Dnr: HNT 3016/333 Fakulteten för hälsa, natur- ch teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Energi- ch miljöteknik Prgramkd: Prgrammets benämning: TACEM Civilingenjör Energi- ch miljöteknik Master f Science in Energy and Envirnmental Engineering Högsklepäng/ECTS: Beslut m inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategri: Behörighetskrav 300 hp Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämndenvid fakulteten för hälsa, natur- ch teknikvetenskap, 2016-12-09, att gälla från ch med ht 2017. Svenska ch Engelska Avancerad nivå Yrkesexamen Grundläggande behörighet samt Matematik E, Fysik B ch Kemi A, alternativt Grundläggande behörighet samt Matematik 4, Fysik 2 ch Kemi 1 Områdesbehörighet 9, alternativt A9 Inledning Prgrammet leder till civilingenjörsexamen inm energi- ch miljöteknik. Syftet med prgrammet är att studenten skall utveckla gd kunskap ch förståelse rörande frågeställningar sm är knutna till energiteknik ch hållbar utveckling. Centrala frågr rör miljöteknik, energiprcesser, strömningslära ch värme- ch masstransprt. Att utveckla studentens förmåga för att analysera ch förstå sammanhang ch se på frågr ur många lika perspektiv finns med sm en röd tråd genm utbildningen. En civilingenjör i energi- ch miljöteknik från Karlstads universitet har mderna ch avancerade kunskaper m installatinsteknik, reningsteknik, bienergiteknik ch mdellering ch ptimering av energisystem. Det ger en bred ch flexibel kmpetens sm är attraktiv på arbetsmarknaden. Behvet av en mställning av världens fssilbaserade energisystem till ett med förnyelsebar energi kräver människr med energi- ch miljökunskaper, förmåga till analytiskt tänkande ch sm är innvatins- ch förändringsbenägna. Just dessa egenskaper står i fkus under Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Infrmatin@kau.se KAU.SE
Utbildningsplan Civilingenjör Energi- ch miljöteknik 2(5) utbildningen. Eftersm behvet av mställning är strt i många samhällssektrer, natinellt sm internatinellt, är arbetsmarknaden bred ch varierad. Systemanalys är ett mycket användbart verktyg för att förstå kmplexa sammanhang. En systemanalys kan användas till att förstå ch ptimera en fysikalisk prcess eller att analysera hur de resurser man förfgar över ska utnyttjas på bästa sätt för att målen efter en förändring ska uppfyllas på bästa möjliga sätt. Förändringen kan antingen vara en yttre faktr (t.ex. lagar, eknmi ch material) sm påverkar systemet eller en inre faktr (t.ex. effektivitet) sm beskriver systemets egenskaper. Genm att analysera en förändring på förhand kan behagliga överraskningar undvikas, till exempel eknmiska kstnader eller miljöpåverkan. Sm metd användas systemanalys i samband med knstruktinsarbete, ptimering, utredningar eller undersökande frsknings- ch utvecklingsarbete. Inm prgrammet sträcker sig användandet av systemanalys från en rendlade beräkningar sm kräver djupa ämneskunskaper till samhällsanalys sm kräver breda ämneskunskaper. Utbildningen leder till insikt m civilingenjörens rll i samhällsutvecklingen såväl eknmiskt sm scialt ch förbereder studenten för att vara förändringsbenägen, ta ansvar ch visa respekt. Utbildningen ger kunskaper ch färdigheter sm är natinellt ch internatinellt knkurrenskraftiga. Utbildningen ger ckså ch gda kunskaper inm grundläggande naturch teknikvetenskapliga ämnen samt matematik. Utbildningens mål Efter slutförd utbildning ska den examinerade civilingenjören förvärvat förutsättningar att bedriva frskarstudier, följa teknikmrådets utveckling ch förvärvat en bas för det livslånga lärandet. Studenter på prgrammet skall nå de mål sm anges i högskleförrdningens examensrdning (SFS 2006:1053) sm lyder Övergripande mål: visa sådan kunskap ch förmåga sm krävs för att självständigt arbeta sm civilingenjör. Kunskap ch förståelse visa kunskap m det valda teknikmrådets vetenskapliga grund ch beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt frsknings- ch utvecklingsarbete, ch visa såväl brett kunnande inm det valda teknikmrådet, inbegripet kunskaper i matematik ch naturvetenskap, sm väsentligt fördjupade kunskaper inm vissa delar av mrådet. Färdighet ch förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt ch kreativt identifiera, frmulera ch hantera kmplexa frågeställningar samt att delta i frskningsch utvecklingsarbete ch därigenm bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera ch kritiskt utvärdera lika tekniska lösningar, visa förmåga att planera ch med adekvata metder genmföra kvalificerade uppgifter inm givna ramar, visa förmåga att kritiskt ch systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att mdellera, simulera, förutsäga ch utvärdera skeenden även med begränsad infrmatin, visa förmåga att utveckla ch utfrma prdukter, prcesser ch system med hänsyn till människrs förutsättningar ch behv ch samhällets mål för eknmiskt, scialt ch eklgiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete ch samverkan i grupper med lika sammansättning, ch
Utbildningsplan Civilingenjör Energi- ch miljöteknik 3(5) visa förmåga att i såväl natinella sm internatinella sammanhang muntligt ch skriftligt i dialg med lika grupper klart redgöra för ch diskutera sina slutsatser ch den kunskap ch de argument sm ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga ch förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga ch etiska aspekter samt visa medvetenhet m etiska aspekter på frsknings- ch utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter ch begränsningar, dess rll i samhället ch människrs ansvar för hur den används, inbegripet sciala ch eknmiska aspekter samt miljö- ch arbetsmiljöaspekter, ch visa förmåga att identifiera sitt behv av ytterligare kunskap ch att frtlöpande utveckla sin kmpetens. Självständigt arbete (examensarbete) Inm ramen för kursfrdringarna ha fullgjrt ett självständigt arbete (examensarbete) m minst 30 högsklepäng. Utöver de mål sm anges i högskleförrdningens examensrdning (SFS 2006:1053) ch Karlstads universitets regler finns följande specifika examensmål för civilingenjörsprgrammet i energi- ch miljöteknik vid Karlstads universitet: Kunskap ch förståelse visa fördjupade kunskaper m systemanalys ch dess ingenjörsmässiga användning inm energi- ch miljöteknik, visa fördjupade kunskaper m förutsättningarna för eknmiskt, scialt ch eklgiskt hållbar utveckling, visa kunskaper m hållbar tillämpning av teknik. Färdighet ch förmåga visa förmåga att utveckla energi- ch resurseffektiva prcesser ch system inm reningsteknik ch installatinsteknik, visa förmåga att genmföra systemanalyser med hänsyn till lika rums- ch tidsskalr samt behv av detaljeringsgrad. Värderingsförmåga ch förhållningssätt visa fördjupad insikt i energi- ch miljöteknikens möjligheter ch begränsningar, dess rll i samhället ch människrs ansvar för hur den används, inbegripet sciala ch eknmiska aspekter, visa förmåga att identifiera kunskapsbrister inm energi- ch miljöteknik ch att frmulera handlingsalternativ med hänsyn till dessa.
Utbildningsplan Civilingenjör Energi- ch miljöteknik 4(5) Utbildningens uppläggning Utbildningen är uppdelad i två nivåer, grundnivå (180 hp) ch avancerad nivå (120 hp). De första tre terminerna läses huvudsakligen matematik, grundläggande energi ch miljöteknik samt naturvetenskap. Fördelarna är att det gynnar förståelse för, ch insikt m, lika aspekter av civilingenjörerens breda arbetsfält. Under utbildningen finns blck med valbarhet, vad gäller kurser. Det rekmmenderas att studenten tillgdgör sig infrmatin m detta ch samråder med utbildningens ansvariga vid dessa val eftersm det ibland är av vikt för efterkmmande kurser ch karaktären av den examen studenten avser avlägga. Det finns gda möjligheter till studier utmlands. Grundnivå mfattar sex terminer, 180 hp, ch innehåller förutm grundläggande studier i energi- ch miljöteknik studier i matematik ch teknikvetenskap ch mment från humanistiska ch samhällsvetenskapliga mråden. Här tränas studenten i prjektarbete, rapprtering ch kmmunikatin. Kurserna syftar till kännedm m lika energi- ch reningstekniska system samt förbereder studenten för studier på den avancerade nivån men kan ckså ge möjlighet till en teknlgie kandidatexamen inm huvudmrådet miljö- ch energisystem. Den avancerade nivån mfattar fyra terminer, 120 högsklepäng, ch utgörs av fördjupade studier inm energi- ch miljöteknik m minst 90 högsklepäng inklusive ett examensarbete m 30 högsklepäng. Samtliga studenter sm antagits till prgrammet garanteras en plats på den avancerade nivån, i anspråkstagande av denna plats förutsätter dck att studenten uppfyller behörighetskrav för kurser på den avancerade nivån, samt kravet för uppflyttning från årskurs 3 grundnivå till årskurs 4 avancerad nivå sm är minst 120 högsklepäng från årskurs 1-3. Studentens lärprcess står i centrum för valet av pedaggiska metder ch innehåll i kurserna. Studenterna tränas i att successivt ta allt större eget ansvar för inlärningen. Utfrmning av de pedaggiska mötena samt ett nära samarbete med både industri ch frskning är viktiga förutsättningar för utbildningen. Yrkesrllsrealistiska arbetsfrmer, t.ex. prjektarbete används systematiskt i såväl undervisning sm examinatin i kurserna. Det stra inslaget av skriftlig examinatin ch skriftliga rapprter ger studenterna mycket skrivträning. Även förmågan till ppnering ch muntlig kmmunikatin övas kntinuerligt. Prgressinen i utbildningen säkerställs genm att lärandemålen från början till slutet av utbildningen är utfrmade för att ge en successiv fördjupning fram till examensmålen ch för att kunna examineras. Prgrammet innehåller en variatin av pedaggiska mdeller, arbetsch examinatinsfrmer. Detta innefattar såväl vetenskaplig ch metdlgisk, ämnesmässig, språklig ch yrkesrelaterad prgressin. Utfrmningen av prgrammets frskningsanknytning är av särskild vikt för den vetenskapliga ch metdlgiska prgressinen. Drivande i förbättringsarbetet är strävan att ge en gd utbildning ch lärarnas engagemang. Studentvärderingar ch studenternas representatin i beredande ch beslutande rgan är viktiga medel. Lyhördhet för studentvärderingar är den viktigaste påverkansfaktrn i förbättringsarbetet. I utbildningen etableras kntakt med mgivande samhälle, vilken frtgår under studietiden, i syfte att låta studenterna bekanta sig med möjliga framtida arbetsmråden ch förhållanden samt att samverka i kurser. Internatinalisering Karlstads universitet vill främja samverkan ch utbyte med andra universitet. Karlstads universitet samarbetar med ett flertal andra universitet, såväl svenska sm utländska, ch har en rganisatin till stöd för studenter sm vill ta denna möjlighet. Inm utbildningen ges därför
Utbildningsplan Civilingenjör Energi- ch miljöteknik 5(5) stöd till studenter sm vill förlägga en del av sina studier, företrädesvis på den avancerade nivån ch inklusive examensarbetet, vid ett utländskt universitet. Utbildningens innehåll Grundnivå: Energi- ch miljöteknik, innefattande bl.a. värme-ch strömningslära, termdynamik, systemanalys, installatinsteknik ch reningsteknik, 97,5 hp, matematik 37,5 hp, natur- ch teknikvetenskap 30 hp ch valbara kurser 15 hp. Avancerad nivå: Energi- ch miljöteknik, innefattande bl.a. energi ch miljöptimering, teknik för hållbar utveckling, frskning- ch utvecklingsprjekt 90 hp, valbara kurser 15 hp ch valfria kurser 15 hp. Examensbenämning Studerande sm uppfyller frdringarna för examen har rätt att få examensbevis utfärdat av universitetet. Ansökan m examen skall lämnas till universitetets examensenhet. Examensbenämningen är: Civilingenjörsexamen Energi- ch miljöteknik Master f Science in Energy and Envirnmental Engineering Tillgdräknande av kurs Student har rätt att begära tillgdräknade av tidigare studier vid svensk högskla eller studier utmlands. Beslut m tillgdräknande fattas enligt gällande regelverk. Övrigt Gällande regler för utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Karlstads universitet reglerar studenters ch anställdas skyldigheter ch rättigheter.