Ekonomiskt bistånd 2014 - riktlinjer och anvisningar

Ekonomiskt bistånd 2014 - riktlinjer och anvisningar Antagen av humanistiska nämnden 2014 Antagen av: Humanistiska nämnden 2014-09-16, 108 Dokumentägare: Avdelningschef Social utredning Ersätter dokument: Ekonomiskt bistånd 2014 - riktlinjer och anvisningar, 2014-05-20, 68 Dokumentnamn: Ekonomiskt bistånd 2014 - riktlinjer och anvisningar Dokumentansvarig: Enhetschef Försörjningsstöd Revideras: Vid behov Ärendebeteckning: Humn/2014:56 Ekonomiskt bistånd 2014 - riktlinjer och anvisningar Publiceras: Örnkom Utvärderas: - 1

Innehållsförteckning Sid. 1 Lagtext 4-6 2 Allmänna Riktlinjer 7 2.1 Barnperspektivet 8 2.2 Prövning av rätten till försörjningsstöd 8 2.3 Hänsyn till brottsoffer 9 2.4 Samverkan 9 3 Försörjningsstöd riksnorm 10-12 3.1 Förhöjd norm 11 3.2 Reducerad norm 11 3.3 Fickpengar 11-12 4 Försörjningsstöd utöver riksnormen 13-17 4.1 Arbetsresor/Resor till sysselsättning 13 4.2 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa 13 4.3 Boendekostnad 14-15 4.3.1 Inneboende 15-16 4.3.2 Hushållsgemenskap 16 4.3.3 Hyreslägenhet 16 4.3.4 Bostadsrättslägenhet 17 4.3.5 Egen fastighet 17 4.4 Hushållsel 17 4.5 Hemförsäkring 17 4.6 Barnförsäkring 17 5 Livsföring i övrigt 18-25 5.1 Läkarvård och medicin 19 5.2 Tandvård 19-21 5.3 Hemutrustning 21 5.4 Flyttkostnad 22 5.5 Begravningskostnader 22 5.6 Rättshjälpskostnader 22-23 5.7 Legitimationshandling 23 5.8 Pass 23 5.9 Ansökningsavgifter 23 5.10 Umgänge och umgängesresor 23 5.10.1 Traditionellt umgänge 23 5.10.2 Växelvis boende 24 5-10.3 Umgängesresor 24 5.11 Avgift barnomsorg 24 5.12 Glasögon 24-25 5.13 Övriga utgifter 25 2

6 Boende 26-27 6.1 Socialtjänstens ansvar för bistånd med anskaffning av bostad 26 6.2 Ungdomars boende 26-27 7 Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 2 28 7.1 Hyresskulder och elskulder 28 7.2 Andra skulder 28 7.3 Annat bistånd jml. SoL 4 kap 2 28 8 Inkomster 29-31 8.1 Tillgångar 30 8.1.1 Kontanter och bankmedel 30 8.1.2 Lätt realiserbara tillgångar 30 8.1.3 Bilar och andra fordon 30-31 9 Överklagan 32 10 Praktik och kompetenshöjande verksamhet 33 10.1 Allmänt 33 11 Örnsköldsviks kommun särskilda insatser 34 11.1 Praktik för ungdomar som inte fyllt 25 år 34 11.2 Örnsköldsviks kommuns lokala jobbstimulans alternativ för ungdomar 34 11.3 Extra stöd vid jul till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd 34 12 Sökandegrupper 35-38 12.1 Arbetslösa 35 12.2 Makar och sambor 35 12.3 Barn och ungdom 36 12.4 Studerande 36 12.5 Studerande som saknar grundskolekompetens 36 12.6 Studerande som har grundskolekompetens 37 11.7 Missbrukare 37 11.8 Egna företagare 37 11.9 Personer i kriminalvård 37 11.10 Sjukskrivna 38 11.11 Föräldraledighet 38 13 Övrigt 39-40 13.1 Förlorade plånböcker 39 13.2 Hemkomst efter utlandsvistelser 39 13.3 Återkrav och återbetalning 39-40 3

1 Lagtext Socialtjänstlag (2001:453) 2 kap. Kommunens ansvar 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2013:421). 1 b För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 (särskild beräkningsregel). Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 1 a. Lag (2013:421). 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för: 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt media, telefon och TV, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 4

Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm, riksnorm, på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. 4 Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. Lag (2013:421). 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. 6 Den som deltar i praktik eller kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, skall därvid inte ses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överrens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9, 3 kap. 1-4 och 7-14, 4 kap. 1-4 och 8-10 samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. 9 kap. Återkrav m.m. 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om det har lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. 5

Har ekonomiskt hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomiskt hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena. 6

2 Allmänna riktlinjer En viktig utgångspunkt i socialtjänstlagen är att varje människa i första hand har ett eget ansvar för sitt liv. Utgångspunkten i handläggningen av försörjningsstöd skall vara individens eget ansvar att förändra sin situation. Den enskilde kan inte anses ha rätt till ekonomiskt bistånd om han inte efter förmåga försöker bidra till sin egen försörjning. Vid prövning av ansökan om ekonomiskt bistånd måste därför alltid den enskildes möjligheter att tillgodose behovet genom egna åtgärder eller med anlitande av andra delar i socialförsäkringssystem prövas i första hand. Ekonomisk rådgivning skall så långt som möjligt användas som ett alternativ till att bevilja försörjningsstöd eller för att förebygga ett bidragsberoende. Vid arbetslöshet är det grundläggande kravet att den sökande är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Kontakten med Arbetsförmedlingen måste skötas. Arbetet med försörjningsstöd skall utgå från principen arbete/rehabilitering i stället för ekonomiskt bistånd. Biståndet skall utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Försörjningsstödet skall vara en hjälp till självhjälp. Den som är t.ex. utan arbete/åtgärder/rehabilitering, riskerar att passiviseras och tappa tilltron till sig själv med risk för utslagning som följd. Ett av de viktigaste inslagen i arbetet med försörjningsstöd måste vara att motverka detta. Aktiva insatser som syftar till att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden, särskilt för arbetslösa ungdomar, skall medverkas till. Relevanta krav skall alltid ställas i syfte att stödja den enskilde att finna en väg till egen försörjning. Krav på aktiv medverkan som utgår från den enskildes behov och förmåga skall användas. Det skall i första hand ske i samverkan med Arbetsförmedlingen. Det kan också ske i samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet eller annan verksamhet (t.ex. Startpunkten) i syfte att höja kompetensen. Deltagande i sådan verksamhet skall utgöra ett led i en medveten strategi som syftar till att förbättra den enskildes förutsättningar att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Detta skall preciseras i en individuell handlingsplan. Om missbruksproblem är orsaken till svårigheter med självförsörjning, skall den enskilde medverka till att komma ifrån missbruket genom att delta i Beroendegruppens eller Rådgivningsbyråns stödformer. Ungdomar under 25 år skall särskilt beaktas i detta avseende. Samverkan med Beroendegruppen skall ske och gemensam arbetsplan upprättas. Den som är sjukskriven och därför inte kan vara arbetssökande skall uppvisa läkarintyg. Då en mer långvarig arbetsoförmåga anses föreligga måste den enskildes situation ingående utredas i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa. Möjligheterna till sjukersättning eller aktivitetsersättning skall därvid beaktas. 7

2.1 Barnperspektivet Socialtjänsten skall uppmärksamma och beakta barnens situation i familjer som uppbär försörjningsstöd. Vid beslut om uppsägning eller avhysning av barnfamiljer skall Mottagningsgruppen underrättas. Regeringen har angett att även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, skall det alltid beaktas, utredas och redovisas. Att ha barnperspektiv i beaktande behöver inte nödvändigtvis innebära att eventuellt tillkommande ansökningar måste beviljas. Det viktigaste är att synliggöra barnet i utredningen. Det är även viktigt att vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov. I familjer med långvarigt (mer än 10 månader) behov av ekonomiskt bistånd måste fokusering ske på barnens situation och behov med tydlig koppling till den ekonomiska situationen. Socialtjänsten bör vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov. Socialtjänsten bör bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barn och barns behov. Försörjningsstödsenheten bör göra hembesök där behov av långvarigt försörjningsstöd föreligger, så att barnets behov bättre uppnås. Socialtjänsten bör även bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t.ex. boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars ferieinkomster. 2.2 Prövning av rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd utgår efter att en individuell behovsprövning gjorts. Grundläggande krav som ställs för att den sökande skall ha rätt till försörjningsstöd är att den arbetslöse skall stå till arbetsmarknadens förfogande, vara aktivt arbetssökande och efter förmåga göra vad han eller hon kan för att behovet skall kunna tillgodoses på annat sätt. Normberäkning skall även göras som grund för bedömning om rätt till försörjningsstöd föreligger. Riksnormen utgör en vägledning vid prövningen. Den enskildes totala situation skall beaktas och kan motivera såväl högre som lägre belopp än vad riksnormen anger (Se även avsnitt 3.1 samt 3.2). 8

2.3 Hänsyn till brottsoffer I arbetet med brottsoffer bör sökanden - med eventuella barn - som utsätts för våld i nära relationer särskilt uppmärksammas. Som stöd i kontakt med misshandlade kvinnor och deras familjer finns ett särskilt handlingsprogram att tillgå. Det kan finnas särskilda skäl för att bevilja bistånd till tillfälliga kostnader till en högre kostnad än riksnormen, t.ex. för livsmedel, kläder och skor samt telefon. Det kan också finnas skäl att bevilja tillfälligt boende. En individuell behovsbedömning måste alltid göras. Då handläggare kommer i kontakt med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer finns möjlighet att remittera till socialrådgivare i kvinnofridsfrågor. 2.4 Samverkan Det är viktigt att socialtjänsten samverkar med andra myndigheter och samhällsinstanser så att den enskildes behov av insatser från flera håll kan samordnas. Är en person aktuell hos socialtjänsten och det finns behov av olika typer av bistånd är det socialtjänstens sak att samordna det bistånd som ges. 9

3 Försörjningsstöd riksnorm Datum Bistånd enligt 4 kap 1 ges i den omfattning som är nödvändig för att tillförsäkra den enskilde skälig levnadsnivå. Bistånd enligt 4 kap 1 kan ges till den enskildes försörjning och till hans/hennes livsföring i övrigt. I försörjningsstöd ingår budgetposter som hushållet normalt har varje månad. Utgifter som hushållet normalt har mindre regelbundet faller utanför försörjningsstödet. De behov som ingår i försörjningsstöd preciseras i SoL 4 kap 3. Försörjningsstöd består dels av de utgifter som ingår i riksnormen och andra utgifter som hushållet har regelbundet. Regeringen beslutar om nivån på riksnormen. Försörjningsstödet indelas i Socialtjänstlagen i två delar. Riksnormen tillämpas på följande budgetposter: Livsmedel. Utgångspunkten är att möjliggöra en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. För familjer där barnen går i förskola och ansöker om avgiften för detta beräknas livsmedelskostnaden utan lunch 5 dagar/vecka. Kläder och skor. Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet under hela året. Lek och fritid. Beräkningen avser sådana aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till, t.ex. att läsa böcker och tidningar, lyssna på musik och att utöva någon idrott eller motsvarande. Förbrukningsvaror. Här ingår varor för skötsel och vård av bostaden samt för klädvård. Hälsa och hygien. Dagligvaror som tvål och tandkräm samt hårklippning. Information och kommunikation.(telefon, TV och media) Nivån är beräknad för att täcka helårsprenumeration av dagstidning, abonnemangs och samtalsavgifter för telefon och TV-avgift. Innebär möjlighet att prioritera hur budgetposten ska användas, t.ex. till mobiltelefon och internet istället för dagstidning och fast telefoni. Utöver riksnorm skall följande poster ingå i försörjningsstödet till skälig godtagbar kostnad: Boende. Bistånd beviljas endast till skälig boendekostnad. Med skälig boendestandard menas vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Hushållsel. Kostnad för hushållsel som bedöms som skälig beviljas med den faktiska kostnaden. 10

Arbetsresor. Bistånd till arbetsresor avser möjlighet att resa till och från arbetsplatsen eller delta i andra aktiva åtgärder som kommunen eller Arbetsförmedlingen anordnar samt för att söka arbete. Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa: Bistånd till avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa skall utgå med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. I det fall det är möjligt att få helt eller delvis reducerad avgift skall i första hand sådan ansökan göras. 3.1 Förhöjd norm Då någon av medicinska skäl har behov av särskild kost som är dyrare än vanlig kost skall tillägg göras med fastställt belopp. Kostförstärkning kan beviljas utöver norm med maximalt 20 % av basbeloppet beräknat per månad. Förutsättningen för att ekonomiskt bistånd till särskild kost skall utgå är att det finns ett läkarintyg som styrker sjukdom och som styrker merkostnader p.g.a. sjukdomen. Information om merkostnader för specialkost finns på Konsumentverkets hemsida. Bidrag till diabetiker utgår normalt inte. 3.2 Reducerad norm Kostnaderna enligt riksnormen bör beräknas till en lägre nivå bl. a: om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den om det är uppenbart att den enskilde inte har utgifter för vissa budgetposter skall dessa frånräknas från försörjningsstödet. T.ex. vid vistelse i heldygnsvård om den enskilde haft tillräckliga medel till sin försörjning eller om han erhållit försörjningsstöd och förbrukat biståndet kan socialnämnden vara skyldig att utge bistånd enligt livsmedelsnorm för att undvika att den enskilde hamnar i nödsituation. 3.3 Fickpengar Personer som vårdas på sjukhus, HVB, behandlingshem eller familjehem och som saknar egen möjlighet att tillgodose sina behov bör erhålla försörjningsstöd med belopp motsvarande normbelopp för kläder, skor, fritid, hygien, telefon, TV och media. Vilket belopp som ska utbetalas per vecka i form av fickpengar får bedömas med hänsyn till olika institutioners regler för fickpengar. Om institutionen har en specifik nivå gällande fickpengar per vecka ska denna beaktas. Överskjutande del i förhållande till ovanstående 11

försörjningsstöd utbetalas vid ett tillfälle under månaden för att täcka personens övriga behov i form av kläder, skor, fritid, hygien, telefon, TV och media. 12

4 Försörjningsstöd utöver riksnormen 4.1 Arbetsresor/resor till sysselsättning Enligt 4 kap 3 SoL ska skäliga kostnader för arbetsresor beviljas. Begreppet avser resor till och från en arbetsplats, för att delta i åtgärder som kommunen eller Arbetsförmedlingen ordnar, samt för att aktivt kunna söka arbete. Avståndet mellan arbetet och bostaden bör vara över 3 km för att bistånd ska beviljas om inte särskilda skäl föreligger. När det gäller personer som står längre från arbetsmarknaden, de med praktik eller annan sysselsättning som anordnas av kommunen, är det viktigt att bedömningen inte hindrar personens arbetsrehabilitering. Bistånd bör då kunna beviljas för avstånd mellan sysselsättningen och bostaden över 1 km. För den som har arbete/sysselsättning bör månadskostnad för resor med allmänna kommunikationer beaktas. Om det inte är möjlighet att nyttja allmänna kommunikationer, t ex på grund av starkt begränsad turtäthet eller på grund av sjukdom/funktionshinder, kan skäliga kostnader för bilresor beaktas. Milersättningen är då 18,50 kr/mil och avser då bensin, skatt, försäkring och besiktning. För den som är aktivt arbetssökande, har en handlingsplan med Arbetsförmedlingen och på begäran av förvaltningen visar vilka arbeten som har sökts (minst 5 stycken), beviljas kostnad för 10 bussresor, 5 resor t o r från bostaden och Örnsköldsviks centrum per månad, om avståndet är mer än 3 km. Gymnasieungdomar som ingår i föräldrarnas hushåll har i vissa fall möjlighet att erhålla busskort enligt bildningsförvaltningens regler för detta. Gymnasieungdomar som p g a särskilda sociala skäl beviljats bistånd i form av eget boende via Försörjningsstödsenheten kan ansöka om bistånd till bussresor till gymnasieskolan om avståndet mellan bostaden och skolan är 3 km eller mer., se också särskilt avsnitt angående ungdomars boende. 4.2 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd till avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa skall utgå med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. I det fall det är möjligt att få helt eller delvis reducerad avgift skall i första hand sådan ansökan göras. 13

4.3 Boendekostnad Bistånd beviljas endast till skälig boendekostnad. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendestandard skall vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Om boendekostnaden bedöms vara för hög i förhållande till vad som är skäligt för det aktuella hushållet är det rimligt att ställa krav på byte av bostad. Detta är främst motiverat vid långvarigt biståndsbehov. Om bostaden representerar ett ekonomiskt värde, t.ex. i form av egen villa eller bostadsrättslägenhet, och biståndsbehovet bedöms bli långvarigt bör det också utgöra ett skäl för byte av bostad. Hushåll med behov av försörjningsstöd som flyttar till nytt boende och hushåll som kan bli i behov av försörjningsstöd efter en flyttning har ett ansvar att planera sitt boende så att hushållet får minsta möjliga behov av ekonomiskt bistånd. Om den enskilde kan förväntas vara i behov av försörjningsstöd efter flyttningen har han/hon skyldighet att välja det billigaste boendet som tillgodoser hushållets behov. Om det kan anses rimligt att den sökande flyttar till billigare bostad, men han eller hon ändå inte gör det, skall biståndet för boendekostnaden fastställas till ett skäligt belopp helt utan beaktande av den faktiska boendekostnaden. Bistånd till högre boendekostnad efter flyttning under pågående biståndsperiod utgår normalt inte såvida inte flyttning är nödvändig för att den enskilde skall uppnå skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla följande situationer: då det finns medicinska och/eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning. Medicinska skäl styrks med läkarutlåtande. Som starka sociala skäl räknas en nära anhörigs död, tillökning i familjen och när det uppstått svåra personliga motsättningar mellan hushållsmedlemmar. då bostaden inte uppfyller en skälig bostadsstandard med hänsyn till fysisk miljö och utrustning. Vid bedömning av skälig boendekostnad skall hänsyn tas till barns behov av utrymme i förhållande till barns ålder. Vidare ska även vid bedömning av skälig boendekostnad hänsyn tas till barns behov av utrymme också då den som uppbär försörjningsstöd enbart har barnet hos sig under umgängestid. Behovet av utrymme skall ställas i relation till omfattningen av umgänget. Barn som vistas hos umgängesföräldern oregelbundet eller sällan har inte samma behov av utrymme som barn som vistas hos föräldern ofta eller regelbundet. Om barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna, växelvis boende, ska boendekostnaden räknas som om barnet hade bott heltid hos föräldern. 14

Umgängesförälders boendekostnad räknas utifrån att 2 umgängesbarn räknas som 1 heltidsboende barn, 3 umgängesbarn räknas som 2 heltidsboende barn, 4 umgängesbarn räknas som 3 heltidsboende barn. Riktlinjerna för boendekostnader har anpassats utifrån kommunala bostadsbolagets hyror. Högsta godtagbara boendekostnad för hushåll som uppbär försörjningsstöd för längre perioder justeras årligen utifrån allmännyttans procentuella hyreshöjning med jämnt 100-tal kronor. Högsta godtagbara boendekostnad är olika beroende många barn och eller umgängesbarn som finns i hushållet. Högsta godtagbara boendekostnad/hushållets sammansättning Vid bedömning om skälig boendekostnad ska hänsyn tas till barns behov av utrymme i förhållande till barns ålder samt hur för hur lång tid hushållet kan förväntas vara beroende av försörjningsstöd. Från ca 3 år kan barn ha behov av eget rum/alternativt dela rum med syskon. Boendet ska tillgodose familjens behov ur ett långsiktigt perspektiv. - Små barn kan dela rum med sina föräldrar/förälder. D v s 1-2 vuxna med ett litet barn innebär högsta godtagbara boendekostnad för 1-2 vuxna. - Familj med 1-2 vuxna och två barn (3 år resp 1 år) högsta godtagbara boendekostnad motsvarande 1-2 vuxna med 1 barn (nivån motsvarar ca 3 r o k) - Familj med 1-2 vuxna och två barn (båda barnen över 3 år) högsta godtagbara boendekostnad motsvarande 1-2 vuxna med 2 barn (nivån motsvarar ca 4 r o k) - Familj med ett barn som är nästan 3 år och snart kommer att få nästa barn bör kunna erhålla bostad med hyra motsvarande 1-2 vuxna med 1 barn (nivån motsvarar ca 3 r o k) om familjen kommer att behöva kompletterande försörjningsstöd under t ex planerad föräldraledighet och det äldre barnet fyller 3 år under den perioden. - I familjer med många barn är det dock inte alltid möjligt att faktiskt erhålla bostad där alla barn över 3 år får eget rum. Bostadsmarknaden är mycket begränsad när det avser hyreslägenhet om 5-6 r o k samt då självförsörjande låginkomsttagare med många barn inte heller kommer att ha möjlighet att erbjuda dessa egna rum. - I stora familjer kan det också vara nödvändigt att efter individuell bedömning godkänna en hyra som överstiger högsta godtagbara nivå. Ett hushåll som har högre boendekostnad än ovanstående skall rekommenderas att flytta till ett billigare boende om biståndsbehovet förväntas bli långvarigt. Om det finns starka sociala och/eller medicinska skäl som talar mot flyttning kan hushållet erhålla försörjningsstöd till boendet utöver ovanstående högsta godtagbara boendekostnad. För pensionärer och funktionshindrade sökanden godkänns den faktiska boendekostnaden utan krav på flyttning till billigare boende. Vid önskemål om byte av lägenhet under pågående biståndsperiod godtas ej högre kostnad än nuvarande bostadskostnad. 4.3.1 Inneboende Hyreskostnad för inneboende ska bedömas utifrån uppvisat hyresavtal med hyresvärden där det framgår vad som ingår i hyran och vilken del av bostaden som hyrs samt i förhållande 15

till kostnaden för den totala bostaden. Där den inneboende saknar hushullsgemenskap med hyresvärden innebär det att hyreskostnad enligt inneboendekontrakt godkänns om hyreskostnaden kan anses skälig. Detta innebär vanligtvis en högre hyreskostnad än när hushållsgemenskap mellan de boende föreligger. Bedömningen av hyresnivån påverkas också av vilka skäl som finns till att den enskilde bor som inneboende. En skälig inneboendehyra bör ej heller överstiga nivån för ett studentrum. Inneboendekontrakt ska innehålla: - Namn och telefonnr till hyresvärden (den som bor i lägenheten) - Antal rum som den inneboende disponerar - Hyreskostnad - Vad som ingår i hyran (t ex el, TV-avg o s v) - Kopia på hyresvärdens hyreskontrakt och hyresspecifikation. Samtycke från den inneboende att kontakta hyresvärden för att kontrollera att hyran inte betalas som försörjningsstöd till hyresvärden. Hembesök bör också göras för att bedöma kontraktets riktighet. Det kommer dock att finnas situationer då vi inte kan kräva in samtycke och underlag från hyresvärden, detta får bedömas utifrån skälen till att den enskilde bor som inneboende och vilka alternativ som kan tänkas finnas till detta. En utgångspunkt är att inneboende hyra inte beviljas hos en tidigare sambo/make. 4.3.2 Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren (t ex hemmaboende ungdomar) Med hushållsgemenskap avses att två eller flera personer bor i samma bostad på ett sådant sätt flerpersonhushållets ekonomiska fördelar kan utnyttjas. Kan t.ex. avse livsmedel, förbrukningsvaror, kommunikation och media. Boendekostnad vid hushållsgemenskap räknas utifrån hur många enheter som den biståndssökande disponerar. Varje rum utöver kök räknas som två enheter och köket som en enhet. Lägenhet om 3 r o k består av 7 enheter, om den sökande disponerar ett rum blir skälig hyra 2/7. Vid hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren måste alltid uppgift om den totala boendekostnaden för bostaden inlämnas, genom hyreskontrakt/hyresspecifikation alternativt fastighetsbilaga. 4.3.3 Hyreslägenhet Vid beräkning av bistånd till bostadskostnad gäller att biståndet beräknas enligt den faktiska kostnaden för bostaden, dock högst enligt schablonen. D.v.s. hyra och i det fall uppvärmningen inte ingår i hyran, uppvärmningskostnad. 4.3.4 Bostadsrättslägenhet Bostadskostnaden utgörs av månadsavgiften till bostadsrättsföreningen samt räntekostnaden för bostadslånet då bostadsrätten förvärvades. Lån som tillkommit därefter skall medräknas endast om det kan styrkas att det avser förbättring av lägenheten. Även här godkänns högsta godtagbara boendekostnad enligt schablonen. 16

4.3.5 Egen fastighet Boendekostnaden skall beräknas på särskild blankett, samt bilagor. Vid beräkning av bostadskostnad i egen fastighet räknas följande utgifter: skuldränta, villaförsäkring, fastighetsskatt, renhållning, sotning, vatten och uppvärmning. Bistånd till amortering utgår ej. 4.4 Hushållsel Kostnad för hushållsel som bedöms som skälig beviljas med den faktiska kostnaden. Normalförbrukning för ett år enligt Konsumentverket: 1 person 2 160 kwh 2 personer 2 880 kwh 3 personer 3 360 kwh 4 personer 4 080 kwh 5 personer 4 560 kwh 6 personer 5 160 kwh 7 personer 5 520 kwh 4.5 Hemförsäkring Bistånd till skälig kostnad för hemförsäkring skall utgå. Skälig kostnad per månad anses vara: 1 person 90 kr 2 personer 100 kr 3 personer 110 kr 4 personer 110 kr 5 personer 120 kr 4.6 Barnförsäkring I socialtjänstlagen 4 kap. 3 ingår inte barnförsäkring vilket tidigare inräknats i utgiftsposterna av Socialstyrelsen. Bistånd till rimlig kostnad för barnförsäkring skall utgå utifrån olika barns behov och kostnader. En barnförsäkring med en ersättning på 20 basbelopp kostar idag ca 93 kronor per månad vilket bedöms vara en rimlig kostnad. 17

5 Livsföring i övrigt Den enskilde har enligt lagen rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt. Begreppet behov för sin livsföring sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Det ekonomiska bistånd som utgår enligt SoL 4 kap 1 utöver försörjningsstöd är sådant bistånd som den enskilde är i behov av för att uppnå skälig levnadsnivå och som inte ingår i försörjningsstödet. Det kan t.ex. vara bistånd till läkarvård, tandvård, glasögon, husgeråd, vinterkläder, möbler, m.m. Andra exempel är: Digital tv-box Vid ansökan om digital tv box krävs att familjen skall ha varit eller förväntas bli långvarigt förekommande för ekonomiskt bistånd för att det skall beviljas. Maximalt en per hushåll bör beviljas. Datautrustning Vid bedömning av behov av dator ska särskild hänsyntas till barn och ungdomar som går i skolan. Behovet ska också prövas i förhållande till om behovet kan tillgodoses på annat sätt och inom rimlig tid. Familjer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd, 10 månader eller mer, och har barn i skolålder kan beviljas bistånd till dator med 2,5 % av basbeloppet. Fritidsaktiviteter/utrustning Bistånd kan utgå per termin till barnfamiljer vid långvarigt biståndsberoende. Max summa per barn och år är 3,5 % av basbeloppet, och avser då deltagaravgifter i första hand. Bistånd kan även utgå till extrautgifter i samband med fritidsaktiviteter. Individuell prövning görs i dessa fall. Bistånd till cykel kan beviljas med 1 % av basbeloppet för yngre barn (under 12 år) och 2 % av basbeloppet för äldre barn. Nivåerna avser cykel och hjälm och bedöms kunna tillgodose behovet då kostander för fritidsaktiviter ingår också i normen. Semester/rekreation Restriktivt synsätt på bistånd till semester/rekreation. Individuell prövning bör göras. Särskilda skäl bör finnas, exempelvis att en barnfamilj erhållit försörjningsstöd under en längre period, 10 månader eller mer, och kan antas fortsättningsvis vara biståndsbehövande. Spädbarnsutrustning Bistånd till spädbarnsutrustning är främst aktuellt vid första barnets födelse och biståndet är maximalt 12 % av basbeloppet. Hälften betalas ut cirka 3 månader före födseln och resterande betalas ut då barnet är fött. Behov av utrustning för ytterligare barn efter första barnet skall normalt täckas av utrustning från det första barnet. Behovet bör i första hand tillgodoses av begagnad utrustning. Det är inte möjligt att nämna alla insatser eller behov som ingår i denna kategori. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. 18

5.1 Läkarvård och medicin Ekonomiskt bistånd utgår till läkarvårdskostnader och medicinkostnader enligt recept. Ekonomiskt bistånd till läkarvård bör avse skäliga kostnader för medicinskt påkallad hälso- och sjukvård och bör omfatta kostnader för åtgärder som: Omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och avser sådan vård och behandling ett landsting är skyldigt att svara för enligt 2 a och 3 hälso- och sjukvårdslagen, även i de fall insatserna tillhandahålls av en privat verksam läkare. Vidtas efter bedömning av behörig hälso- och sjukvårdspersonal och görs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ekonomiskt bistånd utgår inte till kostnader för medicin som ej ingår i högkostnadsskyddet. Om det inte, enligt läkarintyg, går att ersätta läkemedlet med något som ingår i högkostnadsskyddet kan efter individuell bedömning kostnaden godkännas och då framför allt ur ett barnperspektiv. När det gäller läkemedel till barn kan kostnaden godkännas första gången för att föräldrarna ska få möjlighet till ny kontakt med sjukvården för att ersätta läkemedlet med något som ingår i högkostnadsskyddet alternativt erhålla läkarintyg avseende behovet. För att bistånd till medicin skall utgå skall den enskilde uppvisa kvitton för läkarvård och medicin. Handläggare skall vara uppmärksam på frikort, stämpel avseende frikort skall uppvisas. Läkemedel till en kostnad under 100 kronor skall betalas kontant. Kostnad för patientavgift vid sjukhusvård och avgift vid institutionsvård utgår även vid behov med mellanskillnaden mellan patientavgift/vårdavgift och normbeloppet för livsmedel. 5.2 Tandvård Patienter som saknar egna medel till en planerad tandvård har möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd hos försörjningsstödenheten för skäliga kostnader till akut tandvård, beslut fattas då enligt socialtjänstlagen 4 kap 1. Beslut kan också fattas om bistånd till tandvård som inte är akut men anses önskvärd och nödvändig, s.k. skälig tandvård. Socialtjänsten vill att nedanstående grundprinciper skall råda vid dessa ärenden. 1) Tandvårdskostnaden och upphandlingen av tandvård är en uppgörelse mellan patient och tandläkare. 2) Patienten kan ansöka om ekonomiskt bistånd till kostnaden hos försörjningsstödsenheten. Förutsättningen för att tandvårdskostnaden skall kunna prövas är att det finns ett specificerat kostnadsförslag innan behandlingen påbörjas. För kostnadsförslaget skall anvisad blankett användas och ska ske enligt bifogade anvisningar. Kostnadsförslaget ska kunna hänföras till aktuellt terapiförslag för föreslagen skälig behandling. 19

Blankett avseende kostnadsförslag översänds av handläggande tjänsteman alternativt direkt av patienten. 3) Bistånd till tandvård kan endast beviljas då vården lämnas av tandläkare som är ansluten till tandvårdsförsäkringen. 4) Om flera adekvata behandlingsalternativ är aktuella ska det alternativ som innebär lägsta kostnaden väljas. 5) Med akut tandvård menas: - För att avhjälpa svåra smärttillstånd, t.ex. då smärtan orsakas av kariesskador, akuta infektionstillstånd i tänderna och dess omgivning eller tandskador i samband med olycksfall. - För att avhjälpa akuta tillstånd som medför betydande obehag, t.ex. då obehaget orsakas av en avbiten tand, förlust av en eller flera tänder genom olycksfall eller tandlossningssjukdom, en lossad krona eller broprotes eller skador på avtagbar protes eller förlust av en sådan protes. (SOSFS 1998:11). I sådana situationer kan kostnadsförslag inte inhämtas i förväg. Patienten skall själv betala den akuta tandvården, kontant eller mot faktura. Försörjningsstöd kan i efterhand utgå för kostnaden under förutsättning att det framgår av specificerad faktura att genomförd behandling avser akut tandvård. 6) Med skälig tandvård avses - Återställande av väsentligt nedsatt tuggfunktion samt återställande av förlorade tänder som innebär ett utseendemässigt handikapp. Målet för behandlingen skall vara att uppnå en godtagbar tuggförmåga samt ge patienten möjligheter att fungera socialt. 7) Försörjningsstödsenhetens beslut sänds till patienten och en kopia sänds till behandlande läkare. Till behandlande tandläkare sänds också kopia av konsulttandläkarens bedömning samt i förekommande fall röntgenbilder. 8) Om kostandsförslaget inte kan hållas på grund av oförutsedda komplikationer skall handläggaren som fattat beslutet omedelbart underrättas. 9) Efter avslutad behandling sänds slutfaktura avseende tandvården till socialtjänsten. Slutfakturan ska ha inkommit senast 1 år efter att behandlingen påbörjades. Fakturan skickas till Örnsköldsviks kommun, försörjningsstödsenheten, Nygatan 20, 891 88 Örnsköldsvik 10) Vid bedömning av skäliga kostnader refereras det till gällande referensprislista och till regelverket för det statliga tandvårdsstödet. Ekonomiskt bistånd beviljas inte för uteblivet besök. Om beviljat bistånd inte överensstämmer med kostnadsförslaget och konsulttandläkarens bedömning har socialtjänsten bedömt att patient har ekonomisk möjlighet att själv betala del av kostnaden. Detta beslut kan ur sekretess synpunkt inte lämnas direkt till behandlande tandläkare. 20

Den behandling som omfattas i beslutet är den behandling som ersättning utgår för, övriga insatser kräver en ny ansökan med nytt underlag. Ett beslut om bistånd till tandvård förfaller efter ett år. Om en behandling inte hunnit slutföras under ett år krävs en ny bedömning av behovet och behandling vilket innebär att en ny kostandsberäkning samt terapiförslag måste sändas in för ny bedömning och beslut. 5.3 Hemutrustning Behövlig hemutrustning hör till den standard som det ekonomiska biståndet bör garantera, SOSFS 2003:5. Den hemutrustning som avses ska tillgodose behov av matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rekreation, information via radio eller TV. I de fall den enskilde helt eller delvis saknar hemutrustning skall behovet prövas med hänsyn till den sökandes ålder och framtida försörjningsmöjligheter. Sökande som beräknas bli självförsörjande inom rimlig tid skall endast beviljas mindre belopp till omedelbart nödvändig hemutrustning och hänvisas till möjligheten att införskaffa resterande hemutrustning när han/hon på egen hand kan tillgodose behovet. Nedanstående avser hushåll för en vuxen person: Nivå 1: 10 % av basbeloppet. Avser grundutrustning och ska räcka till säng och köksmöbler och lampor till dessa rum. Utav nivå 1 avser säng 60 %, köksmöbler 20 %, lampor 20 %. Nivå 2: 5 % av basbeloppet. Avser husgeråd, textil och städmaterial. Nivå 3: 6 % av basbeloppet. Avser soffa, soffbord och TV. Utav nivå 3 avser TV 50 %, soffa och soffbord 50 %. Nivå 4: 3,75 % av basbeloppet. Avser säng till barnrum samt bäddutrustning För två vuxna ytterligare 7,5 % av basbeloppet, d v s hälften av nivå 1 och 2. För personer/hushåll som kan förväntas bli självförsörjande inom rimlig tid beviljas hemutrustning till de delar som hushållet saknar enligt nivå 1 och 2 då detta avser nödvändig grundutrustning. För personer/hushåll som bedöms ha liten möjlighet att tillgodose behoven själv inom rimlig tid samt om de föreligger särskilda sociala skäl beviljas hemutrustning enligt ovanstående nivåer, till de delar som personerna saknar. Vid separationer ska parterna i första hand dela på bohaget och sedan ansöka om kompletterande hemutrustning. I första hand bör behovet tillgodoses genom begagnade möbler. Bistånd till installation av telefon/mobiltelefon med kontankort kan utgå till barnfamiljer om familjen inte bedöms ha möjlighet att själv bekosta installation av telefon inom rimlig tid. Bistånd till telefon kan i vissa fall också utgå till hushåll utan barn om hushållet bedöms ha särskilt behov av telefon och om hushållet inte har möjlighet att själv bekosta telefon inom rimlig tid. 21

5.4 Flyttkostnad Ekonomiskt bistånd till flyttkostnader kan utgå om flyttningen är starkt motiverad av sociala, ekonomiska, eller medicinska skäl. Skäl kan exempelvis vara en nära anhörigs dödsfall, skilsmässa, tillökning i familjen eller stark social anknytning till annan ort. Brottsoffer skall särskilt beaktas vid bedömningen av bistånd till flyttkostnader. Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl ersätts kostnaden normalt av arbetsförmedlingen. 5.5 Begravningskostnader Bistånd till kostnad för begravning utgår vid behov. Bouppteckning eller dödsbo- anmälan skall alltid uppvisas. Tillgångar i boet skall i första hand täcka kostnaderna för begravningen. Skulder i boet, t.ex. obetalda räkningar som hyra, telefon, hemtjänst, skall inte avräknas från tillgångarna. Kostnad för begravning ingår i skälig levnadsnivå. Kostnaderna för en begravning får dock uppgå till maximalt 50 % av basbelopp, då ingår förtäring, begravning och inskription om befintlig gravsten finns. Om dödsboets ekonomiska förhållanden inte har kunnat utredas före beslut om bistånd till begravningskostnader skall beslut om bistånd fattas jml. SoL 4 kap 2. Av beslutet skall framgå att bistånd utan återbetalning endast utgår om kostnaden för begravningen inte täcks av kostnader i boet. 5.6 Rättshjälpskostnader Rättshjälpslagen från 1996 har starkt förändrat förutsättningarna för rättshjälp. Den enskilde skall enligt lagen i första hand utnyttja rättsskyddet i sin försäkring. Endast om den enskilde inte har ett rättsskydd som täcker behovet kan rättshjälp beviljas. Rättshjälp skall normalt föregås av rådgivning hos en advokat. Tre olika typer av avgifter kan bli aktuella för person med behov av juridiskt stöd. Dessa är självrisk till försäkring, rådgivningsavgift vid rådgivning och rättshjälpsavgift för den som beviljats rättshjälp. Föräldrar med behov av samtal för att nå enighet i frågor om vårdnad och umgänge skall i första hand hänvisas till familjerätten. Om samtal vid familjerätten inte leder till avtal eller annan överenskommelse kan ekonomiskt bistånd till juridisk hjälp beviljas med kostnad för självrisk alternativt avgift för rådgivning eller rättshjälp. Ekonomiskt bistånd till rättshjälpskostnader skall utgå även om samtal med familjerätten inte har skett om sådana samtal bedöms vara uppenbart olämpliga, t.ex. vid misshandel inom familjen. 22

Ekonomiskt bistånd till juridisk hjälp i familjerättsärenden som inte berör barn skall normalt ej beviljas. 5.7 Legitimationshandling Kostnad för legitimationshandling ingår i begreppet skälig levnadsnivå, varför bistånd vid behov bör beviljas. 5.8 Pass Kostnad för pass beviljas som huvudregel inte. 5.9 Ansökningsavgifter Kostnader i samband med ansökan om svenskt medborgarskap beviljas inte. Migrationsverkets avgifter för ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd beviljas inte eftersom skyddsbehövande och sökande av humanitära skäl inte behöver betala för det. För asylsökande i Sverige och för make eller sambo samt barn under 18 år som vill återförenas med en utlänning som har fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller av humanitära skäl tas ingen avgift ut. 5.10 Umgänge och umgängesresor 5.10.1 Traditionellt umgänge Den förälder som barnet är folkbokfört hos har rätt till underhållsstöd från Försäkringskassan om den andre föräldern helt eller delvis inte betalar underhållsbidrag. Förälder som uppbär försörjningsstöd och som barnet inte huvudsakligen bor tillsammans med erhåller tillägg för umgänge med dagsbelopp motsvarande riksnormens budgetposter för livsmedel, lek/fritid och hygien för aktuell åldersgrupp. Tillägg ges i den utsträckning som föräldern har umgänge med barnet/barnen. Vid umgänge under helger skall tillägg göras med de personliga kostnaderna i normen för två dygn. Om den andre parten uppbär försörjningsstöd skall motsvarande avdrag göras för denne vid längre umgänge till exempel vid lov. Avdrag för boendeföräldern görs ej vid sedvanligt umgänge varannan helg. 23

5.10.2 Växelvis boende Vid växelvis boende, då barnet bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna, kan vardera föräldern ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. Detta inkomstprövas mot den sökande föräldern. Vid växelvis boende kan föräldern erhålla bistånd motsvarande de personliga kostnaderna för barnet/barnen den tid den eller dessa bor hos föräldern. Personliga kostnader utgår då ej till den andre föräldern. Båda föräldrarna kan räkna barnet som del i familjen vid beräkning av gemensamma hushållskostnader. Den förälder som har rätt till underhållsstöd, skall söka detta istället för försörjningsstöd. Underhållsstöd ska också sökas vid växelvis boende och innebär då inte att den andra föräldern är underhållsskyldig utan är ett bidrag från Försäkringskassan. Kopia på Försäkringskassans beslutsunderlag gällande underhållsstöd skall uppvisas, liksom underlag för beräkning av bostadsbidrag för den som inte är boförälder (den barnet är folkbokförd hos). Umgängestillfällen skall styrkas med intyg från den andra föräldern om detta inte är uppenbart olämpligt. 5.10.3 Umgängesresor Utgångspunkten skall vara barnets rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med. Socialnämnden bör bevilja ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för att en förälder skall kunna umgås med sitt barn som bor på annan ort. För barn som har umgängesförälder boende på orter längre bort än 50 mil, bör beviljas umgängesresa fyra gånger per år. Vägledande i bedömningen är vad en genomsnittlig familj i allmänhet har råd till. Båda föräldrarna har skyldighet att efter förmåga ta del i de resekostnader som är nödvändiga för att ett umgänge skall komma till stånd. Vid handläggning av ansökan om bistånd till umgängesresor skall umgängesintyg begäras in, eller dom från tingsrätten. 5.11 Avgift barnomsorg Avgift för barnomsorg utgår jml. SoL 4 kap 1. Viktigt att föräldrarna lämnar riktiga inkomstuppgifter till Bildningsförvaltningen för att få rätt avgiftsnivå. 5.12 Glasögon Bistånd till glasögon skall utgå i det fall behov styrkts av läkarordination eller optiker. Kostnadsförslag från optiker skall alltid begäras in. Kostnad för glas eller progressiva glas kan utgå vid behov. Kostnad för glasögonbåge bör utgå med maximalt 1,7 % av basbeloppet. Ekonomiskt bistånd utgår till billigaste kostnaden för nödvändiga glasögon. Bistånd till kontaktlinser utgår även om det innebär fördyring om det är enda alternativet för den enskilde och behovet styrks av läkare. 24

Glasögon som köpts på annat inköpsställe än hos optiker beviljas inte då behovet av glasögon inte är styrkt av optiker.. Den sökandes möjlighet att tillgodose behovet av glasögon genom försäkring bör alltid undersökas. 5.13 Övriga utgifter Bistånd till andra behov som är nödvändiga för att den enskilde skall uppnå skälig levnadsnivå skall också utgå jml. SoL 4 kap 1. Vid bedömning av övriga utgifter skall särskild hänsyn tas till barnperspektivet. Handläggaren skall i utredningen motivera varför biståndet är nödvändigt för att den enskilde skall uppnå skälig levnadsnivå. 25

6 Bistånd i form av boende 6.1 Socialtjänstens ansvar för bistånd med anskaffning av bostad En förutsättning för bistånd i form av bostad är den enskilde är helt bostadslös, i den meningen att den enskilde vid ansökningstillfället saknar varje form av boende. Enskilda som tillfälligtvis löst sitt boende exempelvis genom att hyra i andra hand, tillfälligt bor på hotell eller vandrarhem, eller tillfälligt bor hos bekanta (eller släkt/vänner) är inte helt bostadslös. Den som ansöker om bistånd med bostad ska uttömma sina möjligheter att erhålla någon form av bostad i hela kommunen. Rätt till bistånd i form av tillhandahållande av bostad anses föreligga när en enskild är helt bostadslös och samtidigt har speciella svårigheter att anskaffa en bostad pga. att de tillhör en socialt utsatt grupp. Personer som vid ansökningstillfället är självförsörjande, genom egen inkomst, har generellt inte rätt till bistånd med anskaffning av bostad. Om en självförsörjande person ansöker om tillfälligt boende kan denna ansökan avslås med hänvisning till möjlighet att boka t.ex. vandrarhem, betala inneboende hyra hos bekanta/nätverk o s v. På lång sikt ska den enskilde uttömma sina möjligheter till att ordna boende i någon form. Innebär att personen måste söka inom alla boendeformer (inneboende, andra hand, hyra av fastighet o s v) och i hela kommunen. Enskilda personer kan tillhöra en socialt utsatt grupp t ex pga. etnicitet, ohälsa o s v men om dessa personer samtidigt är självförsörjande föreligger inte med automatik speciella svårigheter att erhålla bostad. En individuell bedömning ska alltid göras och om utredningen påvisar att särskilda skäl föreligger kan detta innebära att personen kan begränsa sitt bostadssökande till någon del av kommunen. Särskilda skäl för att begränsa sökningen till särskilt bostadsområde ska vara styrkt av läkare, kurator eller annan. Stark social fobi och svårigheter med att nyttja allmänna kommunikationer som buss eller svårigheter för ett barn att byta skola/barnomsorg. Person som är utsatt för hot och eller våld i nära relationer kan ha rätt till tillfälligt boende via socialtjänsten t.ex. i jourlägenhet eller hos kvinnojour. Om dessa boendealternativ är fullbelagda kan det bli aktuellt med vandrarhem, hotell, övernattningslägenhet Övikshem eller annat. 6.2 Ungdomars boende 1. För ungdomar under 22 år gäller följande. Bistånd till eget boende för ungdomar under 22 år beviljas i normalfallet ej. Beträffande ungdomar under 22 år som är inskrivna i gymnasieskolan gäller att yttrande och bedömning från Försörjningsstödsenheten alltid skall inhämtas. Särskilda skäl skall då finnas som visar att eget boende är nödvändigt för att den unge skall uppnå skälig levnadsnivå. Föräldrar är underhållsskyldiga för ungdomar tills de fyllt 21 år, under förutsättning att ungdomen fortfarande går i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig utbildning. 26

Föräldrarna skall i sådana fall bidra till den unges försörjning enligt 7 kap 1 föräldrabalken. Ekonomiskt bistånd till eget boende för ungdomar beviljas endast om det klart framgår att den unge själv har betalt hyran och uppehälle under tre månader eller då socialtjänsten har medverkat till att den unge på grund av särskilda skäl har flyttat. Ungdomar har alltså ingen ovillkorlig rätt till bistånd i syfte att bereda dem eget boende. Regeringsrätten har i ett flertal domar bedömt att unga vuxna är tillförsäkrade en skälig levnadsnivå genom att de får bo kvar i sitt föräldrahem. En rätt föreligger först om eget boende är nödvändigt för att den unge skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Trångboddhet eller svåra personliga motsättningar inom familjen eller betydande svårigheter i relationen med föräldrarna kan vara sådana skäl. Annat skäl kan vara att den unge väntar barn och inte har möjlighet efter barnets födelse att fortsätta bo kvar hemma. 2. Bistånd till boende kan högst beviljas till det billigaste tillgängliga boendet som tillgodoser ungdomens behov. 3. Bistånd till boendekostnad i föräldrahemmet utgår normalt inte. I särskilda fall kan boendekostnader till föräldrahemmet dock godkännas, t.ex. unga vuxna upp till 29 år, om självförsörjande betalat för sitt boende hos sina föräldrar. Då skall ett hyreskontrakt kunna uppvisas. Vid beräkning av boendekostnaden enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter räknas varje rum som två enheter och köket som en enhet. Boendekostnaden beräknas efter den andel av bostaden som det hemmavarande barnet förfogar över. Exempel: person som förfogar över ett rum i en lägenhet om fyra rum och kök skall betala 2/9 av familjens totala hyra. 27

7 Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 2 Socialnämnden har enligt SoL 4 kap 2 rätt att ge bistånd utöver 1 om det finns skäl för det. Biståndet enligt 4 kap 2 är sådant bistånd som inte är nödvändigt för att den enskilde skall uppnå skälig levnadsnivå. 7.1 Hyresskulder och elskulder Bistånd till hyresskulder och elskulder i situationer då hushållet haft inkomster som borde ha varit tillräckliga för att betala hyran kan ges enligt SoL 4 kap 2. Beslut om avslag skall då fattas enligt SoL 4 kap 1, vilket ger den enskilde möjlighet att överklaga. Om hushållet bedöms ha möjligheter att återbetala biståndet skall beslut fattas jml. SoL 4 kap 2 mot återbetalning. 7.2 Andra skulder Ekonomiskt bistånd utgår inte till skulder. Undantag kan göras för skulder som är nödvändiga för livsuppehället, hyresskulder och andra skulder i boendet, t.ex. elskulder. 7.3 Annat bistånd jml. SoL 4 kap 2 I andra fall än ovanstående kan det finnas skäl att ge bistånd jml. SoL 4 kap 2. Det handlar främst om bistånd av förebyggande karaktär. Bistånd kan ges då biståndet inte är absolut nödvändigt för att den enskilde skall uppnå skälig levnadsnivå, men som bedöms ha stor betydelse för den enskildes utveckling. Bistånd enligt SoL 4 kap 2 kan ges mot återbetalning. Vid beslut om bistånd utöver skälig levnadsnivå bör beslutet fattas med villkor om återbetalning om den enskilde bedöms ha möjlighet att återbetala inom rimlig tid. 28

8 Inkomster Datum Från normbeloppet fråndrages all nettoinkomst. Detta gäller: aktivitetsstöd aktivitets- och sjuersättning arbetsinkomst arbetslöshetsersättning arvoden avgångsvederlag barnbidrag bostadsbidrag ersättning alfakassa flerbarnstillägg flyttbidrag föräldrapenning hyresinkomst livränta omställningsbidrag skadestånd startbidrag studiebidrag för barn över 16 år traktamente. De extra utgifter som traktamentet är avsedda att täcka ska verifieras och återstoden avräknas från bruttobehovet. vårdbidrag för handikappat barn, endast skattepliktig del efter avdrag för skatt överskjutande skatt andra tänkbara inkomster Inkomster som den enskilde inte kan förfoga över skall normalt inte räknas. Dit hör: skatteåterbäring som omhändertagits av kronofogden pension som skulle ha betalats ut om inte förtida uttag gjorts barns inkomster, utöver räntan från tillgångar, som står under överförmyndaren extratillägg till studiebidrag Person som har reducerad lön p.g.a. utmätning/införsel hänvisas att söka s.k. förbehållsbelopp. Förbehållsbelopp är det belopp som den enskilde får behålla vid utmätning av lön. Det belopp som betalas in till kronofogden kallas utmätningsbelopp. Försörjningsstöd utgår inte för att kompensera den inkomst den enskilde förlorar. Undantag skall göras för kostnaden för umgänge med barn. Vissa inkomster bör inte medföra reducering av försörjningsstödet. Det gäller t.ex: ersättning som betalats ut för merkostnader till följd av funktionshinder ersättning för omkostnader i samband med ett åtagande, t.ex. familjehemsersättningens omkostnadsdel försäkringsersättning som kompenserar försäkringstagaren för ekonomiska förluster av 29

en händelse av visst slag och som inte utgör ersättning för inkomstförlust skadestånd som kompenserar den skadelidande för ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust stipendier och fondmedel som är avsatt för visst ändamål, t.ex. en resa hemmavarande barns inkomst (se nedan) Hemmavarande barns inkomster Hemmavarande barns och skolungdomars inkomster av eget arbete skall inte räknas in i övriga familjens inkomster. Med skolungdom avses ej fyllda 21 år som deltar i skolgång i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2013:421). 8.1 Tillgångar 8.1.1 Kontanter och bankmedel Kontanter skall användas till den enskildes försörjning. Skattedeklaration och kontoöversikt skall vid behov begäras in. Bankmedel skall i första hand användas för den enskildes försörjning. Ålderspensionär får ha sparmedel som icke överstiger 50 % av basbeloppet för ensamstående och 60 % för makar, utan att det påverkar rätten till försörjningsstöd. Minderåriga barn kan ha sparade medel med upp till 15 % av basbeloppet utan att det påverkar familjens rätt till ekonomiskt bistånd. Barn som arbetat under ferier kan ha högre belopp utan att det påverkar familjens rätt till försörjningsstöd. Barn med tillgångar som har särskilda utgifter utöver vad som ingår i försörjningsstöd, exempelvis möbler vid flytt till egen bostad, dyrare fritidsaktivitet eller rekreation skall barnets sparade medel i första hand användas. 8.1.2 Lätt realiserbara tillgångar Andra realiserbara tillgångar som båt, husvagn, häst, m.m. skall i första hand avyttras innan rätt till försörjningsstöd föreligger. Banklån eller annan skuld som avser inköp av denna tillgång skall först regleras. 8.1.3 Bilar och andra fordon Bistånd lämnas i allmänhet inte till bilkostnader. Vid första ansökan informeras sökanden att bilen ska avyttras om behovet av försörjningsstöd kommer att överstiga 3 månader. 30

Samtidigt som krav ställs på att egendom realiseras bör skäligt rådrum och en långsiktig bedömning göras. Bedömningar kan göras från fall till fall. Undantag kan göras förutsätt att bilen är nödvändig på grund av: Resor till och från arbetet om allmänna kommunikationsmedel saknas eller ej kan utnyttjas. Skälen kan vara oregelbundna arbetstider eller att förskoleverksamheten ligger så till att de allmänna kommunikationsmedlen ej kan utnyttjas. Medicinska skäl/funktionshinder Familjens sociala situation (t.ex. umgängesförälder som har barn på annan ort kan under vissa omständigheter vara berättigad till bistånd för bilkostnader). Om villkoren för bilinnehav är uppfyllda bör värdet på bilen ej överstiga ett basbelopp om bistånd skall komma ifråga. Om värdet överstiger detta belopp måste man från fall till fall bedöma huruvida en tillgång skall avyttras med skäligt rådrum innan rätt till bistånd inträder. Motorcykel, snöskoter, husbil, etc. ingår inte i begreppet skälig levnadsnivå utan betraktas som en kapitalvara vars värde kan användas till försörjningen. 31

9 Överklagan Beslut om ekonomiskt bistånd kan överklagas genom förvaltningsbesvär (22-25 förvaltningslagen) med stöd av socialtjänstlagen 16 kap 3. Ett beslut som överklagas genom förvaltningsbesvär innebär att domstolen kan pröva både lagligheten och lämpligheten av ett beslut. Domstolen kan därvid göra en fullständig omprövning av hela beslutet och sätta ett nytt beslut istället för det tidigare. Beslut enligt 4 kap 1 och 5 kan överklagas med förvaltningsbesvär. 32

10 Praktik och kompetenshöjande verksamhet (4 KAP 4-6) 10.1 Allmänt Socialnämnden får jml. SoL 4 kap 4-6 begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetens-höjande verksamhet Före anvisning till praktik eller kompetenshöjande verksamhet skall samråd ske med arbetsförmedlingen. Person som deltar i praktik eller kompetenshöjande verksamhet enligt SoL 4 kap 4 skall under tiden han/hon deltar i verksamheten uppbära försörjningsstöd om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Anvisning till praktik eller kompetenshöjande verksamhet skall ingå som ett led i en medveten strategi för att stärka den enskildes möjligheter till arbete eller utbildning. Den anvisade verksamheten skall vara lämplig med tanke på den enskildes förutsättningar. Skälig hänsyn skall tas till den enskildes önskemål. Anvisning till praktik eller kompetenshöjande verksamhet skall vara tidsbegränsad och detta bör framgå från den individuella arbetsplanen som utarbetas med den enskilde. Närvarorapport skall inlämnas. Lämplig tid får avgöras med hänsyn till den enskildes individuella situation. Normalt bör anvisningen göras för kortare tid beträffande yngre personer. Om den enskilde utan godtagbara skäl avböjer deltagande i praktik eller kompetenshöjande verksamhet har han/hon inte rätt till försörjningsstöd. Godtagbart skäl kan vara att den anvisade praktiken är olämplig med tanke på den enskildes fysiska eller psykiska förutsättningar. Om den enskilde utan godtagbara skäl uteblir från praktik eller kompetenshöjande verksamhet skall försörjningsstödet för varje frånvarodag reduceras med 1/30 (en trettiondel) av individens grundnorm för en månad. Personer som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande i tillräcklig omfattning för att kunna beredas arbetsmarknadsåtgärd kan beredas arbetsträning genom s.k. arbetspraktik. Det är av stor vikt att klienten är motiverad för insatsen. Då personer får arbetspraktik med försörjningsstöd som försörjning skall beslut om anvisning fattas jml. SoL 4 kap 4. Anvisning till praktik eller kompetenshöjande verksamheter skall inte ersätta vård eller behandlingsinsatser för personer med allvarliga missbruksproblem. Åtgärden kan emellertid vara en lämplig förebyggande insats för en person som befinner sig i ett begynnande missbruk. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet kan också användas som komplement till andra rehabiliterande insatser för missbrukare. Åtgärden skall då ingå i en arbetsplan/behandlingsplan som utarbetas tillsammans med missbrukaren. 33

11 Örnsköldsviks kommun särskilda insatser 11.1 Praktik för ungdomar som inte fyllt 25 år Efter samråd med Arbetsförmedlingen anvisar Välfärdsförvaltningen alla under ungdomar under 25 år till praktik enl. SoL 4 kap 4 under de första 90 dagarna av arbetslöshet, d v s innan Arbetsförmedlingens insatser tar vid. 11.2 Örnsköldsviks kommuns lokala jobbstimulans alternativ för ungdomar Det lokala alternativet gäller för ungdomar under 25 år, d v s ej fyllda 25 år. Det lokala alternativet gäller från första ansökningstillfället, utan kvalificeringstid. 2000 kr ska frånräknas från den nettoinkomst av arbete som påverkar ansökningsmånaden. I normberäkningar som upprättas för två månader innan ansökningsmånaden medräknas den faktiska nettoinkomsten. Om personen har en högre löneinkomst än 8000 kr samt uppfyller krav om kvalificeringstid enl. 4 kap 1 b SoL gäller den där beskrivna beräkningsregeln. 11.3 Extra stöd vid jul till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Extra stödet vid jul omfattar de barnfamiljer som haft långvarigt försörjningsstöd, det vill säga minst 10 månader under innevarande år. Som barnfamilj räknas hushåll med barn som inte fyllt 18 år under innevarande år. Extra stödet till jul är 300 kr/barn till det hushåll där barnet är folkbokfört om hushållet haft långvarigt försörjningsstöd. Om bara en förälder söker försörjningsstöd, betalas extra stödet till den föräldern, även om barnet har annan folkbokföringsadress. Om båda föräldrarna uppbär långvarigt försörjningsstöd och inte tillhör samma hushåll betalas stödet ut till den förälder där barnet har sin folkbokföringsadress. Extra stödet kan också omfatta förälder som inte varaktigt bor med sitt barn, om de haft långvarigt försörjningsstöd. Kan avse umgängesförälder, eller barn i familjehem eller annat. De barnfamiljer som ansöker om försörjningsstöd under november och december månad gås igenom av respektive handläggare som parallellt med handläggningen av försörjningsstöd bedömer om kriterierna för extra stöd till jul är uppfyllda. 34

12 Sökandegrupper 12.1 Arbetslösa Den enskilde har inte rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen om han/hon inte efter förmåga försöker bidra till sin egen försörjning. I första hand skall den enskildes behov under arbetslösheten täckas av A-kassa eller Alfakassa. Om den arbetslöse inte har förvärvsarbetat i den omfattning som behövs för att ha rätt till A- kassa eller Alfa - kassa är han/hon berättigad till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. För att vara berättigad till ekonomiskt bistånd måste den enskilde aktivt söka lämpliga arbeten. Vad som är lämpligt arbete framgår av Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 11. Den arbetslöse är skyldig att söka heltidsarbete om lämpligt sådant finns att söka. Den arbetslöse är vidare skyldig att söka arbeten inom rimligt pendlingsavstånd. Vad som anses som rimligt pendlingsavstånd skall bedömas i förhållande till den arbetslöses levnadsförhållanden. Möjligheten att pendla till ett arbete är till exempel större för en arbetslös i hushåll utan barn än för en ensamstående förälder. För att vara berättigad måste den arbetslöse besöka arbetsförmedlingen på de besökstider han/hon erhåller. Den arbetslöse är skyldig att acceptera anvisat arbete, utbildning eller annan arbetsmarknadsåtgärd. I vissa fall kan socialnämnden anvisa praktik eller kompetenshöjande verksamhet (Se avsnitt 8). Om den arbetslösa avvisar arbete, utbildning eller annan arbetsmarknadsåtgärd utan godtagbara skäl har han/hon inte rätt till ekonomiskt bistånd. Ett godtagbart skäl kan vara att arbetet eller åtgärden är olämplig med tanke på den enskildes fysiska eller psykiska förutsättningar. 12.2 Makar och sambor Makar är underhållsskyldiga gentemot varandra. Äkta makes ansvar går således före den andre makens rätt till bistånd. Ogifta sammanboende skall likställas med gifta om de lever under äktenskapsliknande förhållanden och skall räknas som en ekonomisk hushållsgemenskap. Vid prövning av rätten till försörjningsstöd skall man därför ta hänsyn till bådas inkomster. Om den ena parten är studerande och uppbär studiemedel skall vid prövning av rätten till försörjningsstöd studiemedlen räknas som inkomst. För att bistånd till familjen skall utgå 35

måste studierna ingå i en planering som avser att förbättra den enskildes möjligheter på arbetsmarknaden. I annat fall skall den part hänvisas till att söka arbete. 12.3 Barn och ungdomar Föräldrarna är försörjningsskyldiga för sina barn. Underhållsskyldigheten upphör då barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna försörjningsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst till dess barnet fyller 21 år. Detta gäller även om barnet flyttat hemifrån. Ungdomar som fyllt 15 år har rätt att själva söka försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen. Utredningsförfarandet kräver att föräldrarna kontaktas. Detta får dock ej ske mot den unges vilja. Får föräldrarna inte kontaktas kan ansökan som regel inte bifallas på grund av att den enskilde ej medverkar till att socialnämnden kan utreda hjälpbehovet. Om barnet av särskilda skäl beviljas bistånd till eget boende skall föräldrarnas möjlighet att bidra till barnets försörjning utredas. Om föräldrarna ej bidrar efter förmåga kan krav drivas i domstol. Föräldrarnas ersättning till barnets försörjning skall bestämmas enligt de regler som gäller återbetalning av underhållsstöd för underhållsskyldig förälder. Ungdomar som går i gymnasiet kan söka studielån höstterminen det år ungdomen fyller 20 år. Ungdomar som går kvar i gymnasiet skall därför hänvisas till att söka studielån. Det gäller även om föräldrarna fortfarande enligt föräldrabalken är försörjningsskyldiga. 12.4 Studerande Huvudregeln är att vuxna studerande skall kunna försörja sig själva genom de stödformer som finns inom studiemedelssystemet och vuxenstudiestödet. Studerande som har behov av försörjningsstöd under sommarledigheten kan anvisas praktik eller kompetenshöjande verksamhet enligt SoL 4 kap 4. (Se 9.1) 12.5 Studerande som saknar grundskolekompetens Studierna skall ingå i planering tillsammans med handläggare vid socialförvaltningen och arbetsförmedlingen. Studerande som inte är berättigad till studiebidrag kan erhålla försörjningsstöd till sin försörjning om studierna ingår i planering. 36

12.6 Studerande som har grundskolekompetens Försörjningsstöd skall ej utgå till person som går reguljär utbildning inom gymnasieskolan. Den studerande skall för sin försörjning hänvisas till att söka studielån eller vuxenstudiestöd. Undantag kan göras för personer där studierna ingår i en rehabilitering. Arbetsplan skall då göras tillsammans med den enskilde och arbetsförmedlingen. Försörjningsstöd kan beviljas till en person som har grundskolekompetens men inte gymnasiekompetens för att läsa in kärnämnen vid vuxenutbild-ningen. En individuell bedömning ska göras utifrån särskilda skäl som kan vara den enskildes behov av rehabilitering, språksvårigheter eller andra skäl. Om den enskilde saknar slutbetyg och inte är aktuell i någon annan åtgärd kan en bedömning göras om studier kan vara ett alternativ på vägen till egen försörjning. 12.7 Missbrukare När missbruksproblem är orsaken till svårigheten att få arbete är kravet att den enskilde medverkar till att komma ifrån missbruket för att därigenom återfå arbetsförmågan och möjlighet till egen försörjning. Kravet är att den enskilde skall söka bistånd vid Beroendegruppen. En individuell vårdplan, kontrakt, som upprättas av handläggare med den sökande, skall ligga till grund för beslut om försörjningsstöd. Om den enskilde ej medverkar till att komma ifrån sina missbruksproblem och därigenom ej heller medverkar till att i framtiden kunna bli självförsörjande föreligger ej rätt till försörjningsstöd. Bistånd till boendekostnaden bör dock utgå för att missbrukaren inte skall bli bostadslös. Bistånd till matkostnaden kan också bli aktuellt då akut nödsituation uppstår. Reducerad norm kan då användas. 12.8 Egna företagare Försörjningsstöd skall ej utgå till att finansiera affärsverksamhet varken direkt eller indirekt, ej heller till att reglera skulder som uppkommit i sådan verksamhet. Försörjningsstöd kan utgå av speciella skäl, ansökan prövas individuellt. Driver företagaren ett företag som inte lönar sig och ansöker om försörjningsstöd till sin och familjens försörjning kan ansökan avslås genom att hänvisa den enskilde till att antingen ta ut avtalsenlig lön eller ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Under en övergångsperiod kan det vara skäligt att komplettera med försörjningsstöd, om det rör sig om tillfälliga problem. Perioden bör inte överstiga tre månader. 12.9 Personer i kriminalvård Huvudprincipen är att kriminalvårdsmyndigheten svarar för alla kostnader fram till att den enskilde friges villkorligt. Folkbokföringskommunen är ansvarig för biståndsbehov som uppstår under eller i samband med frigivning. 37

Häktade och personer som avtjänar en faktiskt strafftid på högst sex månader bör ges ekonomiskt bistånd till den faktiska boendekostnaden under hela häktningstiden respektive strafftiden, om de annars riskerar att bli bostadslösa. 12.10 Sjukskrivna Den som på grund av sjukdom eller andra funktionshinder är arbetsoförmögen skall uppvisa läkarintyg som styrker arbetsoförmågan. Om behandlingsbehovet och arbetsoförmågan är långvarig skall ärendet aktualiseras i samarbete med sjukvården och försäkringskassan för eventuell ansökan om sjukersättning. Vid handläggning av ansökan från sökanden som tidigare uppburit sjukpenning/ sjukersättning/aktivitetsersättning och den upphört trots pågående sjukskrivning, skall man skyndsamt utreda vilka insatser som är gjorda av andra myndigheter i ärendet. 12.11 Föräldraledighet En arbetslös person som har behov av försörjningsstöd skall inte behöva ta ut föräldrapenning före barnets födelse. Föräldrar har rätt att spara upp till fyra veckor av föräldrapenningen med lägsta nivå fram till det år under vilket föräldrapenningen senast kan tas ut. En sökande som har föräldrapenning, skall under tiden man behöver försörjningsstöd för att nå upp till skälig levnadsnivå, ta ut föräldrapenning 7 dagar i veckan. En person som varit föräldraledig måste, för att vara berättigad till försörjningsstöd, normalt stå till arbetsmarknadens förfogande senast efter 12 månader efter barnets födelse under förutsättning att barnet vårdas av den andre föräldern eller att barnomsorg finns. Om föräldern har ensam vårdnad måste han/hon stå till arbetsmarknadens förfogande 13 månader efter barnens födelse. 38

13 Övrigt 13.1 Förlorade plånböcker Försörjningsstöd utgör ingen försäkring och ersätter ej förlorade pengar. Hemförsäkring kan omfatta rätt till ersättning för förlorade pengar efter självrisk. Detta skall kontrolleras. Den sökande skall uppvisa kontoutdrag från bank, som visar att han tagit ut den uppgivna summan vid uppgiven tidpunkt. Även kopia av polisanmälan skall bifogas till ansökan. Ansvarsfrågan prövas. Om den sökande varit oaktsam i sitt handhavande av plånbok eller pengar, föreligger ej rätt till bistånd. 13.2 Hemkomst efter utlandsvistelse För den som arbetat utomlands som t.ex. aupair eller vistats utomlands och söker ekonomiskt bistånd gäller följande: Huvudregeln är att den enskilde som återvänder till Sverige efter en längre utlandsvistelse, tidigast efter en månad är berättigad till ekonomiskt bistånd förutsatt att han varit anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen och sökt arbete efter förmåga och inom pendlingsavstånd. Den som varit utomlands har ett ansvar att planera sin återkomst på så sätt att han klarar sitt uppehälle minst en månad efter hemkomsten. Observera att situationer kan uppstå där det inte går att planera återvändandet. Individuell prövning av den aktuella situationen skall göras. En person som är eller har varit arbetslös och som tillfälligt har arbetat utomlands för att bryta arbetslösheten har inte samma möjlighet att planera återvändandet som till exempel personer som arbetar som aupair under en bestämd tidsperiod. En individuell bedömning av den enskildes rätt till bistånd skall göras. 13.3 Återkrav och återbetalning Reglerna för återbetalning framgår av SoL kap 4 1 4. Försörjningsstöd jml. 4 kap 1 skall beviljas mot återbetalning då försörjningsstödet utbetalats: 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Försörjningsstöd jml. SoL 4 kap 2 kan beviljas med villkor om återbetalning. 39

Har försörjningsstöd beviljats mot återbetalning skall återbetalningsförbindelse och återbetalningsplan upprättas. I vissa fall är socialnämnden skyldig att ge bistånd även om den enskilde vägrar att underteckna återbetalningsförbindelsen. Detta skall antecknas i akten. Om någon enligt bestämmelserna i SoL 9 kap 1 erhållit försörjningsstöd obehörigen eller med för högt belopp, skall återkrav riktas mot den enskilde. Återbetalningsplan skall upprättas, antingen återbetalning direkt eller avbetalningsplan med belopp som anses möjligt och lämpligt. Om det bedöms att den enskilde avsiktligt undanhållit eller lämnat oriktiga uppgifter, skall alltid frågan om att göra polisanmälan för misstänkt bedrägeri prövas. 40