Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2016 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2016 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2017-03-31 1.0 Siham Nasrou Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

Innehållsförteckning Inledning... 3 Framgångsfaktorer och utmaningar... 3 Utvecklingen inom den närmaste framtiden... 4 Malmös arbetsmarknad... 5 Varsel... 7 Nyanmälda lediga platser... 7 Sysselsättningsgrad... 8 Mätning av sysselsättningsgraden... 8 Sysselsättningsgrad enligt RAMS... 8 Sysselsättningsgrad enligt AKU... 9 Arbetslöshet... 10 Mätmetoder... 10 Utveckling av arbetslösheten... 10 Arbetslöshet 2016 enligt Arbetsförmedlingen... 11 Antalet arbetslösa malmöbor... 12 Arbetslöshet som andel av arbetskraften... 12 Utrikes föddas andel av arbetslösheten respektive av befolkningen... 14 Arbetslöshet enligt utbildningsnivå... 15 Arbetslösa ungdomar... 15 Arbetslöshet hos personer med funktionsvariation... 15 Tid i arbetslöshet... 16 Arbetslöshet enligt AKU... 17 Brist- och överskottsyrken... 17 Arbetspendling... 18 Arbetspendling över kommungräns inom Sverige... 18 Arbetspendling mellan Malmö och Danmark... 19 Bilaga 1: Så mäts arbetslöshet... 20

Inledning Denna årsanalys belyser arbetsmarknad, arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2016 samt påverkande faktorer som varsel och pendling. I de fall då statistik inte finns tillgänglig för 2016 redovisas senast tillgängliga uppgifter. Utifrån aktuell statistik och prognoser från SCB och Arbetsförmedlingen presenteras resonemang kring arbetsmarknaden i förhållande till stadens utmaningar. Syftet är att bistå läsaren med en nulägesbild av stadens förutsättningar och utveckling. Materialet kan användas av en bred skara aktörer till allt från beslutsunderlag till omvärldsbevakning. Framgångsfaktorer och utmaningar Malmö är en attraktiv stad med växande befolkning. Malmö hade 328 176 1 invånare vid slutet av 2016 och ett positivt flytt- och födelsenetto. Den senaste befolkningsprognosen förutser att tillväxten kommer att fortsätta och att Malmös befolkning kommer att överstiga 350 000 invånare 2020. 2 Malmö är en ung och utbildad stad med stor mångfald. År 2015 var nästan halva befolkningen under 35 år och 31 % av invånarna över 25 år hade minst 3 årig eftergymnasial utbildning. Av stadens invånare är 32 % födda utomlands de största grupperna är födda i Irak, Danmark och Jugoslavien. Drygt fyra av tio Malmöbor (43 %) har utländsk bakgrund 3. Näringslivet i Malmö är varierat och omfattar många olika branscher, vilket ger staden en bra bredd av arbetstillfällen. Med drygt 65 000 kvinnor och män som arbetspendlar till Malmö från andra kommuner, fungerar Malmö som en viktig hubb i den regionala ekonomin. Malmös arbetsmarknad är i tillväxt och antalet förvärvsarbetande 4 i Malmö ökar stadigt sedan flera år tillbaka bortsett från en nedgång under lågkonjunkturen 2009. Under 2016 har antalet nyanmälda lediga platser Malmö ökat vilket indikerar en positiv stämningsbild hos arbetsgivarna. Trots att sysselsättningen i Malmö har ökat under de senaste fyra åren, i linje med den ökning som har skett i riket och i de andra storstäderna, är dock arbetslösheten fortsatt jämförelsevis hög. Arbetslösheten uppgår till 14,9 % av arbetskraften, dubbelt så hög som i riket i stort. Även om ungdomsarbetslösheten har minskat de två senaste åren, förblir den hög med över 20 % av arbetskraften i åldern 18-24 år. Skillnaderna mellan olika grupper, t.ex. mellan kvinnor och män, utrikes- och inrikes födda, och mellan ungdomar och övriga, är stora och ihållande över tid. Arbetsförmedlingen påpekar att arbetsmarknaden är tudelad i Skåne och ser att de mest utsatta har mycket svårt att komma i arbete. 1 Per den 31 december 2016 enligt Malmö stads befolkningsstatistik. 2 Enligt Malmö stads befolkningsprognos. 3 Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 4 Antalet förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i kommunen.

Olika faktorer bidrar till att Malmö har en arbetsmarknad i tillväxt samtidigt som arbetslösheten är hög: Malmö är en ung stad och ungdomsarbetslösheten är i allmänhet högre bland unga kvinnor och män än i den övriga befolkningen. Cirka 8 000 kvinnor och män arbetspendlar från Malmö till Danmark. De räknas inte in i Arbetsförmedlingens och SCBs statistik, vilket gör arbetslösheten någon procent högre i jämförelse med andra städer. Inpendlingen från andra kommuner är stor. En följd av detta är att Malmöbor inte alltid anställs till de nya jobb som skapas i Malmö. Antal förvärvarsarbetande i Malmö är mer än 170 000 men knappt 105 000 av dessa är bosatta i Malmö. Malmö har en relativt hög andel arbetssökande med en svag ställning på arbetsmarknaden. Tre av tio av Malmös arbetslösa har högst förgymnasial utbildning enligt Arbetsförmedlingen medan de flesta arbetstillfällen finns inom olika bristyrken som kräver skicklighet och erfarenhet eller utbilning. Matchningsproblematiken med obalanser mellan tillgång och efterfrågan av arbetskraft har funnits under flera år. Utvecklingen inom den närmaste framtiden Det är god fart i svensk ekonomi och den positiva konjunkturen bedöms fortsätta under 2017 och 2018. Exporten blir i högre grad draglok för den ekonomiska tillväxten i Sverige de närmaste åren medan tillväxten dämpas i den inhemska efterfrågan. Byggnadsinvesteringar och offentlig konsumtion fortsätter öka men i lägre takt 5. Även i Danmark är konjunkturindikatorerna positiva även om tillväxtutsikterna är något svagare än de svenska. Den positiva konjunkturen medför en hög efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och sysselsättningen i länet bedöms öka inom de flesta branscher och främst inom privata och offentliga tjänster samt byggverksamhet. 6 Den stora flyktinginvandringen under 2015 innebär sannolikt ett ökat arbetskraftutbud under 2017 och 2018. Detta potentiella tillskott av arbetskraft kan antingen mildra de bristsituationer på arbetsmarknaden eller bidra till en ökad arbetslöshet beroende bland annat på hur effektiva statliga och kommunala arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser är. En annan faktor som bör beaktas är utvecklingen av arbetspendling sedan gränskontrollerna infördes över Öresund 7. Öresundsinstitutet lyfter fram att de potentiella danska arbetstillfällen som kan nås inom en timme tågresa från Malmö C har blivit betydligt färre. Arbetspendlingen har dessutom blivit mer tålamodsprövande och flertalet företag med personal på både Danmark och Sverige anger en ökad svårighet att rekrytera och behålla personalen. Kvinnor, unga och personer med lägre inkomst drabbas i högre grad av konsekvenserna av gränskontrollerna över Öresund. 5 Konjunkturläget mars 2017, Konjunktursinstitutet 6 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Skåne Län, prognos för arbetsmarknaden 2017, Arbetsförmedlingen, 2016. 7 Under november 2015 infördes gränskontroller mellan Köpenhamn och Malmö. Syftet med gränskontrollerna är att minska trycket på flyktingmottagandet.

Den samlade bilden av arbetsmarknadsläget i Malmö är tudelad. Å ena sidan är konjunkturen god, nya jobb skapas, sysselsättningen ökar och antalet arbetslösa med efterfrågad kompetens och utbildning minskar. Å andra sidan är arbetslösheten fortsatt hög med fler arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden och fler yrken med arbetskraftsbrist. Malmös arbetsmarknad En arbetsmarknad i tillväxt med fler förvärvsarbetande Antalet förvärvsarbetande 8 i Malmö ökar stadigt sedan flera år tillbaka bortsett från en nedgång under lågkonjunkturen 2009. Antalet förvärvsarbetande från 2007 till 2015 har ökat med drygt 21 000. Förvärvsarbetandet under samma period har ökat mer för kvinnor än för män, även om det är fortfarande fler män än kvinnor som förvärvsarbetar. Diagram 1. Antal förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Malmö 2008-2015 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 män kvinnor Källa: SCB Struktur Uppgifterna från SCB i tabell 1 visar att drygt 38 % av de som arbetade i Malmö år 2015 var inpendlare, resten var bosatta i Malmö. Likt föregående år var det fler kvinnor än män i gruppen som var bosatta och arbetade i Malmö. Tabell 1. Antal förvärvsarbetande, bosatta i Malmö och inpendlare, 2015 Kvinnor Män Samtliga Förvärvsarbetande 82230 87988 170218 Förvärvsarbetande, bosatta i Malmö 53961 51002 104963 Inpendlare till Malmö 28269 36986 65255 Källa: SCB Näringslivet står för 69 % av Malmös arbetstillfällen och offentlig verksamhet för 27 % (i riket som helhet är motsvarande siffror 68 % och 27 %). Fördelningen mellan de olika sektorerna i Malmö liknar fördelningen i riket som helhet (se tabell 2). Sedan 2011 har det endast skett mycket små förändringar i denna fördelning. 8 Antalet förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i kommunen

Tabell 2. Andel förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor 2015. Malmö och riket. Malmö Sektor Kvinnor Män Kvinnor Män Kommun 25% 8% 29% 7% Landsting 9% 2% 9% 2% Statlig förvaltning, affärsverk, företag 7% 5% 6% 5% Näringslivet 56% 82% 52% 83% Övriga organisationer och offentliga institutioner 4% 3% 5% 3% Tabell 2 visar också att det finns stora skillnader avseende var kvinnor och män i Sverige och i Malmö arbetar. Malmö har en något mindre könsegregerad arbetsmarknad än riket som helhet men inte desto mindre arbetar 82 % av alla förvärvsarbetande män inom näringslivet jämfört med 56 % av de förvärvsarbetande kvinnorna. Inom den kommunala sektorn är könsfördelningen omvänd med 25 % av kvinnorna och 8 % av männen. I tabell 3 som visar antalet förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar framgår samma mönster. De största näringsgrenarna i Malmö är handel, företagstjänster samt vård och omsorg och sociala tjänster (se tabell 3). Detta är något annorlunda i riket som helhet, där tillverkning och utvinning är en viktigare näringsgren än i Malmö. Riket Tabell 3. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren 2015. Malmö och riket. Näringsgren Malmö, antal kvinnor Malmö, antal män Malmö, antal totalt Malmö, andel Riket, andel A jordbruk, skogsbruk och fiske 97 168 265 0% 2% B+C tillverkning och utvinning 3086 7515 10601 6% 12% D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 615 1457 2072 1% 1% F byggverksamhet 1223 9077 10300 6% 7% G handel 10788 13486 24274 14% 12% H transport och magasinering 2109 7106 9215 5% 5% I hotell- och restaurangverksamhet 3256 3582 6838 4% 3% J information och kommunikation 2720 7312 10032 6% 4% K finans- och försäkringsverksamhet 1621 1899 3520 2% 2% L fastighetsverksamhet 1424 2108 3532 2% 2% M+N företagstjänster 11428 15111 26539 16% 12% O offentlig förvaltning och försvar 6464 4407 10871 6% 6% P utbildning 12570 4723 17293 10% 11% Q vård och omsorg; sociala tjänster 19173 5459 24632 14% 17% R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 4653 3875 8528 5% 4% 00 okänd verksamhet 1003 703 1706 1% 1% Summa 82230 87988 170218 100% 100% Källa: SCB

Varsel Konjunkturförändringarna avspeglas i antalet lagda varsel. En topp inträffade 2009 då totalt 13 053 varsel lades i Skåne. Sedan 2012 har antalet varsel minskat varje år och under 2016 lades 4867 varsel (se diagram 2). Upp till hälften av lagda varsel verkställs inte. Varsel är därför inte ett mått på faktiskt minskat antal arbetstillfällen men kan ses som en konjunkturindikator. Diagram 2. Antal varsel i Skåne 2000-2016 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Källa: Arbetsförmedlingen Nyanmälda lediga platser Diagram 3. Antal nyanmälda lediga platser i Skåne och Malmö årsvis Malmö Skåne 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Källa: Arbetsförmedlingen Begreppet nyanmälda platser definieras som antalet nya lediga jobb som arbetsgivare har anmält till Arbetsförmedlingen. Alla nya lediga jobb anmäls dock inte till Arbetsförmedlingen och vissa jobb kan ibland räknas dubbelt. Antalet nyanmälda lediga platser kan ses som en indikation på arbetsgivarnas aktuella bedömning av konjunkturen. Under 2016 ökade antalet nyanmälda platser i Malmö.

Sysselsättningsgrad Mätning av sysselsättningsgraden Sysselsättningsgraden, eller förvärvsfrekvensen, är ett mått på hur stor andel de förvärvsarbetande utgör av befolkningen. Statistiska centralbyrån tillhandahåller två olika redovisningar av sysselsättningsgraden - AKU respektive RAMS (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). De skiljer sig åt avseende aktualitet, mätmetod, urval och innehåll. Sysselsättningsgrad enligt RAMS Senast tillgängliga statistik är från 2015. I RAMS saknas uppgifter om inkomster i annat land och pendlare med inkomster i Danmark finns därför inte med i statistiken. De representerar närmare 5 % av den registerbaserade arbetskraften och 2 % av den totala befolkningen i Malmö år 2015. I Stockholm och Göteborg finns också gränspendlare utanför RAMS-statistiken men i mindre omfattning. Sysselsättningen i Malmö har ökat under de senaste sex åren, i linje med den ökning som har skett i riket och i de andra storstäderna. Även om man räknar med de 5 % som pendlar till Danmark är sysselsättningen i Malmö lägre än i riket som helhet. Diagram 4. Förvärvsintensitet 1999-2015 enligt RAMS. Procent av befolkningen 20-64 år Stockholm Göteborg Malmö Riket 85 80 75 70 65 60 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB Diagram 5 visar sysselsättningen för kvinnor och män i riket och stora kommuner år 2015. I Malmö är det mindre skillnad mellan sysselsättningsgraden för kvinnor och för män (0,2 %). Motsvarande skillnad i riket är 2,2 %. Under 2015 uppgick förvärvsintensiteten i Malmö till 65, 9 % av befolkningen (20-64 år)

Diagram 5. Sysselsättning 2015. Procent av befolkningen. 20-64 år 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stockholm Göteborg Malmö Riket Kvinnor 78,4 73,6 65,8 76,8 Män 79,3 75,6 66 79 Källa: SCB Sysselsättningsgrad enligt AKU I diagram 6 och 7 redovisas sysselsättning enligt AKU, dels för åldersgruppen 15-74 år och dels för åldersgruppen 20-64 år. På grund av osäkerhetstal för stora kommuner finns dessa siffror inte uppdelade på kön. Den väsentligt lägre förvärvsfrekvensen för 15-74 år beror främst på att de arbetande också relateras till befolkningsgrupper som endast i begränsad utsträckning förvärvsarbetar, som skolungdomar och pensionärer. Diagram 6. Sysselsättning enligt AKU, procent av befolkningen 15-74 år. Riket och stora kommuner. Årsmedeltal Källa: SCB 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 64,0 62,0 60,0 58,0 56,0 54,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Stockholm 71,5 71,7 72,0 73,6 73,7 73,4 73,9 Göteborg 64,6 65,5 65,7 65,8 66,3 67,6 69,3 Malmö 63,1 62,3 61,7 63,1 63,9 64,8 65,4 Riket 64,4 65,4 65,5 65,7 66,2 66,7 67,1 Stockholm Göteborg Malmö Riket

Diagram 7. Sysselsättning enligt AKU, procent av befolkningen 20-64 år Riket och stora kommuner. Årsmedeltal Källa: SCB 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 64,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Stockholm 81,0 82,1 82,3 83,6 82,9 82,7 84,1 Göteborg 75,0 76,4 76,5 76,2 76,4 78,1 78,8 Malmö 74,7 72,9 72,0 73,4 73,6 74,4 74,7 Riket 78,1 79,4 79,4 79,7 80,0 80,5 81,1 Stockholm Göteborg Malmö Riket Arbetslöshet Mätmetoder Arbetslösheten mäts oftast enligt tre olika mått antal arbetslösa, arbetslösa som andel av arbetskraften och arbetslösa som andel av befolkningen. Kännedom om antalet arbetslösa är grundläggande för att kunna bedöma behov och dimensionering av insatser. För jämförelser med andra kommuner och mellan länder är i stället andelen arbetslösa ett bättre mått. Den officiella arbetslöshetsstatistiken på riksnivå tas fram av Statistiska centralbyrån, SCB, genom Arbetskraftsundersökningar, AKU. Arbetsförmedlingen redovisar varje månad statistik som utgår från arbetslösa registrerade hos Arbetsförmedlingen. Läs mer om hur arbetslöshet mäts i bilaga 1. Utveckling av arbetslösheten Malmö har historiskt präglats av hög arbetslöshet. År 1996 var arbetslösheten som andel av befolkningen 15,3 % för åldersgruppen 16-64 och 20,2 % för åldersgruppen 18-24, Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen minskade kontinuerligt under en långvarig högkonjunktur som varade fram till finanskrisen 2008. I samband med finanskrisen började arbetslösheten stiga igen med kortvariga undantag till samma nivå som i början av 2000-talet i Skånes samtliga regiondelar och kommuner. År 2014 bröts den negativa trenden och arbetslösheten minskade något inom båda åldersgrupper i Skåne och i riket i stort. Under 2015 och 2016 minskade ungdomsarbetslösheten ytterligare Denna trend återfinns såväl i Malmö som i Skåne och i riket som helhet. I gruppen 16-64 år har arbetslösheten fått en marginell minskning i Skåne och i riket och en marginell ökning i Malmö. 10

Diagram 8. Arbetslösa, 16-64 år, 1996-2016. Andel av befolkningen % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Malmö Skåne Riket Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 9. Arbetslösa, 18-24 år, 1996-2016. Andel av befolkningen % 25,0 Malmö Skåne Riket 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshet 2016 enligt Arbetsförmedlingen (Källmaterial till alla tabeller och diagram i avsnittet: Arbetsförmedlingen) I följande avsnitt definieras arbetslösa som Arbetsförmedlingens begrepp totalt inskrivna arbetslösa bestående av kategorierna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. I den registerbaserade arbetskraften ingår inte grupper som studerande ungdomar, gränspendlare eller personer försörjda på annat sätt än genom arbete men som inte ser sig som arbetslösa, och är därför mindre än befolkningen. Det får som följd att samma antal arbetslösa utgör en större andel av den registrerade arbetskraften än om de jämförs med hela den aktuella befolkningsgruppen. I tabell 4 syns effekten av de två olika beräkningsmodellerna. Tabell 4. Inskrivna arbetslösa 2016 som andel av befolkningen respektive arbetskraften. Medelvärde Malmö Skåne Riket 16-64 år Andel av befolkningen 10,7 7,4 6 Andel av arbetskraften 14,9 9,9 7,6 18-24 år Andel av befolkningen 11,2 8,6 7,1 Andel av arbetskraften 20,3 15,4 11,7 11

Antalet arbetslösa malmöbor Diagram 10 och 11 ger en överblick över antalet arbetslösa män och kvinnor i Malmö under de senaste åren. Antalet arbetslösa har ökat varje år under perioden 2009-2016. Medelantalet arbetslösa per månad i Malmö under 2016 har ökat från 22 315 under 2015 till 22 703 personer i åldersgruppen 16-64. I åldersgruppen 18-24 år minskar antalet från 3 526 personer 2015 till 3 218 personer under 2016. Diagram 10. Antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, 16-64 år. Malmö, medelvärde/mån 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor 5 723 7 385 7 828 8 267 9 151 9 371 9 668 9 839 Män 8 106 9 942 10 088 10 932 12 055 12 438 12 647 12 864 Samtliga 13 829 17 328 17 916 19 200 21 207 21 809 22 315 22 703 Diagram 11. Antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, 18-24 år. Malmö, medelvärde/mån 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor 1 046 1 354 1 373 1 501 1 623 1 551 1 425 1 278 Män 1 513 1 825 1 862 2 108 2 299 2 264 2 101 1 940 Samtliga 2 559 3 178 3 235 3 609 3 922 3 815 3 526 3 218 Arbetslöshet som andel av arbetskraften Malmö har högre arbetslöshet än övriga kommuner i Skåne men även jämfört med riket i stort. Diagram 12 visar arbetslösheten i ett antal stora kommuner i Sverige för åldersgruppen 16-64 år. Mönstret är huvudsakligen detsamma för åldergruppen 18-24 år. 12

Uppsala Jönköping Lund Stockholm Linköping Göteborg Örebro Riket Västerås Skåne län Helsingborg Kristianstad Norrköping Malmö Diagram 12. Arbetslöshet som andel av arbetskraften, 16-64 år, december 2015 och 2016, utvalda kommuner Öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd, 16-64 år 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 dec-15 dec-16 2016 uppgick andelen arbetslösa av den registrerade arbetskraften i Malmö till 14,9 % i åldersgruppen 16-64 (årsmedeltal för 2016). Arbetslösheten är högre för män (16,5 %) än för kvinnor (13,2 %) men ligger kvar på ungefär samma nivå som 2015 vilket går att utläsa i diagram 13. Diagram 13. Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften (%). Kvinnor och män 16-64 år 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Kvinnor 2015 Kvinnor 2016 Män 2015 Män 2016 Arbetslösheten är avsevärt högre för ungdomar, 18-24 år men under 2016 sjönk den betydligt till 20,3 % (årsmedeltal 2016) jämfört med förra året då den uppgick till 21,6 % (årsmedeltal för 2015). Även bland ungdomar är arbetslösheten högre för män (24,6 %) än för kvinnor (16 %). Diagram 14 visar utvecklingen under åren 2015 och 2016 i närmare detalj. 13

Diagram 14. Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften (%). Kvinnor och män 18-24 år 30 25 20 15 10 5 Kvinnor 2015 Kvinnor 2016 Män 2015 Män 2016 Diagram 15 visar att skillnaderna i arbetslöshet mellan olika grupper är avsevärda och en analys av dessa skillnader över tid visar att förhållandet grupperna emellan håller i sig. Skillnader mellan män och kvinnor återfinns i alla grupper och högst arbetslöshet finns bland utrikes födda unga män. Diagram 15: Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften. Medelår 2015-2016 45,0 42,8 40,0 35,0 30,0 25,0 24,6 27,2 30,2 36,3 20,0 15,0 10,0 5,0 13,2 16,5 16,0 0,0 kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män 16-64 år 18-24 år Utrikesfödda 16-64 år Utrikesfödda 18-24 år Andel av arbetskraften 2015 Andel av arbetskraften 2016 Utrikes föddas andel av arbetslösheten respektive av befolkningen Utrikes födda i Malmö har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med dem som är födda i Sverige, även om det finns skillnader mellan olika åldersgrupper. Under 2016 utgjorde utrikes födda arbetslösa 66 % av samtliga arbetslösa i åldern 16-64 och 41 % i åldersgruppen 18-24, vilket är en ökning av ett par procenteneheter för båda åldersgrupper jämfört med förra året. Tabell 5. Utrikes föddas andel av antalet arbetslösa 2016 16-64 år 18-24 år Andel av arbetslösa 66 % 41 % 14

Arbetslöshet enligt utbildningsnivå Allra svårast att komma in på arbetsmarknaden har de som saknar gymnasieutbildning. Oavsett utbildningsnivå drabbas utrikes födda i större utsträckning av arbetslöshet och det är utrikes födda ungdomar utan gymnasial utbildning som oftast drabbas av arbetslöshet. Uppskattningsvis drabbas en utrikes född två till tre gånger oftare av arbetslöshet än en inrikes född med samma utbildningsnivå. 9 Arbetslösa ungdomar Under 2016 var i medeltal 3 218 ungdomar 18-24 år i Malmö inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det motsvarade 11,2 % av befolkningen och 20,3 % av den registerbaserade arbetskraften. Tabell 6 visar att arbetslösheten var högre för unga män än för unga kvinnor och att arbetslösheten var avsevärt mycket högre bland utrikes födda ungdomar. Den grupp som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är unga utrikes födda män där arbetslösheten är 42,8 %, dubbelt så hög som för unga i stort. Arbetslösheten i gruppen har även ökat jämfört med året innan, vilket är tvärtemot trenden för övriga ungdomar 18-24 år. Tabell 6. Arbetslöshet hos ungdomar, 18-24 år, medeltal/mån 2016 Kvinnor Män Samtliga Samtliga 16 24,6 20,3 Utrikes födda 36,3 42,8 40 Arbetslöshet hos personer med funktionsvariation December 2016 deltog 2 279 personer i särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning vid Arbetsförmedlingen i Malmö. Av dessa var 132 ungdomar, 18-24 år. 914 var utrikes födda, varav 20 var i åldersgruppen 18-24 år. Tabell 7. Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning, pågående december 2016 16-64 18-24 Kvinnor män Kvinnor Män Lönebidrag 306 372 14 18 Offentligt skyddat arbete (OSA) 41 70 0 2 Utvecklingsanställning 159 294 20 43 Trygghetsanställning 411 626 2 9 Kulturarvslyftet 0 0 0 0 Utvecklingsanställning samhall 0 0 0 0 9 Uppskattning baserad på Arbetsförmedlingens uppgifter om utbildningsnivå bland inskrivna arbetslösa, jämförelse mellan inrikes och utrikes födda december 2016, med osäkerhet avseende utrikes föddas utbildningsnivå. 15

Tid i arbetslöshet Det är svårare för personer som varit arbetslösa länge att komma tillbaka in på arbetsmarknaden, därför är det viktigt att följa hur länge personer är arbetslösa. Jämfört med samma månad förra året har andelen arbetslösa som är kvar i arbetslöshet efter 12 respektive 24 månader ökat något. Ungdomar på väg att etablera sig på arbetsmarknaden har generellt en större rörlighet mellan perioder av arbete och perioder av arbetslöshet än äldre. Det illustreras i diagram 16 som visar att 43 % av de inskrivna ungdomarna har en arbetslöshetstid som är längre än 6 månader jämfört med 66 % i åldersgruppen 16-64 år. I åldersgruppen 16-64 år har också var fjärde (exakt siffra 25,17 %) person varit arbetslös mer än två år i följd jämfört med endast var 20:e i gruppen ungdomar. Utrikes födda utgör dock ca 67 % av samtliga som varit arbetslösa 6 månader eller mer, och 71 % av samtliga som varit arbetslösa 12 månader eller mer. Detta går att jämföras med att utrikes födda utgör 66 % av den totala arbetslösheten. Risken för långtidsarbetslöshet är därmed högre både för utrikes födda och äldre. Inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen från dessa grupper definieras därför som tillhörande utsatta grupper vilket är grupper med i genomsnitt lägre jobbchans och därmed större risk för varaktig arbetslöshet. Diagram 16. Andel kvar i arbetslöshet efter arbetslöshetstidens längd, december 2016 80% > 6 mån > 12 mån > 24 mån 60% 40% 20% 0% kvinnor 16-64 år män 16-64 år kvinnor 18-24 år män 18-24 år > 6 mån 65% 66% 41% 44% > 12 mån 45% 46% 21% 23% > 24 mån 25% 25% 5% 7% 16

Arbetslöshet enligt AKU Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning och är inte tillräckligt omfattande för att ge samma säkerhet i resultaten vid regional nedbrytning som vid redovisning på riksnivå. För att tillgodose ett stort intresse redovisar SCB ändå AKU årsvis och kvartalsvis nedbrutet på de tre största kommunerna samt för övriga kommuner sammanslagna. Den internationellt jämförda åldersgruppen är 15-74 år men SCB gör även en fördelning för åldersgruppen 20-64 år. På grund av osäkerhetstalen för stora kommuner finns dessa siffror inte uppdelade på kön. Tabellerna 8 och 9 visar på samma mönster som Arbetsförmedlingens statistik. Arbetslösheten i Malmö är hög jämfört med andra stora städer och riket som helhet Tabell 8. Arbetslöshet enligt AKU, procent av arbetskraften 15-74 år. Stora kommuner. Årsmedeltal Stockholm Göteborg Malmö Övriga Riket 2010 6,7 10,2 9,6 8,7 8,6 2011 6,8 9,5 11,0 7,7 7,8 2012 7,0 9,5 12,3 7,8 8,0 2013 6,6 9,8 12,6 7,9 8,0 2014 7,1 9,9 13,3 7,7 8,0 2015 7,0 8,2 12,8 7,2 7,4 2016 6,1 7,0 10,7 6,9 7,0 Tabell 9. Arbetslöshet enligt AKU, procent av arbetskraften 20-64 år. Stora kommuner. Årsmedeltal Stockholm Göteborg Malmö Övriga Riket 2010 6,2 9,2 8,8 7,6 7,6 2011 5,8 8,5 10,6 6,7 6,9 2012 6,1 8,6 11,5 6,9 7,1 2013 5,7 9,1 11,9 7,0 7,2 2014 6,3 9,0 12,3 6,8 7,1 2015 6,3 7,6 12,0 6,4 6,7 2016 5,4 7,1 10 6,1 6,2 Brist- och överskottsyrken Antalet bristyrken är fortfarande högt i Malmö och Skåne. De flesta bristyrken finns inom bygg, hälso-och sjukvård samt socialt arbete, pedagogiskt arbete, data och teknik. Flertalet av yrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter. I många fall har brist- och överskottssituationen varit stabil över tid vilket tyder på strukturella problem på Skånes arbetsmarknad. Ett mindre antal yrken (bygg- och industriyrken) påverkas mer eller mindre direkt av konjunkturen. Samtidigt söker uppskattningsvis en tredjedel av de inskrivna arbetslösa i Arbetsförmedlingen Malmö ett jobb i ett bristyrke. Högt på listan är jobben som städare och barnskötare samt undersköterskor och vårdbiträden. Enligt Arbetsförmedlingen, kan det finnas olika förklaringar. Arbetsgivare kan efterfråga ytterligare meriter såsom att den sökande har körkort för att arbeta som städare eller en teknisk påbyggnadsutbildning för att arbeta som fastighetsskötare. Vårdbiträden och barnskötare efterfrågas i högre grad som följd av bristen på undersköterskor och förskollärare. 17

Arbetspendling Arbetspendling över kommungräns inom Sverige År 2015 pendlade 65 255 personer inom Sverige till arbete i Malmö och 33 079 pendlade ut från Malmö. Det innebär att över 32 000 fler personer pendlade in till Malmö än ut från Malmö. Diagram 17. Pendling till och från Malmö, exklusive Danmark 70000 60000 50000 40000 30000 20000 Inpendlare Utpendlare 10000 0 Källa: SCB Fler män än kvinnor pendlar till och från Malmö och en större andel av de förvärvsarbetande männen pendlar. Bland de förvärvsarbetande som helhet är 51,7 % män och 48,3 % kvinnor medan fördelningen bland pendlare är 56,7% män och 43,3 % kvinnor. Mönstret stämmer med det pendlingsmönster som påvisats i olika studier att män arbetspendlar i större utsträckning än kvinnor. Detta avspeglar sig också i att det finns fler kvinnor än män som bor och arbetar i Malmö. Lund är den kommun som Malmö har störst pendlingsutbyte med. Antalet som pendlar till Lund är 10 855, något fler än de 10 190 personer som pendlar från Lund. Tabellerna 11 och 12 visar i mer detalj till och från vilka kommuner pendlingen sker. Tabell 11. De fem största utpendlingskommunerna för Malmö 2015. Exkl. pendling över riksgräns Utpendlingskommun Män Kvinnor Totalt Lund 5727 5128 10855 Burlöv 1646 999 2645 Stockholm 1176 884 2060 Helsingborg 1117 737 1854 Vellinge 841 756 1597 Källa: SCB 18

Tabell 12. De fem största inpendlingskommunerna för Malmö 2015. Exkl. pendling över riksgräns Inpendlingskommun Män Kvinnor Totalt Lund 5603 4587 10190 Vellinge 3586 3625 7211 Trelleborg 3108 2375 5483 Svedala 2321 2228 4549 Lomma 1909 1688 3597 Källa: SCB Arbetspendling mellan Malmö och Danmark Uppgifterna rörande arbetspendling mellan Malmö och Danmark kommer från Örestat och bygger på den registerbaserade statistik som tas fram av Danmarks Statistik och svenska SCB. Örestat publicerar en tidsserie fram till 2011 och siffror per kvartal för 2012-2016. De senaste uppgifterna gäller andra kvartalet 2016. Arbetspendlingen mellan Malmö och Danmark uppnådde en topp 2008 och utgörs nu av omkring 8000 personer. Pendlarna utgör dock fortfarande en icke försumbar andel av arbetskraften i Malmö, närmare 5 % år 2015. Pendlingen från Danmark till Malmö är betydligt mindre. Diagram 18. Arbetspendling från Malmö och Skåne till Danmark, per kvartal 2014-2016 2014k1 2014k2 2014k3 2014k4 2015k1 2015K2 2015K3 2015K4 2016K1 2016K2 Malmö 8097 8239 8166 8057 7964 8010 7974 7947 7877 7849 Skåne 13776 13980 13933 13800 13615 13633 13588 13503 13409 13361 Källa: Örestat, registerbaserad statistik från Danmarks Statistik och SCB 19

Bilaga 1: Så mäts arbetslöshet Arbetslösheten anges vanligen som antal arbetslösa eller som andel av arbetskraften eller befolkningen. Det finns två huvudsakliga producenter av statistik över den svenska arbetslösheten: Statistiska Centralbyrån, SCB, med enkätundersökningen Arbetskraftsundersökningar, AKU, samt Arbetsförmedlingen och dess registrering av arbetslösa. Båda använder begreppen arbetslös och arbetskraft men med delvis olika innebörd. Det finns olika ändamål med arbetslöshetsstatistik. Kännedom om antalet arbetslösa är viktigt för att kunna bedöma behov och dimensionering av insatser. För jämförelser med andra kommuner och mellan länder är i stället andelen arbetslösa ett bättre mått. Arbetskraften Arbetskraften kan beskrivas som den del av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande, d v s som kan arbeta och vill arbeta. I arbetskraften ingår i princip inte studerande eller andra personer som försörjer sig på annat sätt än genom arbete och heller inte söker arbete. Definitionen av arbetskraften och därmed också dess storlek skiljer sig åt i Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik. Bland annat är bestämningen av arbetskraften inte lika aktuell i Arbetsförmedlingens statistik som i AKU. Gränspendlare som har sin anställning i Danmark räknas inte in i Arbetsförmedlingens arbetskraftsbegrepp men väl i AKU:s. Följden blir att olika antal arbetslösa jämförs med olika storheter i de båda mätningarna. Arbetslösa Även definitionen av arbetslösa skiljer sig åt och Arbetsförmedlingens statistik och AKU omfattar delvis olika populationer. Arbetsförmedlingen utgår från de som är inskrivna och redovisar åldersgrupperna 16-64 år respektive 18-24 år. AKU riktar sin enkät till ett urval av personer i åldersintervallet 15-74 år som själva får beskriva sin relation till arbetsmarknaden. Man behöver inte vara inskriven hos Arbetsförmedlingen för att räknas som arbetslös i AKU. Beräkning av arbetslösheten Som framgått utgår Arbetsförmedlingens statistik och AKU från olika grunder men sedan Arbetsförmedlingen började redovisa arbetslösheten som andel av den registrerade arbetskraften har skillnaden mot AKU:s siffror minskat. För en kommun som Malmö med stor gränspendling överskattas emellertid arbetslösheten i Arbetsförmedlingens statistik, vilket bör beaktas vid jämförelser med andra kommuner. RAMS RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) är en registerbaserad undersökning, sammanställd årsvis av SCB. Den väsentligaste källan är skatteadministrationens register. Statistiken innehåller ingen osäkerhet eftersom den bygger på faktiska data. Uppgifterna är tillgängliga i december året efter registreringsåret. I RAMS ingår inte pendlare till utlandet. Senast tillgängliga statistikår är 2015. 20