2009, Copyright SIS Förlag Elinstallationsregler 104 frågor och svar SIS HB 36, Utgåva 1 ISBN E-bok: 978-91-7162-786-5 Författare: Mats Jonsson Redaktör: Ewa Berggren Layout: Åsa Till, Till&Från Reklam Utgiven av SIS Förlag AB, 118 80 Stockholm Tel: 08-555 523 10, Fax: 08-555 523 11 sis.sales@sis.se, www.sis.se/e-butiken
Förord En dag i början av september 1978 påbörjade jag min praktik på ett kommunalt elverk. Redan första veckan fick jag lära mig att jorda. Det är förbannat viktigt sa Johannes när han la en kätting över skenorna. I fall någon slår på strömmen fortsatte han. Någon utrustning för spänningslöshetskontroll och arbetsjordning fanns inte. Strax efter jul missade någon att slå av strömmen när Johannes skulle lägga på kättingen. Vi satte upp den där kättingen på väggen i matsalen och stirrade förundrat på den, alla länkarna hade svetsat samman till en stel kedja. Verkmästaren sa att den skulle sitta där så vi inte skulle göra om samma dumhet. Som jag minns det var det nog ögonen som fick de värsta skadorna och Johannes kom inte tillbaka så länge jag var kvar på elverket. Jag tror att den händelsen la grunden för mitt intresse för elsäkerhet. Frågor om installationsregler, behörighet och ansvar har alltid intresserat eltekniker. Viljan att göra rätt får nog anses som mycket stor inom elinstallationsbranschen då konsekvenserna av en felhantering av produkten el kan bli omfattande med svåra skador på så väl person som egendom. Men även intresset för fortbildning är stort. Branschen går troget på kurs när Elsäkerhetsverket meddelar nya föreskrifter. En inte obetydlig effekt av Elsäkerhetsverkets blå bok är att branschens kunskaper om installationsregler har blivit betydligt bättre, många är idag kvalificerade yrkesmän. Under de senaste 15 åren har jag föreläst om elsäkerhet vid långt mer än 1000 kurstillfällen. Jag har aldrig räknat men jag tror att det kan vara 10 till 20 frågor om elsäkerhet en normal kursdag. Många frågor är så vanliga att jag känner igen frågan långt innan frågeställaren talat färdigt. Men med nya regler kommer nya frågor och kvalificerade yrkesmän ställer i dag betydligt mer kvalificerade frågor än i mitten av 90-talet. Flera av frågorna får mig att inse min egen okunskap, jag har helt enkelt inte ens insett att det finns ett problem eller flera. 3
Med generella, målinriktade föreskrifter och nya standarder som ställer gamla sanningar på ända, uppkommer många frågor om hur man ska göra för att det ska bli elsäkert. Jag har i denna bok sammanställt några av de frågor som ställts via webb eller vid utbildning. Från och med kapitel 3 grundas svaren på de nya elinstallationsreglerna, SS 4364000:2009. I svaren finns sifferkombinationer liknande 411.1.1. Denna sifferkombination hänvisar till avsnitt och punkter i elinstallationsreglerna utan att ordet elinstallationsreglerna upprepas i varje svar. Kapitel 4, 5, 6 och 7 behandlar frågor motsvarande del 4 7 i elinstallationsreglerna. Svaren grundas på min egen bedömning och erfarenhet, men i många fall har frågan diskuterats i ett bredare forum. Mats Jonsson 4
Innehåll 1. Allmänna frågor om ellagstiftningen, behörighet och ansvar 7 2. Allmänna frågor om svensk standard 17 3. Frågor om elinstallationsreglerna del 1-3, tillämpningsområde, definitioner och systemuppbyggnad 29 4. Frågor om elinstallationsreglernas del 4, skydd av personer, husdjur och egendom 37 5. Frågor om elinstallationsreglernas del 5, val och montering av materiel 59 6. Frågor om elinstallationsreglernas del 6, kontroll 79 7. Frågor om elinstallationsreglernas del 7, särskilda slag av elinstallationer 85 Bilagor 99 Regler om elsäkerhet 2009-08-01 100 Arbetsuppgifter enligt ellagstiftningen 101 Sammanfattning 103 Ellagstiftningens arbetsuppgifter 103 Sökordslista 106 5
6
kapitel 1 Allmänna frågor om ellagstiftningen, behörighet och ansvar Elsäkerhetsverket är den myndighet som regeringen utsett till att svara för elsäkerheten i landet och får i den rollen meddela de föreskrifter som behövs för att trygga elsäkerheten. Föreskrifterna är inte upphovsrättsskyddade och arbetet med att utarbeta föreskrifter finansieras delvis genom den elsäkerhetsavgift som varje elabonnent ska betala. Därför får man fritt ladda hem dessa föreskrifter från Elsäkerhetsverkets hemsida. www.elsakerhetsverket.se 7
1 Fråga 1 Vad ingår i det som brukar kallas för ellagstiftningen? Ellagstiftningen består av de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller elektriska anläggningar och som har beslutats av riksdag, regering eller utsedda myndigheter. Dessa bestämmelser är vi skyldiga att följa och ofta är de straffsanktionerade och man kan dömas till ansvar om man bryter mot dessa. Svensk standard ingår inte i ellagstiftningen. Aktuell ellagstiftning vad gäller elsäkerhet framgår av bilaga A. 2 Fråga 2 Vilka myndigheter finns inom elområdet? Inom ellagstiftningen brukar man tala om fyra myndigheter. När det gäller elsäkerhet är Elsäkerhetsverket förvaltningsmyndighet och får i den utsträckning som behövs meddela föreskrifter för att förebygga person- eller sakskada. Elsäkerhetsverket är även tillsynsmyndighet vad gäller elsäkerhet och myndigheten har genom ellagen fått nödvändiga befogenheter att vidta åtgärder för att förordningar och föreskrifter ska efterlevas. Nätmyndighet är Energimarknadsinspektionen, EMI, som bl.a. ska pröva och meddela tillstånd för ledningsbyggnation, s.k. nätkoncession men prövar även om nättariffer och anslutningsavgifter är skäliga. Systemansvarig myndighet är Svenska Kraftnät, SvK som ska övervaka och ansvara för att det kortsiktigt är balans mellan tillförd och uttagen el i det svenska elsystemet. Till SvKs ansvar hör också att svara för stamnätet och se till att elsystemets anläggningar samverkar på ett driftsäkert sätt. Svenska Kraftnät är även elberedskapsmyndighet och ska i den rollen se till att elförsörjningen i landet klarar av kritiska situationer vid krig eller svåra störningar i fredstid. 8
Fråga 3 Vilka elinstallationsarbeten kräver behörighet? Det är elinstallatörsförordningen som reglerar vilka arbeten som kräver formell behörighet. Av förordningen framgår att elinstallationsarbete som avser utförande, ändring eller reparation av en elektrisk starkströmsanläggning ska utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör. Förordningen gäller vidare vid elinstallationsarbete som avser fast anslutning och losskoppling av anordning till anläggningen. Men förordningen gäller inte för arbete som utförs på själva anordningen. I Elsäkerhetsverkets föreskrifter för elinstallatörer anges några installationsarbeten som är undantagna från kravet på behörighet. 3 Utdrag ur 1 kap. ELSÄK-FS 2007:2 Elinstallationsarbete som får utföras utan krav på behörighet 3 Följande elinstallationsarbeten på starkströmsanläggningar är undantagna från krav på behörighet. Undantaget gäller inte för elinstallationsarbete som utförs i miljöer som är explosiva. 1. Byte av elkopplare och anslutningsdon för högst 16A, 400 V vilka ingår i en fast installerad anläggning. 2. Fast anslutning och byte av ljusarmatur i torra icke brandfarliga utrymmen i bostäder. 3. Utförande, ändring eller reparation av anläggning som ingår i skyddsklenspänningskrets med nominell spänning högst 50 V, effekt högst 200 VA och ström begränsad av säkring högst 10 A eller annat överströmsskydd med motsvarande skyddsverkan. Förläggning av värmekabel eller värmefolie i golvvärmeanläggning för för skyddsklenspänning med nominell spänning högst 50 V. I yrkesmässig verksamhet är det arbetsgivaren som avgör vilka personer som får utföra arbete enligt undantagen ovan. Arbetena kan t.ex. utföras av en elektriker som saknar formell behörighet. 9
4 Fråga 4 Vad menas med elinstallatör? Elinstallatör är en person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet i en angiven omfattning utföra elinstallationsarbete. Det finns flera nivåer på behörighet för elinstallatörer. Ansvaret är personligt och ett företag kan inte inneha behörighet. (2, Elinstallatörsförordning SFS 1990:806) 5 Fråga 5 Vad menas med yrkesman? För närvarande finns inga formella krav på den som elinstallatörsförordningen kallar yrkesman. Det är elinstallatören som ska se till att yrkesmannen har de kunskaper och färdigheter som arbetet kräver och som avgör vem eller vilka som får arbeta under hans överinseende. Kompetenskravet på yrkesmannen blir helt och hållet beroende på installationsarbetets komplexitet. Yrkesman behöver således inte innebära en yrkesutbildad elektriker. Att Sverige saknar en definition av yrkesman kan innebära problem vid utbyte av arbetskraft med andra länder. 6 Fråga 6 Vad är en anordning? Med elektrisk anordning avses elektrisk utrustning där el används och som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning. Det kan vara utrustning för användning av el, t.ex. tvättmaskiner, övriga maskiner, belysningsarmaturer och värmeapparater. (2, Starkströmsförordning SFS 2009:22) 10
Fråga 7 Vilka elarbeten kräver inte behörighet? Det är endast elinstallationsarbete som avser starkströmsanläggningar och anslutning av anordningar till sådana anläggningar som kräver behörighet. För övriga arbeten och åtgärder på anläggningar och anslutna anordningar finns inga krav på behörighet. Normala skötselåtgärder såsom byte av säkringar, såväl låg- som högspänningssäkringar och manövrering av brytare och återställning av skyddsapparater är exempel på åtgärder där det inte finns några formella krav på behörighet. Generellt gäller att man får utföra, reparera och ändra CE-märkt elektrisk materiel såsom kopplingsutrustningar och belysningsarmaturer utan krav på behörighet. Det är den som utför arbetet som är ansvarig för att arbetet kontrolleras och att den del av materielen som arbetet omfattar uppfyller gällande bestämmelser. I yrkesmässig verksamhet är det arbetsgivaren eller innehavaren som avgör vem som är lämplig att utföra åtgärder eller arbeten på elektrisk materiel. 7 Se även fråga 3 och 8. Fråga 8 Är det behörighetskrävande att reparera elutrustning på en maskin? Nej. Det finns inga formella krav på behörighet för att utföra, reparera eller ändra elutrustningar tillhörande maskiner. 8 Se även fråga 7. 11
9 Fråga 9 Hur vet man vad som är maskin respektive elektrisk anläggning? En maskin ska vara CE-märkt och av maskinens dokumentation framgår dess anslutningspunkt. I många fall är det ganska tydligt då maskinen ansluts till anläggningen med en flexibel kabel. I andra fall kan det vara svårare som t.ex. för pappersmaskiner. Hissanläggningar i sin helhet är normalt maskiner men servicebelysning och uttag i hisschakt kan tillhöra den elektriska anläggningen. 10 Fråga 10 Kan man utföra ett installationsarbete trots att man inte har behörighet och sedan be en elinstallatör besiktiga och stå som ansvarig för installationen? Nej. Den yrkesman som utför installationsarbetet ska vara anställd i samma företag som elinstallatören. Om det finns flera elinstallatörer i ett företag ska det innan arbetet påbörjas klarläggas på vems behörighet arbetet ska utföras för att ansvarsförhållandet ska kunna klarläggas. Om man inte har egen behörighet och inte utför installationsarbetet inom de regler som gäller för anställningsförhållande med en elinstallatör kan detta vara brottsligt och man kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år. (6, Elinstallatörsförordning SFS 1990:806) 11 Fråga 11 Vem är ansvarig för en elektrisk anläggning? Enligt starkströmsförordningen är det innehavaren som ska se till att elektriska anläggningar och anslutna anordningar fortlöpande kontrolleras så att de ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada. Innehavare är inte definierat men kan sägas vara den som faktiskt innehar en 12
anläggning oavsett om innehavet grundar sig på äganderätt eller nyttjanderätt. Om ägare och nyttjare av en anläggning är olika personer kan ett avtal reglera vem som svarar för kontroll och åtgärder. (4, Starkströmsförordning SFS 2009:22) Fråga 12 Vad måste jag som arbetsgivare tänka på om jag har personal som ska utföra enklare åtgärder och elarbeten? 12 Det är i första hand tre områden som man måste beakta om vi utgår från ellagstiftningen: om arbetet kräver formell behörighet elsäkerheten för de personer som deltar i arbetet att installationsarbetet utförs på rätt sätt och kontrolleras i betryggande omfattning. Om arbetet är behörighetskrävande ska det utföras av elinstallatör med tillräcklig behörighet eller av yrkesman som är anställd i samma företag som elinstallatören. Man kan normalt inte låna in en behörig installatör. Vid arbete där det finns elektrisk fara måste reglerna i Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elsäkerhet vid arbete beaktas. Det gäller bl.a. riskbedömning, elsäkerhetsplanering, kunskaper om elfaran och skyddsåtgärder. Oavsett om arbetet är behörighetskrävande eller inte ska den som utför arbetet ha kunskaper om de regler som gäller för arbetet. Arbetet kan även behöva kontrolleras innan idrifttagning. Se även bilaga B om arbetsuppgifter enligt ellagstiftningen. 13
13 Fråga 13 Vi har fått i uppdrag att elektrifiera ett garage som står på en annan fastighet än den som vi ska ta elen ifrån. Det är samma ägare av fastigheterna. Får man ta ut el från en fastighet och föra över till en annan fastighet? Reglerna om rätten att bygga en ledning finns i ellagens bestämmelser om nätkoncession. Generellt krävs ett tillstånd för att bygga ledningar men regeringen har givit ut en förordning om undantag från kravet på nätkoncession, SFS 2007:215. I denna förordning finns det angivet vilka ledningar som får byggas utan tillstånd. Alla ledningar inom eller på en byggnad är undantagna från kravet på tillstånd men när det gäller ledningar utanför byggnaden måste man ta reda på om ledningen faller inom förordningens undantag. Även om garaget i fråga hade stått på den egna fastigheten är det inte givet att ni fått bygga ledningen. Av sjätte paragrafen framgår att ett internt nät, på vilket el överförs till anläggningar och byggnader som inte är avsedda som bostadshus och som ligger i omedelbar närhet till ett bostadshus, får byggas och användas utan nätkoncession. Med internt nät avses en eller flera ledningar som innehavaren använder för egen räkning. Om fastighetsägaren avser att hyra ut garaget torde ni inte få bygga ledningen utan garaget ska då ha ett eget abonnemang. Vilken fastighet garaget står på är inte fullt så intressant, det väsentliga är att den ligger i omedelbar närhet till ett bostadshus. I denna bestämmelse har man valt att inte använda begreppet fastighet. Även om garaget stått på samma fastighet och elen skulle användas för egen räkning så måste kravet på omedelbar närhet till bostadshus vara uppfyllt för att ledningen ska få byggas. Om elen ska användas för egen räkning och garaget ligger i omedelbar närhet till ett bostadshus får ledningen byggas. Det är Energimarknadsinspektionen som handlägger ärenden om koncession. (Förordning om undantag från kravet på koncession SFS 2007:215) 14