Inventering av flodkräfta (Astacus astacus) i västra Uppland 2011-2015 LÄNSST YRELSENS MEDDELANDESERIE 2015:12 NATURMILJÖENHETEN ISSN 1400-4712
Inventering: Karolin Ring, Niina Sallmén, Emma Hultén, Johan Kjetselberg samt vid några tillfällen annan personal från Naturföretaget. Rapport: Johan Kjetselberg Redigering, layout och karta: Niina Sallmén Foto omslag: Karolin Ring Naturföretaget, 2015 Törevägen 44 741 42 Knivsta info@naturforetaget.se Länsstyrelsen i Uppsala län BÄVERNS GRÄND 17 751 86 Uppsala Tfn: 010-22 33 000 (vxl) E-post: uppsala@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/uppsala Länsstyrelsens Meddelandeserie 2015 ISSN 1400-4712 Du hittar rapporten som pdf-fil på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/uppsala
Innehåll Inledning... 4 Metod... 4 Resultat... 5 Lokalbeskrivningar... 6 Diskussion och slutsats... 8 Referenser... 9 3
Inledning Under åren 2012-2015 har sjöar och lokaler längs vattendrag i västra Uppland inventerats på flodkräfta. Provfiskena har utförts av Naturföretaget på uppdrag av Fredrik Söderman på Länsstyrelsen i Uppsala län. Inom inventeringsområdet provfiskade Länsstyrelsen även en lokal år 2011, som också finns med i denna rapport. Inventeringarna har utförts inom ramen för åtgärdsprogrammet för flodkräfta. Den insamlade informationen från inventeringarna kan användas som underlag i arbetet med att kartlägga flodkräftans utbredning i Uppsala län. Flodkräftan Flodkräftan (Astacus astacus) är Sveriges enda inhemska tiofotade kräftdjur som lever i sötvatten. Den förekommer i olika sorters vatten, från stora sjöar till små bäckar. Den ställer dock en rad krav på sina levnadsmiljöer. Kvalitén på bottenstrukturen, vattenkemin och temperaturen är avgörande för att flodkräftan ska kunna etablera sig. Den behöver ha en längre period med temperaturer mellan 10-15 grader för att kunna reproducera sig. Flodkräftan föredrar strandnära och relativt grunda områden med god tillgång till skyddsmöjligheter i form av stenar eller rötter. De gynnas även av fasta lerbottnar i vilka de kan gräva egna skyddande hål. Övergödda vatten med dybottnar är mindre lämpliga levnadsmiljöer då håligheter ofta fylls igen av dött organiskt material (Edsman & Schröder 2009). Flodkräftan är idag rödlistad som akut hotad (ArtDatabanken 2015). Det största hotet mot flodkräftan idag är kräftpest, som sprids med signalkräftor eller med båtar eller redskap som flyttas mellan olika vatten. Andra hot är försurning, övergödning, fysiska ingrepp i sjöar och vattendrag, överfiskning och predation (Edsman & Schröder 2009). Metod Lokaler för provfisket valdes ut efter en prioriteringslista framtagen av Länsstyrelsen och fokuserades varje år kring några utvalda vatten. Val av lokaler för provfiske anpassades efter det resultat som samlades in under inventeringens gång, d.v.s. om signalkräftor påträffades långt uppströms i ett vattendrag bedömdes det ibland onödigt att provfiska längre nedströms i vattendraget. Kräftfisket genomfördes med mjärdar, 50 st. per lokal (med undantag för provfiskelokaler i vattendrag år 2012, då 100 mjärdar/lokal användes på flera av lokalerna). Betet som användes var kräftbete i pelletsform. Mjärdarna var fästa vid linor (5 mjärdar på varje lina, 10 linor). I vattendragen placerades linorna ut längs med ån med korta mellanrum. I sjöarna placerades linorna med mjärdar ut på olika platser oberoende av varandra. Detta gjordes utefter val av biotoper för att på bästa sätt kunna få ett representativt resultat av fisket i sjöarna. Provfiskena har följt metodiken i Naturvårdsverkets manual (Naturvårdsverket 2005). Mjärdarna vittjades ca ett dygn efter att de lagts i. Vid fynd av kräftor artbestämdes, könsbestämdes och mättes dessa. Från flodkräftor togs ett DNA-prov från varje individ i form av ett avklippt bakben. 4
Resultat Under de fem inventeringsåren har provfiske utförts på 38 lokaler (figur 1). På 10 av lokalerna påträffades flodkräfta, varav 3 av lokalerna var vattendrag och 7 var sjöar. Signalkräftor påträffades på 9 av lokalerna, varav samtliga var vattendrag. Provfiskeprotokoll med information om bl.a. mjärdarnas placering, djup och bottentyp finns digitalt hos Länsstyrelsen. Figur 1: Inventerade lokaler 2011-2015. Röda prickar representerar lokaler där flodkräfta påträffades, på blå fanns signalkräfta och på de gula påträffades inga kräftor. De flesta lokaler där flodkräfta påträffades ligger mellan Heby och Järlåsa, både norr och söder om väg 72, inom ett större område som verkar vara förskonat ifrån kräftpest. Det fanns även lokaler inom detta område som inte gav några fynd av kräftor. Signalkräftor verkade finnas i populationer i vatten närmare Uppsala, i södra delen av Örsundaån samt längre norrut inom det inventerade området. 5
Tabell 1: Samtliga inventerade lokaler där flodkräfta påträffades, med antal individer och könsfördelning bland individerna, samt snittet på deras kroppslängd i millimeter. Lokaler med flodkräfta Vansjön Blackbo Hålsjön Långängen Skattmansöådalen Tenasjön Bredsjön Skärsjön Axsjön (Långmyra) Ämsjön Inventeringsår Antal kräftor 2011 2 2012 2 2012 6 2013 15 2013 49 2013 2 2014 5 2014 1 2015 2 2015 5 Könsfördelning % Kroppslängd (Honor/Hanar) (medelvärde) 100/0 110 0/100 84 66/33 91 73/27 106 62/38 98 0/100 90 20/80 108 0/100 129 50/50 80 20/80 87 Lokalbeskrivningar Nedan finns lokalerna där flodkräfta fiskades upp beskrivna kortfattat. 2011 Vansjön 2 flodkräftor fångades vid Stenharet i Vansjön. Vansjön och Nordsjön är två grunda näringsrika slättsjöar med starkt färgat vatten, som förenas genom det smala Trångsundet. Sjöarna utgör källflöden till Örsundaån. Sjöarna sänktes 3,2 meter i slutet av 1800-talet för att vinna mer jordbruksmark. De är tillsammans 230 hektar stora och största djup är endast 2,5 meter. Sjöarna är tydligt påverkade av övergödning och är till stora delar täckta av bland annat vass, säv, vattenpest och näckrosor. Vegetationen bekämpas varje år i sjön. VansjönNordsjön omges av en blandning av skogsmark, våtmarker och ett öppet jordbrukslandskap (Alm & Vesterberg 2001). 2012 Hålsjön 6 flodkräftor. Ca 900 m lång sjö. Omges av främst skog på ganska höga moränsluttningar, men även av åkrar, främst på norra sidan. Varierande botten med mest mjukbotten och sten, men även fastbotten och hårdbotten. Hålsjön är en av Uppsala läns djupare skogssjöar, med ett djup på ner till 10 m. Trots djupet finns risk för dåliga syrgasförhållanden under vintern på grund av att sjön är näringsrik (Brunberg & Blomqvist 1998). Kräftorna hittades längs sjöns södra strand samt i nordvästra änden av sjön. Blackbo 2 flodkräftor. Lokalen ligger precis nedströms Siggeforasjön. Här är Jumkilsån ganska bred och omges av bland annat lövrik barrskog och hygge på frisk till fuktig mark. Botten är varierande, men med stor del fastbotten (lera) och mjukbotten. Djupet är omkring 1 m. Skuggande träd och död ved i vatten bidrar till lokalens naturvärde. Kräftorna hittades dels ganska nära sjöns mynning, och dels bortåt andra änden av lokalen. 6
2013 Skattmansöådalen 49 flodkräftor. Ett naturreservat ute på landsbygden. Skattmansöån rinner här igenom ett odlingslandskap med små bysamhällen. Ån skuggades av lövträd och runtomkring var marken upptrampad av boskap. Bottnen var varierad då den för det mesta var fast men även hade inslag av mjuk lera och sten. På ett ställe där mjärdar placerades låg även gammalt tegel utslängt i ån, antagligen från det gamla tegelbruket norr om reservatet. Tegel kan erbjuda goda skyddsmöjligheter för kräftorna. Långängen 15 flodkräftor. En lokal längs Örsundaån norr om Heby, mellan två dammar. En bruksmiljö med hagar och höga lövträd. Bottnen här var i regel fast men här fanns också gammalt tegel utslängt i ån. Vattnet var rikt på växtlighet och fisk påträffades, som dock inte artbestämdes. Tenasjön 2 flodkräftor. En större sjö i barrskogsmiljö. Stränderna varierades mellan häll och sten. Sjön uppvisade inga direkta tecken på övergödning. Ett antal sommarstugor fanns runt sjön, annars ingen större mänsklig påverkan. Ett vidsträckt vassbälte fanns i sjöns norra del. 2014 Skärsjön 1 flodkräfta. En mindre sjö i skogslandskap. Skogen dominerades av barrträd. Delar av sjön kantades av omfattande vassbälten med dybotten. Längs den norra och östra stranden fanns partier där skogen nådde ända ner till vattnet och där bottnen var hård med inslag av sten och rötter. Det var här lokalens enda flodkräfta fiskades upp. Beståndet ska enligt uppgift ha varit stort förr i tiden men ska nu ha försvunnit helt från sjön vilket gör att den påträffade flodkräftan under provfisket är ett betydande fynd. Kräftbeståndet kanske håller på att återhämta sig i sjön. Bredsjön 5 flodkräftor. En stor sjö vars omgivning utgjordes av barrskog, blandskog och bymiljö. Även bottnens fysiska egenskaper varierade mycket mellan platserna där mjärdarna placerades ut. Kräftorna påträffades främst i den östra och norra delen utav sjön där bottnen var hård och träd växte längs stranden. I den västra delen av sjön bredde ett vassbälte ut sig och bottnen bestod av dy. Utplanteringar av flodkräfta har förekommit i sjön som i övrigt verkar vara rik på fisk. 2015 Ämsjön 5 flodkräftor. En avlång, tämligen stor sjö med omväxlande strandtyper. Här fanns både vassområden med mjukbotten och steniga skogsstränder och hällar. Kräftfynden gjorde i mitten av sjön, både på östra och västra sidan. Axsjön 2 flodkräftor. Liten sjö omgiven av hällmarkstallskog och sumpskog. Både hällmarkspartier med häll- och stenbotten och sandbotten. I den norra- och sydliga änden fanns större vasspartier med mjukbotten. Kräftfynden gjordes nedanför hällmarkstallskogen längs sjöns södra strand, dels i västra delen av sjön och dels i östra änden. 7
Figur 2: Provfiskelokal i Axsjön i närheten av Långmyra, där flodkräfta påträffades. Foto: Niina Sallmén. Diskussion och slutsats Flodkräftans utbredning i västra Uppland verkar sträcka sig mellan Järlåsa och Heby, både norr och söder om väg 72. Arten har främst påträffats i sjöar men även långt uppströms i Örsundaån, Jumkilsån och Skattmansöån. Biotoperna varierar mellan jordbrukslandskap och skogsområden av olika slag med både barr-, löv och blandskog. Gemensamt för fyndplatserna är att de alla har partier av hård botten och strandsträckor fria från vassbälten. I Skattmansöån i Skattmansöådalens naturreservat finns en livskraftig population av flodkräfta. Där påträffades 49 kräftor med 50 mjärdar ilagda år 2013. Lokalen användes som provlokal för inventeringen 2014 (för att avgöra lämpligt startdatum för inventeringen) och även då fanns flodkräftor på platsen. Denna fyndplats är av stor betydelse för flodkräftans fortlevnad i länet och insatser bör göras för att säkerställa dess goda tillstånd och förhindra att kräftpest sprider sig till vattnet. Populationen kan vara hotad. En dryg mil söder om reservatet rinner ån ihop med Örsundaån strax öster om Vånsjöbro, där signalkräftor påträffades under inventeringen 2013. Längre uppströms i Örsundaån påträffades dock flodkräftor 2013, norr om Heby. Strax söder om samhället börjar signalkräftornas utbredning ta vid. Fynd av båda kräftarterna förekom även i Jumkilsån 2012, med flodkräfta vid Blackbo och signalkräftor ca 7 km längre nedströms. Dessa populationer av flodkräfta kan vara hotade om det finns möjligheter för signalkräftorna att vandra uppströms. Även Bredsjön där flodkräfta påträffades 2014, har en förbindelse med Sävaån som hyser signalkräftor. Mellan dessa fyndplatser av flodkräfta och vatten som uppenbarligen är drabbade av kräftpest bör det undersökas om det finns tillräckliga vandringshinder längs sträckorna. Om vandringshinder saknas eller anses otillräckliga bör sådana upprättas för att bevara populationerna. I dessa vatten bör det även sättas upp tydliga regler kring användande av 8
fiskeredskap, kanoter och andra föremål som kan sprida kräftpest för att minimera risken att sjukdomen sprider sig till områden med flodkräfta. Inom utbredningsområdet för flodkräftan fanns även några lokaler som inte gav några fynd av kräftor, men om dessa är fria från pest kan de i framtiden erbjuda goda spridningsmöjligheter för flodkräftor från närliggande vatten. Till exempel skulle Lillån kunna vara ett lämpligt flodkräftevatten då det verkar vara fritt från kräftpest (detta bör givetvis utredas) och ligger nära vatten med flodkräfta. Referenser Alm, G. & Vesterberg, S. 2001. Sjöar i Västmanlands län. Länsstyrelsen i Västmanlands län. ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Brunberg, A-K. & Blomqvist, P. 1998. Vatten i Uppsala län 1997. Rapport nr 8/1998. Upplandsstiftelsen. Edsman, L. & Schröder, S. 2009. Åtgärdsprogram för flodkräfta 2008-2013. Rapport nr 5955. Fiskeriverket och Naturvårdsverket 2009. Naturvårdsverket 2005. Provfiske efter kräfta i sjöar och vattendrag. Version 1:1 9
Flodkräftan (Astacus astacus) är Sveriges enda inhemska sötvattenskräfta. Flodkräftan är rödlistad som akut hotad och har ett eget åtgärdsprogram. Det största hotet mot flodkräftan idag är kräftpest, som främst sprids med signalkräftor. Under åren 2011-2015 har 38 lokaler i sjöar och vattendrag i västra Uppland inventerats på flodkräfta. På 10 av lokalerna påträffades flodkräfta, varav 3 av lokalerna var vattendrag och 7 var sjöar. Signalkräftor påträffades på 9 av lokalerna, varav samtliga var vattendrag. De flesta lokaler där flodkräfta påträffades ligger mellan Heby och Järlåsa, både norr och söder om väg 72, inom ett större område som verkar vara förskonat ifrån kräftpest. Signalkräftor verkade finnas i populationer i vatten närmare Uppsala, i södra delen av Örsundaån samt längre norrut inom det inventerade området. Flera av fyndplatserna för flodkräfta är förbundna med vatten där signalkräftor finns. Det bör snarast undersökas om det finns tillräckliga vandringshinder mellan dessa lokaler. Om vandringshinder saknas eller anses otillräckliga bör sådana upprättas för att bevara flodkräftepopulationerna. MEDDELANDESERIEN 2015 POSTADRESS 751 86 Uppsala GATUADRESS Bäverns gränd 17 TEL 010-22 33 000 (vxl) FAX 010-22 33 010 E-POST uppsala@lansstyrelsen.se WEBBPLATS www.lansstyrelsen.se/uppsala