SAMHÄLLSBAROMETERN 2017

Relevanta dokument
SAMHÄLLSBAROMETERN Om Projektengagemang

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Billigt att bo dyrt att flytta

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

Företagarpanelen Q Hallands län

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Allt färre drömmer om tidig pension

Samtliga 21 landsting och regioner

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Sponsorship tracking. Marknadsundersökning Svenska folket Kvartal 4, 2008

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Företagarpanelen Q Kalmar län

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Att välja med hjärtat så vill svenskarna helst bo. En rapport från Landshypotek Bank baserad på en undersökning från Kantar Sifo

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Småföretagare får låg pension

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

YH - antal platser med avslut

Rapport. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion

Starka tillsammans. Om undersökningen

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

Pressmeddelande

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Patienters tillgång till psykologer

Respondenter med ryggsmärta i minst tre månader och 4/5 övriga symtomkriterier

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Resultat kundundersökning

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen Län. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare

Företagsklimatet i Kronobergs län 2019

Individuell löneutveckling landsting

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Utvecklingen i riket och länen

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Utvecklingen i riket och länen

Svenskarna och lokalproducerat

Individuell löneutveckling landsting

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS P

Rapport Uppföljning av broschyren - Om krisen eller kriget kommer MSB

Rangordning Personaluthyrning Dnr

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) %

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Landshypotek Banks Boendebarometer - svenskarnas syn på bolån. En rapport från Landshypotek Bank baserad på en undersökning från Novus

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Företagsklimatet i Gävleborgs län 2017

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Landshypotek Banks Boendebarometer svenskarnas drömboende. En rapport från Landshypotek Bank baserad på en undersökning från Novus

Smart specialisering i 21 regioner Cecilia Johansson Luleå

Mönstringsunderlaget Statistik från Rekryteringsmyndigheten över totalförsvarspliktiga ungdomar födda 2000 fördelat på län och kön

ÅRLIGA JULUNDERSÖKNING 2013

Var femte akademiker utan jobb. ARBETSMARKNADSUNDERSÖKNING 2006 Nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Stöd för installation av solceller

Resultat av jobbspårsenkät oktober

Om bolån, räntor och amortering

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

18-årsundersökning Oktober 2013

Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Transkript:

SAMHÄLLSBAROMETERN 2017

1. BOENDE TRIVSEL & MILJÖ 2. TRAFIK IDAG & IMORGON 3. JOBB ARBETSMILJÖ & ANSVAR 4. SAMHÄLLE ENGAGEMANG & PÅVERKAN SAMHÄLLSBAROMETERN 2017 Rapporten är baserad på en undersökning av TNS Sifo som genomförts på uppdrag av Projektengagemang. Undersökningen gjordes i mars 2016 i form av en webbenkät. Totalt har drygt 2 500 personer i Sverige mellan 18-74 år deltagit i studien. Undersökningen är statistiskt säkerställd och representativ på riksnivå.

UTVECKLING I HÅLLBARHETENS TECKEN Större miljömedvetenhet, ökad digitalisering och grönare städer. Så kan man sammanfatta svenskarnas åsikter i Samhällsbarometern 2017. För oss samhällsutvecklare är det inte bara viktigt att veta vad svenskarna tycker det är direkt avgörande. Vi måste ha koll på vad våra kunder vill ha oavsett om det är en stadsdel som ska ritas, en park som ska ljussättas eller en fastighets energiförbrukning som ska minskas. Därför har vi nu, för andra året i rad, tagit reda på hur svenskarna tycker att deras samhälle fungerar och hur de vill att deras städer ska utvecklas. Rapporten är baserad på en rikstäckande undersökning med drygt 2 500 respondenter och innefattar svenskarnas åsikter kring fyra olika områden: Boende, Trafik, Jobb och Samhälle. Vi har bland annat fått veta att de flesta trivs bra där de bor, även om många tycker att det finns utrymme för förbättringar. På svenskarnas önskelista står bland annat fler grönområden, cykelbanor, mindre biltrafik och större möjligheter att påverka sin stads utveckling. Vår undersökning visar också att de flesta är beredda att göra mer för miljön. Nästan var tredje person uppger exempelvis att de kan tänka sig att odla egen mat för klimatets skull. Insikterna vi fått från rapporten är många och vi är övertygade om att även du kan hitta något av intresse. Vi är, liksom de flesta svenskar, säkra på att framtidens utveckling går i hållbarhetens tecken och vi hoppas att Samhällsbarometern fortsätter att öka medvetenheten om just detta! Trevlig läsning! Per-Arne Gustavsson VD Projektengagemang

45 % AV SVENSKARNA TYCKER ATT FLER GRÖNOMRÅDEN OCH PARKER SKULLE GÖRA DERAS STÄDER VACKRARE

BOENDE TRIVSEL & MILJÖ

SVENSKARNA ÄR HEMKÄRA OCH MILJÖMEDVETNA Hur trivs svenskarna i områdena där de bor och hur många tycker att deras städer är vackra? I detta kapitel av Samhällsbarometern har vi kartlagt svenskarnas inställning och åsikter kring trivsel, trygghet och miljö. Resultatet visar att svenskarna generellt verkar trivas bra i sina hemstäder. Drygt åtta av tio svenskar tycker nämligen att deras städer är vackra och hälften uppger att de alltid känner sig trygga. Mest nöjda är gotlänningarna. Där svarar hela 97 procent att deras hemorter är fina och 70 procent uppger att de alltid känner sig trygga. Minst imponerade över sina hemstäders skönhet är boende i Dalarnas län. En av tre dalmasar anser nämligen att deras städer inte alls är vackra. Mest otrygga i sina städer känner sig däremot skåningar och uppsalabor. Det är intressant att de boende i Dalarna är minst imponerade över sina hemstäders skönhet. Utvecklingen i Dalarna har kanske framförallt handlat om det vackra omlandet med natur och byar med röda hus och vita knutar. Kan det vara så att det finns en outnyttjad potential i Dalarnas städer? Namn: Emma Lundborg Yrke: Landskapsarkitekt LAR/MSA

F ENDAST 61 % I DALARNA TYCKER ATT DE BOR VACKERT Nästan hälften av svenskarna tycker att fler grönområden skulle göra deras städer vackrare. Trots detta fortsätter vi med maximal förtätning av våra storstäder och storstadsregioner parker och grönområden prioriteras helt enkelt inte. Sverige är ett land där en stor andel av ytan är beboelig. Därför har vi en stor möjlighet att ge svenskarna de städer och platser de vill ha. Riktar vi blicken mot andra delar av Sverige än de nuvarande storstadsregionerna kan vi skapa nya vackra och livskraftiga regioner. % VI TYCKER ATT VI BOR VACKRAST I SVERIGE % KÄNNER DU DIG TRYGG I DIN STAD? GOTLAND 97 % STOCKHOLM 94 % VÄSTERNORRLAND 89 % VÄRMLAND 87 % JÄMTLAND 87 % Ja, alltid 50 % Ja, ibland 37 % Nej 11 %

FLER VILL GÖRA MER FÖR F 39 % AV SVENSKARNA VILL INSTALLERA SOLCELLER MILJÖN Rapporten visar att svenskarna gör medvetna val i vardagen för att leva hållbart och miljövänligt. Vanligast är det att panta och källsortera avfall. Det gör fler än 80 procent. Hälften svarar också att de väljer att köpa ekologiska produkter. Många vill samtidigt göra mer för miljön, men de tycker att det saknas möjligheter och finns för få praktiska lösningar. Endast fyra procent av svenskarna säger däremot att de inte gör något alls för att leva miljövänligt. 85 % Svenskarna är generellt sett välvilligt inställda till att göra val i sin vardag som bidrar positivt till miljön, men de efterfrågar fler praktiska lösningar. Vi som samhällsbyggare har både en utmaning och möjlighet här i att ta fram enkla lösningar för medborgarna. % DET GÖR SVENSKARNA FÖR ATT LEVA HÅLLBART OCH MILJÖVÄNLIGT Pantar 85 % Källsorterar 83 % Köper ekologiska produkter 48 % Donerar kläder och inredning 47 % Är sparsam med elförbrukningen 43 %

% DET HÄR ÄR SVERIGES VACKRASTE PLATS Stockholms skärgård, Stockholm 43 % Gamla stan, Stockholm 33 % Höga kusten, Ångermanland 31 % Raukarna, Gotland 23 % Bohuskusten/Göteborgs skärgård, Bohuslän 21 % % VARFÖR GÖR DU INTE MER FÖR MILJÖN I DAGSLÄGET? F 29 % KAN TÄNKA SIG ATT ODLA EGEN MAT Det finns för dåligt med praktiska lösningar 41 % Det är för dyrt 30 % Jag gör tillräckligt för miljön i dagsläget 29 % Svårt att få in miljötänket i vardagen 20 % Det är för tidskrävande 19 % Jag vet inte vad jag kan göra för att leva mer miljövänligt 11 % Jag bryr mig inte 4 %

OM 80 PROCENT AV JORDENS BEFOLKNING TILL SLUT KOMMER BO I STÄDER ÄR DET EN ENORM PLANERINGS- UTMANING DÄR CYKELN BLIR EN VIKTIG DEL.

TRAFIK IDAG & IMORGON

BILLIGARE KOLLEKTIVTRAFIK OCH FLER CYKELVÄGAR Bilen är fortfarande det överlägset vanligaste sättet att ta sig runt i Sveriges städer. I detta kapitel har svenskarnas inställning till trafiksituationen i landet kartlagts och just nu är det bara i Uppsala och Stockholms län som andra transportmedel slår bilen. F EN AV TRE SVENSKAR VILL HA FLER CYKELVÄGAR I SIN STAD Stockholmarna åker helst tunnelbana och tåg medan uppsalaborna gärna cyklar. Det är dock inte bara i Uppsala som invånarna gillar att ta sig runt på cykel. Hela 57 procent av svenskarna vill cykla mer, vilket främst är på grund av hälsoskäl och för att få motion. Flera anser också att det är miljövänligt och att det går fortare att ta sig fram. 25 procent av svenskarna cyklar dessutom för nöjes skull. När det kommer till kollektivtrafiken är mer än var tredje svensk missnöjd för att det är för dyrt och missnöjet är störst bland unga. Varannan person mellan 18 till 29 år tycker nämligen att det är för dyrt att åka kollektivt. Andra orsaker som bidrar till missnöje kring kollektivtrafiken är för få avgångar och dåliga förbindelser. Nästan var femte stockholmare upplever irritation på grund av förseningar varje dag eller flera gånger i veckan.

Cyklandet i Sverige ökar stadigt men utvecklingen av infrastrukturen cykelvägar, cykelparkeringar, servicepunkter med mera hänger inte med Namn: Per Axelsson Yrke: Landskapsarkitekt LAR/MSA % HÄR VILL FLEST HA FLER CYKELVÄGAR 1. 40 % JÖNKÖPING 2. 39 % VÄSTERNORRLAND 3. 34 % STOCKHOLM 4. 33 % ÖSTERGÖTLAND 5. 33 % VÄSTERBOTTEN 6. 32 % UPPSALA 7. 31 % HALLAND 8. 31 % VÄSTRA GÖTALAND 9. 31 % VÄRMLAND 10. 30 % SKÅNE

Vet ej 12 % Ja 57 % % JAG VILL CYKLA MER ÄN VAD JAG GÖR IDAG Nej 32 % I planeringen av nya cykelvägar ställs olika intressen mot varandra. Ska ytan för cykellederna tas från biltrafiken, grönområden, torgytor eller annat? Svaren blir olika beroende på vem som tillfrågas och de bästa lösningarna tas fram utifrån en grundlig platsanalys F ENDAST 8 % AV SVENSKARNA ÅKER HUVUDSAKLIGEN BUSS I SIN STAD

FLER BILAR MEN FÄRRE FÖRARE Rapporten visar också att svenskarna fortsatt tror på bilens framtid. Men helst i form av elbilar och förarlösa bilar. Så många som 73 procent av svenskarna tror nämligen att vi kommer använda elbilar i högre grad om 20 år och var tredje svensk önskar sig förarlösa bilar i framtiden. Endast en av tio tror att vi kommer använda bensindrivna bilar i större utsträckning framöver. F TRE AV FYRA TROR ATT ELBILAR ÄR FRAMTIDEN % DET HÄR ÄR VANLIGASTE SÄTTET ATT TA SIG RUNT I SIN STAD Bil 39 % Promenera 24 % Cykla 14 % Tunnelbana, tåg och spårvagn 14 % Buss 8 %

JOBB ARBETSMILJÖ & ANSVAR SVENSKARNA VILL ATT DERAS ARBETSGIVARE TAR SIG TID OCH FUNDERAR ÖVER HUR DERAS VERKSAMHET KAN GÖRA SKILLNAD

SVENSKARNA TRIVS PÅ JOBBET Vi tillbringar en stor del av våra liv på jobbet och därför är det viktigt att vi mår bra under arbetstid. Många olika faktorer bidrar till att vår tillvaro blir trivsam, såsom belysning, ventilation, akustik och inte minst trevliga lokaler. I detta kapitel har svenskarnas åsikter kring jobb och arbetsmiljö kartlagts. Resultatet visar tydligt att de flesta svenskar trivs bra med sina fysiska arbetsmiljöer. Hela åtta av tio uppger nämligen att de är helt eller delvis nöjda. Enligt undersökningen är endast elva procent missnöjda och det svenskarna främst önskar är att ventilation- och värmereglering förbättras. Samtidigt är ett bättre säkerhetstänk det som minst efterfrågas på svenska arbetsplatser. F FYRA AV TIO SVENSKAR ÄR HELT NÖJDA MED SIN FYSISKA ARBETSMILJÖ I Sverige har vi starka arbetsmiljölagar och regler. Det gör att de flesta arbetsplatser är bra utformade och tar ett socialt ansvar för sina medarbetare. Vi har dock mindre styrning när det gäller arbetsplatsens miljöfrågor och det sociala ansvaret utanför arbetsplatsen Namn: Pia Stoll Yrke: Hållbarhetschef

% HÄR ÄR SVENSKARNA MEST NÖJDA MED SINA ARBETSPLATSER 1. Västmanland 2. Halland 3. Uppsala 4. Örebro 5. Kalmar % JAG ÄR NÖJD MED MIN ARBETSMILJÖ! Instämmer helt 38 % Instämmer delvis 42 % Instämmer inte alls 11 % % HÄR ÄR SVENSKARNA MINST NÖJDA MED SINA ARBETSPLATSER 1. Östergötland 2. Västra Götaland 3. Gotland 4. Västernorrland 5. Södermanland F 34 % AV SVENSKARNA ÖNSKAR STÖRRE MÖJLIGHET FÖR VILA OCH ÅTERHÄMTNING PÅ JOBBET

UTVECKLAT MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSTÄNK ÖNSKAS I dag arbetar många företag i Sverige med frågor som rör exempelvis hållbarhet, mångfald och jämställdhet. Undersökningen visar att drygt var tredje svensk anser att deras arbetsgivare tar både ett samhällsmässigt och socialt ansvar, men samtidigt uppger majoriteten att det finns utrymme för förbättringar. Nästan varannan person tycker att deras arbetsplats bör satsa mer på miljö- och hållbarhetsarbete och en av fyra vill att svenska företag ska ta ett större socialt ansvar. Dessutom vill hela 35 procent att deras företag satsar mer på ergonomiska hjälpmedel. Högst är siffran bland unga vuxna mellan 18 till 29 år. I många fall behövs det inte några större förändringar utan bara tydligare planer och mål för hur verksamheten kopplar an till miljö- och samhällsutmaningar. Ibland behövs det dock större insatser som nya klimatsmarta värme- och kylsystem, mer miljövänliga materialval och hållbara transporter F VARANNAN PERSON I ÅLDERN 18 TILL 29 VILL HA FLER ERGONOMISKA HJÄLPMEDEL PÅ JOBBET

% HÄR ARBETAR VI MEST MED MILJÖ OCH HÅLLBARHET! 1. Kronoberg 2. Dalarna 3. Halland 4. Jämtland 5. Östergötland % HÄR ARBETAR VI MINST MED MILJÖ OCH HÅLLBARHET! 1. Västernorrland 2. Västerbotten 3. Örebro 4. Gotland 5. Värmland Svenskarnas vill att det vi gör på jobbet bidrar till en positiv utveckling för både miljön och samhället. Generellt är svenskarna duktiga på att ta ansvar för globala problem med orättvisor och fattigdom och det gäller även för mer lokala frågor F EN AV FEM SVENSKAR ÖNSKAR ETT ÖKAT JÄMSTÄLLDHETSTÄNK PÅ DERAS ARBETSPLATSER

44 % VILL HA FLER GRÖNOMRÅDEN DÄR DE BOR

SAMHÄLLE ENGAGEMANG & PÅVERKAN

SÅ SKA STÄDERNA FÖRÄNDRAS Svenskarnas engagemang i sina hemstäder går inte att ta miste på. De allra flesta vill förändra någonting och det är framförallt fler grönområden, parker och bättre belysning som står på önskelistan. Dessutom vill många ha färre bilar och istället göra plats för fler gågator gärna med mysiga uteserveringar på. F 21 % VILL HA FLER GÅGATOR Trots att svenskarna har många idéer kring hur deras städer ska utvecklas är det relativt få som vet hur de ska gå till väga för att förändra. Två av tre svarar nämligen att de inte alls tycker att de har möjlighet att påverka staden där de bor. De vanligaste orsakerna är att människorna inte upplever att politiker lyssnar och att det krävs stort engagemang för att något ska hända. Var tredje svensk svarar dessutom att de inte vet hur de kan påverka eller vem de ska vända sig till. De som känner att de har minst chans att förändra är männen, men det finns även stora geografiska skillnader. Störst möjlighet till påverkan anser värmlänningarna att de har. Bland dem svarar endast hälften att de inte får gehör för sina åsikter. Önskemålen om det man vill ha mer av är inte förvånande. Anmärkningsvärt är dock att en så stor andel av oss känner att de inte kan påverka alls eller inte vet hur de kan göra sin röst hörd Namn: Jacob Wesström Yrke: Arkitekt SAR/MSA

% DET VILL SVENSKARNA SE MER AV I SINA STÄDER Grönområden 44 % Uteserveringar 38 % Belysning 36 % Cykelvägar 29 % Gågator 21 % Utegym 19 % Lekplatser 18 % Badplatser 17 % Skulpturer och gatukonst 15 % Höghus 8 % % HAR DU MÖJLIGHET ATT PÅVERKA DIN STADS UTVECKLING? Ja, i stor utsträckning 3 % Ett stort dilemma för dagens stadsplanerare är att vi mer än tidigare måste väga olika motstridiga intressen och hitta nya smarta lösningar. Det är såklart viktigt med grönområden, men behovet av nya bostäder, skolor och infrastruktur är minst lika stort. Grönområden kommer inte bli fler och större, men väl mer tillgängliga och framträdande i stadsbilden. Ja, till viss del 24 % Nej 63 % Vet ej 10 % % VARFÖR KAN DU INTE PÅVERKA? Beslutsfattare bryr sig inte om mina åsikter 40 % Det krävs för mycket engagemang 37 % Vet inte hur jag kan påverka 33 % Det är för svårt 23 %

SVENSKA STÄDER DÅLIGT RUSTADE FÖR NATURKATASTROFER När svenskarna får svara på frågan om vilka naturkatastrofer de tror att deras städer är bäst rustade för att hantera är svaren mestadels negativa. Tilliten för krisberedskap kring strömavbrott, översvämningar och stormar är nämligen låg. Den katastrof som flest anser att deras städer kan hantera effektivt är snöoväder. Svenskarna själva verkar inte heller särskilt förberedda. Bara en av fyra svarar att de har vidtagit åtgärder för eventuella naturkatastrofer. Främst har man bunkrat upp med ficklampor och ljus, men även olika konserver och verktyg. I ett hypotetiskt scenario där svenskarna skulle tvingas klara sig på det som finns hemma uppger så många som 57 procent att en vecka skulle bli utmanande. Endast 21 procent uppger att de skulle klara sig tre veckor eller mer.

% SÅ MÅNGA SVENSKAR HAR FÖRBERETT SIG FÖR EN NATURKATASTROF F 29 % SKULLE INTE KLARA SIG EN VECKA UTAN HJÄLP VID EN NATURKATASTROF Bäst förberedda Östergötland 39 % Blekinge 33 % Gotland 32 % Norrbotten 32 % Efter ett par decennier där frågan om krisberedskap knappast diskuterats finns idag en tydlig trend mot att dessa frågor åter ökar i aktualitet Kalmar 30 % Sämst förberedda Stockholm 22 % Halland 21 % Värmland 20 % Kronoberg 18 % Skåne 13 % F SEX AV TIO SVENSKAR HAR SÖKT INFORMATION OM HUR DE SKA AGERA VID EN NATURKATASTROF

Projektengagemang erbjuder kvalificerade konsulttjänster och lösningar inom arkitektur, byggnad, el- och teleteknik, VVS, industri och energi, infrastruktur samt projektledning. Vår projektmetodik och unika samarbetsmodell skapar varje dag mervärden för koncernens kunder runt om i Sverige. WWW.PE.SE