Ringtrasten i Uppland Historia och uppträdande

Relevanta dokument
Salskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2).

Sveriges Ornitologiska Förening har un

Den 11 oktober 1962, nio år innan Upplands Ornitologiska

Hökugglan i Uppland. Text: Bill Douhan foton: leif gustavsson

Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet.

Anka på avvägar åstadkom folkvandring vid Svenska Högarna

Tranvårarna i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

13. av Jan Pettersson

Flodsångaren i Uppland

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008

Lappugglan från storskog till slottspark

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005

Svarthakedoppingen i Upplands rapportområde 2011

JOK - Svalan en snabbguide

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006

Tranvårarna vid Pulken en sammanfattning 2000 Matningsförsök

Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Fenologi. De senaste decennierna har klimatförändringarna på jordklotet varit ovanligt kraftiga. Genom den omfattande förbränningen

De internationella midvinterinventeringarna

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Inventering av häckande råka i Uppsala kommun 2014

Viltbetesåkrar, utfodring och skrämsel - ett försök att förebygga skador på gröda vid Tåkern

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R

Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Kungsörninventering vid. i Skellefteå kommun, Västerbottens län FJÄLLBOHEDEN. Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg

Fjällgåsobservationer i Sverige rapporterade till Artportalen Sammanställda och analyserade av Per Hansson dec 2006

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011

Några kortflyttande tättingars förekomst i Kvismaren under 40 år

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård

Statistik om Västerås. Flyttningar 2016

Fågelobservationer vid sjön Björken åren blir poster i databas

Företagsamheten 2014 Hallands län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013

Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012

RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000

Sommartranornas beteende vid Kvismaren

Örnutfodringen

Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Den kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen

Svenska namn Rödlistekategori Bedömning

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

För fjärde året i följd sedan starten 2007 fortsatte samarbetet

Punktaxering av terrestra fåglar. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Kentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018

Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Granberget, Sikeå

CES-ringmärkningen vid Älviken 2017

Hävringe fågelinventering 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

- 5 - Johan Nilsson Alf-Rune Sandberg

Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning S:1 Morkulleberget

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

Fågelskådning. Vad är det egentligen? Bild: Monica Ahlberg

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

(Heldbjerg 2005). foto john larsen. Mindre flugsnappare påträffas på Kullaberg i stort sett varje år. tidskriften anser 17 1/07

Kost och Fysisk Aktivitet

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006

Häckningsbefrämjande åtgärder för fågelfaunan i Krankesjön

RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

Företagsamheten Hallands län

Lacka. En resa till ön Lacka 28 september Vad såg vi på Lacka

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Företagsamheten Örebro län

Influensarapport vecka 40 Säsongen

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff

Örnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen Falu Fågelklubb

Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström

Dokumentation av rödspov

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Lillgrund vindkraftpark

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Version 1.0 Utgivningsdatum Förändring

PETER SCHMIDT. Dimman skingras kring domkyrkofalken

Peregrinus-kvartetten på plats!

Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa

Transkript:

Ringtrasten i Uppland Historia och uppträdande BILL DOUHAN De flesta håller nog med om att ringtrast är ett guldkorn bland våra regelbundna flyttfåglar. Den passar på att rasta i Uppland under en intensiv tid på våren när tättingsträcket börjar komma igång på allvar och de tidigaste tropikflyttarna börjar dyka upp i större antal. Bill Douhan, ordförande i den regionala rapportkommittén för Upplands rapportområde, har sin vana trogen dykt ner i gamla fynddata och redogör här för ringtrastens historik och uppträdande i landskapet. 20

FOTO: MATTE HAGLUND 21

Varierande vårfynd Ringtrasten är den enda av de sex regelbundet uppträdande trastarterna i Uppland som inte häckar i landskapet. Den ses endast mer eller mindre fåtaligt som rastande vår och höst då den passerar på sträck mellan vinterkvarteren i de västra delarna av Medelhavsområdet och häckningsplatserna i norr. Ringtrasten häckar på kalfjället i hela Skandinaviska fjällkedjan men också i fjällbjörkskog och i den övre barrskogen och vidare österut på Kolahalvön. Arten ses i Uppland företrädesvis under våren, fynd under hösten är betydligt färre. Antalet vårfynd varierar dock högst avsevärt mellan åren och är till stor del avhängigt vädret i månadsskiftet april/maj då huvud- 22 passagen sker. Vid bakslag i vädret med nysnö och kyla stoppas sträcket upp och trastarna går ned för att rasta. Det är då det finns goda chanser att hitta ringtrast om man söker i lämpliga biotoper. Relativt säkra lokaler för arten under sådana förhållanden är till exempel Örskär och de öppna gräsmarkerna kring Hållen på Hållnäshalvön. Nedan följer en mer utförlig redogörelse över ringtrastens uppträdande i Uppland under senare tid, när och var man kan finna den samt variationer i antal fynd mellan åren. Innan vi kommer in på detta skall historiken kring dess tidigare uppträdande i landskapet presenteras.

Historik En äldre utfärgad ringtrast, oavsett kön, förväxlas knappast med någon av våra andra trastar. Honfärgade ungfåglar, som individen på dessa två bilder, kan dock vara betydligt mer anonyma i fjäderdräkten. Läten påminner närmast om björktrastens. 1k hona ringtrast, Turdus torquatus, Rentjärnberg, Västerbotten, 12 oktober 2014. FOTO: INGEMAR OLOFSSON Vid bakslag i vädret med nysnö och kyla stoppas sträcket upp och trastarna går ned för att rasta. Det är då det finns goda chanser att hitta ringtrast om man söker i lämpliga biotoper. Att försöka redovisa historiken kring ringtrastens uppträdande i Uppland låter sig inte göras så lätt. Problemet med en art som denna är att den inte är tillräckligt ovanlig för att ha blivit omnämnd i litteraturen på ett mer utförligt sätt. Andra mer sällsynta arter har vanligtvis väckt ett större intresse, och samtliga fynd finns ofta i tryck. Antalet publicerade fynd av ringtrast från gångna år är ytterst få. Det tidigaste är från ett så pass sent datum som den 29 april 1937, då en individ sågs vid Täby (Fauna och Flora 32: 143). Nästa är från den 20 april 1947 då en hane noterades vid Hägerstalund i Sollentuna (Vår Fågelvärld 10: 184). Att det inte tycks finnas några tidigare fynd i litteraturen skulle i och för sig kunna bero på att arten är ny i den uppländska fågelfaunan, men det är inte sannolikt. Mer troligt är att den alltid har varit en ganska fåtalig, men regelbunden, gäst främst under vårflyttningen, och att den förr till och med var mer talrik än vad den är numera. Mycket talar för det senare då ringtrasten tidigare av allt att döma var en mer allmänt förekommande häckfågel i Skandinavien. Efter det andra kända fyndet dröjde det elva år innan arten åter är känd från Uppland, men då gjordes två fynd i maj månad (1958): Ett exemplar i Harg den 3 maj och tre på Örskär 19 20 maj. Tidpunkten för observationen på Örskär kan tyckas sen, men fynd från senare år visar att arten uppträder i Uppland mer eller mindre regelmässigt under andra halvan av maj. Därefter följde ytterligare fyra år utan iakttagelser, men från och med 1963 har arten rapporterats mer regelbundet från landskapet. Med undantag av åren 1967 och 1975 har den setts årligen och efterhand i allt större antal. Det var dock först 1981 som ett tvåsiffrigt antal individer registrerades, men från och med 1990 har det skett årligen. Det första kända höstfyndet är från oktober 1965 då ett exemplar sågs vid Uppsala. 23

Uppträdande under våren Våren 1988 inleddes med värme och vårfåglarna anlände inledningsvis som de skulle. Omkring den 22 april slog dock vädret om med friska nordliga vindar som drog med sig minusgrader och en del snö. Detta satte plötsligt stopp för vårsträcket för de arter som då var på flyttning. Traststräcket hade varit i full gång, men bakslaget i vädret gjorde att fåglarna gick ned för att rasta i avvaktan på bättre väder. Mängder av födosökande trastar sågs här och var och bland dem fanns även ringtrastar. Några hade setts redan dagarna innan, men från och med den 22 april och fram till månadsskiftet noterades hela 55 individer runt om i landskapet. Ytterligare fyra sågs i början av maj, men sedan var det slut för denna vår. Totalt rapporterades 67 ringtrastar från våren 1988. Uppträdandet våren 1988 var då exceptionellt i sin omfattning. Den tidigare högstanoteringen, tio exemplar våren 1981, var därmed distanserad med stor marginal. Det skulle dröja fram till våren 2005 innan lika många åter noterades i landskapet, och det var först 2014 som detta resultat till slut överskreds (se Figur 1). Bortsett från 1988 rapporterades aldrig fler än som mest tio individer under detta årtionde. Under 1990-talet registrerades om våren i genomsnitt elva ringtrastar och som mest 19 exemplar 1994. Under det första årtiondet av 2000-talet ökade antalet fynd rejält och utöver 67 individer 1995 noterades 59 våren 2008 samt 49 våren 2003. Det genomsnittliga antalet per vår under detta decennium var 36, det vill säga klart fler än årtiondet innan. Därefter har antalet rapporterade ringtrastar ökat ytterligare, men inte alls i samma takt som under de första tio åren på 2000-talet. Antalet rapporterade fynd av ringtrast i Uppland under våren har ökat markant sedan 1980-talet (se Figur 1). Även om det är stora variationer i antalet fynd mellan närliggande år råder det ingen tvekan om att trenden är uppåtgående. Att utifrån detta dra slutsatsen att ringtrasten har blivit vanligare i landskapet är dock förhastat. Mycket talar för att det är vårt sätt att skåda fågel som är orsaken till att antalet iakttagelser har ökat. Dels har antalet fågelintresserade stigit markan t under senare årtionden, dels har vårt sätt att utöva denna syssla förändrats under denna tidsperiod. Numera är flertalet fågelintresserade mer artinriktade och ägnar mycket möda åt att uppdatera allehanda listor över arter de ser på olika lokaler, men också mellan skilda år. Därtill har möjligheterna att rapportera sina observationer både förbättrats och avsevärt underlättats (läs Svalan/Artportalen). 24

Vill man optimera möjligheten att se ringtrast i Uppland, ska man sikta in sig på en tvåveckorsperiod under våren mellan den 20 april och 5 maj. Den klassiska observationen är en fågel som hoppar runt och söker föda tillsammans med andra trastar på någon vårbrun gräsmatta. Men de är oftast rörliga och skygga och tar likt fågeln på bilden gärna tillfälligt skydd i omgivande träd. Ringtrast, Turdus torquatus, Grängesberg, Västmanland, 2 maj 2015. FOTO SZOMBOR KAROLYI Numera är flertalet fågelintresserade mer artinriktade och ägnar mycket möda åt att uppdatera allehanda listor över arter de ser på olika lokaler, men också mellan skilda år. Därtill har möjligheterna att rapportera sina observationer både förbättrats och avsevärt underlättats. Antalet iakttagelser som rapporteras har mångdubblats under senare år och detsamma gäller antalet rapportörer. Mycket talar för att det är detta som är orsaken till att antalet observationer av ringtrast, som har kommit till vår kännedom, har ökat under perioden. Vårflyttningens tidtabell Det finns inga godkända vinterfynd av ringtrast rapporterade från Uppland. Det tidigaste vårfyndet är från den 2 april (en hona Dragmansbo, Altuna 1985) följt av ett den 4 april. Från och med den 9 april finns under de gångna åren observationer rapporterade från samtliga dagar, bortsett från 23 och 25 maj, fram till och med den 30 maj. 25

Ålders- och könsbestämning av ringtrast Turdus torquatus anses vara besvärlig. Korrekt åldersbestämning är sällan möjlig utan bra observationer eller fotografier. Dessutom uppger litteraturen enstaka fall av utfärgade, hanlika, adulta honor. Liksom hos andra trastar kan ungfåglar skiljas ut på hösten och ofta efterföljande vår genom att ha en ruggräns i de större täckarna. Individen på bilden är en 2k-fågel, eftersom den ser ut att ha bytt flera av de innersta större täckarna. Könet är rimligen hane baserat på ålder och utfärgning. Ringtrast, Turdus torquatus, Gustavsberg, Uppland, 25 april 2015. FOTO: NICLAS AHLBERG 26

99 97 Karta 1. Fyndplatser för observerade ringtrastar i Uppland under våren. För de två fyndplatser med störst antal fåglar har siffran angivits. Inledningsvis är fynden få (se Figur 2), men en flack topp nås med början kring den 22 april för att sedan plana ut efter den 3 maj. Därefter minskar fynden snabbt och efter den 10 maj ligger de på en låg nivå. Från den sista veckan av månaden finns endast ett fåtal iakttagelser. Den senaste avser två rastande hanar på Svenska Högarna den 30 maj 1991. Det stora flertalet av alla vårobservationer av ringtrast i Uppland har gjorts inom en fjortondagarsperiod kring den 1 maj. Antalet fynd avtar hastigt därefter, men det finns således iakttagelser rapporterade ända fram till den 30 maj. Antalet fynd är genomgående få efter den 10 maj, men av allt att döma pågår det en regelbunden passage av ringtrastar även så sent som under andra halvan av denna månad. Även om antalet iakttagelser är få visar flera fynd på Svenska Högarna under andra halvan av maj att arten regelmässigt passerar här vid denna tid. Antalet fynd är förhållandevis många jämfört med övriga Uppland, men det betyder inte att det bara är på Svenska Högarna som ringtrastar passerar vid denna tid. Arten är här jämförelsevis lätt att upptäcka medan de på fastlandet vid denna tid inte alls observeras lika lätt. Vart dessa sena ringtrastar är på väg är svårt att säga, men arten häckar så långt norrut det går att komma på den Skandinaviska halvön samt på Kolahalvön. Rimligtvis är de på väg mot långt nordliga områden där våren kommer sent. Var syns ringtrasten under våren? Ringtrasten uppträder årligen i Uppland under våren, men man kan inte ta för givet att få se den varje vår. Vissa år, med bakslag i vädret kring den 1 maj, kan den vara ganska lätt att finna, men andra år, då våren fortskrider utan påtagliga avbrott, kan det vara nog så svårt att hitta en enda. I det senare fallet passerar det stora flertalet snabbt och antalet rastande är då ytterst få. Genom att vara strategisk går det dock att förbättra sina chanser att få se arten även en sådan vår. Grundregeln är att söka efter den i öppna marker som beteshagar eller andra gräsbevuxna ytor, gärna i flockar av andra trastarter. Rastande trastar kan påträffas överallt i lämpliga miljöer runt om i hela Uppland och genom åren har ringtrastar rapport erats från mängder av lokale r (Karta 1). Fynden koncentreras dock till jordbruks bygden och till de delar som besöks av många fågelintresserade. 27

Att observationerna är förhållandevis få i stora delar av östra och västra Uppland beror delvis på att skådaraktiviteten är lägre där, men kanske också på att tillgången på passande rastlokaler är sämre. Även om arten kan hittas i lämpliga miljöer i hela Uppland, går det att förbättra oddsen ytterligare genom att söka sig till öppna gräsmarker nära kusten och då kanske främst i de nordöstra delarna av landskapet. Hit koncentreras rastande trastflockar inför den fortsatta färden ut över havet mot norr. Ett särskilt bra område tycks vara de många små beteshagar som finns insprängda i det stora skogsområdet kring Hålle n på Hållnäshalvön. Härifrån rapporteras arten numera nästan årligen och det beror troligen inte bara på att sökfrekvensen är särskilt hög just här. Även Gräsö, särskilt kring Norr- och Söderboda, med sitt småskaliga Fördelen med Örskär är att ön är förhållandevis lätt att ta sig till. Hade det varit lika enkelt att besöka andra öar längs kusten vid rätt tid, skulle antalet fynd av ringtrast unde r våren säkerligen öka avsevär t. 28 odlingslandskap har genom åren bjudit på många fynd. Den kanske säkraste lokalen är antagligen Örskär. Det är den nordligaste ön längs östra Upplandskusten och hit koncentreras mängder av fåglar, inte minst trasta r, inför den fortsatta flyttningen mot norr. Chansen att få se ringtrast här är mycket god i månadsskiftet april/maj och genom åren har åtminstone 97 individer rapporterats härifrån under våren. Fördelen med Örskär är att ön är förhållandevis lätt att ta sig till. Hade det varit lika enkelt att besöka andra öar längs kusten vid rätt tid, skulle antalet fynd av ringtrast under våren säkerligen öka avsevärt. Det gälle r då i första hand öar i ytterskärgården dit trastar och andra arter koncentreras inför den fortsatta resan ut över det öppna havet. Att dessa öar är vegetationsfattiga gör det därtill lättare att observera de fåglar som rastar där. Uppträdande under hösten Att hitta en ringtrast i Uppland under våren är ett förhållandevis lätt projekt jämfört med att försöka finna en under hösten. Det första kända höstfyndet är från 1965 då en indivi d sågs vid Uppsala någon gång i oktober. Därefter har ytterligare bara 96 ringtrastar observerats under hösten i landskapet fram till och med 2014 (se Figur 3). Av dessa totalt 97 individer är det bara 26 som har rapporterats från lokaler på fastlandet (se Karta 2).

Det är betydligt mer ovanligt att hitta ringtrast på hösten. I Uppland är den med nöd och näppe årlig. Tidigare i höstas gladdes mången uppsalaskådare åt denna unge hane, som under ett par dagar tidvis visade upp sig fint när den kalasade på rönnbär inför den sista delen av flyttningen. 1k hane ringtrast Turdus torquatus, Ekebydalen, Uppsala, 2 oktober 2015. FOTO: MATTE HAGLUND Karta 2. Fyndplatser för observerade ringtrastar i Uppland under hösten. För de fyra fyndplatser med störst antal fåglar har siffran angivits. 16 7 29 7 29

Våra ringtrastar tillhör nominatrasen torquatus som förekommer i Nordeuropa och på brittiska öarna. Det finns faktiskt ett svenskt fynd av den centraleuropeiska rasen alpestris, från Blekinge 1998, men det får hållas som tämligen osannolikt att vi får något sådant besök i Uppland. Dels är rasen ingen långflyttare, dels är det svårt att med säkerhet skilja ut den i fält. Ringtrast Turdus torquatus, Hunneröds backar, Skåne, 19 april 2015. FOTO: CHRISTIAN LJUNGGREN. När de har lämnat ön för fortsatt färd in över fastlandet sprider de snabbt ut sig och blir genast mer svårfunna. Resterande 71 ringtrastar har alla observerats på öar längs kusten och i skärgården, flest, 29 exemplar, på Svenska Högarna. Att så många har setts här beror till stor del på den ringmärkning som årligen pågått på ön under en stor del av hösten från och med 1976. Bevakningen på Björn har inte varit lika heltäckande, men här har ändå så många som 16 ringtrastar registrerats genom åren under höstperioden. Det kan tyckas märkligt att ringtrasten ses så fåtaligt, nätt och jämnt årligen, under hösten då beståndet efter häckningssäsongen är större än under våren. Att det förhåller sig så beror troligen i första hand på att sträckperioden på hösten är mer utdragen, och att fåglarna då inte alls tycks rasta i samma utsträckning som under våren. Ytterligare en orsak är rimligtvis att fågelintresserade inte alls i samma omfattning som under våren söker efter ringtrastar på lämpliga rastlokaler. Är man ute efter att försöka få se en ringtrast under hösten är det således på öar utanför kusten den största chansen till framgång finns. 30 Det är här man kan finna stora ansamlingar av trastar, som har gått ned för att rasta efter att ha kommit på insträck över havet från norr och nordost. När de har lämnat ön för fortsatt färd in över fastlandet sprider de snabbt ut sig och blir genast mer svårfunna. Ytterligare ett skäl till att det är större chans att finna en ringtrast på en ö, särskilt i ytterskärgården, är att dessa är vegetationsfattiga och fåglarna därigenom mer lättobserverade. Höstflyttningens tidtabell De tidigaste ringtrastarna som rapporterats från höstperioden är ett exemplar på Måssten den 13 september 2010 och ett på Understen den 14 september 2013. Septemberfynd är dock ovanliga och utöver dessa två finns endast ett dussin individer registrerade genom åren (se Figur 4). Det stora flertalet har observerats under oktober (79) och resterande två är båda från den 2 november. Därefter finns inga fynd noterade. Fyndbilden är något spretig, men det tycks finnas en topp någonstans kring mitten av oktober. Bill Douhan Åsby 320, 741 94 Knivsta bill.douhan@telia.com

8 Figur 4. Ringtrastens uppträdande i Uppland höstarna 1965 2014 (n=96) Antal individer 6 4 2 0 13/9 15/9 17/9 19/9 21/9 23/9 25/9 27/9 29/9 1/10 3/10 5/10 7/10 9/10 11/10 13/10 15/10 17/10 19/10 21/10 23/10 25/10 27/10 29/10 31/10 2/11 31