Utvärdering av genomförda kompensationsåtgärder för röding i Gränna hamn

PM Sida 1/15 Vätternvårdsförbundet c/o Länsstyrelsen i Jönköpings län Hamngatan 4 55186 Jönköping Länsstyrelsen i Jönköpings län Att: Leif Thörne Utvärdering av genomförda kompensationsåtgärder för röding i Gränna hamn Föreliggande sammanställning har för avsikt att redovisa fältundersökningar den 19 november 2015 genomförda med anledning av de kompensationsåtgärder som Trafikverket Färjerederiet vidtagit för storröding (Salvelinus umbla) i Gränna hamn. Kompensationsåtgärder har genomförts i enlighet med fastställd dom och utefter anvisningar från fiskeribiologisk expertis. Sammanställningen utgör del i krav om slutrapport från Länsstyrelsen (2015-05-13, dnr: 535-7788-2015) avseende vattenverksamheter i samband med ombyggnationen av färjeläget. Bakgrund Sveriges näst största sjö hyser i dag det överlägset största beståndet av storröding. Ett batteri av regelförändringar för fisket, däribland ökat minimimått, fredningstider och fredningsområden har på senare år medfört att beståndet, där situationen länge bedömdes som mycket kritiskt, har stärkts. Storrödingen var tidigare upptagen på den svenska rödlistan över hotade djur- och växtarter och är även utpekad som en typisk art för Natura-2000 området Vättern. Vid leken som infaller mellan mitten av oktober och mitten av november söker sig rödingarna till lekområdena. Leken kan förekomma på uppstickande grund som till exempel Rosenlundsgrundet, större grundområden som Flisen och Tängan eller utmed vissa strandavsnitt som Gunneryd och Klangabergen. Till skillnad från exempelvis öringen gräver rödingen inga lekgropar. Lekbottnarna består istället av flerlagrad sten vilket medger att den befruktade rommen kan dala ner mellan håligheter och på så sätt ligga skyddade från olika rompredatorer såsom fisk och kräftor. Det finns idag ett 40-tal dokumenterade eller troliga lekplatser för storröding i Vättern. Leken pågår ett par veckor men utlekt fisk finns ofta kvar på lekplatserna en tid efter leken.

Sida 2/15 Figur 1. Rödinglek i Vättern (foto: Camilla Zilo). I vissa fall utgör de större hamnarna runt Vättern bra lekområden för röding. Exempel på detta är bland annat hamnen i Huskvarna. Sedan tidigare finns uppgifter om att rödinglek förekommer i Gränna hamn. Observationer från intresserad allmänhet talar om lek både inne i hamnbasängen som utanpå de bägge yttre pirarmarna. Undersökningar, genom så kallade lekprovfisken, har dock aldrig genomförts i eller i anslutning till Gränna hamn vilket kan belägga dessa uppgifter. Trots detta råder det inget tvivel om att lek förekommer, omfattningen och utbredningen på lekområdena är dock mer oklar.

Sida 3/15 Figur 2. Lekområden för storrödingen i Vättern. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Under 2012 fick Vätternvårdsförbundet i uppdrag av Trafikverket att kartera förekomsten av lämpligt lekhabitat för harr och röding i Gränna (harr, röding) och Visingsö (harr) hamnar. Vätternvårsförbundet erhöll

Sida 4/15 uppdraget med anledning av att Trafikverket Färjerederiet, i samverkan med Jönköpings kommun, hade för avsikt att ta en ny och större färja i drift på sträckan. För att möjligöra driften av en större färja krävdes såväl muddring av hamnbassängerna samt ombyggnation av pirar. Under månadsskiftet februari-mars 2012 genomförde Vätternvårdsförbundet undersökningen, vars syfte var att klargöras var kompensationsåtgärderna skulle få störst biologisk nytta och hur dessa skulle genomföras (substratstorlek, mäktighet på lekbottnar och så vidare). Undersökningen avrapporterades i Vättervårdsförbundets faktaserie nr 1:2012 (www.vattern.org). VILLKOR I DOMSLUT Tillstånd enligt miljöbalken för muddring och ombyggnad erhölls via domslut i Mark- och Miljödomstolen i Växjö, 2012-08-08 ( M 1796-11). I domen framgick, enligt villkor 11 och 12 att: Lekobotten om cirka 500 kvadratmeter med för rödingens lek och lekbotten om cirka 2500 kvadratmeter med för harrens lek lämpligt grus/stenmaterial skulle anläggas i Gränna hamn efter samråd med Länsstyrelsen och anvisningar av fiskeribiologisk expertis. Inför arbetena med den nya färjan togs ett kontrollprogram fram under 2012 som senare kom att revideras under 2013. Med ledning av Vätternvårdsförbundets avrapportering genomfördes kompensationsåtgärderna under 2013 där Trafikverket Färjerederiet ansvarade för den del som berörde harr (Visingsö, Gränna) och Jönköpings kommun för den del som berörde röding (Gränna). I ovan beskrivet kontrollprogram framgår att uppföljande inventeringar ska genomföras i samband med de båda arternas lektid två år efter att avslutat arbete. Den 13 maj 2015 förelade därför Länsstyrelsen Trafikverket, i enlighet med upprättat kontrollprogram, att under hösten 2015 genomföra en bedömning över huruvida de genomförda kompensationsåtgärderna varit lyckade. Beslutet från Länsstyrelsen innebar mer i detalj att: Under hösten 2015 utföra en bedömning av leksubstrat och lekområden för röding i Gränna hamn. Bedömningen ska utföras av fiskesakkunnig i samråd med Länsstyrelsen och redovisas till Länsstyrelsen. Att vid behov anlägga nya lekplatser för röding i Gränna hamn. UPPDRAGET Med anledning av ovanstående fick Vätternvårdsförbundet återigen ett uppdrag av Trafikverket Färjerederiet. Denna gång innebar arbetet att dokumentera de kompensationsåtgärder som genomfördes under 2013.

Sida 5/15 Föreliggande rapport är således en avrapportering huruvida genomförda kompensationsåtgärder för röding i Gränna hamn får anses som lyckade eller inte. Undersökning och avrapporteringen av kompensationsåtgärderna för harr i Gränna- och Visingsö hamnar sker i egen ordning och färdigställs senast utgången av juni månad 2016. Metod och resultat Med hjälp av båt, okulär besiktning, sidoseende ekolod och två undervattenskameror undersöktes och dokumenterades bottensubstratet i Gränna hamn den 19 november 2015. Undersökningen koncentrerades till de ytor där kompensationsåtgärderna enligt uppgift genomförts. Trots att föreliggande avrapportering enbart omfattar de kompensationsåtgärder som avser röding, inventerades samtliga genomförda åtgärder (harr och röding), och då främst ur effektiviseringssynpunkt. Figur 3. På bilden syns delar av den utrustning som användes vid uppföljningen av de genomförda kompensationsåtgärderna vilket bland annat innefattar ett sidoseende ekolod med bredbansupplösning, videokamera kopplad till undervattenskamera och GPS. Väderförhållandena var vid det givna datumet tämligen hårda vilket bland annat inkluderade vindbyar på över 10 meter per sekund (S-SV) samt regn. Detta påverkade dock inte undersökningen i någon nämnvärd omfattning

Sida 6/15 mer än att den okulära besiktningen tidvis var svår att genomföra på den södra och vindexponerade pirarmen. Uppgifter om var leksubstratet slutligen placerades har inhämtats från Trafikverket via konsultföretaget Tyréns AB (harr) samt via personal från Länsstyrelsen (Michael Bergström) som medverka vid utplaceringen 2013 (röding). I Figur 4 framgår platserna i Gränna hamn där lämpligt leksubstrat placerats ut för de två olika arterna röding och harr. Figur 4. I figuren framgår var i Gränna hamn som kompensationsåtgärder genomförts. Utplacering av lekmaterial för röding är markerat med röd färg. För harr är områdena färgade i blått. Områdenas storlek och geografiska läge är ungefärliga. KOMPENSATIONSÅTGÄRDER FÖR RÖDING Kompensationsåtgärder för röding, genom utplacering av lämpligt leksubstrat, har genomförts på två lokaler i anslutning till Gränna hamn. Dels på norra pirarmen men också på den södra. Materialet har lagts på utsidan av pirarmarna, det vill säga på den sida som är vänd mot sjön. NORRA PIREN Vid uppföljningen den 19 november studerades yttersidan av den norra pirarmen utefter i princip hela sin sträckning. Med undervattenskamerans hjälp framgick det klart och tydligt var lekmaterial tillförts. Bredden på det utlagda materialet uppgick till mer än 10 meter på det bredaste stället och längden uppgick till cirka 70 meter. Ytan på området utanpå den norra

Sida 7/15 pirarmen uppskattades därför till mer än 500 kvadratmeter (Figur 5). Denna beräkning bygger på (grova) mätningar från vattenlinjen och fram till där leksubstratet mötte annan botten. Övergången mellan de olika substraten var mycket framträdande på den undervattensfilmning som gjordes av området (Figur 6). Figur 5. I bilden framgår skattad yta på tillfört leksubstrat. Ytan beräknades uppgå till mer än 500 kvadratmeter. Det tillförda materialet var av varierad storlek men av lämplig dimension och samtidigt flerlagrat vilket skapar förutsättningar för rödinglek.

Sida 8/15 Figur 6. På bilden framgår övergången mellan lämpligt leksubstrat till grus- och sandbotten längst ut på området. Någon röding kunde inte observeras vare sig på det aktuella området eller utefter resten av pirarmen. Tidpunkten för när inventeringen genomfördes ligger dock utanför de tidsramar då leken anses pågå. Det är dock inte ovanligt att se framförallt hanindivider, som tidigare nämnts, på lekområdena även efter leken vilket skedde inne i själva hamnbasängen i anslutning angöringsområdet för färjan. Figur 7. På bilden framgår en del av det leksubstrat som påträffades i anslutning till där kompensationsåtgärderna genomförts. Leksubstratet utgjordes av natursten av rätt dimension, vilket säkerställdes redan vid utläggning då fiskesakkunnig deltog på plats, och var samtidigt flerlagrat. Förutom att tillföra nytt leksubstrat i form av natursten användes också, enligt uppgift från Jönköpings kommun, material från den tidigare pirarmen vilket ytterligare bidrog till ökad yta. I Figur 7 framgår en mer tydlig bild på tillfört material. Samtliga biologiska villkor för att uppnå en godtagbar lekbotten för röding på den norra pirarmen bedöms med anledning av ovanstående vara uppfyllda.

Sida 9/15 SÖDRA PIREN I likhet med den norra pirarmen studerades även den södra utefter i princip hela sin sträckning, undantaget de grundare områdena närmare land. Med anledning av den bitvis hårda blåsten kunde ingen, från båten, okulär undersökning genomföras. Detta påverkade dock inte möjligheten att undersöka bottensubstratet då undervattenskameran gav en tydlig bild av förhållandena utefter kanten. Figur 8. Den södra pirarmen hade en större inblandning av block och var också brantare i sin lutning. Till skillnad från den norra piren var sammansättningen av bottensubstratet på denna sida mer mångformig. Med mångformighet avses här att inblandningen av större block var mer omfattande på denna sida jämfört med den norra. Om detta beror på byggtekniska skäl ska vara osagt men med anledning av detta så hade det tillförda leksubstratet, efter ilastning i vattenet, på naturlig väg flutit ut och koncentrerats till partier mellan de större blocken. Detta innebär dock ingen nackdel för rödingen, tvärtom. Vid jämförelser med andra lokaler i både Vättern och övriga rödingförande sjöar i länet har lek konstaterats på snarlika platser via bland annat lekprovfisken. En annan skillnad bestod också i lutning samt djup. Den södra pirarmen var både brantare samtidigt som djupet var större. Skillnaden mellan de två platserna framgår bland annat vid en jämförelse mellan Figur 7och Figur 8. Med anledning av den höga sjön var det vid inventeringstillfället svårt att skatta den faktiska ytan på tillfört lekmaterial. Längden på lokalen bedömdes dock uppgå till cirka 70 meter. Bredden på tillfört material varierade mellan två till tre meter. Trots svårigheter i bedömningen bedöms den tillförda ytan uppgå till mellan 150 och 200 kvadratmeter. Detta innebär

Sida 10/15 att den sammanlagda ytan (>500 m 2 + 150 m 2 ) tillfört leksubstrat (norra och södra piren) överstiger den yta om cirka 500 kvadratmeter som angavs i villkor från Mark- och Miljödomstolen samtidigt som struktur (natursten), diameter och tjocklek på bottensulan (flerlagrad) motsvarar artens krav på leksubstrat. Att det vid inventeringstillfället även observerades röding på den lokal (södra piren) som varit föremål för kompensationsåtgärder var extra glädjande (Figur 9). Figur 9. På bilden syns en röding som dokumenterades utefter den södra pirarmen. Lägg även märke till de vita fenkanterna på buken av fisken vilka är karaktäristiskt för rödingen. ENKÄTUNDERSÖKNING För att komplettera den i fält genomförda undersökningen, skickades även en enklare enkät ut till ett fåtal specifika personer som av erfarenhet visats mycket i området och som även har ett stort intresse kring fisk och fisket i sjön. Enkäten, som bestod av fyra frågor samt en karta, innehöll frågeställningar om observationer av röding i hamnen och om man då bedömde att det förekom aktiv lek och i så fall var (Bilaga 1).

Sida 11/15 Figur 10. Ytindelning i samband med utvärdering av enkätsvar (Tabell 1). Totalt skickades 10 enkäter ut. Kompletta ifyllda enkätsvar erhölls från 7 personer och för en person återsändes enbart kartunderlag och markeringar på observationer. Samtliga svarande (100 %) hade observerat röding i anslutning till hamnen under de senaste 2 åren. Samtliga svarade också att de observerat aktivt lekande röding (definitionen för aktiv lek beskrevs i enkäten). Vid sammanställningen om var i hamnen observationer gjorts eller där aktiv lek noterats delades denna in i 6 områden (Figur 10). Antal svar per område, räknat i % för observation och aktiv lek, räknades sedan ut. Resultatet framgår i Tabell 1. Tabell 1. Procentuell fördelning av samtliga 8 enkätsvar (där markering på karta gjorts) där röding observerats och där aktiv lek konstaterats baserat på ytindelning enligt Figur 10. Område 1 2 3 4 5 6 Observation av röding 25 % 50 % 12,5 % 75 % 0 % 0 % Aktiv lek noterad 12,5 % 37,5 % 12,5 % 75 % 0 % 0 % I enkäten fanns även utrymme för fritext där övriga kommentarer med koppling till storröding och observationer i eller i anslutning till Gränna hamn. En av uppgiftslämnarna nämner där att det under år 2015 mer eller mindre var ett rekordår för antalet rödingar i hamnen vilket baseras på årliga iakttagelser under de senaste 20 åren i samband med rödingens lek. Bedömning Med bakgrund av vad som framkommit, dels vid genomförd uppföljning i fält under november månad 2015 samt via kompletterande

Sida 12/15 enkätundersökning, så bedöms kompensationsåtgärder vara fullt tillräckliga. Kompensationsåtgärderna motsvarar, alternativt överträffar, de krav som ställts i domstol då den totala arean bedöms uppgå till mer än 500 kvadratmeter. Vidare består nu utplacerat material av ett för arten lämpligt leksubstrat både i fråga om storlek och mäktighet. Med utgångspunkt ifrån enkätundersökningen framgår att flest observationer, men också vad som bedömts som aktiv lek, har gjorts inne i hamnbassängen. Om detta beror på att det är lättare att visuellt upptäcka röding på denna sida med tanke på vindexponering och att dessa platser är mer lättillgängliga är inte vidare utrett. Vättervårdsförbundet kan dock inte se att genomförda kompensationsåtgärder inte skulle motsvara ställda krav såväl i domstol som i beslut från Länsstyrelsen. Åtgärderna bedöms ha utförts utefter de anvisningar som fiskeribiologisk expertis tidigare lämnat och att de sammantaget bedöms som lyckade. Länsstyrelsen i Jönköpings län genomför i samverkan med övriga länsstyrelser runt Vättern lekprovfisken efter storröding för därigenom fastställa vilka områden som faktiskt används för lek. Med ledning av de nu genomförda kompensationsåtgärderna anser därför Vätternvårdsförbundet att Gränna bör läggas in som undersökningslokal i kommande inventering och att vattenområdet, specifikt där kompensationsåtgärderna genomförts provfiskas. Allt talar för att även denna lokal då kommer att klassas som ett aktivt lekområde och tillföras den karta som framgår i början av denna avrapportering. Undersökningen har utförts av Daniel Rydberg och Michael Bergström på uppdrag av, och i samråd med, Vätternvårdsförbundet. Jönköping Malin Setzer Sakkunnig fiske Kopia via e-post: Sofia Anfinset, Tyréns, sofia.anfinset@tyrens.se Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet, mans.lindell@lansstyrelsen.se Michael Bergström, Länsstyrelsen i Jönköpings län, michael.bergstrom@lansstyrelsen.se Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköpings län, anton.hallden@lansstyreslen.se Malin Setzer, Vätternvårdsförbundet, malin.setzer@lansstyrelsen.se

Sida 13/15 Bilaga 1. Enkät

Sida 14/15

Sida 15/15