Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Johan Kling, Svenska Naturskyddsföreningen, 2003-06-02 All elproduktion har negativ påverkan på miljön oavsett om den kommer från kärnkraftverk, kolkraftverk eller vindkraftverk. Sedan avregleringen 1996 har emellertid svenska elkonsumenter haft möjlighet att välja elleveranser med lägsta miljöpåverkan, till exempel genom att köpa miljömärkt el. Från 1 maj i år kommer handel med elcertifikat och kvotplikt att införas för de svenska elkonsumenterna. En naturlig fråga är vad som skiljer dessa två produkter åt och vad man får när man köper miljömärkt el respektive elcertifikat. Det svenska elsystemet För att förstå miljömärkt el och elcertifikat måste man förstå hur elsystemet är uppbyggt. El är naturligtvis en produkt som inte går att se eller ta på. I stort sätt all el som produceras i Sverige matas in på det gemensamma elnätet. Från detta elnät hämtas sedan kunderna sin el motsvarande sin förbrukning. Man kan likna det vid ett stort badkar med många kranar som släpper på vatten och med många hål där vattnet rinner ut. Hela tiden tillförs lika mycket el som det förbrukas. Om produktionen inte räcker till måste vi snabbt sätta på ytterligare kranar vilket i elsystemet motsvaras av ökad produktion i t ex vattenkraftverk eller import från våra nordiska grannar eller Europa i övrigt. Vissa perioder kan det på motsvarande sätt produceras för mycket el, framförallt i kraftverk som inte kan justera sin produktion, t ex kärnkraften. Överproduktionen leder bl a till export till andra länder. Detta utbyte sker kontinuerligt året om även om den är större under vintern då vi har stora variationer i elförbrukning. I elsystemet är det också viktigt att alltid upprätthålla samma nivå i badkaret. Ingen vill att spänningen i elledningar skall börja sjunka eller att frekvensen på växelströmmen förändras. Om man inte klarar att det bli effektbrist vilket kan ställa till stora problem, med bland annat med driftstopp som följd. För att klara effektbrist måste ibland reservkraftverk startat till mycket högt elpris och stor miljöbelastning. Bra Miljöval-märkt elleverans Miljömärkning är ett begrepp som har funnits under lång tid är väl definierat på internationell nivå, bland annat i ISO-standarden 14024. Miljömärkning syftar i första hand till att vägleda konsumenter till att ställa miljökrav och göra miljömedvetna inköp och på så sätt minska produkters miljöbelastning. Den bygger på ett antal kriterier som fastställts utifrån ett livscykelperspektiv av tredje part, det vill säga en part oberoende av elproducenten. En elproducent eller en elleverantör, som kan visa att deras produkt uppfyller kraven, ansöker om att få märka sin produkt och med miljömärket kan de visa att den sammantaget har bättre miljöegenskaper än andra produkter inom samma produktgrupp. Systemet administreras av ett miljömärkningsorgan, tredje part, som kontrollerar att kriterierna uppfylls i samband med ansökningar och vid uppföljningar av miljömärkningslicenser.
Bra Miljöval-märkt elleverans är en miljömärkning som ägs av Sveriges största och äldsta miljöorganisation, Svenska Naturskyddsföreningen. Bra Miljöval-märkt elleverans innebär en elleverans som kommer från enbart förnybar elproduktion vars miljöprestanda är högre än lagen kräver. Bra Miljöval-märkt elleverans har betydligt lägre miljöpåverkan jämfört med den generella elmixen. I systemet finns det kriterier avseende miljöpåverkan från råvara till restprodukter för all förnybar elproduktion. Till exempel ställs krav på skogsbränslen när detta används som råvara till kraftvärmeproduktion men också att askan skall återföras till skogen. Det är viktigt att komma ihåg att förnybar elproduktion behöver inte vara ekologiskt hållbar elproduktion. Till exempel utbyggnad av ny vattenkraft eller vindkraft placerad i känsliga fågelområden har stor påverkan på biologisk mångfald. Hållbar elproduktion tar hänsyn till all miljöpåverkan under hela kraftverkets livslängd, från klimatpåverkan och utsläpp ozonnedbrytande ämne till påverkan på biologisk mångfald. Bra Miljöval-märkt elleverans är ett steg i denna riktning. Något som är unikt med Bra Miljöval-märkt elleverans är att alla licenstagare genomgår en årlig revision där det kontrolleras att produktionen har uppfyllt kriterierna under verksamhetsåret och att det finns en balans mellan hur mycket det har producerats och hur mycket det har sålts. Denna kontroll genomförs dels av Svenska Naturskyddsföreningen, dels av en auktoriserad revisor anlitad av licenstagaren. Ett inköp av miljömärkt el innebär att elproducenten bokar in en del av sin produktion från ett antal kraftverk, godkända av SNF, specifikt för dig. Elproducenten ser till att mata in denna el på det elnätet så att lika mycket el har producerats som du har förbrukat när kalenderåret är slut. Den miljömärkta elen som du köper har ett visst miljövärde genom att den har en lägre miljöpåverkan än den vanliga elmixen. Hur mycket detta miljövärde är värt i pengar beror på efterfrågan och hur elkonsumenterna värderar olika typer av miljöpåverkan. När du köper miljömärkt el följer detta miljövärde med din elleverans och avtal. Elbolaget får därför inte använda detta miljövärde till någon annan kund. I praktiken innebär detta att elbolaget inte kan sälja all el från ett kraftverk som Bra Miljöval-märkt el och sedan sälja förnybar el till en annan kund och säga att det kommer från samma kraftverk. Det skulle betyda att elbolaget tar betalt för samma miljövärde två gånger. Detta kontrolleras mycket noga i Bra Miljöval-systemet. Genom att välja Bra Miljöval-märkt elleverans bidrar du aktivt, förutom att minska utsläppen av skadliga ämnen till luft och vatten, även till att minska elproduktionens påverkan på biologisk mångfald. I en majoritet av licenserna för Bra Miljöval-märkt elleverans ingår vattenkraft. För att kunna licensiera denna produktion måste licenstagaren avsätta motsvarande 0.15 öre per såld kwh miljömärkt el i en miljöfond som skall minska vattenkraftens miljöbelastning. Samtliga naturvårdsprojekt är granskade och godkända av Svenska Naturskyddsföreningen. Förutom att du kan hävda att du köper el med lägre miljöpåverkan kan du också hävda att du inte bidrar till ohållbar elproduktion. För många elkonsumenter kan detta vara mycket viktigt. Ohållbar elproduktion är enligt SNF åsikt bland annat kärnkraft och elproduktion med fossila bränslen eller sopförbränning.
Bra Miljöval-märkt elleverans - principer Kraftproduktion Produkter Elmarknad Konsument Miljövärde Kr El Bra Miljöval-märkt el Bra Miljöval-märkt el kwh Statliga elcertifikat Det finns ingen enhetlig standard för elcertifikat utan vad ett elcertifikat innebär definieras i varje enskilt system. För närvarande finns det två elcertifikatsystem i Sverige, dels det statliga elcertifikatsystemet, dels RECS-systemet. Det statliga elcertifikatsystemet är framförallt inriktat på att öka produktionen av förnybar el i Sverige. Man kan säga att systemet består av två delar, dels ett handelssystem för elcertifikat, dels en skyldighet för elkonsumenter att stötta förnybar el och då genom att köpa en viss mängd elcertifikat, den så kallade kvotplikten. I princip hade man kunnat införa de två delarna var för sig, men i Sverige har man valt att sammanföra dessa. En viktig fråga är naturligtvis vad ett elcertifikat är för något och vad ett inköp av elcertifikat innebär för elkonsumenten. I de departementsskrivelser, utredningar och propositioner som har beskrivit det nu gällande systemet har man inte varit tydlig vad ett elcertifikat innebär för konsumenten. Enligt definitionen är ett statligt elcertifikat ett av staten utfärdat bevis om att en megawatt timme förnybar el har producerats i en anläggning som godkänts enligt denna lag Denna definition är mest lämpad för elproducenter och passar inte riktigt för elkonsumenter. I departementsskrivelsen DS 2002:40, har man varit något tydligare vad ett elcertifikat betyder för en elkonsument. Där skriver man att för en kvotpliktig så representerar innehavet av elcertifikat ett ekonomiskt värde som motsvaras av den sanktionsavgift som han slipper betala om han redovisar certifikaten till staten Sanktionsavgiften är en sorts böter man får betala om man inte fullgör sin skyldighet. En annan formulering i samma skrivelse anger att ett elcertifikat utgör ett bevis om att elanvändaren har fullgjort sin lagenliga skyldighet att lämna ekonomiskt stöd till producenterna av förnybar energi. Energimyndigheten har i sin frågor och svar, www.stem.se finns frågan om elkunder som köper 100% miljömärkt el även måste betala för elcertifikat. Energimyndighetens svar är att den lagstadgade kvotplikten är kopplad till hur mycket el man förbrukat inte vilken el man valt att köpa. Avgiften för elcertifikat är ett bevis för att man bidrar till produktionen av förnybar el och uppfyller kraven i lag om elcertifikat. Valet att köpa miljömärkt el är frivilligt och kan liknas vid ett köp av en vara. Elcertifikatavgiften däremot är att likna vid ett köp av en tjänst, - tjänsten att någon producerar förnybar el så att du kan köpa bevis (certifikat) vilka visar att jag stödjer förnybar elproduktion. Från ovanstående citat kan man dra slutsatsen att ett statligt elcertifikat har olika betydelse för en producent och för en konsument. För en elproducent innebär ett elcertifikat ett intyg som berättigar honom att få särskilt stöd till att investera i ökad
produktion av förnybar el. För varje MWh el som producenten kan producera från certifikatberättigade kraftverk, ju mer extra stöd kan han få för framtida investeringar. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns en skyldighet för en elproducent att investera i ny förnybar el. Om en elproducent redan har en stor andel, t ex vindkraft, kan detta stöd användas för att täcka förluster i annan elproduktion. Naturligtvis finns det större vinstmöjligheter om producenten investerar i ny produktion som också kan utfärda elcertifikat, men valfriheten finns där. För en konsument kan elcertifikat innebära två saker. Upp till kvotplikten fullgör man enbart en skyldighet eller ett lagkrav att lämna stöd till förnybar elproduktion. Detta har man tidigare gjort genom sin vanliga skatt och genom det riktade driftoch investeringsstödet. På detta sätt är det ingen större förändring mot tidigare, det är mer sättet på hur man bidrar till förnybar el. Med det nya systemet har man en valfrihet att gå längre än kvotplikten och frivilligt ge större bidrag till elbolag som har förnybar el. Annan skillnad mot tidigare är att det inte finns någon myndighet som avgör vilka projekt som skall få investeringsstöd utan elbolag kommer förmodligen att investera i det som för närvarande ger mest lönsamhet inte nödvändigtvis det som på sikt är mest hållbart. En annan viktig fråga är om inköp av elcertifikat innebär att man köper förnybar el. För att besvara denna fråga måste man avgöra om miljövärdet, alltså om det extra värde förnybar el tillför därför att det har lägre miljöpåverkan, följer med elcertifikaten. I den nya ellagen som riksdagen har godkänt finns det inget som reglerar detta. Det betyder till exempel att det från vindkraftverk är fullt möjligt att utfärda statliga elcertifikat och sälja den fysiska elen som vindel eller Bra Miljöval-märkt el till ett högre pris. Detta betyder att utan kontrollsystem och utan att bevisa att den fysiska elen endast såldes som el, kan man inte hävda att miljövärdet följer med elcertifikaten. På samma sätt kan man inte hävda att man köper förnybar el genom att köpa statliga elcertifikat. Miljövärdet kan bara gå en väg, antingen med den fysiska elen eller med elcertifikatet. Eftersom mycket av den certifikatberättigade förnybara elen säljs som produktionsspecificerad el eller miljömärkt el är en stor andel av den totala miljövärdet från förnybar elproduktion redan allokerad till den fysiska elen. Statliga elcertifikat - principer Kraftproduktion Produkter Elmarknad Konsument elcertifikat elcertifikat elcertifikat Kvotplikt El kwh Miljövärde Kr Miljömärkt el, vindel etc Miljömärkt el, vindel etc Frivillig del
Vilken elproduktion kan miljömärkas respektive utfärda elcertifikat? Typ av Kriterium produktion Bra Miljöval-märkt elleverans Statliga elcertifikat Vattenkraft Vattenkraftstation utbyggda före 1 jan 1996 oavsett storlek. Kraftvärme med biobränslen Minimitappning förbi kraftverket skall uppgå till minst normal lågvattenföring. Motsvarande 0.15 öre/såld kwh miljömärkt el skall avsättas i en miljöfond som går till åtgärder som minskar vattenkraftens miljöbelastning. Alla elleveranser baserad på vattenkraft skall åtföljas av minst 5% annan förnybar el. Bränslet får inte härstamma från genmodifierade organismer. Måste bestå av minst 90% rent biomassa och vara fritt från miljö- och hälsoskadliga ämnen eller ämnen som är giftiga, svårnedbrytbara eller lagras i levande organismer. Trädbränslen skall komma från miljömärkt, FSC-märkt skogsbruk eller från skogsbruk som inte avverkar i känsliga områden t ex,nyckelbiotoper, naturskogar, impediment, ängs. och hagmark fjällbjörkskog etc. Biobränslet får inte sameldas med kol, torv, sopor eller andra fossila bränslen Efter förbränning skall askan återföras till ursprunglig marktyp. Enligt Skogsstyrelsen är detta nödvändigt för att förhindra markförsurning och urlakning av metaller till grundvattnet vid uttag av trädbränslen. Vindkraft Vindkraftverken får inte vara anlagda i områden som är skyddade i lagstiftning eller andra områden, t ex viktiga fågelsträck, fågelrastplatser, lek- och yngelplatser för fisk, m.m. som Svenska Naturskyddsföreningen anser är skyddsvärda. Solkraft, Geotermi, Vågkraft En restproduktplan skall vara upprättad och följas som också anger hur området skall återställas. En restproduktplan skall vara upprättad och följas som också anger hur området skall återställas. Vattenkraftverk som var i drift vid utgången av april 2003 med en installerad effekt mindre än 1.5 MW. Vattenkraftverk som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002. Nya vattenkraftverk oavsett storlek som tagits i drift första gången efter utgången av 2002. Produktionsökningar i befintliga vattenkraftverk genom: ökning av genomsnittligt använt vattenflöde genom anläggningen, minskade förluster i vattenvägar exklusive turbin, minskade förluster i energiomvandlingssystemet. Inga ytterligare miljökrav utöver gällande vattendom och vad lagstiftningen kräver. Godkända biobränslen är träd, träddelar, avverkningsrester samt andra rest- och biprodukter från skogsbruk, bark, returlutar, slam, tallolja, flis spån, andra restprodukter från skogsindustrins processer, energiskog, energigrödor, spannmål, olivkärnor, nötskal, halm, vass, källsorterat avfall, pellets, briketter, pulver gas och vätskor eller andra förädlade former av biologiska material. Torv och eventuellt sopförbränning är föreslagen som certifikatberättigad Inga krav på askåterföring Kan sameldas med fossila bränslen vilket i de flesta fall omöjliggör askåterföring Inga ytterligare miljökrav förutom vad lagen kräver Inga ytterligare miljökrav förutom vad lagen kräver