Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(23) Texten är från 2010-03-12 JS8001 Version 2 Kompensationsbidrag
2(23) Kompensationsbidrag EU:s finansieringsandel av kompensationsbidraget är 46,7 procent. Återstående del finansieras av den svenska budgeten. Vad kan jag få kompensationsbidrag för? Du kan få kompensationsbidrag för: vall, betesmark, spannmål och potatis i stödområde 1-3 och F vall, betesmark och spannmål i stödområde 4:a vall och betesmark i stödområde 4:b-5:b. Möjlighet till kompensationsbidrag i de olika stödområdena Stödområde Vall och betesmark Potatis Spannmål F Ja Ja Ja 1-3 Ja Ja Ja 4:a Ja Nej Ja 4:b-5:b Ja Nej Nej 5:c Nej Nej Nej Vilken ersättning får jag? Följande ersättningsnivåer gäller för stödberättigande grödor i olika stödområden. Om du har areal som är större än 90 hektar får du för den överskjutande delen ersättning med halva beloppet per hektar. Ersättningen för vall och betesmark har höjts jämfört med förra året. Vall och betesmark, ersättning i kronor per hektar Stödområde 0-90 ha över 90 ha 1 och F 2 700 1 350 2-4:a 2 100 1 050 4:b 1 100 550 5:a 1 500 750
3(23) 5:b 900 450 Potatis, ersättning i kronor per hektar Stödområde 0-90 ha över 90 ha 1-3 och F 1 750 875 Spannmål, ersättning i kr per hektar Stödområde 0-90 ha över 90 ha 1-3 och F 1 000 500 4:a 500 250 När stödbeloppet är lägre än 1 000 kronor betalas det inte ut. Du går in i ett åtagande Första gången du ansöker om kompensationsbidrag ansöker du också om att gå in i ett åtagande för kompensationsbidrag. Åtagandet fungerar som ett avtal som innebär att du årligen åtar dig att bruka minst 3 hektar jordbruksmark (åker- eller betesmark) inom något av stödområdena 1-5:c eller F. Åtagandet börjar gälla från och med den dag första utbetalningen görs och gäller sedan i 5 år. Vad gäller för vall och betesmark? Du kan få kompensationsbidrag för bland annat vall och betesmark. Följande grödor eller ägoslag berättigar till kompensationsbidrag: åkermark med slåtter- eller betesvall skyddszon och grönfoder betesmark bevuxen med gräs eller gräsblandning som har fodervärde och är lämplig för betesdrift slåtteräng och mark som länsstyrelsen har fastställt som fäbodbete, skogsbete eller alvarbete enligt stöd för miljövänligt jordbruk. Betesmark är jordbruksmark som du nyttjar för bete och som, till skillnad mot åkermark, inte är lämplig att plöja. Betesmarken får inte innehålla igenväxande vegetation. Du kan få kompensationsbidrag för produktion på all mark som du brukar oavsett vem som äger den. Marken ska betas eller skördas. Varje skifte med vall och betesmark måste vara minst 0,10 ha för att du ska få ersättning för produktionen på skiftet.
4(23) Du måste ha djur Du får kompensationsbidrag för vall och betesmark i förhållande till ditt innehav av antal djurenheter. De djurslag som godtas är nötkreatur som är minst 6 månader gammalt, get av honkön och tacka. Kravet på djurtäthet för tackor sänks från 1 till 0,8 djurenheter per hektar för dig som har tackor i stödområde 1-3 och F. De olika djurslagens värde uttryckt som djurenheter Djurslag Antal djurenheter Ko 1,0 Nötkreatur över 2 år 1,0 Nötkreatur mellan 6 mån - 2 år 0,6 Get av honkön 0,15 Tacka 0,15 Antalet nötkreatur som du har hämtas från CDB med hjälp av de produktionsplatsnummer som du angivit i blanketten SAM och omfattar tiden 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Du ska ange antal getter av honkön och tackor i blanketten SAM. Hållandetiden för tackor och getter är två månader från och med dagen efter den dag då din ansökan kom in till länsstyrelsen. Djuren ska senast inom två månader från hållandetidens början vara äldre än ett år eller ha satts in i avel. Du som har sambete Mark som du genom så kallat sambete nyttjar tillsammans med andra brukare berättigar dig till kompensationsbidrag i förhållande till varje brukares användning av marken. I blanketten SAM ska du ange din andel i hektar. Du ska redovisa skiften med sambete på samma sätt som du redovisar övriga jordbruksskiften på blockkartan. Mark som du inte får ersättning för Du får inte kompensationsbidrag för: uttagen areal. areal som du fått stöd för att producera grönfoder på som ska bearbetas till torkat foder i grönfodertork. areal med frövall på kontrakt
5(23) areal med skog areal med byggnader, dammar, impediment eller vägar. Du som har mark inom flera stödområden Du som har mark inom flera stödområden får ersättning enligt det stödområde där marken finns. Den areal som är ersättningsberättigad räknas ut med hjälp av den arealfaktor som gäller där ditt brukningscentrum är beläget. Dina djur fördelas på olika stödområden så att djur först tillgodoräknas mark i stödområde F, därefter 1-3, 4:a, 5:a, 4:b och sist 5:b. Vilka krav ställs på din odling av potatis och spannmål? Du som har mark i stödområde 1-3 eller F kan dessutom få kompensationsbidrag för odling av potatis medan du som har mark i stödområde 1-4:a eller F också kan få kompensationsbidrag för odling av spannmål. Kravet på odling av potatis eller spannmål är att du bedriver odlingen enligt lokalt erkända normer. Varje skifte med potatis- eller spannmålsodling måste vara minst 0,10 hektar för att du ska få ersättning för odlingen på skiftet. Vändtegar som är nödvändiga för potatisodlingen och som sträcker sig högst 10 meter ut från den odlade grödan ingår i den bidragsberättigande arealen. Potatisen måste vara satt senast den 30 juni. Om ersättningen för din potatisodling är mindre än 500 kronor betalas den inte ut. Du måste uppfylla tvärvillkoren för att få fullt bidrag För att få fullt kompensationsbidrag måste du uppfylla de så kallade tvärvillkoren. De består av skötselkrav och verksamhetskrav: Skötselkrav är krav på hur du ska sköta din jordbruksmark. Syftet med skötselkrav är att bevara jordbruksmarken i gott skick och säkerställa att den hålls i god jordbrukshävd och bidrar till en god miljö. Verksamhetskrav är regler som är till för att uppnå positiva effekter inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa. Om du inte följer dessa regler leder det till avdrag på ditt kompensationsbidrag och de andra jordbrukarstöden.
6(23) Så här söker du kompensationsbidrag Du kan söka på två sätt Du kan söka kompensationsbidrag på två sätt: 1. SAM Internet SAM Internet är en gratis internettjänst från Jordbruksverket och länsstyrelsen som gör det enklare för dig att ansöka om jordbrukarstöd. Du gör ansökan i din dator och behöver inte fylla i SAM-blanketten eller blockkartan. SAM Internet leder dig genom ansökan och kontrollerar automatiskt det du fyller i. Uppgifterna du fyller i första året kan du även använda följande år. Gå in på på e-tjänsten SAM-Internet och logga in med e-legitimation eller med ditt användarnamn och lösenord. Användarnamnet och lösenordet hittar du i din sammanställning som du får i SAM-utskicket. 2. SAM-blanketten Innan du fyller i SAM-blanketten är det viktigt att du läser igenom handledningen. Sista dag att söka Sista dag att söka kompensationsbidrag 2010 är den 22 april. Om din ansökan kommer in till din länsstyrelse efter det datumet, men senast den 17 maj, kommer ersättningen för 2010 att minska med 1 procent per arbetsdag. Om din ansökan kommer in efter den 17 maj gäller den inte. Kompensationsbidrag - ett femårigt åtagande Första gången du ansöker om kompensationsbidrag ingår du ett femårigt åtagande att bruka minst tre hektar jordbruksmark. När du ansöker om kompensationsbidrag det sjätte året ingår du automatiskt i ett nytt femårigt åtagande. Kom ihåg produktionsplatsnumret i ansökan I ansökan ska du ange samtliga produktionsplatser där dina nötkreatur är inrapporterade under räkningsperioden. De produktionsplatsnummer som du angav i förra årets ansökan finns förtryckta i blanketten SAM. Senast den 15 juni måste du ha anmält minst ett produktionsplatsnummer. Du kan anmäla ytterligare produktionsplatsnummer till och med den 31 juli.
7(23) Du ska däremot inte ange produktionsplatser där du håller dina djur tillfälligt och där djuren är rapporterade som tillfälligt ute till centrala nötkreatursregistret (CDB ). Rapportera till CDB Du ska rapportera samtliga in- och uthändelser för dina nötkreatur till CDB. Djuren ingår i beräkningsunderlaget för utbetalning av kompensationsbidraget. Räkningsperiod för nötkreatur Räkningsperioden för nötkreatur, som är underlag för kompensationsbidrag, är den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Ange tackor och getter i ansökan Senast sista ansökningsdag, den 22 april 2010, måste du ha anmält det antal tackor och getter du håller under hållandetiden. Kompensationsbidraget kan överlåtas Du kan överlåta ditt åtagande för kompensationsbidrag till annan brukare. Du använder övertagandeblanketten till höger. Du ska lämna blanketten till länsstyrelsen i övertagarens län innan länsstyrelsen fattat beslut om utbetalning. Du måste överlåta all jordbruksmark du har inom stödområde 1-5:b och F. Tänk också på att ni måste göra en formell överlåtelse även när den görs mellan familjemedlemmar.
8(23) Du som har djur Rapportering till det centrala nötkreatursregistret (CDB) Enligt EU:s regler måste du som har djur rapportera alla in- och uthändelser för nötkreatur till det centrala nötkreatursregistret (CDB). Djuren måste också vara korrekt märkta och redovisade i en godkänd stalljournal. Uppgifterna i det centrala nötkreatursregistret används vid smittspårning, märkning av nötkött och nötköttsprodukter och vid handläggning och kontroll av stöd. Du kan läsa mer om detta i Jordbruksverkets broschyr. Du ska också anmäla all hantering av får och getter till Jordbruksverket. Du kan läsa mer om detta i Jordbruksverkets informationsblad. När du ansöker om kompensationsbidrag ska du också tänka på följande: hållandetiden att du kan ersätta djur om antalet djur minskar Vad gäller för hållandetiden? För get av honkön och tacka krävs att du håller djuren en viss tid. Hållandetiden är två månader och börjar dagen efter att din ansökan om ersättning kom in till länsstyrelsen. Du kan ersätta djur Du kan under hållandetiden ersätta get av honkön eller tacka. Du får ersätta get med tacka eller get, du får även ersätta tacka med tacka eller get. Huvudsaken är att antalet sådana djurenheter inte minskar. När djur tas från ditt jordbruksföretag ska du ersätta detta inom tio dagar. Om antalet djur minskar Om antalet tackor eller getter av honkön minskar under hållandetiden måste du anmäla detta skriftligen till länsstyrelsen inom 10 arbetsdagar.
9(23) Så här beräknas kompensationsbidraget Vall och betesmark Den areal vall och betesmark som du anmäler i blanketten SAM eller arealfaktorn och storleken på din djurhållning begränsar storleken på kompensationsbidraget. Hur används arealfaktorn? Arealfaktorn uttrycker hur många djurenheter som krävs för att ett hektar ska berättiga till ersättning. Genom att dividera dina djurenheter med den arealfaktor som gäller i ditt stödområde får du fram den areal vall och betesmark som du kan få ersättning för. Högre arealfaktor, det vill säga fler djurenheter per hektar, tillämpas i södra än i norra Sverige. Stödområde Arealfaktorer i olika stödområden 1-3 och F - nötkreatur och getter 1,0 1-3 och F - tackor 0,8 4:a - 4:b 1,1 5:a - 5:b 1,3 Varför behövs ditt produktionsplatsnummer? Arealfaktor (djurenhet/hektar) Uppgift om dina nötkreatur hämtas från CDB. Det är endast de djur som finns registrerade på produktionsplats som du angivit i blanketten SAM som räknas. Du ska därför ange samtliga produktionsplatser där dina djur kan komma att vara inrapporterade någon gång under räkningsperioden. Du ska däremot inte ange produktionsplats där du håller dina djur tillfälligt och där djuren är rapporterade till CDB som tillfälligt ute. Kom ihåg att anmäla varje produktionsplats som du får tillgång till efter det att du skickat in blanketten SAM. Senast den 15 juni ska du ha anmält minst ett produktionsplatsnummer. Du kan därefter fram till och med den 31 juli komplettera ansökan med uppgift om ytterligare produktionsplatsnummer. Anmälan ska du lämna till länsstyrelsen. Du ska ange antal getter av honkön och tackor i blanketten SAM. Vi beräkningen av kompensationsbidrag läggs dessa uppgifter till uppgifterna om nötkreatur som hämtats från CDB.
10(23) Potatis och spannmål I stödområde 1-3 och F kan du få kompensationsbidrag för odling av potatis. I stödområde 1-4:a och F kan du få kompensationsbidrag för odling av spannmål. För dessa odlingar finns det inget krav på att du också ska ha djur. Vill du beräkna din ersättning? Om du har vall och betesmark, börja med att beräkna dina djurenheter. Beräkna därefter den maximalt ersättningsberättigande arealen genom att dividera antalet djurenheter med arealfaktorn. Hur beräknas din ersättning om du har mark i flera stödområden? Exempel 1 Roland bedriver jordbruk i Örebro län. Brukningscentrum ligger i stödområde 5:a. Rolands fastställda areal består i stödområde 4:a av 40,0 ha slåttervall och 47,0 ha betesmark samt i stödområde 5:a av 43,0 ha betesmark. Rolands genomsnittliga djurinnehav beräknas till 124,0 djurenheter. Eftersom brukningscentrum ligger i stödområde 5:a tillämpas arealfaktorn 1,3. Vid beräkning av kompensationsbidraget fördelas antal djurenheter så att 87,0 ha x 1,3 djurenheter/ha = 113,1 djurenheter tillgodoräknas stödområde 4:a. Återstående antal djurenheter, 124,0-113,1 = 10,9 djurenheter, tillfaller stödområde 5:a. Detta motsvarar 10,9 djurenheter/1,3 djurenheter/ha = 8,38 ha stödberättigande vall och betesmark i stödområde 5:a. Sammanlagd ersättningsberättigande areal i stödområde 4:a och 5:a uppgår till 87,0 + 8,38 = 95,38 ha. Rolands sammanlagda areal överstiger då 90 ha. Först tillgodoräknas areal inom stödområde F och 1, därefter 2-4:a, 5:a, 4:b och sist 5:b. Sammanställning av räkneexemplet Stödområde Areal under 90 ha Areal över 90 ha Stödnivå kr/ha Ersättning kr 4:a 87,00 2 100 182 700 5:a 3,00 1 500 4 500 5:a 5,38 750 4 035 Summa 191 235 Roland kommer alltså att få totalt 191 235 kr i kompensationsbidrag. Hur beräknas din ersättning när du har din verksamhet i ett stödområde, men med olika krav på djurtäthet? Exempel 2 - stödområde 3 Maria bedriver jordbruk med brukningscentrum i stödområde 3 och har ansökt om kompensationsbidrag för 4,0 ha potatis, 47,0 ha vall och betesmark samt 7,0 ha spannmål. Maria har vid ansökningstillfället 20 kor, 10 ungdjur mellan 6 månader och 2 år samt 4 tackor. Eftersom Maria räknar med att ha ungefär samma storlek på sin
11(23) nötkreatursbesättning under hela räkningsperioden anser hon att antalet nötkreatur vid detta tillfälle utgör ett genomsnitt av hennes nötkreatursinnehav. Först räknar Maria om antalet djur till antal djurenheter. Antal djurenheter för nötkreatur får hon till 26 = 20 kor x 1,0 + 10 ungdjur x 0,6. Antal djurenheter för tackor får hon till 0,6 = 4 tackor x 0,15. Eftersom Marias jordbruk ligger i stödområde 3 dividerar hon antal djurenheter för nötkretatur 26 med arealfaktorn 1,0 vilket ger en ersättningsberättigande vall- och betesmarksareal på 26 ha. Arealfaktorn för tackor i stödområde 3 är 0,8 därför dividerar hon antalet djurenheter för tackor med arealfaktor 0,8 vilket ger ytterligare 0,75 ha. Totalt har Marias jordbruk 26,75 ha ersättningsberättigad vall- och betesmarksareal. Marias kompensationsbidrag blir 70 175 kronor = 4,0 ha x 1 750 kr/ha för potatisodlingen + 26,75 ha x 2 100 kr/ha för vall och betesmark + 7,0 ha x 1 000 kr/ha för spannmålsodlingen. Visserligen ansökte Maria om kompensationsbidrag för sammanlagt 58,0 ha men eftersom hennes djurinnehav begränsar den areal vall och betesmark hon kan få ersättning för kan hon bara få ersättning för 37,75 ha. För att få ersättning för hela den ansökta arealen skulle hon behövt ha minst 47 nötkreatur som var äldre än 2 år, eller minst 250 tackor. Hur beräknas din ersättning i ett stödområde med högre djurtäthet? Exempel 3 - stödområde 4:a Erik har 95,0 ha betesvall, ett genomsnittligt djurantal på 113,0 djurenheter och sitt brukningscentrum i stödområde 4:a. Arealfaktorn är 1,1. Han kan maximalt få ersättning för den areal som antal djurenheter räcker till: 113,0 djurenheter/1,1 djurenheter/ha = 102,73 ha. Eftersom Eriks areal med betesvall endast uppgår till 95,0 ha kan han inte få ersättning för mer än 95,0 ha. Beloppet blir 90,0 ha x 2 100 kr/ha + 5,0 ha x 1 050kr/ha = 194 250 kr. Exempel 4 - stödområde 5:b Lena har ett genomsnittligt djurantal på 119,0 djurenheter, 110,0 ha betesvall och sitt brukningscentrum i stödområde 5:b. Arealfaktorn är 1,3. Hon kan maximalt få ersättning för den areal som antal djurenheter räcker till: 119,0 djurenheter/1,3 djurenheter/ha = 91,54 ha. Beloppet blir 90,0 ha x 900 kr/ha + 1,54 ha x 450 kr/ha = 81 693 kr.
När får jag pengarna? Jordbruksverket betalar ut kompensationsbidraget till dig när länsstyrelsen har behandlat din ansökan. Pengarna betalas ut tidigast enligt den utbetalningsplan som du hittar till höger. Om anslagna medel inte räcker kan det bli aktuellt att regeringen justerar ersättningsnivåerna. 12(23)
13(23) Kontroller och avdrag Länsstyrelsen kontrollerar Länsstyrelsen kontrollerar att stödmottagarna uppfyller stödvillkoren för smågris-, get-, potatis-, bär- och grönsaksproduktion. Om kontrollen visar att du inte uppfyller villkoren kan delar av stödet dras in. Vid stora avvikelser kan du förlora hela stödet och även bli återbetalningsskyldig för stöd som tidigare betalats ut. Vänd dig till länsstyrelsen för mer information. Anmäl oförutsedda händelser Om du inte uppfyller stödvillkoren eller fullföljer åtagandet kan du i vissa fall slippa att betala tillbaks ersättning, till exempel om det beror på fastighetsreglering eller force majeure. Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligen till din länsstyrelse tillsammans med en redogörelse för vad som hänt. Detta ska du göra inom 10 arbetsdagar från det att du har möjlighet att lämna anmälan. Länsstyrelsen kan sedan ändra villkoren för ersättningen. Länsstyrelsen kan också besluta om att du inte behöver betala tillbaks ersättning som du redan har fått om du slutar helt med jordbruksverksamhet och har fullgjort större delen av ditt åtagande.
14(23) Nyheter i miljöersättningarna, kompensationsbidraget och utvald miljö 2010 Flera miljöersättningar höjs Flera miljöersättningar höjs 2010. Om du söker ett nytt åtagande 2010 får du de nya beloppen. Om du har ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 Har du ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 kan du i din SAM-ansökan 2010 välja om du vill ha 2010 års ersättning. Väljer du 2010 års ersättning godkänner du också att din ersättning både kan höjas eller sänkas under din åtagandeperiod. Det gäller bara för de miljöersättningar som får höjda belopp 2010 det vill säga: betesmarker och slåtterängar skötsel av våtmarker minskat kväveläckage skyddszoner miljöskyddsåtgärder certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion vallodling mångfaldsträda Ändrade miljöersättningar 2010 Betesmarker och slåtterängar Ersättningarna höjs för flera markklasser. Med markklass menas till exempel betesmark med särskilda värden, alvarbete och skogsbete. Ersättningarna höjs för flera markklasser Betesmarker Betesmarker med allmänna värden Betesmarker med särskilda värden som kan ge gårdsstöd Betesmarker med särskilda Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning 150 kronor per hektar 1 250 kronor per hektar 150 kronor per hektar 2 650 kronor per hektar 150 kronor per hektar 3 850 kronor per hektar
15(23) värden som inte kan ge gårdsstöd Lövtäkt på betesmark, hamling - 100 kronor per träd, högst 2 000 kronor per hektar (20 träd) Slåtterängar Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning Slåtterängar med allmänna värden 350 kronor per hektar 1 450 kronor per hektar Slåtterängar med särskilda värden som kan ge gårdsstöd 700 kronor per hektar 4 200 kronor per hektar Slåtterängar med särskilda värden som inte kan ge 700 kronor per hektar 5 400 kronor per hektar gårdsstöd 100 kronor per träd, högst 2 Lövtäkt på slåtterängar hamling - 000 kronor per hektar (20 träd) Efterbete på slåtterängar - 700 kronor per hektar Lieslåtter på slåtterängar - 7 000 kronor per hektar Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning Skogsbete 150 kronor per hektar 2 500 kronor per hektar Alvarbete 150 kronor per hektar 1 400 kronor per hektar Fäbodbete - 700 kronor per hektar Fäbod i bruk Våtmark på åkermark - 18 000 kronor. Du måste ha minst 6 hektar för att få ersättning för fäbod i bruk. Våtmark på åkermark - om du sköter vissa delar av din våtmark som betesmark eller slåtteräng kan du även få miljöersättning för betesmark och slåtterängar, samt gårdsstöd Extra ersättning vid höga markvärden (gäller åkermark i stödområde 9 i Skåne, Blekinge och Så här mycket ökar ersättningen 1 000 kronor per hektar - 2010 års ersättning 4 000 kronor per hektar 1 000 kronor per hektar
16(23) Hallands län) Våtmark på betesmark och övrig mark - om du sköter vissa delar av din våtmark som betesmark eller slåtteräng, kan du även få miljöersättning för betesmark och slåtterängar, samt gårdsstöd Miljöskyddsåtgärder - 1 500 kronor per hektar Antal hektar Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning 0-50 50 kronor per hektar 250 kronor per hektar 50-300 20 kronor per hektar 100 kronor per hektar 300-50 kronor per hektar 50 kronor per hektar Minskat kväveläckage Du får ersättning i hela stödområde 4b, 5c, 5m och 9 oavsett län samt stödområde 5a och 5b i Skåne, Blekinge, Kalmar, Gotlands, Hallands och Västra Götalands län. Vitsenap och oljerättika tillåts endast i stödområde 5m och 9 i Kalmar län. Fånggröda Vårbearbetning Kombination av fånggröda och vårbearbetning Så här mycket ökar ersättningen 100 kronor per hektar 200 kronor per hektar 200 kronor per hektar 2010 års ersättning 900 kronor per hektar 500 kronor per hektar 1 500 kronor per hektar Skyddszoner Du får ersättning i hela stödområde 4b, 5 och 9. Tänk på att allt som gäller för nya områden och län inte är beslutat ännu. Det gäller bland annat datum. Du får så in fröblandningar som gynnar insekter. Du får inte använda växtligheten på skyddszonen för energiproduktion. Så här mycket ökar ersättningen Skyddszoner 2 000 kronor per hektar 2010 års ersättning 3 000 kronor per hektar
17(23) Vallodling För dig som har tackor i stödområde 1-3 sänks kravet på djurtäthet för tackor från 1 till 0,8 djurenheter per hektar. Grundersättningen i stödområde 9 höjs. Tilläggsersättningen för djur höjs. Vallodling tilläggsersättning för djur Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning Stödområde 1-3 200 kronor per hektar 2 000 kronor per hektar Stödområde 4 200 kronor per hektar 900 kronor per hektar Stödområde 5a, 5b 200 kronor per hektar 450 kronor per hektar Stödområde 5c, 5m 200 kronor per hektar 600 kronor per hektar Vallodling grundersättning Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning Stödområde 9 200 kronor per hektar 500 kronor per hektar Ekologisk produktion Miljöersättningen har bytt namn till certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Anledningen är att produkter som säljs som ekologiska måste vara certifierade. Certifierad ekologisk produktion - du är certifierad Kretsloppsinriktad produktion - du är inte certifierad Vissa belopp höjs, men det gäller bara för certifierad ekologisk produktion och för mark i karens. Certifierad ekologisk produktion Vall, 40 procent av arealen eller beroende på antal djurenheter Spannmål, proteingrödor, foderbetor och andra ettåriga grödor Så här mycket ökar ersättningen 350 kronor per hektar 150 kronor per hektar 2010 års ersättning 350 kronor per hektar 1 450 kronor per hektar
18(23) Kompensationsbidrag Ersättningen höjs. För dig som har tackor i stödområde 1-3 och F sänks kravet på djurtäthet för tackor från 1 till 0,8 djurenheter per hektar. Kompensationsbidrag för vall Ökning i kronor per hektar 0-90 hektar Stödområde F, 1, 2, 3, 4 150 75 och 5a Stödområde 5b 140 70 Ökning i kronor per hektar över 90-hektar Ta över ett åtagande Du måste ta reda på hur din ersättning påverkas när du tar över ett åtagande som är ingånget 2007, 2008 eller 2009. Läs mer om detta på sidan 10. Utöka befintligt åtagande Om du utökar ditt åtagande så mycket att det blir ett nytt åtagande Har du ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 och väljer att få 2010 års ersättning godkänner du att din ersättning både kan höjas eller sänkas under din åtagandeperiod. Men utökar du ditt åtagande så mycket att du får ett nytt åtagande kommer din ersättning inte att räknas om eftersom det blir ett helt nytt åtagande. Du får då 2010 års ersättning hela din åtagandeperiod. Överlåta ett åtagande Detta gäller för åtaganden inom följande miljöersättningar, vallodling, minskat kväveläckage, miljöskyddsåtgärder och öppet varierat odlingslandskap: Om du inte vill ha kvar ditt åtagande måste du överlåta all åkermark i ditt stödområde. Du kan överlåta all mark till en eller flera övertagare. Du kan överlåta ett åtagande till en person som inte har ett åtagande om du samtidigt överlåter en del av din mark i ditt stödområde till den person som tar över. Då får du behålla ditt åtagande och den som tar över får ett åtagande. Fyra nya ersättningar inom utvald miljö Stängsel mot rovdjur Anpassade skyddszoner Reglerbar dränering
19(23) Damm som samlar fosfor Inom utvald miljö är det länsstyrelsen som bestämmer om insatsen finns i ditt län och hur stor ersättning du får. Mångfaldsträda kan ge högre ersättning Det är länsstyrelsen som bestämmer om insatsen finns i ditt län och hur stor ersättning du får. Mosaikbetesmark kan ge högre ersättning Det är länsstyrelsen som bestämmer om insatsen finns i ditt län och hur stor ersättning du får. Anlägga och restaurera våtmark Du kan få ersättning för hela kostnaden som du har när du anlägger en våtmark. Det gäller större våtmarksprojekt där länsstyrelser, kommuner eller konsulter har tagit initiativ till våtmarken. De här våtmarkerna påverkar ofta flera markägare. I vissa fall kan du också få ersättning för projektering av din våtmark även om ansökan inte blir godkänd. Kontakta din länsstyrelse för mer information.
20(23) Låt kostnader och priser påverka din ersättning Den här informationen är viktig för dig som har gått in i ett åtagande 2007, 2008 eller 2009 tar över ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009. Om du går in i ett nytt åtagande 2010 får du 2010 års ersättning. Om du gått in i ett åtagande 2007, 2008 eller 2009 Det här gäller dig som har ett åtagande som du har gått in i 2007, 2008 eller 2009. Det gäller bara för de miljöersättningar som får höjda belopp 2010 det vill säga: betesmarker och slåtterängar skötsel av våtmarker minskat kväveläckage skyddszoner miljöskyddsåtgärder certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion vallodling mångfaldsträda Du måste välja 2010 Du som redan har ett åtagande för någon av dessa miljöersättningar måste i din SAM-ansökan för 2010 välja om du vill ha 2010 års ersättning eller om du vill ha kvar din gamla ersättning. Du godkänner att beloppen räknas om Om du väljer 2010 års ersättning godkänner du också att din ersättning kan komma att ändras under din åtagandeperiod. Det hela bygger på att beloppen räknas om vartannat år och baseras på ett genomsnitt av kostnader och priser för drivmedel, spannmål och annat under en tvåårsperiod. Det innebär att beloppen både kan höjas och sänkas. Du måste göra ditt val i 2010 års SAM-ansökan. Du kan inte vänta till 2011. Oavsett vad du väljer behåller du din åtagandeperiod. Tala om i SAM-ansökan om du inte vill att alla dina miljöersättningar ska ändras Har du valt att dina miljöersättningar ska räknas om vartannat år och att du får 2010 års ersättning måste du tala om i din SAM-ansökan om du inte vill att det ska gälla alla dina åtaganden.
21(23) Om du inte väljer Om du inte väljer 2010 års ersättning behåller du den ersättning och de villkor som du har i ditt befintliga åtagande. Det innebär att du inte får den högre ersättningen för 2010 och att du inte får ta del av de förändringar som görs i ersättningarna det vill säga: ersättning för mark över 300 hektar i miljöskyddsåtgärder ersättning för vall i certifierad ekologisk produktion Om du har den gamla miljöersättningen ekologiska produktionsformer Om du har miljöersättningen ekologiska produktionsformer kan du i tabellen nedan se vad som händer med din ersättning beroende på vad du väljer. Är du inte certifierad och tänker certifiera dig i framtiden måste du redan 2010 välja om du vill ha 2010 års ersättning och de nya villkoren, som till exempel att du får ersättning för certifierad ekologisk vall. Ekologiska produktionsformer åtagande från 2007, 2008 eller 2009 Så väljer du Så blir det Inte certifierad Inte certifierad Du tänker certifiera din produktion under den tid som du har kvar i ditt befintliga åtagande. Du tänker certifiera din produktion under den tid som du har kvar i ditt befintliga åtagande. Du väljer inte 2010 års ersättning. Du väljer 2010 års ersättning. Du får den gamla ersättningen hela åtagandeperioden. Du får 2010 års ersättning. Beloppen räknas om vartannat år. Du får de villkor som införs 2010, bland annat ersättning för vall. Om du inte tänker certifiera din produktion under den tid som du har kvar i ditt befintliga åtagande får du den gamla ersättningen hela åtagandeperioden. Ekologiska produktionsformer åtagande från 2007, 2008 eller 2009 Certifierad Certifierad Du väljer inte 2010 års ersättning. Du väljer 2010 års ersättning. Du får den gamla ersättningen hela åtagandeperioden. Du får 2010 års ersättning. Beloppen räknas om vartannat år. Du får de villkor som införs 2010, bland annat ersättning för vall.
22(23) Om du ökar ett åtagande Om du ökar ditt befintliga åtagande och det är en stor ökning kan länsstyrelsen besluta att du får ett nytt åtagande. Får du ett nytt åtagande får du 2010 års ersättning hela din åtagandeperiod. Om du söker ett nytt åtagande Söker du ett nytt åtagande 2010 får du 2010 års ersättning under hela din åtagandeperiod. Om du tar över ett åtagande Har du inte ett eget åtagande gäller villkoren i det åtagande som du tar över. Om du har ett eget åtagande och ska ta över någon annans åtagande inom samma miljöersättning som du själv har måste du noga kontrollera vad som händer med ditt åtagande. I tabellerna ser du hur din ersättning kommer att påverkas när du har ett åtagande inom en miljöersättning och tar över ett åtagande inom samma miljöersättning. Om du har ett åtagande och har den gamla ersättningen Den som överlåter ett åtagande Har den gamla ersättningen. Har valt att beloppen ska kunna räknas om. Åtagandet går ut före eller samtidigt som ditt eget åtagande. Har valt att beloppen ska kunna räknas om. Åtagande går ut efter ditt eget åtagande. Har ett nytt åtagande från 2010. När du har tagit över gäller detta Du får den gamla ersättningen hela åtagandeperioden. Du får den gamla ersättningen hela åtagandeperioden. Du får 2010 års ersättning. Beloppen räknas om vartannat år. Du får 2010 års ersättning resten av åtagandeperioden. Om du har ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 och har valt 2010 års ersättning, där beloppen räknas om vartannat år Den som överlåter ett åtagande När du har tagit över gäller detta Har den gamla ersättningen. Har valt att beloppen ska kunna räknas om. Har ett nytt åtagande från 2010. Om du har gått in i ett nytt åtagande 2010 Du får 2010 års ersättning. Beloppen räknas om vartannat år. Du får 2010 års ersättning. Beloppen räknas om vartannat år. Du får 2010 års ersättning,resten av åtagandeperioden.
23(23) Den som överlåter ett åtagande Har den gamla ersättningen. Har valt att beloppen ska kunna räknas om. Har ett nytt åtagande från 2010. När du har tagit över gäller detta Du får 2010 års ersättning hela åtagandeperioden. Du får 2010 års ersättning hela åtagandeperioden. Du får 2010 års ersättning hela åtagandeperioden.