Motioner och förslag FM 2009

Motioner och förslag FM 2009 Växjö, 24 25 oktober 2009

Preliminärt schema FM 2009 Växjö Tid Aktivitet Plats Fredag 20.00-24.00 Mötesbyrån öppen Katedralskolan Lördag 20.00 Åsiktstorget öppnar Katedralskolan 20.00 Nattcafé Katedralskolan Frukost masslogi Katedralskolan 08.00-09.00 Mötesbyrån Katedralskolan 09.00 Invigning och öppnade av Katedralskolan mötet samt behandling av punkterna 1-15 i föredragningslistan Presentation av motioner och förslag 10.00 14:00 Åsiktstorg med lunch Katedralskolan 14.00 15.30 Beredningsgrupper Katedralskolan 15-30-16.15 Fika och samtal i mindre Katedralskolan grupper, exempel kårvis 16.30-17.30 Beredningsgrupper fortsätter Katedralskolan 17.30 18.30 Miniseminarier Katedralskolan 19:00 Festkväll Katedralskolan/Vattentorget Söndag Frukost masslogi Katedralskolan 09.30-12.00 Förhandlingar Katedralskolan 12.00 13.00 Lunch Katedralskolan 13.00 15.30 Förhandlingar Katedralskolan 15.30 Avslutning Katedralskolan 1

Innehåll Preliminärt schema FM 2009 Växjö 1 Förslag till föredragningslista 4 BUs yttrande över föredragningslista och årsredovisning 6 Föredragningslista Årsredovisning Förbundsstyrelsen förslag nr 1 7 Mötesformer under Förbundsmötet 2009 Tidsplan FM-helgen 8 Motion nr 1 10 Ideologistärkande utbildning Motion nr 2 13 Arbetsformer på FM Seniorscouttingets förslag nr 1 16 Namnändringar Seniorscouttingets förslag nr 2 17 Intern prissättning Förbundsstyrelsens förslag nr 2 18 Förbundsmöte vartannat år Förbundsstyrelsens förslag nr 3 23 Mål för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund 2015 Förbundsstyrelsens förslag nr 4 28 Arbets- och utbildningsplan 2010-2011 Förbundsstyrelsens förslag nr 5 35 Strategi för anläggningsstiftelserna 2009-2015 Förbundsstyrelsens förslag nr 6 37 Förbundsavgifter Förbundsstyrelsens förslag nr 7 38 Budget 2010-2011 Förbundsstyrelsens förslag nr 8 42 Tid och plats för förbundsråd 2010 och förbundsmötet 2011 FM-guide Så jobbar vi! 44 Mötesskola för FM 46 Egna anteckningar 48 2

Känner du dig osäker eller vill du veta mera om hur ett Förbundsmöte fungerar kolla in de gula sidorna i slutet av detta häfte. Där hittar du både en FM-guide och en Mötesskola med ordlista över de ord som förekommer under förhandlingarna. 3

Förslag till föredragningslista 1. Förbundsmötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om huruvida stadgeenlig kallelse har utfärdats 4. Val av a) Mötesordförande b) Mötessekreterare c) Röstkontrollanter d) Två protokollsjusterare e) Resefördelningskommitté 5. Fastställande av föredragningslista 6. Mötesformer under förbundsmötet, FS förslag nr 1 7. Val av a) Moderatorer b) Redaktionskommitté 8. Förbundsstyrelsens årsredovisning för 2008 9. Revisorernas berättelse 10. Fastställande av resultat- och balansräkningar 11. Fråga om ansvarsfrihet 12. Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds Minnesfond 2008 a) Förvaltningsberättelse b) Fastställande av balansräkning c) Beslut om ansvarsfrihet NSF:s minnesfond 13. Stiftelsen Dan Winthers Minnesfond 2008 a) Förvaltningsberättelse b) Revisorernas berättelse c) Fastställande av balansräkning d) Beslut om ansvarsfrihet 4

14. IOGT-NTO-rörelsens Kursgårdsfond 2008 a) Förvaltningsberättelse b) Revisorernas berättelse c) Fastställande av balansräkning d) Beslut om ansvarsfrihet 15. Val avseende förbundets anläggningsstiftelser a) Val av två revisorer med suppleanter till Stiftelsen NSF-scouternas fjällstugor i Storvallen b) Val av två revisorer med suppleanter till Stiftelsen Kungshols kurs- och lägergård c) Val av två revisorer med suppleanter till Stiftelsen Ransbergs Herrgård 16. Motioner Motion 1 Ideologistärkande utbildning Motion 2 Arbetsformer på FM 17. Tingets förslag 18. Förbundsmöte vartannat år, FS förslag nr 2 19. Mål för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, FS förslag nr 3 20. Arbets- och utbildningsplan 2010-2011, FS förslag nr 4 21. Strategi för anläggningsstiftelserna, FS förslag nr 5 22. Förbundsavgifter, FS förslag nr 6 23. Budget 2010 2011, FS förslag nr 7 24. Beslut om antal ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen 25. Val av ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen 26. Val av två revisorer med suppleanter 27. Beslut om antal ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet och valutskottet 28. Val av ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet 29. Val av ledamöter och suppleanter i valutskottet 30. Tid och plats för förbundsråd 2010 och FM 2011, FS förslag nr 8 31. Förbundsmötets avslutning 5

BUs yttrande över föredragningslista och årsredovisning Föredragningslista BU yrkar att punkt 16a, Motion 1, behandlas efter punkt 20, FS förslag nr 4 Arbetsplan 2010-2011. Detta för att få ett bättre underlag för beslut om Motion 1. Årsredovisning BU efterlyser en mer utförlig redogörelse av utfallet då det gäller Resultaträkningens post Verksamhetskostnader, 15 789 478 kr. I Not 3 kan vi utläsa hur stor del av denna post som avser personalkostnader, men inte hur resterande 8 miljoner har fördelats. FM 2007 beslutade om en detaljerad budget för de satsningar som skulle göras år 2008, med rubrikerna Medlemsutveckling, Ledarskap, Utbildning, Program och Struktur. Det är önskvärt att se hur utfallet blivit. BU yrkar att förbundets resultaträkning ska redovisa intäkter och kostnader på ett sådant sätt att de kan jämföras med beslutad budget. 6

Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Mötesformer under Förbundsmötet 2009 På Förbundsmötet framlades två motioner om att förändra genomförandet under FM helgen. Det beslut FM tog utifrån de två motionerna var; att FS får i uppdrag att till nästa FM se över mötesformerna och lämna ett förslag på förändring. att att att ge FS i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp bestående av såväl FS som andra intresserade. arbetsgruppen skall bestå av minst 1/3 representanter utanför FS. arbetsgruppen som skall utreda framtida mötesformer på FM skall bestå av en representant från FS, en från BU, en från SScK & 4 enskilda medlemmar som inte har förtroendeuppdrag i ovan nämnda grupper. Arbetsgruppen har bestått av Sandra Arvidsson, Marie Cronskär FS, Mari Garnwall FS, Emma Graesén SScK, Bodil Hansen, Gunnel Johansson BU, Johan Rydberg och Peter Törlind. Gruppen har träffats ett par gånger samt arbetat via telefon och internet. Gruppens arbete presenteras mer utförligt på www. scoutwiki.se. En demokratisk process blir inte bättre än vad vi själva gör den till. Det kommer i alla modeller att finnas möjlighet att tänja på gränserna och på så sätt förändra eller förfela syftet på olika sätt. Det förslag som vi beskriver här tycker vi att det ger alla möjlighet att få komma till tals, vara tydlig och konkret samt så enkel att man kan åka från ett FM med en klar bild av de beslut som vi tillsammans har beslutat. Målet med förslaget är att skapa en större öppenhet och tydlighet i den demokratiska processen. FM startar på Internet, i kåren och distriktet. Så snart motioner och förslag är tillgängliga läggs dessa ut på diskussionsforum på Internet. Nu finns möjlighet att fråga, fundera och diskutera. 7

Tidsplan FM-helgen 8 Fredag Lördag 20.00 Åsiktstorget öppnar. Motioner och förslag samt diskussion från internet sätts upp. 09.00 Öppning och behandling av punkterna 1-15 i föredragningslistan. Presentation av förslag och motioner. Motionärer, FS och Tinget har möjlighet att presentera sina motioner och förslag. Presentation av punkterna på åsiktstorget och beredningsgrupperna. 10.00 Åsiktstorg med lunch. Alla kan förmedla sina åsikter. Ombud och deltagare på FM kan visa vilka förslag de stödjer. Förslag som läggs på åsiktstorget skall ha stöd av minst 5 ombud för att säkert komma med i en beredningsgrupp senare under lördagen. För att markera detta stöd så sätter ombud upp en färgad klisterlapp, en sk. plupp. Deltagarna väljer den beredningsgrupp som de vill arbeta i under lördag em. 14.00-15.30 Beredningsgrupper. En beredningsgrupp är en mindre grupp mötesdeltagare som behandlar en eller flera frågor för att kunna ha en djupare diskussion och förbereda beslutsunderlaget. Gruppen tar med diskussioner och åsikter som kommit upp på åsiktsstorget för att ha en fördjupad diskussion. Man diskuterar och bereder punkterna samt gör en propositionsordning där konsekvenserna av de möjliga besluten visas. I varje beredningsgrupp finns en moderator samt någon från FS. Arbetet dokumenteras av en sekreterare. Målsättningen för beredningsgrupperna är att komma fram till ett väl genomarbetat förslag med ett huvudförslag och någon eller några få tilläggsförslag. Gruppen presenterar också tankarna bakom förslagen och konsekvenser. 15.30-16.15 Fika och möjlighet att utväxla tankar med någon som sitter med i en annan grupp, ex ett annat ombud från kåren. 16.15-17.30 Beredningsgrupperna fortsätter Efter det tar redaktionskommittén vid. Redaktionskommittén består av moderatorerna, mötesordförande och presidiet. Redaktionskommittén sammanställer de underlag som beredningsgrupperna tagit fram. Ambitionen ska vara att de sammanställda förslagen från beredningsgrupperna finns färdiga och tryckta under lördagskvällen. 17.30-18.30 Miniseminarier 19.00 Festkväll

Söndag - 09.30 Tid för kårgemensamma diskussioner 09.30 Förhandlingar i plenum. Beslutspunkterna behandlas en och en. Någon ur beredningsgruppen presenterar diskussionen i stora drag och den beslutsordning man kommit fram till. Motionärer, FS och ting har möjlighet att uttala sig. Alla ombud har rätt att yttra sig också. Vi arbetar dock utifrån att all diskussion ska vara avklarad i beredningsgruppen 12.00-13.00 Lunch Det finns möjlighet att lägga förslag i plenum. Dock måste ombuden beakta att dessa förslag inte har diskuterats i beredningsgrupperna. Det nya förslaget finns heller inte med i propositionsordningen och har inte hunnit diskuterats av ombuden. Därför bör nya förslag under söndagen undvikas. Detta möjliggör emellertid att förslag kan kuppas in under söndagen. Detta går starkt emot den öppna och demokratiska diskussion som vi vill ha i vårt förbund, och bör undvikas i största möjliga mån då detta bara skapar frustration och irritation. 13.00-15.30 Förhandlingar forts. 15.30 FM avslutas Beslut Förbundsstyrelsens föreslår Förbundsmötet att FM 2009 genomförs enligt ovanstående förslag BUs yttrande BU anser det viktigt att ena förbundet i denna fråga. Eftersom förslaget kombinerar olika mötesformer på ett genomtänkt sätt, så stödjer BU förslaget i sin helhet. BU yrkar bifall på FS förslag nr 1. 9

Motion nr 1 Ideologistärkande utbildning Under mer än en kvarts sekel har man i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund arbetat med att utbilda patrulledare; spjutspetsen i arbetet har varit kursen Solvarg. Kursen har vänt sig till de framtida ledarämnena i kårens patruller. Gensvaret har varit stort och många är de utvalda. Kursen har givetvis förändrats under åren, men när en medlem i patrull Vesslan får ta emot logg och flagga så finns man genast i ett större sammanhang. Under senare år har vi som förbund aktivt deltagit i arbetet med att göra en gemensam ledarutbildningsplan. Det innebär nu i slutändan att patrulledarutbildningen försvinner och istället får man en allmän äventyrarscoututbildning. Några uttrycker åsikten: Eftersom målgruppen är större och så försvinner också behovet av en kurs som Solvarg. Så är fallet om vi väljer att tro att vår spjutspets är betydelselös. Om vi tror att vi kan nå samma mål med en trubbig käpp. Vår mening är att Nykterhetsrörelsens Scoutförbund behöver Solvarg, som en ideologistärkande kurs för våra patrulledare. En kurs för att stärka vår profil bland dem som är våra tidigaste ledare och förebilder. Vi föreslår förbundsmötet att Solvarg även i framtiden drivs i NSFs regi som en ren ideologistärkande patrulledarutbildning. att att Solvarg förläggs till Kungshol kursen är nio dagar lång, sju kursdagar plus två resdagar Solvargsteam nr 27 Anna Rapakko, Mönsterås Helen Wester, Hallstahammar Björn Wester, Hallstahammar Ulrika Kårehed, Hallstahammar Viktor Rasmussen, Eneryda Lina Andersson, Reftele Amalia Ideborg, Vallentuna Martin Sigvardsson, Moheda Isabell Josefsson, Reftele Martin Karlberg, Mönsterås Jan-Eric Wester, Hallstahammar Magnus Myrenhammar, Östersund Robert Rapakko, Mönsterås Förbundsstyrelsens yttrande Vi i Förbundsstyrelsen tycker att det är bra att vi har engagerade ledare som tycker att förbundets veckolånga utbildning för nuvarande och blivande patrulledare håller hög kvalité. I det förbundsgemensamma arbetet med att ta fram ramverket för Scouternas ledarskapsprogram har Solvargsveckan funnits med som mall i utformningen av Ledarutbildning Patrull. 10

Syftet med Ledarutbildning Patrull är: Ledarutbildning PATRULL syftar till att ge scouterna redskap för att lära sig leda sina jämnåriga kamrater i en patrull för att göra ännu bättre scouting lokalt. Vi anser därmed att ledarskapsutbildning i Solvargsveckan och Ledarutbildningen Patrull uppfyller samma syfte. Vi håller med om att det är viktigt att erbjuda våra äventyrarscouter ideologistärkande utbildningar och upplevelser och det kan fortfarande erbjudas i samband med ledarutbildningar. Men det är upp till varje kursteam och arrangör att utifrån ramverket välja hur man vill utforma sin kurs. I och med att vi har godkänt och ställt oss bakom det förbundsgemensamma ledarskapsprogrammet ska vi som förbund inte längre arrangera ledarutbildningar. Utan tanken är att man lokalt eller regionalt ordnar ledarutbildningarna för att bättre möta de behov som finns. Som ni ser i arbetsplanen tycker vi det är viktigt med ideologistärkande arrangemang och vi vill att så många som möjligt av äventyrarscouterna kan delta på dessa. Men vi tror att vi får större möjligheter att genomföra ideologistärkande upplevelser som når fler om det inte knyts till ett specifikt ställe och antal dagar. FS föreslår därför förbundsmötet att avslå motionen i sin helhet BUs yttrande BUs yttrande behandlar dels Motion 1, Solvarg, specifikt. Men yttrandet behandlar även den mer allmänna frågan om förbundet i framtiden ska arrangera ledarutbildningar inom nya utbildningssystemet eller inte. Vem ska arrangera ledarutbildningarna? Från FS yttrande: I och med att vi har godkänt och ställt oss bakom det förbundsgemensamma ledarskapsprogrammet ska vi som förbund inte längre arrangera ledarutbildningar. Utan tanken är att man lokalt eller regionalt ordnar ledarutbildningarna.. BU har tagit del av Ramverket för Scouternas ledarskapsprogram 2009 2015. Men vi hittar inga direktiv för på vilken nivå (kår, distrikt, region, förbund) som t.ex. ledarutbildningarna PATRULL, BAS och SCOUT bör arrangeras. Var finns denna information? Positivt med det nya utbildningssystemet kopplat till Solvarg: BU har läst handledningen till Ledarutbildning PATRULL och funnit att det finns mycket stora likheter mellan SOLVARG och ledarutbildning PATRULL. Med rätt kursteam bör Ledarutbildning PATRULL kunna ge motsvarande upplevelser och kunskaper som SOLVARG. 11

Positivt med det nya utbildningssystemet - i allmänhet: Det kan arrangeras många ledarutbildningar runtomkring i landet, av olika distrikt och regioner. Samarrangemang mellan t.ex. distrikt tillhörande flera förbund blir enklare att genomföra än tidigare då man har gemensamt ramverk för utbildningarna. Många fler patrullscouter än idag kan alltså få chansen att få delta i en kurs av Solvargskaraktär. Tillgång till kursledare: BU tror att distrikt/regioner inom vårt förbund, genom förbundets satsning på att utbilda duktiga och entusiastiska kursledare (FS förslag nr 3), kommer att ha bra förutsättningar för att arrangera minst en Ledarutbildning PATRULL varje år - med kvaliteter motsvarande SOLVARG. Negativa konsekvenser om Motion 1 avslås: Varumärket och traditionerna kring Solvarg försvinner - ifall inte något distrikt/ region inom NSF vill driva kursen vidare i egen regi. Namnet Ledarutbildning PATRULL känns trist i jämförelse med SOLVARG. Det finns en risk att Ledarutbildning PATRULL genomförs i två delar, som två kortare kurser - varvid man missar den mycket viktiga effekten att deltagarna lär känna varandra mer ingående och utökar sitt nätverk av scoutvänner. Negativa konsekvenser i allmänhet om förbundet upphör att arrangera ledarutbildningar: Det finns en risk att kostnaderna för en kurs, där kursledarna rekryterats från hela landet, blir för dyr att genomföra för ett distrikt/region. Deltagaravgiften riskerar att bli alltför hög. Distrikt/regioner inom vårt förbund kan behöva få bidrag från förbundet till speciella, dyrare kurser, så att deltagaravgiften kan subventioneras. Ett alternativ är att kursdeltagarna kan få utbildningsbidrag. Se BUs yttrande om FS förslag nr 4, rubriken STRUKTUR Det kan även finnas behov av andra typer av stöd till distrikt/regioner, så att ledarutbildningar i realiteten arrangeras och genomförs. Se BUs yttrande om FS förslag nr 4, rubriken STRUKTUR. BU yrkar att Motionen 1 avslås, under förutsättning att FS förslag nr 3 och 4 beslutas av FM och att FS förklaringar till dessa förslag tydligt visar att förbundet kommer att underlätta för distrikt, regioner och kårer att ta ett större ansvar som kursarrangörer än i dag. 12

Motion nr 2 Arbetsformer på FM När beslut om arbetsformer på FM tas i samband med FMs öppnande får det negativa konsekvenser för alla inblandade. FS får lägga ner mer arbete än nödvändigt på att planera för olika scenarier, kårerna tycker det är jobbig att inte klart veta hur man skall förbereda sig, FM-arrangörerna har extra arbete med att förbereda för olika alternativa lösningar och detta förorsakar också onödiga kostnader. Om man på FM beslutar om mötesformerna för nästkommande förbundsmöte slipper man denna osäkerhet. För att kunna göra det krävs en stadgeändring. Därför föreslår vi att förändra paragraf 6 enligt nedan att förändra paragraf 7 enligt nedan Nuvarande lydelse av paragraf 6 6 MÖTESRÄTTIGHETER OCH BESLUTSFORMER Närvarorätt vid förbundsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Yttranderätt tillkommer varje närvarande. Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud samt föredragande revisor. Förslagsrätt tillkommer varje ledamot i förbundsstyrelsen, seniorscouttingets representanter i frågor som behandlats av seniorscouttinget, samt i 4 omnämnda utskott och särskilda utskott i frågor som sammanhänger med uppdraget. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel skall kasseras om den upptar fler namn än det antal som skall väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat. Förslag till ny lydelse av paragraf 6 6 MÖTESRÄTTIGHETER OCH BESLUTSFORMER Närvarorätt vid förbundsmöte tillkommer varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen. Yttranderätt tillkommer varje närvarande. Förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud samt föredragande revisor. Förslagsrätt tillkommer varje ledamot i förbundsstyrelsen, seniorscouttingets representanter i frågor som behandlats av seniorscouttinget, samt i 4 omnämnda utskott och särskilda utskott i frågor som sammanhänger med uppdraget. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Röstsedel skall kasseras om den upptar fler namn än det antal som skall väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat. 13

Andra frågor än val avgörs genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet. Nuvarande lydelse av paragraf 7 7 FÖRBUNDSMÖTESÄRENDEN Vid ordinarie förbundsmöte skall följande ärnden behandlas: a. fastställande av röstlängd b. fråga om huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats c. val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter, två protokolljusterare samt resefördelningskommitté d. förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse e. förbundsstyrelsens ekonomiska berättelse f. revisorernas berättelse g. fastställande av balansräkning h. fråga om ansvarsfrihet i. behandling av motioner och förslag j. fastställande av arbetsplan för nästkommande verksamhetsperiod samt fastställande av långsiktig arbetsplan för de tre närmast kommande verksamhetsperioderna k. fastställande av utbildningsplan för nästkommande verksamhetsperiod l. fastställande av årsavgift för verksamhetsperioden närmast efter nästkommande verksamhetsperiod m. fastställande av budget för nästkommande verksamhetsperiod n. redovisning för förbundets anläggningsstiftelser o. beslut om antal ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen Andra frågor än val avgörs genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Mötesordning för ordinarie förbundsmöte fastställs av föregående förbundsmöte enligt paragraf 7 I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet. Förslag till ny lydelse av paragraf 7 7 FÖRBUNDSMÖTESÄRENDEN Vid ordinarie förbundsmöte skall följande ärenden behandlas: a. fastställande av röstlängd b. fråga om huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats c. val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter, två protokolljusterare samt resefördelningskommitté d. förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse e. förbundsstyrelsens ekonomiska berättelse f. revisorernas berättelse g. fastställande av balansräkning h. fråga om ansvarsfrihet i. behandling av motioner och förslag j. fastställande av arbetsplan för nästkommande verksamhetsperiod samt fastställande av långsiktig arbetsplan för de tre närmast kommande verksamhetsperioderna k. fastställande av utbildningsplan för nästkommande verksamhetsperiod l. fastställande av årsavgift för verksamhetsperioden närmast efter nästkommande verksamhetsperiod m. fastställande av budget för nästkommande verksamhetsperiod n. redovisning för förbundets anläggningsstiftelser o. beslut om antal ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen 14

p. val av ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen q. val avseende förbundets anläggningsstiftelser r. val av två revisorer med suppleanter s. beslut om antal ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet och valutskottet t. val av ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet u. val av ledamöter och suppleanter i valutskottet v. eventuella ytterligare val x. fastställande av tid och plats för nästa ordinarie förbundsmöte y. eventuell annan i kallelse angiven fråga Protokoll från förbundsmöte skall inom fyra månader tillställas ombuden, revisorerna samt scoutkårer och distrikt. p. val av ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen q. val avseende förbundets anläggningsstiftelser r. val av två revisorer med suppleanter s. beslut om antal ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet och valutskottet t. val av ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet u. val av ledamöter och suppleanter i valutskottet v. eventuella ytterligare val x. fastställande av tid och plats samt mötesformer för nästa ordinarie förbundsmöte y. eventuell annan i kallelse angiven fråga Protokoll från förbundsmöte skall inom fyra månader tillställas ombuden, revisorerna samt scoutkårer och distrikt. Enligt styrelsebeslut 09 08 06 Kronoberg-Blekinge scoutdistrikt Bodil Hansen ordförande Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om problematiken kring mötesformerna på FM. Därför föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet att bifalla motionen i sin helhet BUs yttrande BU anser att motionären har uppmärksammat de avigsidor som osäkerheten kring mötesformerna för FM har medfört. Argumenten för att på ett FM besluta om mötesformerna på nästa års FM är relevanta. BU bifaller motionen. 15

Seniorscouttingets förslag nr 1 Namnändringar Då det nya programmet innefattar nya namn på åldersgrupperna så tycker Tinget att orden senior och seniorscout ska ersättas med utmanare resp. utmanarscout. Då dessa namn finns på ett flertal ställen i förbundets stadgar, tycker vi att dessa ska ändras till det tinget beslutat, utmanare resp. utmanarscout samt att ordet senior helt försvinner, för att inga missförstånd skall uppstå. Därför yrkar Seniorscouttinget på att Texten från 4 Seniorscouttinget äger rätt att framlägga förslag till förbundsmötet. Förbundsstyrelsen skall avge yttrande över seniorscouttingets förslag ändras till: Tinget äger rätt att framlägga förslag till förbundsmötet. Förbundsstyrelsen skall avge yttrande över Tingets förslag att Texten från 6 förslagsrätt tillkommer varje ledamot i förbundsstyrelsen, seniorscouttingets representanter i frågor som behandlats av seniorscouttinget ändras till: Förslagsrätt tillkommer varje ledamot i förbundsstyrelsen, Tingets representanter i frågor som behandlats av Tinget att Texten 10 Varje år hålls seniorscoutting. På tinget behandlas frågor som rör förbundets seniorscoutverksamhet. Till tinget äger varje seniorscoutlag rätt att utse två ordinarie ombud samt två suppleanter. Tinget utser en seniorscoutkommitté som representerar förbundets seniorscouter mellan tingen. Seniorscoutkommittén ansvarar tillsammans med förbundsstyrelsen för frågor som rör förbundets seniorscoutverksamhet. ändras till: Varje år hålls Ting. På tinget behandlas frågor som rör förbundets utmanarscoutverksamhet. Till tinget äger varje utmanarscoutlag rätt att utse två ordinarie ombud samt två suppleanter. Tinget utser en utmanarscoutkommitté som representerar förbundets utmanarscouter mellan tingen. Utmanarscoutkommittén ansvarar tillsammans med förbundsstyrelsen för frågor som rör förbundets utmanarscoutverksamhet. att namnet Seniorscoutkommittén med förkortningen SScK byts ut mot Utmanarscoutkommittén med förkortningen UScK. Förbundsstyrelsen ställer sig bakom Senorscouttingets förslag. 16

Seniorscouttingets förslag nr 2 Intern prissättning Eftersom förbundets anläggningar redan får pengar av förbundet för att vara tillgängligt för medlemmarna, det vill säga oss, så anser Tinget att det är fel att ta ut så hög hyra under olika scoutarrangemang. Det borde vara en betydande skillnad mellan hyran för privatpersoner och hyran för scouter under arrangemang. Utmanarscouter är inte kända för god ekonomi och Tinget brukar bevilja bidrag till vissa arrangemang förlagda på förbundets anläggningar för att så många som möjligt ska ha råd att åka. Detta leder till att budgeten för Utmanarscouternas andra arrangemang minskar och försämrar möjligheterna till en aktiv Utmanarscoutverksamhet. Vi tycker givetvis om våra anläggningar och vill att de ska ligga alla förbundets medlemmar varmt om hjärtat. De ligger till grund för många av våra traditioner och Tinget anser att så många som möjligt ska få chansen att delta på dess arrangemang. För att uppnå detta krävs en prissättning som stimulerar Nykterhetsrörelsens scoutverksamhet. Därför föreslår Tinget Förbundsmötet att uppdra åt FS att, tillsammans med stiftelserna och UScK, ta fram en lämplig intern prissättning på förbundets anläggningar Förbundsstyrelsen ställer sig bakom Senorscouttingets förslag. 17

Förbundsstyrelsens förslag nr 2 Förbundsmöte vartannat år Dagens Förbundsmöte fattar varje år beslut rörande arbetsplan och budget för nästkommande år. Förbundsledningen har ett ansvar gentemot medlemmarna att genomföra fattade beslut men också att utveckla förbundet. Varje Förbundsmöte är suveränt. Det innebär att även ett långsiktigt strategiskt beslut kan ändras av nästa Förbundsmöte. Arbetsplanen är därför ganska konkret och diskussionerna förs på detaljnivå istället för på en övergripande nivå. Förbundsmöte vartannat år skulle istället innebära att planeringen och arbetsplanen skulle bli mer långsiktig och löpa över två till fyra år. Genom att förlänga tiden mellan Förbundsmötena skapas utrymme för andra mötesformer. De år då Förbundsmötet inte hålls införs Förbundsråd som blir både ett rådgivande möte och en möjlighet till utveckling och social samvaro. Förbundsstyrelsen föreslår i enlighet med ovanstående att förbundsmöte i NSF hålls vartannat år, under udda år, på tid och plats som föregående förbundsmöte fattar beslut om att att förbundsråd i NSF hålls vartannat år, under jämna år, på tid och plats som föregående förbundsmöte fattar beslut om förändra stadgarna med omedelbar verkan i paragraf 4, 8 och 9 enligt följande 18

Nuvarande stadgar 4 FÖRBUNDSMÖTE Förbundets högsta beslutande organ är förbundsmötet till vilket alla scoutkårer och distrikt äger rätt att utse ombud. Ordinarie förbundsmöte hålls varje år på tid och plats som beslutas av närmast föregående förbundsmöte. Extra förbundsmöte kan hållas efter beslut av förbundsstyrelsen eller revisorerna. Om 1/3 av scoutkårerna eller 2/3 av distrikten så påkallar, skall extra förbundsmöte hållas. Vid extra förbundsmöte behandlas endast den fråga eller de frågor som föranlett förbundsmötets hållande. Vid extra förbundsmöte äger de ombud rösträtt som valts till ombud till närmast föregående ordinarie förbundsmöte. Kallelse till ordinarie förbundsmöte utfärdas av förbundsstyrelsen senast fyra månader och till extra förbundsmöte senast en månad före förbundsmötets öppnande. Kallelse skall gå till förbundets scoutkårer, distrikt och revisorer. För beredning av ärenden vid förbundsmötet skall finnas ett allmänt beredningsutskott och ett valutskott samt de ytterligare utskott som i särskilda fall kan anses erforderliga. Förbundsstyrelsens yttranden och förslag skall överlämnas till allmänna beredningsutskottet senast fem veckor före förbundsmötets öppnande. Samtliga handlingar till förbundsmötet skall vara ombud, scoutkårer, distrikt och revisorer tillhanda senast tre veckor före mötets öppnande. Förslag på nya stadgar 4 FÖRBUNDSMÖTE Förbundets högsta beslutande organ är förbundsmötet till vilket alla scoutkårer och distrikt äger rätt att utse ombud. Ordinarie förbundsmöte hålls vartannat år på tid och plats som beslutas av närmast föregående förbundsmöte. Extra förbundsmöte kan hållas efter beslut av förbundsstyrelsen eller revisorerna. Om 1/3 av scoutkårerna eller 2/3 av distrikten så påkallar, skall extra förbundsmöte hållas. Vid extra förbundsmöte behandlas endast den fråga eller de frågor som föranlett förbundsmötets hållande. Ombud till extra förbundsmöte utses enligt samma principer som till ordinarie förbundsmöte. Kallelse till ordinarie förbundsmöte utfärdas av förbundsstyrelsen senast fyra månader och till extra förbundsmöte senast en månad före förbundsmötets öppnande. Kallelse skall gå till förbundets scoutkårer, distrikt och revisorer. För beredning av ärenden vid förbundsmötet skall finnas ett allmänt beredningsutskott och ett valutskott samt de ytterligare utskott som i särskilda fall kan anses erforderliga. Förbundsstyrelsens yttranden och förslag skall överlämnas till allmänna beredningsutskottet senast fem veckor före förbundsmötets öppnande. Samtliga handlingar till förbundsmötet skall vara ombud, scoutkårer, distrikt och revisorer tillhanda senast tre veckor före mötets öppnande. 19

Nuvarande stadgar 8 FÖRBUNDSRÅD Förbundsråd hålles årligen på tid och plats som fastställs av förbundsstyrelsen. Förbundsrådet är en rådgivande församling som består av förbundsstyrelsens ledamöter samt distriktsordförande eller av distriktsstyrelsen vald suppleant. Till förbundsrådet kan av förbundsstyrelsen kallas ytterligare de personer som erfordras för frågans behandling. Förbundsråd kan, efter beslut av förbundsstyrelsen, utgöras av flera regionala rådslag som hålls på olika platser i landet. Kallelse till förbundsrådet utfärdas skriftligt minst en månad före rådslagets öppnande. Förbundsrådet överlägger i aktuella frågor, som väcks av förbundsstyrelsen eller någon av förbundsrådets ledamöter. Förbundsrådets beslut formas som rekommendation till förbundsstyrelse och förbundsmöte. Resefördelning skall tillämpas vid förbundsråd. Då distriktsrådskonferens inkallas samordnas förbundsrådets överläggningar med denna. Distriktsrådskonferensen inkallas av riksstyrelsen och är en rådgivande församling bestående av ledamöter i varje organisationsgrens förbundsstyrelse, förbundsrevisorerna samt fyra repre sen tanter från varje distriktsråd, varav en represen tant från varje organisationsgren. Förslag på nya stadgar 8 FÖRBUNDSRÅD Förbundsråd hålles vartannat år, de år som förbundsmöte inte hålls, på tid och plats som fastställs av förbundsmötet. Förbundsrådet är en rådgivande församling som består av förbundsstyrelsens ledamöter samt medlemmar från kårer och distrikt. Till förbundsrådet kan av förbundsstyrelsen kallas ytterligare de personer som erfordras för frågas behandling. Kallelse till förbundsrådet utfärdas skriftligt minst två månader före rådslagets öppnande. Förbundsrådet överlägger i aktuella frågor, som väcks av förbundsstyrelsen eller någon av förbundsrådets deltagare. Förbundsrådets diskussioner blir underlag för förbundsstyrelsens och förbundsmötets beslut. Resefördelning skall tillämpas vid förbundsråd. 20

Nuvarande stadgar 9 FÖRBUNDSSTYRELSE Förbundsstyrelsen är NSFs verkställande organ på riksplanet. Styrelsen väljs av förbundsmötet och handhar den omedelbara ledningen av förbundets verksamhet i överensstämmelse med förbundets stadgar och av förbundsmötet fattade beslut. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör samt det antal övriga ledamöter som förbundsmötet fastställer. Antalet ledamöter i förbundsstyrelsen skall vara udda. Om förbundsmötet så beslutar kan förbundsstyrelsen ha suppleanter. Ordförande och vice ordförande väljs varje år. Övriga ledamöter av förbundsstyrelsen väljes för en tid av två år, på så sätt att varje år väljs halva antalet ledamöter. Förbundsstyrelsen utser inom sig två ledamöter till riksstyrelsen. Förbundsstyrelsen skall förelägga förbundsmötet berättelse över verksamheten och den ekonomiska förvaltningen. Dessutom skall förslag ges till arbetsplan, utbildningsplan och budget för förbundets centrala verksamhet. Förbundsstyrelsen äger överlåta och med gäld belasta Nykterhetsrörelsens Scoutförbund tillhörig fast egendom eller tomträtt samt att uppta lån. Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då minst hälften av dess ledamöter är närvarande. Frågor avgörs genom acklamation. Vid lika röstetal vinner den mening som biträds av ordföranden vid mötet, utom vid val då lotten avgör. Förslag på nya stadgar 9 FÖRBUNDSSTYRELSE Förbundsstyrelsen är NSFs verkställande organ på riksplanet. Styrelsen väljs av förbundsmötet och handhar den omedelbara ledningen av förbundets verksamhet i överensstämmelse med förbundets stadgar och av förbundsmötet fattade beslut. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör samt det antal övriga ledamöter som förbundsmötet fastställer. Antalet ledamöter i förbundsstyrelsen skall vara udda. Om förbundsmötet så beslutar kan förbundsstyrelsen ha suppleanter. Samtliga ledamöter av förbundsstyrelsen väljes för en tid av minst två år. Förbundsstyrelsen utser inom sig två ledamöter till riksstyrelsen. Förbundsstyrelsen skall förelägga förbundsmötet berättelse över verksamheten och den ekonomiska förvaltningen. Dessutom skall förslag ges till arbetsplan och budget för förbundets centrala verksamhet. Förbundsstyrelsen äger överlåta och med gäld belasta Nykterhetsrörelsens Scoutförbund tillhörig fast egendom eller tomträtt samt att uppta lån. Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då minst hälften av dess ledamöter är närvarande. Frågor avgörs genom acklamation. Vid lika röstetal vinner den mening som biträds av ordföranden vid mötet, utom vid val då lotten avgör. 21

BUs yttrande BU anser att FS på ett korrekt sätt beskriver de nackdelar som finns med att har förbundsmöte varje år samt de fördelar som finns med att har FM vart annat år. Genom att under mellanåren arrangera förbundsråd kan den demokratiska processen fortgå i förbundet. BU ser en risk i att samtliga ledamöter i Förbundsstyrelsen väljs på en period om minst 2 år. Detta kan ju innebära att alla ledamöter kan avgå samtidigt. BU yrkar dock inte på en förändring av stadgepunkten, utan litar på att såväl valberedning som förbundsmöte bevakar att så inte sker. Förslaget reglerar inte när FM skall genomföras under året, men detta har inte heller tidigare reglerats i stadgarna. FM kan alltså arrangeras i januari en gång för att nästa gång arrangeras i december. Detta ger en flexibilitet, men samtidigt påverkas t.ex. motionstid, inplanering av Seniorscoutting, planering i kårer och distrikt., mm. då tidpunkten för FM förändras. BU yrkar bifall på FS förslag 2 22

Förbundsstyrelsens förslag nr 3 Mål för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund 2015 Under våren 2008 arrangerades en framtidskonferens i Örebro där samtliga kår- och distriktsstyrelser i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund hade möjlighet att diskutera förbundets mål fram till 2015. Det var en intensiv helg med många diskussioner och övningar, som gav en mängd idéer och tankar inför framtiden. Dessa tankar och idéer har analyserats och sammanställts av förbundsstyrelsen, vilket har resulterat i den långsiktiga arbetsplan som ni nu håller i er hand. Arbetet i Örebro baserades, precis som den här planen, på Färdplan för framtiden. Under konferensen utgick alla diskussioner från färdplanen och hur Nykterhetsrörelsens Scoutförbund ska bidra till att dess målsättningar uppfylls. För att det skall vara enkelt att relatera den här arbetsplanen till färdplanen är texten upplagd på samma sätt med samma rubriker. Målsättningarna i detta dokument gäller samma tidsrymd som i Färdplan för framtiden, det vill säga fram till 2015. Medlemsutveckling Ett genomgående tema under framtidskonferensen var en benhård övertygelse om att Nykterhetsrörelsens Scoutförbund kan och skall växa. Målet är att vi skall växa mer än vad vi tagit på oss i Färdplan för framtiden. Vi ska vara minst 12 000 medlemmar, varav minst hälften i åldrarna 12-26 år Rekryteringsprocessen är en naturlig del av all kårverksamhet. Alla kårer har minst 4 rekryteringstillfällen under året. Kvaliteten i vår verksamhet är så bra att medlemmarna i genomsnitt stannar längre än 3 år. Vi har flera nya verksamhetsformer som drivs av ideella ledare. Vi har scoutverksamhet på fler geografiska platser i landet. Medlemmarna speglar det svenska samhället, vad gäller etnicitet, kön, sexuell läggning och samhällsgrupper. Extern kommunikation, image, profilering Förbundets nyktra värdegrund och vårt arbete med dessa frågor var väldigt viktiga för dem som deltog på framtidskonferensen. Vi skall bli bättre på att föra ut vårt budskap till samhället i stort. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är en naturlig aktör i samhällsdebatten kring alkohol, droger och ungdomsverksamhet. Information om Nykterhetsrörelsens Scoutförbund finns lättillgänglig i samhället. 23

Varje medlem i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har självförtroende och känner stolthet över att vara nykter scout. Det känns naturligt att förmedla ställningstagandet till sin omgivning. Vårt förbund finns och bedriver aktivt arbete i virtuella världar Vi strävar efter att vår verksamhet och våra medlemmar syns positivt i media varje vecka under hela året. Program Scouting är den bästa verksamhet man kan erbjuda barn och ungdomar. Därför är det viktigt att vi värnar om det arv vi har inom scouting samtidigt som vi utvecklar vår verksamhet inför framtiden. Det är också viktigt att vi lyfter fram vad scouting kan erbjuda dem som ännu inte är medlemmar. Scoutmetoden tillämpas i all scoutverksamhet. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är delaktig i utvärdering och utveckling av Scouternas program. Alkohol- och drogfrågan finns med som en naturlig del i det gemensamma programmaterialet och används såväl inom scoutrörelsen som externt. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund arbetar för att ett stort gemensamt läger med de andra scoutförbunden anordnas 2015. Vi erbjuder våra medlemmar upplevelser utöver det vanliga. Vi fortsätter att öka vårt samarbete med svenska skolor. Nykterhet i scoutrörelsen Scouting hör inte ihop med alkohol och andra droger. Detta borde gälla överallt, hela tiden och inte bara i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Framtidskonferensen ville att förbundet skall påverka scouting i både Sverige och övriga världen så att alla scouter överallt ser nykterhet i scouterna som en självklarhet. Alla scoutkårer i alla förbund har en alkohol-, drog- och tobakspolicy. Scouterna i Sverige har en alkohol-, drog- och tobakspolicy som gäller för alla anställda och ideella med förbunds-, råds- och styrelseuppdrag. Så fort en medlem, oavsett scoutförbund, befinner sig i en position där man representerar scouting är man alkohol-, drog- och tobaksfri. All scoutverksamhet är alkohol-, drog- och tobaksfri oavsett förbund. Det finns ett internationellt nätverk för nyktra scouter. Lokaler som ägs av NSF alltid är alkohol- och drogfria. För andra lokaler där NSF bedriver regelbunden verksamhet så strävar man efter att lokalerna alltid ska vara alkohol- och drogfria. Vi marknadsför vårt drogfrimaterial inom scoutrörelsen i Sverige och utomlands, samt externt. Utbildning Det är viktigt att både ledare och scouter är välutbildade och kunniga för att förbundets verksamhet skall hålla hög kvalitet. Om verksamheten är bra kommer fler att vilja 24

ta del av den och förbundet växer. Framtidskonferensen såg det som mycket viktigt att förbundet är med och utvecklar och snabbt tar till sig det nya utbildningssystem som nu tas fram inom svensk scouting. Alla medlemmar i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är utbildade i drogfrågan. Drogfrågan finns med i Ramverket för scouternas ledarskapsprogram. Alla scoutledare är diplomerade enligt ramverket. Alla ungdomar och ledare är utbildade enligt nya utbildningssystemet. Förbundet ansvarar för att det finns utbildade kursledare att tillgå och att kurserna genomförs på rätt nivå förbunds-, distrikts- eller kårnivå. Ledarskap Framtidskonferensen var enig om att ideella ledare är förbundets viktigaste resurs och dessa ska vi värna om. Ledarskap skall också vara något som genomsyrar verksamheten så att våra medlemmar får en bra och användbar ledarutbildning genom att vara scouter. Vi skall ha glada och nöjda ledare. Varje ny scoutledare i en verksamhet erbjuds en mentor. Våra mentorer håller en hög kvalitet och erbjuds rätt utbildning för scoutverksamhetens ändamål. Ledarskapsträningen är en naturlig del i verksamheten i alla åldrar. Alla kårer erbjuder en trygg och säker verksamhet. Vi är fler aktiva ledare än vi var 2008. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund erbjuder ett volontärprogram för unga vuxna. Struktur Strax innan framtidskonferensen presenterades den förbundsgemensamma strukturutredningen med ett förslag på en framtida struktur för Sveriges scouter, så att scouting når ut till så många som möjligt. Eftersom förslaget är under fortsatt utveckling valde konferensen att utgå från den struktur som finns idag och ta fram mål för hur Nykterhetsrörelsens Scoutförbund skall fungera år 2015. Det finns en väl fungerande struktur som formats genom en process där kårer och distrikt har varit drivande med stöd från förbundet. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har en struktur som väl stödjer den lokala verksamheten. Konsulenterna har aktiv kontakt med distrikt och kårer samt arbetar i samverkan med dem. Kårerna utvärderar regelbundet sin verksamhet för att på bästa sätt anpassa sig till både kårens nuvarande situation samt behoven hos barn och ungdomar i kårens närhet. Distrikten har en betydande och tydlig roll med lokal anpassning. Varje enskild medlem känner sig delaktig i den demokratiska processen och vill vara med och påverka förbundets arbete såväl lokalt som nationellt. Vi är ett av flera scoutförbund med vår egen starka ideologi och vi är en aktiv del av såväl IOGT-NTO-rörelsen som scoutrörelsen. 25

Ekonomi Förbundet lever idag i stort sett helt och hållet på generösa bidrag från IOGT-NTOrörelsen. Dessa bidrag baseras i sin tur på inkomster från miljonlotteriet och sågs av framtidskonferensen som en högst osäker inkomst. För konferensen kändes det därför viktigt att förbundet på sikt säkrar ekonomin så att den snabbt kan anpassas efter de inkomster och de behov som vi har. Vi har en långsiktig ekonomisk strategi. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har flera stadiga och säkra inkomstkällor. Vi har en ekonomisk buffert i fritt eget kapital för att klara minskade intäkter. Vi samarbetar med andra ungdomsorganisationer för att påverka bidragssystemen på alla nivåer, så det är lätt för förbund, distrikt och kårer att få bidrag från stat, landsting och kommuner. Vi samarbetar med EU, stat, kommuner och landsting för att finansiera specifika projekt som t ex integration av nya svenskar, barn till missbrukare. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsmötet att anta förslag till mål för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund 2015 BUs yttrande Generella kommentarer från BU BU önskar att alla punkter i den långsiktiga arbetsplanen som börjar med ett vi byts ut mot t.ex. Alla medlemmar i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, Förbundsstyrelsen, eller Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, beroende på vad FS tänkt att det ska vara. Det bör inte finnas några frågetecken kring vem som ska göra vad eller vilka som åsyftas. Medlemsutveckling BU föreslår en ny formulering på punkt 7: Medlemmarna speglar det svenska samhället, vad gäller t.ex. etnicitet, kön, sexuell läggning och samhällsgrupper Extern kommunikation, image, profilering BU föreslår en ny formulering på punkt 4: Nykterhetsrörelsens scoutförbund ska vara synligt och bedriva aktivt arbete i virtuella världar Program BU föreslår en ny formulering på punkt 3, så att även tobaksfrågan omfattas: Alkohol- drog- och tobaksfrågan finns med som en naturlig del i det gemensamma programmaterialet och används såväl inom scoutrörelsen som externt. 26

Utbildning BU undrar kring punkten 4: Kan medlemmar, som utbildat sig i gamla systemet, behöva gå om motsvarande kurser i nya systemet? BU önskar en förklaring om hur det ska gå till att komma in i det nya utbildningssystemet. BU undrar kring punkt 5: Hur kommer det att gå till då man säkerställer att kurserna genomförs på rätt nivå? Beskriv förbundets roll. Ledarskap BU önskar att FS beskriver mer kring punkt 2, gällande mentorer. Struktur BU anser att punkt 1 och punkt 4 kan strida något mot varandra. Punkt 1 anser BU innebära att strukturen ska utformas av kårer och distrikt, med förbundet som stöd. Punkt 4 säger att Distrikten har en betydande och tydlig roll med lokal anpassning. Kan inte punkt 4 innebära att man begränsar processen för kårer och distrikt till en viss tänkt struktur? BU skulle också vilja veta mer inom vilka områden distrikten är tänkta att ha en betydande och tydlig roll. 27

Förbundsstyrelsens förslag nr 4 Arbets- och utbildningsplan 2010-2011 Medlemsutveckling Bästa sättet att rekrytera nya medlemmar är att ha en bra och rolig verksamhet där alla känner sig välkomna. Genom att ha kontinuitet i kårarbetet känner sig både ledare och scouter säkra nog att pröva kompletterande verksamheter och välkomna nya kamrater. För att underlätta rekryteringsarbetet behöver det bli en naturlig del av verksamheten. Det åstadkommer vi genom att planera in rekrytering i våra aktiviteter och se våra aktiviteter som rekryterande i sig. Vi skall också ha en flexibilitet i organisationen, så att vi lättare kan starta verksamhet på nya platser och nå ut till fler människor. Ta fram en checklista för snabb/enkel start av ny verksamhet Ta fram en mall för verksamhetserbjudande Erbjuda kårerna konsulentstöd för att utveckla verksamheten Slutföra poängjakten, Tipi Island (1 000 000 kr) Kommunikation, Image och Profilering Vi vill att förbundet skall synas i samhällsdebatten i våra profilfrågor. Detta ger våra medlemmar möjlighet att ta en aktiv del i att påverka vår omvärld på för oss nya sätt. Genom att göra information om förbundet lättillgänglig både för medlemmar och allmänheten stärker vi sammanhållningen och stoltheten över att vara medlem i förbundet. Det blir också lättare för våra medlemmar att prata om verksamheten och varför man är engagerad, vilket ytterligare stärker självkänslan. För att underlätta spridandet av information kan kåren eller arrangemanget utse en person som PR-ansvarig. Den PR-ansvariga kan få stöd från förbundet och konsulenter med att marknadsföra kårens arbete och arrangemang. NSF skall också vara närvarande i virtuella världar och communities där ungdomar finns. Detta innebär att skapa grupper och liknande i communities och kontinuerligt uppdatera dessa med information från förbundets verksamhet. Ta fram nya profilprodukter, inklusive en kollektion av kläder som köps in vid behov (50 000 kr) Genomföra en kurshelg med fokus på media, t.ex. foto, göra hemsidor och skriva artiklar (50 000 kr) Använda Facebook och liknande nätverk som kommunikationskanal för förbundet Ta fram en informationsfolder som beskriver NSF och vår verksamhet på olika språk (5 000 kr) 28

Undersök vilka forum som finns med inriktning som tangerar vår så att vi i förlängningen kan använda dessa forum för att synas och marknadsföra oss Vidarutveckla vår kommunikationsplattform (150 000 kr) Program Scouternas gemensamma program är modernt och genomarbetat med en tydlig pedagogisk röd tråd genom hela scouttiden. Genom att använda programmet i vår verksamhet skapar vi en trygghet i scoutmetoden bland både ledare och scouter. Genom att programmet bygger på reflektion och möjlighet att påverka skapas en delaktighet och ett djupare engagemang bland våra medlemmar. Drogfrågan skall vara en självklar och central del av vårt program. Genomföra en Sverigeresa för äventyrarscouter 2010 (100 000 kr) Genomföra en ideologistärkande resa till Holland för utmanarscouter 2011 (200 000 kr) Lansera och utbilda i det nya programmet lokalt Ta fram ett tips- och programhäfte med lägerteman kring det nya programmet (5 000 kr) Lansera vårt eget material i drogfrågan, både internt och mot övriga scoutsverige (50 000 kr) Genomföra en ledarresa till London 2010 för att studera och reflektera över scouting (100 000 kr) Tillhandahålla det nya programmet till ett subventionerat pris (50 000 kr) Stötta äventyrarscouter/utmanarscouter som vill åka på WSJ2011 (200 000 kr) Uppmuntra kårerna att arrangera WSJ2011-aktiviter för alla åldrar Arrangera Zenit, ett utmanar- och roverscoutläger för scouter från alla förbund, på Ransberg 2010 (100 000 kr) Genomföra rörelsegemensamt sommarläger på Ransberg 2010 (200 000 kr) Nykterhet i scoutrörelsen Samhället skall ha en tydlig bild av att scouting självklart inte hör ihop med alkohol och andra droger. Detta skapar en trygghet för såväl föräldrar och barn som för företag och andra samarbetspartners. Nykterhet i svensk scouting är självklar både här hemma i Sverige och när vi representerar utomlands. Det är vår uppgift att driva denna fråga inom scouting och för att göra detta och stärka våra medlemmar skall vi aktivt delta i forum för både nationell och internationell scouting. Vi skall också utnyttja den nuvarande samhällstrenden där många ungdomar öppet tar avstånd från alkohol och andra droger. Detta kan göras genom att tydligare visa att vi är en verksamhet för dessa ungdomar och underlätta för dem att starta egen verksamhet där de finns. Jobba vidare med Sober Scout Network och lansera det såväl nationellt som internationellt Uppmana utmanarscouter att delta på internationella arrangemang och konferenser (50 000 kr) 29