Bagdad. Slutligen ser vi under 2018-20 en kraftig ökning av sakanslaget vilken måste åtföljas av en ökning av förvaltningsanslaget för att upprätthålla god förvaltning se tabell 2. En hög arbetsbelastning under längre period och en ökande andel del- och heltidssjukskrivna bidrar också till kostnadsökningar. För att tillgodose helheten av de behov som dagens biståndsverksamhet ställer, krävs att Sidas förvaltningsanslag ökar ytterligare. Sida föreslår en ökning med 75 miljoner kronor årligen 2018 och 2019 och 50 miljoner kronor 2020. 24

Intern styrning och kontroll Sida har en bra struktur för arbetet med intern styrning och kontroll. Under 2016 har vi tagit flera viktiga steg för att ytterligare stärka kontrollen och styrningen. Nya ekonomi-, betalnings- och planeringssystem har introducerats och ledningssystemet har förstärkts och breddats med relevanta rapporter och verktyg för att kunna följa upp vår verksamhet. Parallellt har en översyn av flera av de styrande processerna gjorts för att förtydliga roll- och ansvarsfördelning samt för att öka ändamålsenligheten i vår uppföljning. Ett fokusområde under 2016 har varit Sidas arbete med lån och garantier där vi förtydligat våra processer och rutiner samt aktivt samverkat med de externa parter som stöttar oss i hanteringen av garantierna. Givet att ESV gett ut nya riktlinjer för redovisning av garantier kommer detta område fortsatt vara i fokus under 2017 då en mer långsiktig lösning av både finansiering och administrativ hanetring av verksamheten måste klargöras. För Sidas hantering av medel från Regeringskansliet (UD) kvarstår Sidas bedömning från tidigare år vad gäller vikten av att ansvarskedjan hålls samman. Sida avser att tillsammans med UD se över rutinerna för säkerställande av god intern styrning och kontroll under 2017. 4. Garantiramen ett verktyg för att möta ökade behov Garantiverktyget har byggts upp under de gångna åren och är ett viktigt komplement till gåvostödet. Med 31 avtalade garantier om 5,4 miljarder SEK inom 16 strategier har Sida bidragit till att mobilisera motsvarande 10,8 miljarder SEK (ex ante) för global utveckling från andra finansieringskällor. Sidas garantier har bidragit till att öka tillgången till finansiering för mikro-, små och medelstora företag, till investeringar inom bl.a. hälsa, jordbruk, grön energi och annan infrastruktur. Sida har även tillämpat garantiinstrumentet i konfliktländer som Palestina och DRK, och inom demokratiområdet genom att bidra till ökade investeringar för oberoende medier. Under 2016 beslutades om en innovativ garanti om 2 miljarder kronor med Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) som mobiliserar finansiering om 500 miljoner US dollar genom ADB. Inom ramen för Power Africa pågår flera beredningar för att öka investeringar inom förnyelsebar energi. Ytterligare en betydande garanti under beredning väntas mobilisera 1-1,5 miljarder USD från internationella försäkringsbolag för investeringar i infrastruktur genom IFC. Sida bereder nu insatser på en total volym på 4.6 miljarder SEK, flera av dessa insatser är större i volym än tidigare och fler inom hållbar energi. Arbetet med de multilaterala finansieringsinstitutionerna väckt stor uppmärksamhet, och flera av dem har kontaktat Sida för att diskutera nya garantimöjligheter. Sidas ambition är att kunna bereda och besluta om såväl mindre bilaterala garantier för de lokala kapitalmarknaderna som större globala garantier för att mobilisera internationellt institutionellt kapital för utveckling. Detta innebär att garantiramen behöver anpassas för att kunna rymma fler garantier med stor volym. 25

För att kunna uppfylla de globala utvecklingsmålen krävs ökade resurser för utveckling genom såväl nationell som internationell resursmobilisering från både offentliga och privata resurser. Förutom att bidra till inhemsk resursmobilisering genom stöd till skattemyndigheter, ser Sida ser stora möjligheter att mobilisera betydande volymer av additionell finansiering för global utveckling genom garantiinstrumentet från såväl lokala som internationella finansiella institutioner. I Addis Abeba Agenda Action Agenda anges behoven bara inom infrastruktur uppgå till 1-1,5 biljoner US dollar om året, och det internationella samfundet uppmanas att till 2020 mobilisera 100 miljarder US dollar om året genom marknadsbaserade initiativ och partnerskap, och genom uppväxling av utvecklingsbankernas resurser. 11 Myndigheten är inne i en konsolideringsfas för garantiverksamheten. Stora ansträngningar har gjorts de senaste åren för att få processer, system och rutiner på plats. Under 2016 genomfördes en utvärdering av Sidas tidigare garantier. Utvärderingen bekräftar Sidas garantier som ett relevant och effektivt instrument och flera av utvärderingens rekommendationer ligger väl i linje med den utveckling av Sidas garantier som redan sker inom myndigheten. Konsolideringsarbetet förväntas till viss del fortsätta under 2017 då en ny förordning som reglerar garantiverksamheten förväntas komma på plats. Inom ramen för revideringen av förordningen förväntas modellen för avgiftsfinansiering av garantiverksamheten att ses över för att ändamålsenligt anpassas. Nya riktlinjer från ESV för hur garantiverksamheten ska redovisas påverkar såväl Sidas redovisning som behov av garantiram. Enligt utkast till dessa riktlinjer kommer Sidas garantier att redovisas i valuta till aktuell bokslutskurs. Det innebär att det bör finnas ett utrymme på ramen utöver intecknat utrymme för att tillåta valutafluktuationer mot den svenska kronan inom garantiramen. Det bör påpekas att ett ointecknat garantiutrymme inte medför några statsfinansiella kostnader. Sida ser sammantaget att garantiverktyget är ett effektivt sätt att skala upp finansiering och mobilisera andra finansiärer utanför biståndet, samtidigt som behoven på många områden är stora. Klimatinvesteringar är ett område, urban utveckling och infrastruktur andra där Sidas roll som katalysator för större investerare från det privata näringslivet eller institutionella investerare kan vara avgörande. Då portföljen började byggas upp i större skala från 2012, samt att avtalen är relativt långa, kommer det inte öppna för ytterligare utrymme på ramen förrän efter år 2020. Eftersom Sida har en ambition att ligger i framkant vad gäller utvecklingsfinansiering krävs ett planeringsutrymme som gynnar nytänkande inom biståndet vad gäller finansieringsformer och nya partnerskap. Vi äskar därför en utökad garantiram till 15 miljarder för 2018. 11 Addis Ababa Action Agenda of the Third International Conference on Financing for Development, The final text of the outcome document adopted at the Third International Conference on Financing for Development (Addis Ababa, Ethiopia, 13 16 July 2015) and endorsed by the General Assembly in its resolution 69/313 of 27 July 2015, p. 8, 25. 26

5. Investeringar i anläggningstillgångar De immateriella investeringarna ökade under 2016 till följd av investeringar i nya system för ekonomi och planering och E-handel. Samtidigt togs kompletteringar i systemet för beslutsstöd i drift. Belopp på investeringar i immateriella investeringar för kommande år är osäkra då kommande förändringar (ännu ej beslutade) i systemen kanske ej uppfyller kraven för att bedömas vara anläggningstillgångar. I de materiella kostnaderna för 2017 och 2018 ingår uppskattade kostnader för ett kontorsprojekt i Stockholm, där förstudie genomförts men projektering och beslut återstår. Tabell 3. Verksamhetsinvesteringar, tkr Utfall 2016 Prognos 2017 Beräknat 2018 Beräknat 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 43 830 29 886 28 096 27 122 24 863 23 091 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 2 557 9 387 14 149 9 073 5 771 2 571 Byggnader, mark och annan fast egendom 0 0 0 0 0 0 Övriga verksamhetsinvesteringar 4 134 4 593 6 018 5 450 4 761 3 999 Summa verksamhetsinvesteringar 50 521 43 866 48 262 41 645 35 394 29 661 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret 1 49 076 43 866 48 262 41 645 35 394 29 661 Bidrag 2 0 0 0 0 0 0 Finansiell leasing 3 0 0 0 0 0 0 Anslag 4 0 0 0 0 0 0 Summa finansiering 49 076 43 866 48 262 41 645 35 394 29 661 1 Se 1 2 kap. Kapitalförsörjningsförordningen 2 Se 3 2 kap. Kapitalförsörjningsförordningen 3 Se 5 2 kap. Kapitalförsörjningsförordningen 4 Efter medgivande av regeringen Sidas låneram uppgår 2017 till 70 miljoner kronor. Utnyttjad låneram vid utgången av 2016 uppgick till 49,1 miljoner kronor. Prognos för 2017 är ett utnyttjande av låneramen på knappt 44 miljoner kronor. Beräkningarna av låneramsbehovet följer Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till Kapitalförsörjnings-förordningen (2011:210). Det innebär bland annat att låneupptag även inkluderar pågående arbete. 27

Sida föreslår att myndigheten tilldelas en oförändrad låneram för 2018 på 70 miljoner kronor. Tabell 4. Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar, tkr Utfall 2016 Prognos 2017 Beräkna t 2018 Beräkna t 2019 Beräkna t 2020 Beräkna t2021 IB lån i Riksgäldskontoret 49 063 49 076 43 866 48 262 41 645 35 394 Nyupplåning 18 127 13 555 21 800 10 000 10 000 10 000 Amorteringar -18 114-18 765-17 404-16 617-16 250-15 734 UB lån i Riksgäldskontoret 49 076 43 866 48 262 41 645 35 395 29 660 Beslutad/föreslagen låneram 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 Ränteutgifter -252 2 100 2 100 2 100 2 100 2 100 Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 7, anslag 1.2.1 17 863 20 865 19 504 18 717 18 350 17 834 Övrig finansiering 0 0 0 0 0 0 6. Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Sida föreslår att myndigheten tilldelas en räntekontokredit för 2017 på 27 miljoner kronor, vilket är samma nivå som för föregående år. 7. Anslagskredit och anslagssparande på förvaltnings- respektive sakanslagen Sida önskar att regeringen även fortsatt inom varje enskild anslagspost bör tilldela myndigheten en anslagskredit respektive en möjlighet till anslagssparande. För ökad effektivitet och flexibilitet föreslås att utrymmet ökas till 5 %. Den flexibilitet som detta ger är av vikt för att Sida ska kunna optimera användningen av medel och ha flexibilitet för snabba justeringar av tilldelade medel. Möjligheten att utnyttja krediten var t ex en förutsättning för att klara den anslagökning som skedde sent under 2016, då kraftiga svängningar kräver flexibilitet och möjlighet till överplanering. 28

I Regleringsbrev för budgetåret 2017 har alla anslagsposter med undantag av Ryssland beviljats en kredit. En kredit ger ökad flexibilitet och därmed större möjlighet att fullt utnyttja anslaget, särskilt i svåra kontexter som denna. Således äskar Sida en kredit på 5 % för anslagspost 1:11, precis som på övriga anslagsposter. 8. Avgifter och övriga intäkter Sida tar ut avgifter enligt 4 Avgiftsförordningen (1992:191) som avser lokaler och konferenser mm i begränsad omfattning och beräknas till cirka 1 500 tkr per år under budgetperioden. Som en följd av förordning (2011:211) om utlåning och garantier särredovisar Sida från och med 2013 avgiftsbelagd verksamhet avseende administration av garantiverksamheten. I regleringsbrevet anges ingen budget för verksamheten. Beräknade avgifter för garantiverksamheten: Tabell 5. Beräknade avgiftsintäkter garantiverksamheten 12, tkr Prognos 2017 Beräknat 2018 Beräknat 2019 Beräknat 2020 Prognos/Beräknat 11 000 11 000 11 500 12 000 Beräknade resultat för garantiverksamheten: Avgiftsintäkten 2016 var 4 471 tkr och kostnaden för verksamheten 10 234 tkr. Målsättningen har varit att avgiftsintäkterna över tid ska täcka verksamhetens kostnader, samtidigt finns begräsningar att uppnå detta utan subvention. Sida bedömer att intäkterna kan komma att öka något under prognosperioden, men bedömer samtidigt att även kostnaderna kommer att öka. Resultatet för den avgiftsbelagda verksamheten uppgick 2016 till 5 763 tkr. Ackumulerat resultat per 2016 är 7 162 tkr. Tabell 6. Ackumulerat resultat, garantiverksamheten 13, tkr Ackumulerat resultat t.o.m. 2015 Intäkter 2016 Kostnader 2016 Resultat 2016 Ackumulerat resultat t.o.m. 2016 Prognos/Beräknat 12 925 4 471 10 234 5 763 7 162 12 Enligt förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 13 Enligt förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 29

I och med förordning (2011:211) om utlåning och garantier gjordes från 2013 en åtskillnad mellan inbetalade administrativa avgifter och garantireserven. Dessa betalades in till Sidas räntekonto i enlighet med Regeringsbeslut 2013-06-13 Fi2013/2351. Från och med 2013 redovisar således Sida avgiftsbelagd verksamhet i verksamhetsavsnittet i årsredovisningen för administration av garantiverksamheten. De inbetalade administrativa avgifterna 2013 redovisades som balanserade medel i verksamheten. Medlen sjunker i takt med underskott i verksamheten. Sidas motparter som ska betala de beräknade avgifterna är i många fall svaga och kan inte betala avgifterna. För närvarande pågår diskussioner hur denna verksamhet ska finansieras från och med 2018. 30

Bilaga 1: Indikativa ramar för beställningsbemyndiganden på anslagspostnivå Utnyttjandet av bemyndiganderamen 2016 uppgick till 69 % av tilldelad bemyndiganderam, 20,8 mdr kr av tilldelad 30,1 mdr kr. Av utestående åtaganden 2016 kommer 10,7 mdr att infrias 2017. Sidas prognos för utestående åtaganden för 2017 är 25 mdr kr eller 7,5 mdr kr lägre än tilldelad bemyndiganderam enligt regleringsbrev 2017. Sida antar att nya åtaganden om drygt 15 mdr kommer att göras 2017 med bäring på kommande år vilket är 33 % mer än 2016. Förslag till bemyndiganderam 2018 är 22 % högre än 2017 vilket förklaras av förslag till ökade anslagsmedel om ca 19 %. Hur 2018 års utestående åtaganden sedan infrias är svårt att förutse och uppskattas till 50, 30 respektive 20 %. Sidas totala ram för bemyndiganden, se nedan, uppgår till 30 215 000 000. Detta innebär att Sida äskar en lägre bemyndiganderam för 2018 än vad vi aviserat i tidigare Budgetunderlag. Total Bemyndiganderam UO7 1:1 Biståndsverksamhet Utfall 2016 Prognos 2017 Beräknat 2018 Beräknat 2019 Alla belopp i TSEK Beräknat Beräknat 2020 2021 Ingående 19 577 553 20 645 367 24 883 710 + Nya 11 210 204 14 866 375 16 355 000 - Infriade -10 142 390-10 628 032-11 525 000-14 856 855-8 914 113-5 942 742 Utestående 20 645 367 24 883 710 29 713 710 Ram i RB16,17 och förslag 2018 29 970 001 32 408 400 30 215 000 50 % 30 % 20 % Ap 1. Humanitära insatser och konflikthantering Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 235 455 206 600 260 910 + Nya åtaganden 177 000 235 410 300 000 - Infriade åtaganden -205 855-181 100-200 000-180 455-108 273-72 182 Utestående åtaganden 206 600 260 910 360 910 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 845 072 850 000 370 000 31

Ap 2. Informations- och kommunikationsverksamhet Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 74 204 59 597 74 077 + Nya åtaganden 49 883 45 000 55 000 - Infriade åtaganden -64 490-30 520-35 000-47 039-28 223-18 815 Utestående åtaganden 59 597 74 077 94 077 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 103 287 78 400 95 000 Ap 5. Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Ingående åtaganden 1 450 777 1 197 987 1 886 513 + Nya åtaganden 800 384 1 200 000 1 200 000 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- - Infriade åtaganden -1 053 174-511 474-510 000-1 288 257-772 954-515 303 Utestående åtaganden 1 197 987 1 886 513 2 576 513 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 1 997 421 3 000 000 2 600 000 Ap 6. Asien Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 1 439 940 1 905 861 2 536 051 + Nya åtaganden 1 284 754 1 708 723 1 800 000 - Infriade åtaganden -818 833-1 078 533-1 350 000-1 493 025-895 815-597 210 Utestående åtaganden 1 905 861 2 536 051 2 986 051 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 2 751 648 3 000 000 3 000 000 32

Ap 7. Latinamerika Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 474 834 687 603 953 369 + Nya åtaganden 535 465 640 000 600 000 - Infriade åtaganden -322 696-374 234-400 000-576 685-346 011-230 674 Utestående åtaganden 687 603 953 369 1 153 369 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 963 851 960 000 1 200 000 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Ap 9. Afrika 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 6 268 571 6 589 334 7 998 918 + Nya åtaganden 3 752 738 4 991 142 5 500 000 - Infriade åtaganden -3 431 975-3 581 558-4 100 000-4 699 459-2 819 675-1 879 784 Utestående åtaganden 6 589 334 7 998 918 9 398 918 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 8 600 000 9 000 000 9 500 000 Ap 17. Mellanöstern och Nordafrika Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 937 684 1 252 835 1 835 508 + Nya åtaganden 787 031 1 100 000 1 100 000 - Infriade åtaganden -471 880-517 327-550 000-1 192 754-715 652-477 102 Utestående åtaganden 1 252 835 1 835 508 2 385 508 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 1 810 659 1 900 000 2 400 000 33

Ap 13. Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering Ingående åtaganden 1 267 737 1 360 689 1 440 619 + Nya åtaganden 550 922 700 000 800 000 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- - Infriade åtaganden -457 970-620 070-700 000-770 310-462 186-308 124 Utestående åtaganden 1 360 689 1 440 619 1 540 619 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 1 502 350 1 500 000 1 600 000 Ap 14. Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling Ingående åtaganden 1 358 120 1 188 352 1 129 225 + Nya åtaganden 352 985 500 000 700 000 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- - Infriade åtaganden -522 753-559 127-500 000-664 613-398 768-265 845 Utestående åtaganden 1 188 352 1 129 225 1 329 225 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 1 690 143 1 800 000 1 400 000 Ap 15. Globala insatser för socialt hållbar utveckling Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 973 189 1 608 162 2 116 450 + Nya åtaganden 1 159 962 1 350 000 1 400 000 - Infriade åtaganden -524 989-841 712-850 000-1 333 225-799 935-533 290 Utestående åtaganden 1 608 162 2 116 450 2 666 450 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 2 185 932 2 160 000 2 700 000 34

Ap 16. Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 1 135 192 758 964 571 472 + Nya åtaganden 134 697 250 000 450 000 - Infriade åtaganden -510 925-437 492-400 000-310 736-186 442-124 294 Utestående åtaganden 758 964 571 472 621 472 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 1 208 453 1 100 000 650 000 Ap 26. Globala insatser för mänsklig säkerhet Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 155 750 275 300 398 500 + Nya åtaganden 221 300 280 000 350 000 - Infriade åtaganden -101 750-156 800-150 000-299 250-179 550-119 700 Utestående åtaganden 275 300 398 500 598 500 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 281 691 400 000 600 000 Ap 28. Kapacitetsutveckling och utbyten Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 531 761 561 840 693 486 + Nya åtaganden 308 029 409 679 500 000 - Infriade åtaganden -277 950-278 033-300 000-446 743-268 046-178 697 Utestående åtaganden 561 840 693 486 893 486 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 985 917 1 000 000 900 000 35

Ap 32. Forskningssamarbete Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 1 456 096 1 242 910 1 137 450 + Nya åtaganden 348 279 463 211 600 000 - Infriade åtaganden -561 465-568 671-580 000-578 725-347 235-231 490 Utestående åtaganden 1 242 910 1 137 450 1 157 450 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 2 376 906 2 820 000 1 200 000 Ap 23. Reform i Östeuropa Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 1 818 243 1 749 333 1 851 163 + Nya åtaganden 746 775 993 211 1 000 000 - Infriade åtaganden -815 685-891 381-900 000-975 581-585 349-390 233 Utestående åtaganden 1 749 333 1 851 163 1 951 163 Andel infriat av utestående 2018 50 % 30 % 20 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 2 666 671 2 840 000 2 000 000 UO 5. 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 2016 2017 2018 2019 2020 2021- Ingående åtaganden 107 779 119 177 141 991 + Nya åtaganden 61 474 81 760 80 000 - Infriade åtaganden -50 076-58 946-60 000-56 697-56 697-48 597 Utestående åtaganden 119 177 141 991 161 991 Andel infriat av utestående 2018 35 % 35 % 30 % Bemyndiganderam enligt RB 2016, 2017 och förslag 2018 164 000 164 000 164 000 36

www.sida.se 37