Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-14 Diarienummer 0050/16 Verksamhetsområde/avdelning Johan Karlsson Telefon 365 57 67 E-post: johan.karlsson@ponf.goteborg.se Budget 2017 Förslag till beslut Park- och naturnämnden godkänner 1. förvaltningens förslag till budget för 2017 enligt bilaga 1, 2. kommunbidraget per avdelning i enlighet med förslaget i bilaga 1, 3. förvaltningens förslag att uppdra åt direktören att fastställa kommunbidraget per enhet, 4. förvaltningens förslag till likabehandlingsplan enligt bilaga 2. Ärendet I detta ärende presenteras ett beslutsunderlag till budget 2017. Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget har nämnden utarbetat ett inriktningsdokument för den egna budgeten. Därefter har förvaltningen utarbetat ett budgetförslag där målen i inriktningsdokumentet bryts ner i strategier för att beskriva hur målen uppfylls. Förvaltningens budgetarbete tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut om mål och inriktning samt det av park- och naturnämnden beslutade mål- och inriktningsdokument. Förvaltningen föreslår i detta ärende att nämnden fastställer budgeten per avdelning. Därefter beslutar direktören om detaljbudget per enhet. En del poster av teknisk karaktär fördelas när detaljbudgetarna upprättas och förändrar inte innehållet i detta förslag. Samverkan Samverkan mellan arbetsgivare och personalorganisationer sker 2016-10-19 i förvaltningens samverkansgrupp (FSG). Linda Nygren Direktör Johan Karlsson Ekonomichef 1(1)
Budget 2017 Park- och naturnämnden
Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Förutsättningar... 5 2.1 Styrning och ledning... 5 2.1.1 Organisation... 5 2.1.2 Samverkan inom strategisk stadsutveckling... 5 2.2 Personal... 6 2.3 Ekonomi... 8 2.3.1 Ekonomiska förutsättningar för 2017... 8 2.3.2 Budget per avdelning... 10 2.3.3 Eget kapital... 11 2.3.4 Investeringar... 11 2.3.5 Skötsel och underhåll... 13 2.4 Sammanfattande omvärldsanalys... 14 3 Grunduppdraget... 16 4 Nämndens mål... 17 4.1 POLITISKA MÅL OCH UPPDRAG... 17 4.1.1 Jämlikhet... 17 4.1.2 Mänskliga rättigheter... 18 4.1.3 Jämställdhet... 18 4.1.4 Demokrati... 18 4.1.5 Funktionsnedsättning... 19 4.1.6 Äldre... 20 4.1.7 Miljö och klimat... 21 4.1.8 Stadsutveckling och bostäder... 22 4.1.9 Trafik... 22 4.1.10 Arbetsmarknad och vuxenutbildning... 23 4.1.11 Näringsliv... 24 4.1.12 Turism och evenemang... 24 4.1.13 Kultur... 25 4.1.14 Personal... 26 4.1.15 Upphandling... 26 5 Nämndens uppdrag... 28 2
Bilagor Bilaga 1: Likabehandlingsplan brukarperspektiv 2017 Bilaga 2: Likabehandlingsplan medarbetarperspektiv 2017 3
1 Inledning Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs stads nämnder och bolagsstyrelser. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Det är nämndens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har nämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument. Där värderas innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna nämndens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet är gemensamt för byggnads-, fastighets-, trafik- och park- och naturnämnderna. De fyra nämnderna har efter kommunfullmäktiges beslut om reglemente ansvar för strategisk stadsutveckling. Nämnderna har många gemensamma utmaningar och har ett nära samarbete som ska fortsätta och förstärkas. Mål- och inriktningsdokumentet har legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter förvaltningens utifrån förvaltningens förutsättningar. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När nämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. 4
2 Förutsättningar 2.1 Styrning och ledning Kommunfullmäktige har antagit ett nytt reglemente för park- och naturnämnden 20160512. I reglementet framgår att uppdraget för park- och naturnämnden är: "Park- och naturnämnden ska sköta, förvalta och utveckla stadens park- och naturområden. Inom ramen för sitt uppdrag ska nämnden värna estetiska, sociala och miljömässiga värden samt natur- och kulturvärden." Park- och naturnämndens vision beskriver ett önskvärt framtida tillstånd. " I vår vision är Göteborg den sköna gröna staden med den gröna själen där varje göteborgare och besökare kan hitta sin plats." Park- och naturförvaltningen har i bred samverkan tagit fram en verksamhetsidé: "Park- och naturförvaltningen skapar hållbara livsmiljöer i parker, naturområden och stadsrum i Göteborg." 2.1.1 Organisation 2.1.2 Samverkan inom strategisk stadsutveckling Inom Göteborgs Stad finns fyra nämnder som enligt reglemente ansvarar för strategisk stadsutveckling. Dessa är byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, park- och naturnämnden samt trafiknämnden. De fyra nämnderna har många gemensamma 5
utmaningar och de respektive förvaltningarna har ett nära samarbete som behöver fortsätta, förstärkas och utvecklas ytterligare. Samarbetet mellan stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och trafikkontoret har utvecklats över en längre tid och utgår från ett tydligt uppdrag från de tre nämnderna om en utökad samverkan. Utifrån gällande mål- och inriktningsdokument har behovet av att inkludera även park- och naturförvaltningen i denna samverkan identifierats. Även om det sedan länge funnits ett samarbete mellan de fyra nämnderna och förvaltningarna har inte den gemensamma politiska styrningen varit så tydligt beslutad som nu. Samarbetet mellan de fyra nämnderna avser den gemensamma stadsutvecklingsprocessen där tre mål i Göteborgs Stads budget är särskilt prioriterade; Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras, Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre Det hållbara resandet ska öka. De fyra förvaltningarna har olika ansvarsområden men förenas i det övergripande uppdraget att utveckla en attraktiv och hållbar stad öppen för världen. Under de senaste åren har ett antal dokument tagits fram för att styra det gemensamma arbetet i rätt riktning; Vision Älvstaden, Strategi för utbyggnadsplanering, Trafikstrategi för en nära storstad, Grönstrategin för en tät och grön stad samt Klimatstrategiskt program för Göteborg. För att utveckla samarbetet ytterligare genomför stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och trafikkontoret ett gemensamt planeringsarbete för kommande år i nära samarbete. Det handlar ytterst om fördela ansvar, att belysa möjligheten till genomförande av stadsutvecklingsuppdraget och att samverka kring mål och uppdrag. Detta arbete behöver fortsättningsvis park- och naturförvaltningens medskapande för att det ska vara möjligt att effektivt och genomtänkt omhänderta helheten i ansvaret för den strategiska stadsutvecklingen. De olika perspektiven ska tydligt bidra med kompetens in i det gemensamma arbetet och på så sätt skapa gemensam förståelse i tidiga skeden av processerna. Samverkansstrategier och en gemensam planering ska fortsätta att utvecklas och ange vad som ska göras, på vilket sätt det ska göras och i vilken omfattning det är möjligt att göra. För att få framdrift i arbetet behöver arbetet kring en gemensam uppföljning, särskilt av de prioriterade målen, samordnas och utvecklas. En sådan uppföljning kommer också att kunna ge berörda nämnder en god överblick kring arbetet med att nå målen. Konkret handlar det också om att fortsatta arbetet med att förbättra gemensamma processer för att öka effektiviteten och för att förkorta tiden från planering till inflyttningsklara bostäder. Det handlar också om att sträva efter en kultur som kännetecknas av ökad fokus på målgrupp, kund och leverans. För att skapa denna kultur krävs ett nära samarbete och kommunikation på alla nivåer inom organisationerna. Detta för att nå en ökad förståelse för de olika roller, kompetenser och ansvar som ska sammanvägas samt hur dessa måste samverka för att skapa en attraktiv och hållbar stad öppen för världen. 2.2 Personal Park- och naturförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare för medarbetarna och för framtida medarbetare. Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär professionella rekryteringar, väl genomförda introduktionsprocesser, aktiva insatser för att behålla och utveckla medarbetare samt goda avslut för de medarbetare som väljer att lämna förvaltningen. 6
Nyckeln till framgångsrikt arbete är när strategi, struktur och kultur i en organisation samspelar och förstärker varandra. Det innebär ett arbete som utgår från stadens förhållningssätt, förvaltningens ledstjärnor och de mänskliga rättigheterna. Kultur och förhållningssätt för en attraktiv arbetsgivare Kultur handlar om hur människor förstår och förhåller sig till varandra, sig själva och skeenden runt omkring dem. I organisationen hanteras detta i värdegrunds-, ledarskapsoch medarbetarperspektiven. Att aktivt arbeta med medvetenhet, beslut, kommunikation och förhållningssätt är avgörande för framgångsrika förändringar och för att vara en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningens chefer har en avgörande roll i att skapa förutsättningar och främja den goda arbetsplatsen. Verksamheten ställer stora krav på cheferna att de ska kunna leda och styra med kommunikation i sina verksamheter med utgångspunkten i förvaltningens ledstjärnor och stadens förhållningssätt. Goda förutsättningar för ledarskapet behöver ständigt utvecklas för att cheferna ska lyckas med detta uppdrag. Förvaltningens medarbetare och dessas kompetens, motivation och förståelse för uppdraget utgör den resurs som bidrar till att skapa hållbara livsmiljöer i Göteborg. Hållbara arbetsplatser Park- och naturförvaltningen ska vara en hållbar arbetsplats. Det innebär att förvaltningen ska ha säkra arbetsplatser, som är hållbara och främjar hälsa. Förvaltningen ska ha arbetsplatser som ger förutsättningar för utveckling och nytänkande, vilket skapar engagemang och motivation. För att åstadkomma hållbara arbetsplatser ska förvaltningar arbeta systematiskt med arbetsmiljön utifrån både fysisk och psykosocial aspekt. Förvaltningens medarbetare ska bidra till en god arbetsmiljö genom att ta ansvar för sin hälsa och säkerhet i arbetet. Vardagens alla situationer är avgörande för detta. Alla utgör varandras arbetsmiljö. Förvaltningens chefer ansvarar för en god och säker arbetsmiljö, ett hållbart arbetsliv samt skapar tillsammans med medarbetarna förutsättningar för detta. En hållbar arbetsplats präglas av ömsesidig kommunikation, feedback-kultur och lyssnande där medarbetarna involveras, medskapar och där det som inte fungerar lyft upp i dialog. En hållbar arbetsplats präglas av ständig utveckling och lärande, där det pågår provande av nya vägar och tillvaratagande av olikheter. Kompetensförsörjning och rekrytering strategiskt viktiga framtidsfrågor Flera förvaltningar och bolag har gemensamma utmaningar avseende rekryteringen av konkurrensutsatta befattningar. Kompetensförsörjningen på kort och långsikt är nödvändig för att att kunna utföra verksamhet och uppnå måluppfyllelse. Förvaltningar och bolag behöver både samarbeta kring detta och säkerställa hanteringen vid intern rörlighet. Kompetensförsörjningsfrågorna ska vara en naturlig del av verksamheten utvecklingsinsatser ska ske kontinuerligt. Förvaltningen ska ha konkurrenskraftiga och jämställda löner. Förvaltningens struktur och rutin för medarbetarsamtal ska användas för samtliga medarbetare. På så sätt får alla medarbetare individuella mål utifrån verksamhetens mål som är kopplade till förvaltningens ledstjärnor. 7
2.3 Ekonomi Nämndens kommunbidrag har minskat med 9,3 miljoner kronor, till 219 miljoner kronor. Merparten av minskningen hänförs till införandet av komponentavskrivning i stadens redovisning vilket medför att medel överförs från driftsbudgeten till investeringsbudgeten. 8 mkr har överförts till investeringsbudgeten. Justeringar på 6,6 mkr för satsningar i 2016 års kompletteringsbudget är även en bidragande orsak till minskningen av kommunbidraget. Utföraravdelningarna rent samt gata, grönt arbetar enbart med intäktsfinansierad verksamhet. Omsättningen uppgår till cirka 360 miljoner kronor, varav cirka 60 miljoner kronor internt inom förvaltningen och bidrar, förutom med synergieffekten inom verksamheterna, även med ekonomisk stabilitet för förvaltningen. Förvaltningens ekonomiska sårbarhet har i takt med den ökade omsättningen, minskat de senaste åren, Den främsta orsaken till omsättningsökningen är den intäktsfinansierade verksamheten. Förvaltnings verksamhet är till stor del väderberoende, vilket medför en rad olika ekonomiska avvikelser. Budgeten för en "normalvinter" är cirka 70-80 miljoner kronor, vilket beräknas täcka 6-7 snöfall med upp till 10 centimeters snödjup samt 70-80 saltningstillfällen på bussgatorna och 20-25 sandningstillfällen i övrigt, då stenflis används. Förvaltningens underhållskostnader har ökat mer än indexuppräkningen vilket medför prioriteringar av underhållsåtgärderna och stora ansträngningar för att klara behoven. Nivån på det egna kapitalet har på några år höjts från 6 till 25 miljoner kronor och är härmed i nivå med stadens riktlinjer gällande nämndens volym på eget kapital. Budgetens inriktningar och prioriteringar för verksamheten ska, tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna, säkra god ekonomisk hushållning i kommunen. Olika verktyg används för att nämnden ska kunna bidra till detta. Samverkan mellan olika organisationer och verksamheter är en förutsättning för att åstadkomma en helhetssyn och gemensam bild av hur de gemensamma resurserna ska användas. Samverkan genom Trygg, vacker stad är ett exempel där de gemensamma resurserna i staden optimeras. 2.3.1 Ekonomiska förutsättningar för 2017 Nämnden kompenseras med 2,5 procent för löneökningar och knappt 2 procent för prisökningar inklusive hyror. Samtidigt minskas kommunbidraget med 0,5 procent för effektiviseringar i förvaltningen den så kallade förändringsfaktorn. Nedanstående tabell visar park- och naturnämndens kommunbidrag från 2014 till och med 2017. År 2014 2015 2016 2017 Kommunbidrag (tkr) 197 500 216 000 228 300 219 000 8
Budgetposter som förklarar kommunbidragets förändring 2017 Budgetpost Belopp (tkr) Budgetram 2016 228 300 Budgetram 2017 219 000 Förändrad ram -9 300 Index 4 824 Förändringsfaktor 0,5% -1 101 Komponentavskrivning -8 000 Bemanning bygglekplats 2 000 Kapitalkostnadsförändring -415 Justering effekter av kompletteringsbudget 2016 Enkelt avhjälpta hinder -4 000 Naturreservat -1 100 Jubileumssatsning -1 500 Avrundning -8 Totalt -9 300 Förvaltningens arbete med effektiviseringar Förvaltningen kommer att arbeta med följande förändringar för att möta kravet på 0,5 procent effektivisering, vilket motsvarar drygt en miljon kr. Förvaltningen bedriver ett aktivt kvalitetsarbete. Under året kommer delar av förvaltningens processer att revideras. Processkartläggningar och värdeflödesanalyser ger underlag för att hitta förbättringar och effektiviseringar samt skapar ordning och reda. Varje år genomlyser interna och externa kvalitetsrevisorer verksamheten för att hitta utvecklingsmöjligheter. Genom att systematiskt arbeta med kvalitet och förbättringsarbete sker ett kontinuerligt effektiviseringsarbete i hela förvaltningen. Förvaltningen kommer att se över skötselnivåer och underhållsinsatser och effektivisera dessa där så är möjligt. Genom att fler anläggningar numera kan underhållas i tid räknar förvaltningen på sikt med minskade kostnader för akuta åtgärder och reparationer som oftast är dyrare att genomföra än planerat underhåll. Förvaltningen hanterar årligen en allt större drift- och investeringsbudget utan motsvarande ökningar i personalramen vilket också medför en effektivisering. På utförarsidan fortsätter liksom tidigare år genomförandet av vissa åtgärder, som beräknas innebära en hel del kostnadsminskningar den kommande säsongen. I varje vinterfordon samt även i egna fordon och maskiner finns sedan några år en enhet för geografisk positionering (GPS) som mäter exakt var fordonet framförts när det gäller renhållning, halkbekämpning eller snöröjning. När det gäller entreprenörer kommer en så kallad GPS-app att installeras i respektive förares mobiltelefon för att öka säkerheten i positioneringen. Fortsatta stickprov kommer också att utföras för att se om fakturaunderlaget och GPS-mätningen stämmer överens. Avvikelser mellan systemen kommer att analyseras och vid behov rättas till. Effekten bedöms därmed bli minskade kostnader för förvaltningen. Mellan enheterna inom renhållning och grönskötsel sker successiva förbättringar i samarbetet som beräknas ge effektiviseringar framöver. Gemensamma planeringsmöten genomförs med syfte att planera för effektiviseringar och förbättringar av skötseln i 9
flera av stadens områden. Ett tiotal medarbetare från grönt ingår i handskottarlag, som vid snörika perioder tar hand om skottning av trappor och smala passager för rents verksamhet. Effekten blir att antalet underentreprenörer kan reduceras med kostnadsminskning som följd. Ett projekt pågår också där beställare samt företrädare för arbetsledning från rent och grönt ingår. Projektet syftar till att samordna skötseln mellan rent och grönt i delar av den centrala staden. Gata, grönt fortsätter arbetet med att försöka samordna schaktåterställningen av stenytor i centrala Göteborg. När ledningsägare som har rör, el, fiber, tele eller dylikt skall utföra ett arbete i stenytor kontaktar de drift och underhåll och informerar om tidplanen så att personal och resurser för återsättning av sten kan inplaneras. När ytskiktet repareras i direkt anslutning till återfyllning minimeras störningar samtidigt som samma trafikavstängning används för hela arbetet och kostnaden minskas. 2.3.2 Budget per avdelning Tabellen beskriver vilka intäkter och kostnader som finns inom förvaltningen fördelat på avdelningsnivå. De interna posterna ingår i avdelningarnas belopp men exkluderas på sista raden då förvaltningens externa intäkter och kostnader redovisas. Avdelning Intäkter Kostnader Kommunbidrag Gemensam administration 11 104 39 524 28 420 Trädgårdsföreningen 2 130 20 286 18 156 Beställaravdelningen Förvaltning o planering 53 000 228 316 175 316 Utförare rent 156 000 156 000 0 Utförare gata / grönt 210 500 210 500 0 Arbetsmarknad 37 923 38 879 956 Förvaltningsgemensamt 8 500 4 652-3 848 Totalt 479 157 698 157 219 000 Avgår interna poster -108 056-108 056 0 Totalt externt 371 101 590 101 219 000 Förändring per avdelning jämfört med föregående år Nedan beskrivs förändringarna per avdelning gentemot 2016 års budgetanslag. Ökning av intäkter, kostnader eller kommunbidrag redovisas som + och minskning som -. Beloppen är i tkr. Merparten av 2017 års ramminskning hamnar inom förvaltning och planering eftersom den avdelningen hanterar merparten av kommunbidraget. Minskningen inom administrationen hänförs till Gothenburg Green World som är budgeterad till 7 mkr under 2016. Ökningen inom utförare Rent hänförs dels till volymökningar är även en reglering för att få en mer rättvisande bild av omsättningen. Övriga ökningar är främst indexrelaterade. 10
Avdelning Intäkter Kostnader Kommunbidrag Gemensam administration -5 253-3 887 1 366 Trädgårdsföreningen -70 148 218 Beställaravdelningen Förvaltning o planering 1 100-9 717-10 817 Utförare rent 8 000 8 000 0 Utförare gata / grönt 0 0 0 Arbetsmarknad 711 734 23 Förvaltningsgemensamt 0-90 -90 Totalt 4 488-4 812-9 300 Avgår interna poster -158-158 Totalt externt 4 330-4 970-9 300 2.3.3 Eget kapital 2014 2015 2016 (budget) 2016 (prognos) 2017 (budget) Eget kapital (tkr) 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 Förvaltningens egna kapital har ökat kraftigt från 2011 års bokslut då värdet uppgick till 6 mkr, till nuvarande nivå på 25 mkr. Orsaken är att förvaltningens begäran om kompensation för omorganisationskostnaderna på 8 mkr samt kostnader på 5 mkr relaterade till vintern 2010/2011 beviljades i början av 2012, samt 2012 års positiva resultat på 8,4 mkr. Storleken på eget kapital är i nivå med rekommendationerna från Kommunstyrelsen. I beloppet ingår även Keillers Park egna kapital på 143 tkr vilket överfördes till parkoch natur i början av 2013. 2.3.4 Investeringar Investeringsbudgeten för 2017 uppgår till 86 mkr och för hela planperioden 2016-2019 uppgår investeringsbudgeten till 273 mkr. Nedan återges en beskrivning utifrån respektive investeringsområde. Investeringsområden Budget 2017 Plan 2018-2019 Totalt 2016-2019 Utveckling av lekmiljöer 20 37 73 Utveckling av park och naturområden 56 80 160 Trädplanteringar 7 14 28 Trygg vacker stad 3 6 12 Totalt 86 137 273 Investeringsområde: Utveckling av lekmiljöer Investeringsram år 2016-2019: 73 mkr Park och naturförvaltningen ansvarar idag för närmare 290 lekplatser och 300 aktivitetsytor som till exempel skateramper, kickeplaner, tennisbanor, beachvolleyplaner och utegym. Genom att fortsätta utveckla dessa anläggningar skapas nya lekmöjligheter, ökar tillgängligheten och bidrar till att barnens fysiska miljöer blir 11
mer attraktiva. Förvaltningen satsar på utveckling av stora lekplatser som blir spännande utflyktsmål för alla göteborgare men fortsätter även upprustningen av de mindre lekplatserna ute i stadsdelarna som bidrar till en rik vardagsmiljö för de närmast boende och som uppfyller grönstrategins mål kring bostadsnära park. Investeringsområde: Utveckling av park- och naturområden Investeringsram år 2016-2019: 160 mkr Det finns ett kontinuerligt behov av att utveckla stadens park- och naturområden så att de ger göteborgarna goda möjligheter till rekreation och bidrar till en rik och meningsfull fritid. Investeringarna består bland annat av att tillföra fler aktivitetsmöjligheter, förbättra tillgängligheten och att göra park- och naturområdena mer attraktiva vilket bidrar till att öka besökarantalen. Investeringarna berör både stadens stora centrala parker som till exempel Slottsskogen, Trädgårdsföreningen och Keillers Park, men även många mindre parker ute i de olika stadsdelarna. Inom investeringsområdet hanteras även större upprustningsprojekt längs till exempel Packhuskajen. Dessutom berörs stadens friluftsbad, friluftsområden såsom Delsjöområdet och Hisingsparken samt nybildning av naturreservat i Amundön och Billdals skärgård. Investeringsområde: Trädplanteringar Investeringsram år 2016-2019: 28 mkr Göteborg är en grön stad med många trädmiljöer både i stadens parker och längs gator och alléer. Varje år måste flera hundra träd tas ner i staden då de blir för gamla, faller i samband med stormar eller inte längre uppfyller kraven med hänsyn till risk och säkerhet. Kontinuerliga investeringar inom detta område är nödvändiga för att värna om och utveckla de befintliga parkmiljöerna och den biologiska mångfalden som finns i stadsrummet. Investeringarna omfattar både kompletteringsplantering där det bara saknas några få träd och större projekt där omfattande markarbeten och plantering av hela kvarter genomförs. Investeringarna bidrar även till att öka artrikedomen bland stadens träd och skapa helt nya miljöer som till exempel fruktlundar. Investeringsområde: Trygg Vacker Stad Investeringsram år 2016-2019: 12 mkr De senaste åren har Göteborg satsat på att göra insatser så att staden upplevs tryggare och vackrare där många förvaltningar, kommunala bolag och enskilda föreningar är engagerade. För att kunna uppnå målen i arbetet inom "Trygg vacker stad" kompletteras driftbudgeten med ett investeringsanslag för att möjliggöra helhetslösningar. Komponentavskrivning Staden kommer införa komponentavskrivning 2017. Komponentavskrivning innebär att en anläggningstillgång delas upp i flera komponenter med olika avskrivningstid. Konsekvensen blir att delar av det planerade underhållet överförs till investeringsbudgeten i form av reinvesteringar vilket medför att driftsbudgeten för det planerade underhållet minskar och investeringsbudgeten ökar. Kapitalkostnaderna kommer även öka i takt med att investeringsvolymen ökar samt att avskrivningstiderna minskar efter genomgång av anläggningarnas livslängd. Enligt förvaltningens beräkningar har 8 mkr av driftsbudgeten för planerat underhåll överförts till investeringsbudgeten i 2017 års budget. 12
Exploateringsinvesteringar Exploateringsinvesteringarna uppkommer till följd av stadens detaljplaneläggning. Investeringarna delas upp i lokala anläggningar, och så kallade generalplaneanläggningar. Lokala anläggningar är sådana att de till största delen är till nytta för de boende och verksamheten i det berörda området. Generalplanekostnader är sådana som gagnar fler kommunmedlemmar än de inom det berörda området. Finansieringen av lokala investeringar finansieras i grunden genom så kallade gatukostnader och berör allmänplats, som härrör sig från det lokala projektet. Generalplankostnaderna kan inte enbart tas ut från det lokala projektet utan finansieras även över kommunens budget. Det är fastighetsnämnden som har uppdraget att samordna och redovisa de andra nämndernas behov av investeringar, samt belysa driftkonsekvenserna för berörd nämnd. Exploateringsinvesteringsbudgeten för 2017 uppgår till 18 mkr och för hela planperioden 2016-2019 uppgår exploateringsinvesteringsbudgeten till 59 mkr. Diskussioner förs om investeringsvolym och finansiering gällande Jubileumsparken, i nuvarande exploateringsinvesteringsbelopp är budgeten för Jubileumsparken inte upptagen. mkr Budget 2017 Plan 2018-2019 Totalt 2016-2019 Exploateringsinvesteringar 18 39 59 Detaljerna i exploateringsbudgeten redovisas i uppföljningsrapporterna. Prognoserna för respektive exploateringsprojekt revideras löpande och redovisas i uppföljningsrapporterna. Underlagen för budgetframställningen tillhandahålls av Fastighetskontoret. De största enskilda exploateringsprojekten under planperioden är Fjärdingsplan och Selma Lagerlöfs Torg. 2.3.5 Skötsel och underhåll Park- och naturförvaltningen är Göteborg Stads största aktiva markförvaltare och ansvarar för en lång rad anläggningar som är av stor betydelse för stadens attraktionskraft, göteborgarnas livsmiljö och möjligheter till rekreation. Att kunna underhålla dessa anläggningar, det vill säga säkerställa att de inte tappar i värde, kvalitet och funktionalitet över tid, är en grundläggande uppgift för förvaltningen som markförvaltare. Förvaltningen har en rad olika anläggningar som grupperas i sex kategorier enligt nedan. Vegetationsytor (till exempel gräs, häckar, träd mm) Parkmöblemang (till exempel bänkar, papperskorgar, skulpturer) Lekplatser (till exempel lekredskap, kickeplaner) Belagda ytor (till exempel gångvägar, trappor, torgytor) Friluftsanläggningar (till exempel gångstråk, ridvägar, badplatser) Konstruktioner och övriga anläggningar (till exempel kajer, toaletter) Förvaltningens underhållsplanering prioriterar anläggningar där det finns risk för skada för tredje man eller annans egendom. I de fall där en fullständig underhållsinsats inte kan genomföras kan en anläggning även stängas eller lyftas undan. Utifrån de metoder som finns för att beräkna underhåll uppgår förvaltningens årliga behov till drygt 38 mkr under 2017. Under 2017 krävs stora ansträngningar för täcka behovet av underhållsåtgärder inom befintlig underhållsbudget, vilket kan medföra 13
bortprioriteringar. Vissa år kan förvaltningen genomföra fler underhållsåtgärder än beräknat medan ekonomin under andra år medför färre underhållsåtgärder än de planerade. I beräkningarna ingår nu även Trädgårdsföreningen. Tidigare år har inte beräkningarna för skötsel och underhåll för Trädgårdsföreningen inkluderas i sammanställningen. Totalt genomförs årligen insatser för cirka 7 mkr i Trädgårdsföreningen, och fördelningen är 5 mkr för tillsyn och skötsel, 2 mkr för planerat underhåll. För att få en mer rättvisande bild har även jämförelsesiffror i tabellen nedan reviderats. Orsaken till totalbeloppets minskning är införandet av komponentavskrivning som medför att 8 mkr från budgeten för planerat underhåll överförs till investeringsbudgeten. År Volym Planerat underhåll Reparationer Tillsyn och skötsel Totalt Budget 2017 11 955 21 4 78 103 Budget 2016 11 928 32 4 74 110 Utfall aug 2016 11 928 17,5 2 56,5 76 Budget 2015 11 928 34 4 71 109 Utfall helår 2015 11 928 31,3 5,8 84,1 121,1 Belopp i mkr, volym i hektar. Förvaltningen arbetar utifrån följande definitioner för planerat underhåll, reparationer samt tillsyn och skötsel: Planerat underhåll Till planerat underhåll räknas arbeten som återkommer med regelbundna intervaller och som föranleds av normal förslitning och som inte är standardhöjande. Åtgärder som kan förutses och behöver göras någon eller några gånger under ett objekts livslängd för att objektet ska bevaras i ursprungligt skick och så att avsedd funktion upprätthålls. Som en följd av införandet av komponentavskrivning har 8 mkr överförts från budgeten för planerat underhåll till investeringsbudgeten. Insatser kopplat till reinvesteringar som tidigare genomfördes inom ramen för planerat underhåll kommer framöver redovisas i investeringsbudgeten. Reparationer Åtgärder som förorsakas av oförutsedda händelser som inte går att hänföra till tillsyn och skötsel eller planerat underhåll. Tillsyn och skötsel Åtgärder som bibehåller ett objekt i ursprungligt skick det vill säga åtgärder som upprätthåller avsedd funktion för ett objekt. Åtgärder som avser löpande tillsyn och vård av ett objekt. I tillsyn och skötsel ingår service och kontakter med brukare och aktörer samt byte eller tillförsel av förbrukningsmaterial vilka förbrukas löpande och ger inget bestående värde. Åtgärdernas varaktighet är kortare än ett år. 2.4 Sammanfattande omvärldsanalys Det nya reglementet för park- och naturnämnden har förtydligat uppdraget till nämnden. Enligt det nya reglementet ska nämnden aktivt ska bidra i den strategiska stadsplaneringen. Detta innebär en förstärkt stärkt roll för förvaltningen utifrån medverkan i uppdraget att förvalta, sköta och utveckla staden. 14
Medskapandet i arbetet med Jämlikt Göteborg och dess Fokusområde 4, Skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer, sker genom grunduppdraget och prioritering av arbetet med Hammarkullen. Förvaltningens alla verksamheter bidrar till att skapa hållbara livsmiljöer, i parker, naturområden och stadsrum. Förvaltningen bidrar med kompetens i tidiga skeden i stadsutvecklingsarbetet såsom bostadsbyggande, Jubileumsparken, BoStad 2021, Västlänken i staden och Älvstaden. Grönstrategin ligger till grund för medskapandet och besluten. I de stadsdelsvisa grönplanerna vägs det in som tagits fram i stadsdelarnas lokala utvecklingsplaner. Framtagande av parkutvecklingsplaner pågår. Arbetsmarknadsverksamheten utvecklas genom att driva projekt med fler aktörer genom till exempel projektet tillsammans med stadsdelsförvaltningen i Angered där försörjningstagare arbetar i lagverksamheten. Kompetensförsörjningen är strategiskt avgörande för måluppfyllelsen och den ansträngda situationen utgör en påtaglig risk för fördröjningar av projekt samt för en hållbar arbetsmiljö. Samarbete kring kompetensförsörjning pågår mellan de tekniska förvaltningarna och bolagen. 15
3 Grunduppdraget Nämndens grunduppdrag finns formulerat i reglementet. Kommunfullmäktige antog ett nytt reglemente för nämnden 2016-05-12. Grunduppdraget kommer främst att följas upp i uppföljningsrapporterna samt i årsrapporten för 2017. Park- och naturnämnden ska sköta, förvalta och utveckla stadens park- och naturområden. Inom ramen för sitt uppdrag ska nämnden värna estetiska, sociala och miljömässiga värden samt natur- och kulturvärden. Nämnden har ansvar för att sköta, förvalta och utveckla följande områden och anläggningar: stadens parkområden, planteringar, planterade träd och torgytor utan trafik samt annan för allmänheten tillgänglig mark av parkkaraktär. stadens naturområden samt områden som enligt översiktsplan har stora frilufts-, natur- och kulturvärden eller där särskilda bevarandevärden och/eller skötselintressen finns. Naturreservat och områden med särskilda förordnanden om markanvändning. park- och friluftsanläggningar lek- och badplatser samt stadens djurpark i Slottsskogen. stadens skulpturer, fontäner samt stadens offentliga toaletter. stadens vattendrag och sjöar samt inre vattenvägar med tillhörande kajer och strandskoningar som ansluter till mark som ingår i nämndens förvaltar- och skötselansvar. skötseln av grönytor, planteringar och liknande som ligger inom trafikområden och gatumark där skötseln inte ankommer på trafiknämnden. Park- och naturnämnden ska medverka i samhällsplaneringen tillsammans med andra nämnder, samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda för att främja goda miljöer i staden. Nämnden ska också aktivt bidra i den strategiska stadsplaneringen. Park- och naturnämnden har särskilt ansvar för: oljesanering av Göteborgskusten utanför hamnområdet samt kommunens naturstädning, om inte annan har denna uppgift. upplåtelser av allmän platsmark och övrig mark som nämnden förvaltar om inte uppgiften anförtrotts trafiknämnden. Park- och naturnämnden har i uppdrag att efter beställning/överenskommelse anlägga, underhålla och upprusta gatu-, park- och andra utemiljöer. utföra och samordna barmarksrenhållning, parkskötsel och vinterväghållning av allmänna gator, parker och andra platser för stadens nämnder och bolag. bedriva annan med i första och andra punkterna förenlig komplementärverksamhet. utföra arbetsmarknadspolitiska insatser åt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (NAV) eller andra nämnder när uppdraget faller utanför NAV:s ansvarsområde. 16
4 Nämndens mål 4.1 POLITISKA MÅL OCH UPPDRAG 4.1.1 Jämlikhet Göteborg ska vara en jämlik stad. Strategi - Erbjuda attraktiva, trygga och tillgängliga parker, naturområden och stadsrum i alla stadsdelar. Förvaltningens park- och naturområden erbjuder stora möjligheter till rekreation, utmaning, motion och avkoppling. Lekplatser, aktivitetsytor, friluftsbad, parkstråk, ridvägar och naturstigar är exempel på anläggningar som bidrar till god hälsa. En god livsmiljö med närhet till gröna områden samt utmanande, rofyllda och tillgängliga mötesplatser skapar förutsättningar för bättre folkhälsa och möjliggör sociala kontakter och möten. Särskilt viktigt är att beakta tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Inom stadens arbete med Jämlikt Göteborg Fokusområde 4: Hälsofrämjande och hållbara miljöer bidrar förvaltningen med insatser som förbättrar livsvillkoren för alla göteborgare. Detta arbete sker på olika platser i staden men har under det närmaste året ett särskilt fokus på att utveckla Hammarkullen i samverkan med SDF Angered, Bostadsbolaget och Göteborgslokaler. Genom skötsel och underhåll säkerställs att de gröna mötesplatserna upplevs som attraktiva och trygga. Förvaltningen ser löpande över behovet av städning och klottersanering och hanterar dumpning av skräp i förvaltningens områden. Vegetationsgallring längs gångstråk är en viktig åtgärd för att öka tryggheten och möjligheten att vilja röra sig ute i sin stadsdel. Genom att prioritera vinterväghållning längs gångvägar och cykelstråk uppnår man en högre jämställdhet. Förvaltningen fortsätter under 2017 att satsa på utvecklingen av lekplatserna i hela staden. Förvaltningen utvecklar större lekplatser som blir spännande utflyktsmål för alla göteborgare men fortsätter även upprustningen av de mindre lekplatserna ute i stadsdelarna som bidrar till en rik vardagsmiljö för de närmast boende och som uppfyller grönstrategins mål kring bostadsnära park. Under 2017 blir de större lekplatserna i Billdals Park och Vasaparken färdiga liksom en ny mindre lekmiljö med konstnärligt innehåll i Lorensbergsparken. Förvaltningen förbereder även en upprustning av minst fem mindre lekplatser ute i stadsdelarna och öppnar under året stadens femte bemannade lekplats i Biskopsgården. Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017 Antal nya eller upprustade (+ 1 000 tkr) lekplatser under året. 9 6 10 Antal medborgarsynpunkter via Green Card. 5 667 5 780 5 900 Antal stadsdelsvisa grönplaner utifrån stadsdelarnas lokala utvecklingsplaner/program. 0 1 2 17
4.1.2 Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter. Strategi - Öka förvaltningens kompetens kring normkritiskt tänkande. På alla enheters arbetsplatsträffar ska workshops genomföras i syfte att följa upp temat likabehandling som är temat på medarbetardagen 2016. Ett steg i arbetet med de mänskliga rättigheterna är medvetenhet om de normer som finns. En ökad kompetens i normkritisk tänkande skapar förutsättningar för medarbetarnas medskapande i arbetet med att åstadkomma en arbetsmiljö som präglas av ett öppet klimat och att förvaltningen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. På så sätt kan förvaltningen bidra till att skapa en jämlik stad. 4.1.3 Jämställdhet Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra. Strategi - Lönebildningen ska motverka den strukturella könsdiskrimineringen. - När förvaltningen planerar, bygger och sköter staden ska riktlinjer för jämställdhetsarbete tillämpas. I samband med lönekartläggning ska förvaltningen analysera och identifiera om det förekommer osakliga löneskillnader på lika befattningar. Idag finns fokus på likvärdiga befattningar med hjälp av befattningsväderingssystem (BAS). Den strukturella könsdiskriminering är ofta svår att se. Det kan handla om beteenden på en arbetsplats eller om att inte känna sig välkommen till en plats i staden på grund av sin könstillhörighet. Förvaltningen behöver arbeta medvetet för att motverka detta och har därför tagit fram ett stöd till våra handläggare som planerar för byggnation och skötsel. Att bygga och utveckla miljöer där fler kan känna sig välkomna behöver inte vara svårt, komplicerat eller dyrt. Det handlar mer om genomtänkt och medveten planering. Förvaltningen har tagit fram handgripliga och enkla riktlinjer för jämställdhetsarbete i parker och naturområden. Dessa ska beaktas vid om- och nybyggnad av parker och anläggningar. 4.1.4 Demokrati Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Strategi - Utveckla förmågan att informera och kommunicera för att göra staden tillgänglig för alla. 18
Förvaltningen ska genomföra dialoger i tre projekt med olika målgrupper; barn, äldre och ungdomar. Förutsättningarna för att utveckla volontärarbete ska utredas. Arbetet och utvecklingsinsatserna avseende de bemannade lekplatserna ska genomföras. Förvaltningen ska medverka i arbetet med att ta fram en staden-gemensam utbildning för tjänstemän som ska fungera som ett stöd i samtal/dialog med boende, besökare och företag. Utbildningen ska vara förankrad i stadens förhållningssätt och styrdokument kring dialog och kommunikation och möjliggöra ett enhetligt och kvalitetssäkrat arbetssätt för olika dialoger. Park- och naturförvaltningen arbetar kontinuerligt med brukardialoger och dialoger gentemot organisationer och föreningar. Dialoger är centrala vid lokalt arbete i staden genom hela grönprocessen från planering till investeringar och skötsel. Vid byggnation och upprustning av lekplatser sker samarbete med stadsdelsförvaltningarna för att lägga upp delaktighetsprocesser med invånarna. I genomförandet av dialogerna är det av vikt att förutom ålder ha medvetenhet om maktförhållanden mellan grupper, genus och språk. Syftet är att medborgarna ska känna till vad som ska göras, uttrycka åsikter, påverka och ibland även vara med och jobba praktiskt med förändringen. Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017 Antalet genomförda brukardialoger. 4 5 4.1.5 Funktionsnedsättning Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Strategi - Erbjuda attraktiva, trygga och tillgängliga parker, naturområden och stadsrum i alla stadsdelar. - Utveckla metoder för rehabilitering. Förvaltningen medskapar i stadsplaneringen och bidrar till att parker och naturområden har ett varierat utbud som möjliggör för fler människor att hitta just sin plats. I en tät och blandad stad behöver det finnas livliga offentliga mötesplatser som möjliggör sociala kontakter men behovet är lika stort av lugna och tysta platser för den som söker ro och vila. Förvaltningen ansvarar för en bred variation av områden som kan stimulera olika sinnen, som utsikten från Ramberget, dofterna i Trädgårdsföreningen, tystnaden i Rya Skog och de olika markunderlagen i barfotaslingan i Slottsskogen. Förvaltningens arbete med tillgänglighet fokuserar ofta på den fysiska tillgängligheten då förvaltningen är en stor förvaltare av mark och anläggningar. Arbetet med att inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder pågår löpande inom förvaltningens publika anläggningar som till exempel toaletter, lekplatser, friluftsbad, prioriterade gångstråk och trappor. Förvaltningens riktlinje för tillgängliga lekplatser ger vägledning både vid upprustning av befintliga och vid byggnationen av nya lekplatser. För att förbättra livsvillkoren för personer med olika slags funktionsnedsättningar behöver förvaltningen utveckla sin förmåga att förstå dessa individers behov och önskemål. Förvaltningen avser vidareutveckla arbetet med dialogprocesser för att kunna 19
möta olika målgrupper och möjliggöra att fler människor kommer till tals. Förvaltningen har även som målsättning att ta fram en översiktlig riktlinje för tillgänglighet i parker och naturområden. Förvaltningen ska ta fram och pröva ett grön/ hälsa koncept för målgruppen som har arbetsmarknadsstöd. Ett arbete som sker i samverkan med främst arbete och vuxenutbildningen. En stor andel av arbetsmarknads målgrupp har visat symtom på utbrändhet, depressionångest och stressrelaterade sjukdomar samt nedsatt arbetsförmåga. Återhämtning i kombination med fysisk aktivitet i det gröna har god evidens med avseende på ovan. En viktig friskfaktor med stor påverkan på livsvillkoren är tillgång till arbete, och ha en ekonomi i balans. Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017 Totalt antal inventerade anläggningar i tillgänglighetsdatabasen. Grönt/hälsa koncept för personer med arbetsmarknadsstöd ska prövas i ett antal grupper. 30 70 120 2 4.1.6 Äldre Äldres livsvillkor ska förbättras Strategi - Erbjuda attraktiva, trygga och tillgängliga parker, naturområden och stadsrum i alla stadsdelar. Förvaltningens olika områden och anläggningar erbjuder ett brett och varierat utbud för äldre göteborgare. Gruppen äldre (65+) har ett ålderspann på mer än 30 år och behoven inom gruppen varierar stort, från önskemål om fysiska aktiviteter som till exempel utegym och promenadstråk till lugna platser där man kan sitta ner och vila med utsikt över omgivningarna. För att Göteborg ska vara en bra stad för de äldre som har störst behov behöver parkoch naturförvaltningen utveckla former för dialog som kan genomföras på äldreboenden. Förvaltningen ansvarar inte för äldreboenden eller de trädgårdsmiljöer som hör till boendena, men för parker och lekplatser i närheten av boendena. Genom dialog kan man samla in de synpunkter som de äldre har på dessa närmiljöer och kunna genomföra olika mindre upprustningar som ökar de äldres förutsättningar för utevistelser och fritidsaktiviteter på generationsöverskridande mötesplatser i närområdet. För att alla ska kunna röra sig mellan olika områden samt vistas ute i stadens park- och naturområden är det angeläget att upprätthålla en god fysisk tillgänglighet. Att underhålla gångstråk och trappor är en åtgärd som förvaltningen kan genomföra för att säkerställa en god fysisk tillgänglighet. Andra åtgärder som också bidrar till en förbättrad tillgänglighet i förvaltningens områden är upprustning och utplacering av fler parkbänkar och ledräcken längs branta gångvägar. 20
Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017 Kvadratmeter asfalt som har underhållsbelagts (behov 38 000 kvm/år) 27 000 28 000 27 000 4.1.7 Miljö och klimat Göteborg ska minska sin miljö och klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp Strategi - Utveckla det ekologiska perspektivet i den fysiska planeringen. - Minska miljö- och klimatpåverkan när staden byggs och sköts. Park- och naturförvaltningen arbetar för en tät och grön stad med ett rikt växt och djurliv. Landskapet ska vara rikt med en variation av naturtyper, gröna stråk samt goda spridningsmöjligheter för djur och växter över staden. Sedan 2013 har staden ett miljöprogram som innehåller 12 lokala miljökvalitetsmål som har sin utgångspunkt i de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Förvaltningen genomför löpande olika naturvårdsinventeringar och biotopförbättringsprojekt som ökar den biologiska mångfalden och bidrar till miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag samt Levande skogar. De gröna ytorna i Göteborg bidrar med värdefulla ekosystemtjänster när staden utvecklas och förtätas. Parker och grönområden är viktiga rekreationsmiljöer men bidrar även till att rena luft och vatten, reglera temperaturen, ta upp nederbörd och dämpa buller. Utifrån dessa förutsättningar är det angeläget att fortsätta utveckla ekologin som en central del i den fysiska planeringen. Förvaltningens kompetens kring dessa frågor är ett avgörande bidrag i stadsplaneringen och vid framtagandet av kompensationsåtgärder vid exploatering. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att öka kunskapen och engagemanget kring biologisk mångfald och naturvårdsfrågor. Arbetet sker främst genom olika former av naturpedagogiskt arbete, till exempel nya informationsbroschyrer, dialog med allmänheten eller nya skyltar vid entréer till och i naturområden. Uteklassrum och skolskogar i naturområden är ett annat exempel på naturpedagogiskt arbete som ger förutsättningar för barn och ungdomar till fysisk aktivitet, naturupplevelse, engagemang och kunskap om natur och miljö. Utförarverksamheterna kommer att öka återvinningen av vägbyggnadsmaterial genom att utveckla återvinningsanläggningen i Mellbydalen. För att få större miljöhänsyn i projekten kommer ett systematiskt arbete med miljöplaner att genomföras. Genom att bygga jämna vägbanor och trafiksäkra vägkorsningar kommer cyklingen ges möjlighet att öka och bli säkrare. Andelen elmaskiner inom verksamheterna ökas genom att byta ut maskiner till elmaskiner där så är möjligt. Detta innebär att utsläpp av koldioxid och andra störande ämnen minskar. Arbetet med utfasningen av antalet kemiska produkter fortsätter. 21
Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017 Antal pågående projekt inom stadens miljöprogram. 20 20 Antal kemikalieprodukter. 738 696 615 4.1.8 Stadsutveckling och bostäder Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre Strategi - Bidra till att skapa hållbara livsmiljöer i samband med att staden bygger bort bostadsbristen. Tillsammans ansvarar byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, park- och naturnämnden samt trafiknämnden för den strategiska stadsutvecklingen. Göteborgs Stads budget prioriterar särkskilt målet Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses. De fyra nämnderna har olika ansvarsområden utifrån sina reglementen, men förenas i det övergripande uppdraget att utveckla en attraktiv och hållbar stad öppen för världen. Park- och naturnämndens roll i stadens planprocess ska förstärkas och utvecklas för att bidra till en hållbar och flexibel användning av stadens parker och naturområden. Planeringsunderlag i form av stadsdelsvisa grönplaner ska tas fram. Bostadsbehovet är stort i hela Sverige och i synnerhet i de stora städerna. Staden har ett ansvar att planera så att bostadsbyggande möjliggörs. Bostäderna är en del av en stadsplanering som ska åstadkomma att hållbara livsmiljöer skapas för lång tid framöver. I den hållbara staden är parker och naturområden avgörande ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. De bostadsnära parkerna är av särskild betydelse för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. De stora parkerna och naturområdena besöks av invånare från hela staden och bidrar både till folkhälsan och till en sammanhållen stad. I grönstrategin finns mål och strategier kopplade till det sociala och ekologiska perspektivet. I de stadsdelsvisa grönplanerna tas denna planering till en mer detaljerad nivå där tillgång till park/natur och utvecklingsbehov/avvecklingsbehov analyseras stadsdelsvis. Grönplanernas syfte är att vara planerings- och kunskapsunderlag då vi planerar, bygger och sköter staden. Mått Antal planremisser som förvaltningen har fått och besvarat. Utfall 2015 Utfall 2016 63 80 Målvärde 2017 4.1.9 Trafik Det hållbara resandet ska öka Strategi - Öka förutsättningarna för medarbetarna att välja hållbart resande till och från arbetet samt för resande i tjänsten. - Utveckla möjligheten att besöka förvaltningens anläggningar till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. 22
Alla medarbetare ska informeras om stadens cykelförmåner. Förvaltningen ska underlätta för resor i tjänst genom att ha cykelpooler, Styr och Ställkort och cykelparkeringar. Förvaltningen erbjuder månadsvis delbetalning på årskort för kollektivtrafik till alla medarbetare. För att möjliggöra för ett hållbart resande till förvaltningens anläggningar finns det information om resvägar i apparna. Möjligheten att besöka olika park och naturområden påverkas bland annat av de tre faktorerna Hitta dit, Ta sig dit och Hitta in och förvaltningen arbetar brett med att utveckla dessa. Hitta dit handlar om möjligheten att få information om en plats och hur man tar sig dit. Genom att fortsätta att utveckla förvaltningens verktyg och kanaler för att nå ut brett med information kring våra anläggningar kan göteborgarna erbjudas inspiration och tips om besöksmål och aktiviteter. Apparna Lekplatsen och Badplatsen fungerar väl och på stadens hemsida, i Vårt Göteborg och via pressmeddelanden får förvaltningen regelbundet ut information om geografiska platser, attraktioner och evenemang. Ta sig dit belyser möjligheten att kunna ta sig dit på ett miljövänligt sätt. Detta arbete sker ofta i samarbete med Trafikkontoret då båda förvaltningar ansvarar för olika delar av det offentliga gång- och cykelnätet. Förvaltningen kommer bl a under året att delta i framtagandet av Trafikkontorets nya fotgängarprogram där bland annat gångmiljöernas utformning och gestaltning och möjligheten att skapa ett mer finmaskigt och sammanhängande gångnät kommer att utredas. Skötsel och underhåll i samordnade entreprenader är ytterligare ett exempel på där park och naturförvaltningen samverkar kring gång- och cykelvägar. Hitta in har fokus på entréområdena till parker och naturområden. Genom att göra dessa genomtänkta och inbjudande i sin utformning välkomnas besökaren till platsen. Genom informationsmaterial på skyltar och anslagstavlor kan besökaren orientera sig och även få information om attraktioner och trivselregler i området. Förvaltningen har även som målsättning att utveckla bättre metoder för att kunna räkna besökare som rör sig till fots och på cykel i parker och naturområden. Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017 Antal användare/besökare av vår app, badplatsen. 22 900 28 800 31 800 Antal användare/besökare av vår app, lekplatsen 11 000 13 100 14 600 4.1.10 Arbetsmarknad och vuxenutbildning Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Strategi - Arbeta för att bereda fler arbetsträningsplatser för nya målgrupper. - Skapa möjligheter att ta emot medarbetare från grupper långt ifrån arbetsmarknaden. Förvaltningen ska öka antalet platser inom arbetsmarknadslagen genom ett nära samarbete med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningar och andra organisationer. Förvaltningen ska erbjuda fler praktikplatser/feriearbeten med möjlighet till arbetsprövning till målgruppen som står långt utanför arbetsmarknaden. Arbetsmetoder för en bra matchning till dessa platser ska tas fram gemensamt av en arbetgrupp med representation från 23