TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av vatten i västra Erikslund På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 05-27
Turgor Henrik Dahl AB, 2013 Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare Viktoria Karlsson viktoria.karlsson@turgor.se Uppdragsgivare Västerås stad Stadsekolog: Kristoffer Jasinski Foton Samtliga fotografier i rapporten är tagna av Viktoria Karlsson Kartunderlag Lantmäteriet och OpenStreetMap
Innehåll Syfte...4 Sammanfattning...5 Groddjur...6 Större vatten...6 Större vattenns habitatkrav...7 Lekvattnet...7 Större Vatten som indikatorart för biologisk mångfald...8 Större vattenns habitat skyddat enligt lag...8 Metod...9 Inventering av områdets landhabitat...9 Inventering av vatten... 10 Visuell inventering... 10 Flaskfällsinventering... 10 Resultat... 10 Områdets landhabitat... 10 Bedömning av förekomst av: Rik och frisk förna... 11 Bedömning av förekomst av: Sten och block... 12 Bedömning av förekomst av: Gamla och unga träd... 13 Bedömning av förekomst av: Död ved... 14 Bedömning av: Områdets våtmarker... 15 Samlad bedömning av områden kring våtmarkerna... 16 Värdering av skyddsområdet för vatten... 16 Områdets amfibiepopulationer... 18 Förekomst av vatten... 18 Förekomst av vatten... 19 Förekomst av grodor... 20 Referenser... 21 Bilagor Resultat av inventeringen per inventerat område
Syfte Syftet med inventeringen i västra Erikslund är att svara på frågorna: Finns det fortfarande en population av vatten (Triturus cristatus) i område 7, där man 2006 hittade vatten? (figur 1) Finns övriga populationer av vatten i våtmarksområden 1-6? (figur 1). Finns det lämpliga miljöer för vatten runt omkring våtmarkerna 1-7? Inventeringen syftar också till att värdera miljöns lämplighet för den vattenn i det avgränsade skyddsområdet för salamader (figur1) samt att notera förekomst av andra groddjur i området. Figur 1 Karta över det avgränsade naturområdet i västra Erikslund, där inventering utförts för att bedöma områdets lämplighet som habitat för vatten. Inventeringsområdet är, markerat med turkos linje på kartan. För att ge svaret på om det finns vatten i området idag, har en inventering koncentrerats till 7 olika områden/våtmarker. År 2006 hittades vatten inom område 7. Ett skyddsområde runt denna vattensamling har upprättats för att skydda fortlevanden av beståndet. 4
Sammanfattning Turgor Henrik Dahl AB har på uppdrag av Västerås stad utfört en inventering av vatten (Triturus cristatus) i ett naturområde i Västra Erikslund. Denna inventering har utförts i syfte att utreda om det i dagsläget fortfarande finns vatten där de hittats 2006, samt om det finns förekomster i andra utpekade våtmarker i närområdet. Inom ramen av denna inventering ingår också att undersöka områdets lämplighet som habitat för vatten. Den vattenn är relativt lättinventerad när den leker i småvatten under perioden apriljuni. Men svårinventerad när den uppehåller sig i sitt landhabitat. För inventering av vatten i dess landhabitat finns ingen standardiserad metod. Naturvårdsverkets standardiserade undersökningstyp inventering och övervakning av vatten, berör enbart inventering av vatten i dess vattenhabitat. Inventeringen av vatten har där miljön tillåtit följt befintlig inventeringsmetodik. Den vattenns landhabitat är väldigt dåligt studerad vilket försvårar bedömningen och gör att det inte går att dra några långtgående slutsatser kring landmiljöns lämplighet. Resultatet av inventeringen visar att det fortfarande finns vatten där den hittades 2006. Den vattenn hittades också i ett av de utpekade våtmarksområden, samt i konstgjorda vattensamlingar som bildats i kraftledningsgatan mellan väg och exploaterat område. Alla utpekade våtmarksområden, förutom ett, har bekräftad förekomst av vatten. Vanlig groda påträffades också i de flesta områdena. En samlad bedömning av det inventerade naturområdet i västra Erikslund är att det hyser goda landmiljöer för groddjur. Den vattenn tycks föredra fuktiga skogar av relativt opåverkad karaktär, med en markstruktur som erbjuder skydd i form av håligheter (till exempel skrevor mellan stenar, sorkhål eller död ved). Den vattenn är också beroende av att det finns solbelysta fiskfria småvatten i närheten av de goda landmiljöerna. Området domineras av frisk barrskog, men här och där finns det inslag av löv. Det finns gott om sten och block i området som avlöses av mer låglänt fuktig mark. I det avsatta skyddsområdet bedöms det finnas andel relativt orörd skog än området utanför skyddsområdet. Utanför skyddsområdet finns oaser av orörda sumpskogar som troligtvis utgör viktiga habitat för groddjuren. 5
Figur 2 Vanlig groda Groddjur Från 1950-talet till idag har antalet groddjur minskat i antal över hela världen. Idag hotas ungefär en tredjedel av alla groddjur av utrotning (Karlsson 2004). I Sverige ser tyvärr inte bilden annorlunda ut då grodor, paddor och salamandrar som tillsammans utgör proportionellt sett den mest hotade grupp av ryggradsdjur(malmgren 1996) Alla groddjur är idag fridlysta i Sverige, vilket förbjuder import, export och förvaring av levande exemplar samt försäljning av levande eller döda exemplar av arten (med vissa undantagsregler). Främsta orsaken till minskningen av antalet groddjur är sannolikt den omfattande utdikning av våtmarksareal som genomförts i södra Sverige sedan andra hälften av 1800-talet. Man beräknar att omkring 95 % av dess miljöer försvunnit under denna period. (Malmgren 1996). Groddjur är beroende av fuktiga landmiljöer för fortlevnad, då de är känsliga för uttorkning och med begränsad rörelseförmåga behöver de närhet till vattensamlingar för reproduktion. Större vatten Den vattenn har ett relativt sett mer selektiva val av livsmiljö än andra groddjur och en genetisk defekt som resulterar i att hälften av alla ägg dör innan kläckning. Detta gör den extra känslig. I Sveriges nationella röda lista fanns den vattenn med fram tills revideringen 2005. Anledningen till att den vattenn numera klassas som livskraftig är inte att situationen för n förbättrats utan att man genom intensiva och omfattande inventeringar hittat många nya förekomster. Den vattenn har ett relativt stort utbredningsområde som omfattar en stor del av Europa och delar av Ryssland(Malmgren 2007) I Sverige har den vattenn sin nordliga gräns i Ångermanland. Även om det totala utbredningsområdet är omfattande så är fragmenteringen av de olika populationerna stor och isolerings graden hög (Olofsson et al. 2010) Återinventeringar har visat att den vattenn fortsätter att minska i sitt utbredningsområde (Malmgren 2007). Figur 3 Större vatten 6
Större vattenns habitatkrav Den vattenn är under sitt liv beroende av två skilda ekosystem: landhabitatet och lekdammen. Den vattenns namn till trots lever delen av sitt vuxna liv på land. Den vattenns landekologi är till stor del höljd i dunkel, vilket är olyckligt eftersom det kan vara en avgörande del i förståelsen av hotbild och bevarandestrategier för arten. Den vattenn är däremot lätt att inventera och studera i sin lek fas, när den befinner sig i sitt lekvatten. Arten har visats sig förekomma i en rad olika habitat typer. Den hittas ofta i småvatten omgiven av betesmark, kärr, slåtterängar, mad marker eller odlingsmark i anslutning till mogna lövskogar. Men den vattenn har också hittats i rätt karga barr dominerade skogsmiljöer i sura mesotrofa skogstjärnar eller myrgölar, eller i hällkarsmiljöer i mycket stenig terräng. Trots att den vattenn kan förekomma i tillsynes väldigt olika miljöer finns dock vissa element i miljön som tycks vara av betydelse för fortlevnaden av den vattenn. Den tycks föredra ett mosaikartat landskap med solbelysta produktiva småvatten omgiven av opåverkad mogen skog, på frisk och fuktig mark som erbjuder rikligt med håligheter, skrevor, död ved och liknande som kan fungera som skydd och födosöksplatser och gömsle under vintervilan(malmgren 2007). Lekvattnet Den vattenn har hittats i småvatten från tidiga till sena successionsstadier, men tycks vara mest gynnad i vatten som befinner sig i intermediär högproduktiv succession men med låga till måttliga halter av övergödande ämnen(malmgren 2007). Undersökningar har visat att den optimala växtligheten för vatten tycks vara när övervattensväxter täcker ca 25-50% av vattenytan och undervattensväxter 50-75%. Underökningar har också visat att om en damm är skuggad mer än ca 60-70% har det signifikant negativ effekt på förekomsten(oldman et al. 2000). Sannolikt beror detta på att vattenen blir ogynnsam för ägg- och larvutvecklingen när solinstrålningen minskar, samt att produktiviteten i miljön sjunker(malmgren 2007). Undersökningar har visat att den vattenn föredrar vatten med area mellan 500-750m 2 (Oldman et al. 2000). Den väljer normalt inte heller att leka i alltför grunda och små vatten(morin 2012). För att den vattenns yngel ska kunna utvecklas till vuxen individ behöver vattensamlingen hålla vatten mellan mars-april till okt-nov(malmgren 2007). Men studier har visat att dammar som torkar ut under vissa år är populärare som lekdamm hos vatten än dammar som aldrig torkar ut, den ultimata uttorkningsfrekvensen bedöms vara en gång varje årtionde. Anledningen till att de föredrar vattensamlingar som torkar ut då och då skulle kunna vara att i dessa vatten är sannolikheten för att det ska förekomma en fiskpopulation. Den vattenns yngel är mer frisimmande än den vanligare släktingen vattenns yngel och därför mer utsatt för fiskpredation. Den vattenns yngel tar också längre tid på sig att utvecklas till vuxen individ än den vatten. Närvaro av sjöfågel i dammen kan också ha en negativ effekt på förekomsten. Detta är framföralt inte på grund av predation utan på grund av att sjöfågeln förstör habitat genom att äta upp vattenvegetation och smutsa ned vattnet genom omrörning och fekalier(oldman et al. 2000). Större vatten har observerats röra sig så långt från sin lekdamm som ca 1300 meter. Men långt vanligare är att individer söker hemområden inom en radie av 50-300 m från sin lekdamm (Malmgren 2007). Tätheten av vattensamlingar (alla vattensamlingar inte bara lämpliga lekvatten för vatten) i ett område beräknas vara minst ca 0,7 vattensamlingar per km 2 för att det ska vara möjligt att upprätthålla vatten i området. Optimalt bör det vara mer än 4 vattensamlingar i ett område på 1km 2.(Oldman et al. 2000) 7
Större Vatten som indikatorart för biologisk mångfald Gemensamt för de två skilda ekosystem som den vattenn är beroende av (produktiva lekvatten och fuktiga orörda skogar), är att de har minskat drastiskt, till stor del beroende av utdikning av skogs och jordbruksmark. Förlusten av dessa miljöer hotar inte bara den vattenn utan alla organismer som är beroende av dessa miljöer. Mycket tyder alltså på att den vattenn fungerar som en paraplyart för andra organismer.(malmgren 2007) Med paraplyart menas: en art vars habitat anses inkludera andra skyddsvärda arters inom samma naturtyp. Gustafson m.fl. (2006) har exempelvis visat att dammar där det finns vatten har högre artrikedom av vattenlevande växter än dammar där arten saknas. Större vattenns habitat skyddat enligt lag För att bevara den vattenn krävs insatser för att framförallt förhindra exploatering av de småvatten arten utnyttjar idag. Högst prioritet bör de lokaler ha som har livskraftiga populationer och som på sikt kan leda till utveckling av länets populationer (Vesteberg 2001). Eftersom det största hotet mot den vattenns framtida fortlevnad är exploatering av dess habitat har det i EU:s Art och habitatdirektiv införlivats ett skydd mot exploatering av arten. Detta skydd regleras i Sverige genom Artskyddsförordningen (2007:845). Artskyddsförordningen anger att varken artens förökningsplatser (småvatten) eller dess viloplatser på land (dess landmiljöer) får störas utan särskild prövning(malmgren 2007). 8
Metod Inventeringen delas in i två delar med olika inventeringsmetoder: 1. Inventering av områdets landhabitat Det finns ingen standardiserad metodik för inventering av den vattenns landhabitat. Den vattenn är svårinventerad på land och dess landvanor har inte studerats mer noggrant. Därför är det svårt att dra några långtgående slutsatser om dess terrestra habitatval. Metodiken som används för denna inventering är en av författaren egen obeprövad metodik som bör ses som en grov bedömning, en fingervisning. En översiktlig bedömning görs också för de områden/våtmarker som pekats som intressanta områden för vatten(område 1-7 figur 1). Dessa områden bedöms utifrån största uppmätta vattendjupet, om de bör ses som lekvatten eller som landhabitat. 2. Inventering av vatten Eftersom den vattenn är svårinventerad på land behandlar den observations och provtagningsmetodik som finns idag Naturvårdsverkets PM: Inventering och övervakning av vatten 2005 endast förekoms av arten i dess vattenhabitat. Metodiken behandlar bara frånvaro/närvaro av vatten i dess lekvatten, och ger inga mått på populationens eventuella storlek. För att kunna säkerställa frånvaro av så krävs det minst två olika investeringstillfällen (olika nätter) utan fynd. I denna undersökning inventeras våtmarkerna vid tre olika tillfällen (olika nätter) under lekperioden. I lekvattnen (maxdjup>20cm) används både flakfällsinventering och visuell inventering enligt Naturvårdsverkets PM: Inventering och övervakning av vatten 2005. Våtmarker som saknar djupare partier (>20 cm) bedöms vara landhabitat. I dessa områden används visuell observation, som visat sig effektiv i lekvattnen, men eftersom metodiken inte avser landhabitats inventering, kan inte frånvaro av vatten säkerställas med samma säkerhet som vid inventering i lekvatten. Inventering av områdets landhabitat Inventeringens syfte är att ge en översiktlig bild av skogens successions stadie och markstruktur. Inventeringen används för att bedöma om det finns lämpliga miljöer kring våtmarkerna 1-7 och för att värdera miljöns lämplighet i det skyddsområde som är avsatt för den vattenn. Kartläggning av landhabitatet påbörjas när snön har smält, så att marktyp och gömställen för (död ved och stenar) kan identifierats. Inventeraren går genom området till fots, så rakt efter ett vädersträck som möjligt. Efter 50-100 meter stannar inventeraren och markerar med hjälp av en GPS en punkt på kartan (och tar eventuellt kort på omgivningen). Sedan görs en översiktlig bedömning av dominerande inslag i närområdet (radie på ca 10m). bedömningen görs utifrån fyra habitat kriterier som anges i tabell 1. Tabell 1 Fyra habitat kriterier som används för att bedöma miljöns lämplighet som landhabitat för vatten. Habitat kriterier Bedömning Flerskiktad skog Ja =1, nej=0 Förekomst av död ved Ja =1 nej =0 Förekomst av sten och block Ja= 1 nej=0 Rik och eller frisk förna Ja =1, nej =0 9
Bedömning av våtmarksområdenas (område 1-7 se bild 1) potential som lekvatten görs också i samband med karläggningen av landhabitatet. De kriterier som nämns är att lekvatten ska hålla vatten under perioden mar-april till oktober november och att de ska vara under 1ha (Naturvårdsverkets PM: Inventering och övervakning av vatten 2005). Kunskap om Våtmarkerna håller vatten eller inte finns inte i dagsläget. Min bedömning är att om våtmarkerna har ett maxdjup på under 20cm, är det inte ett potentiellt lekvatten. Inventering av vatten Inventeringen påbörjas då vattenen överstiger +10 C (då inleds leken). Detta infaller vanligtvis i april/maj och leken avslutas vanligtvis i juni. Den vattenn är nattaktiv därför görs inventeringen mellan 9-10 på kvällen till kl 5-6 på morgonen. Vid varje investeringstillfälle noteras väderförhållande och. Varje vatten undersöks två gånger per natt och för att inte ge en felaktig bild (dubbelräkning av individer) av antalet salamandrar så presenteras resultatet som antal sedda per art vid ett av nattens två investeringstillfällen. Större vatten räknas och köns bestäms när det är möjligt samt fotograferas. Mindre vattensalamandrar räknas till ett ungefärligt antal och vanlig groda noteras om den sågs. Visuell inventering Den visuella inventeringen görs enligt metodiken längst med hela strandzonen. Inventeraren rör sig sakta längst med strandzonen samtidigt som strandzonen genomlyses. Med fem meters mellanrum stannar inventeraren ca 30 sekunder och strandzonen genomlyses grundligt (Malmgren 2005) Eftersom vattensamlingarna i denna inventering oftast var grunda och igenväxta så frångicks metodiken i den bemärkelsen att inte bara strandzonen inventerades utan hela våtmarken undersöktes (med hjälp av vadarstövlar). Djupare partier undersöks grundligare än grundare partier. Både pannlampa och ficklampa användes med en styrka på ca 100 lumen. Flaskfällsinventering Flaskfällorna tillverkas av vanliga 1,5 liters petflaskor, där toppen på flaskan skärs av och vänds ut och in i flaskans kropp, så att det blir som en mjärde. Flaskan fästs på en ca 1,5meter lång pinne med hjälp av en lina (eller som i denna inventering med en gummisnodd). I varje småvatten placeras max 10 fällor ut med ca 5 meters mellanrum. Flaskfällorna sätt ned på ca 50 cm djup med öppningen riktad mot vattensamlingens mitt. Fällorna ska ligga i vattnet mellan 4-6 timmar(malmgren 2005) Eftersom vattensamlingarna i denna inventering ofta var grunda och igenväxta placerades flaskfällorna där det var möjligt att sätta ned flaskfällan, utan att öppningen doldes av vegetation dvs. i de djupaste delarna i vattensamlingarna. Resultat Områdets landhabitat Den 22 och den 24 april inventerades det avgränsade naturområdet i västra Erikslund. Landområdet lämplighet som habitat bedömdes med hjälp av fyra kriterier: 1. Rik och frisk förna (indikerar fuktig och produktiv miljö) 2. Sten och block (indikerar bra gömslen under dagtid samt för övervintring) 3. Flerskiktad skog (indikerar orörd skog) 4. Död ved (bra gömslen och tillhåll för föda) 10
Bedömning av förekomst av: Rik och frisk förna Figur 4 Karta över det inventerade området, där bedömnings av Rik och frisk förna presenteras med hjälp av gröna och vita punkter. Gröna punkter betyder att habitatkriteriet bedöms vara uppfyllt och vita punkter betyder att habitatkriteriet inte bedöms vara uppfyllt. 11
Bedömning av förekomst av: Sten och block Figur 5 Karta över det inventerade området, där bedömnings av Sten och block presenteras med hjälp av grå och vita punkter. Grå punkter betyder att habitatkriteriet bedöms vara uppfyllt och vita punkter betyder att habitatkriteriet inte bedöms vara uppfyllt. 12
Bedömning av förekomst av: Flerskiktad skog Figur 6 Karta över det inventerade området, där bedömning av flerskiktad skog presenteras med hjälp av gröna och vita punkter. Gröna punkter betyder att habitatkriteriet bedöms vara uppfyllt och vita punkter betyder att habitatkriteriet inte bedöms vara uppfyllt. 13
Bedömning av förekomst av: Död ved Figur 7 Karta över det inventerade området, där bedömning av förekomst av död ved presenteras med hjälp av gröna och vita punkter. Gröna punkter betyder att habitatkriteriet bedöms vara uppfyllt och vita punkter betyder att habitatkriteriet inte bedöms vara uppfyllt. 14
Bedömning av: Områdets våtmarker Våtmarksområde tillhörande område 1 var delvis övertäckt av schaktmassor och område 2 torrlagt troligtvis med hjälp av ett grävt dike som benämns som område 2a. På grund av dessa omständigheter inventerades de nya vattensamlingar som skapats (1a, 2a, 2b och 2c). Inget av området inventerade våtmarker bedöms hysa någon fisk eller kräftpopulation. Det har påträffats gräsand, skogssnäppa och morkulla i våtmarkerna men inte i sådana kvantiteter så att det bedöms påverka den vattenn. Tabell 2 Med hjälp av max djup görs en bedömning om området skall räknas som lekvatten eller som landhabitat. Lekvatten (max djup >20cm) Landhabitat(max djup<20cm) Område: 1a, 2a, 2b, 2c, 3, 6 och 7 Område:1b, 4 och 5 Figur 8 Kara över det inventerade områdets, utpekade områden har markerats med nummer och bokstäver. Dessa områden kommer att inventeras för att påvisa klar eller oklar förekomst av vatten och andra groddjur. 15
Samlad bedömning av områden kring våtmarkerna Våtmarker av sumpskogskaraktär (tabell 3) bedöms all vara bra habitat. Dessa våtmarker erbjuder fuktiga miljöer med mycket död ved och rik flora som erbjuder bra gömslen och troligtvis också tillgång till föda. Området kring våtmarkerna beskrivs per område i tabell 3. Tabell 3 En översiktlig beskrivning av de områden som inventerats på vatten och dess omgivning. Område Typ av våtmark Närområde 1a Damm Området direkt väster om dammen är exploaterat. Området öster om dammen består av frisk barrskog med block, död ved och gamla och unga träd. 1b Alkärr Området väster om Alkärret utgörs främst av ung blandskog, i sydöst finns inslag av äldre aspskog. 2a Dike Diket är omgivet av gräsängar med islag av videsnår. 2b Litet vattenhål Vattenhålet är omgivet av exploaterat område, men i norra delen finns inslag av ung blandskog. 2c Damm Dammen är omgiven av exploaterat område. 3 Alkärr med inslag av björk Alkärret är anslutet till väg i söder, i övrigt består omgiven av frisk barrskog med inslag av löv. 4 Tall och gran Sumpskogen är omgiven av frisk barrskog med låg heterogenitet. Sumpskog(utdikad) 5 Fuktäng med inslag av vide och björk Fuktängen omgiven av frisk barrskog med låg heterogenitet. 6 Fuktäng med inslag av vide och björk 7 Sumpskog med kaveldun Fuktängen omgiven av frisk barrskog med låg heterogenitet, i väster ligger ett äldre hygge med ung blandskog. Sumpskogen ansluter till väg i söder, i övrigt omgiven av frisk till fuktig barrskog med inslag av löv. Det finns relativt mycket död ved i det direkta närområdet. Mycket block öster om området. Värdering av skyddsområdet för vatten Från område 7(figur 8) rinner vatten i ett dike som omges av mycket död ved och rik markvegetation vilket bedöms utgöra bra habitat för vatten. Diket rinner ut i ett våtmarksområde som omges av framförallt barrskogar med gamla och unga träd men det finns också skogsdungar av äldre lövskog framförallt asp som skulle kunna utgöra bra habitat. Eftersom n troligtvis föredrar fuktiga stråk för att vandra mellan landhabitat eller lekdammar, bedöms diket utgöra ett bra vandringsstråk in i skyddsområdet och till den våtmarken. Det finns också en våtmark i skyddsområdets västliga del som till viss del kan klassas som sumpskog, Detta område bedöms utgöra bra habitat. Den våtmarken omges dock av ett bedömt sämre landhabitat för vattenn (påverkad skog, lite död ved och lite block i närområdet). Ett dike rinner också här, från den våtmarken till den, vilket skulle kunna underlätta migration för den vattenn. En samlad bedömning av området är att det finns bra habitat i områdets centrala delar, som har potential att hysa vatten(figur 9). I områdes västra delar är skogsbeståndet mer påverkat av gallring och dikning, bedöms därför ha sämre potential som habitat. Områdets västliga del är rik på sten och block som skulle kunna utgöra bra övervintringsplatser för vatten. 16
Figur 9 Karta över det inventerade området där en samlad bedömning av landhabitatets lämplighet presenteras med hjälp av gröna och blå ytor. Grön yta betyder att området bedöms innehålla de habitatkriterier som vatten tycks föredra, samt att påvisad förekomst i och kring bedömt lekvatten styrker detta. Blå yta betyder att området bedöms innehålla habitatkriterier som vatten tycks föredra, men finns ingen påvisad förekomst som styrker detta. 17
Områdets groddjurspopulationer Salamander inventeringen utfördes under 7 nätter. Nätterna mellan den:26-27 april, 3-4, 5-6,7-8, 9-10, 11-12, 16-17 maj. Förekomst av vatten Figur 10 Karta över det inventerade området där den vattenn hittats. I område 2c, 3 och 7 hittades vatten men också på vägen mellan område 7 och 3, samt i och bredvid vattensamlingar som skapats av hjulspåret efter en skogsmaskin ovanför område 4. 18
Förekomst av vatten Figur 11 Karta över det inventerade området där den vattenn hittats. Den vattenn hittades i alla områden förutom område 4 och 6. Flera vattensalamandrar hittades också vandrandes på vägen genom området, och i och bredvid vattensamlingar som skapats av hjulspåret efter en skogsmaskin ovanför område 4. 19
Förekomst av grodor Figur 12 Karta över det inventerade området där vanlig groda hittats. Vanlig groda hittades i alla områden förutom område 6. I område 3 hittades också Åkergroda. 20
Referenser Karlsson, T (2004) Estimating Poulation Sizes, Viability and Sensitivity of crested Newt (Triturus cristatus) at a landscape Scale Degree Project Work 2004:Bi17 Departement of Biology & environmental Science. Malmgren, J.C. (1996) Större vatten i Örebro län-rapport nr 1996:4, Naturvård, Länsstyrelsen i Örebro län. Malmgren, J.C. (2007) Åtgärdsprogram för bevarande av vatten och dess livsmiljöer-rapport 5636, Naturvårdsverket. Olofsson,F. Persbo, F. Öhmark,S.(2008) Inventering av vatten (Triturus cristatus) i Västernorland län 2008-Rapport 2010-20, Avdelningen för miljö och natur, Länsstyrelsen Västernorrland. Oldman, R.S. Keeble. J.Swan, M.J.S och Jeffcoat, M. (2000) Evaluating the suitability of habitat for the great crested newt-herpetological journal. Morin, J. (2012) Groddjur utmed E22 Förbifart Linderö och Sätaröd-Vä underlag för arbetsplaner-på uppdrag av Atkins Sverige AB och trafikverket, Naturcentrum AB. Gustavsson, D. Journath-Pettersson, C. och Malmgren, J.C. (2006) Great crested newts (Triturus cristatus) as indicator of aquatic plant diversity, Herpetological journal. Vesterberg, S (2001) Större vatten (Triturus cristatus) i Västmanlands län-rapport 15 Miljöenheten, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Malmgren, J.C.(2005) Inventering och övervakning av vatten Version 1:0 : 2005-04-21, Naturvårdsverket 21
Område:1a Uppskattad area ca 800m 2. Mycket lergrumlat vatten under hela inventeringsperioden, förekommer också någon form av trådalg i de grundare partierna. Lek av groda förekommer i dammen då grodägg observerats. Figur 13 Område 1a. Tabell 4 Fångst och groddjur per investeringstillfälle i område 1a Datum 05-03- 04 05-05- 06 05-11- 12 Väder och Mulet, uppehåll, stilla 6-7 Klart, stilla 13-2 Halvklart, stilla, 10-9 flaskfällor Övriga groddjur 5 0 0 <10 0 Vanlig groda 5 0 0 <10 0-5 0 0 <10 0-22
Område 1b Uppskattad area ca 6 600m 2. Området skiftar mycket i karaktär från norr till söder och sydost. Till våtmarken har det observerats två inlopp, ett som angränsar till det exploaterade området i norra delen där inloppsvattnet har egenskaper som resulterar i roströda utfällningar (figur 15 och figur 14). Det andra inloppet kommer från väst och vattnet ger där inga utfällningar (figur 16). Figur 14 Område 1b, nordliga delens roströda utfällningar. Figur 15 Område 1b, nordliga del. Det andra inloppet, med klarare vatten strömmar in där alkärret får en mer öppen karaktär. Vattnet strömmar genom området i olika kanaler, i dessa kanaler observeras många smådjur som vattengråsuggor och insektslarver. Figur 16 Område 1b, sydliga delen. 23
I våtmarkens sydöstligaste del ändrar våtmarken karaktär igen och blir mer en fuktäng (figur17). Det var också här hittades i ett litet djupare parti mitt i våtmarken. Figur 17 Område 1b, sydvästliga delen, Här hittades vatten i de lite djupare partierna. Tabell 5 Fångst och groddjur per investeringstillfälle i område 1b Datum 05-05-06 05-09-10 05-11-12 Klart, stilla 13-2 Åskskurar, stilla, 14-12 Halvklart, stilla, 10-9 Klart, lätt bris, 12-14 05-16-17 Väder och flaskfällor 0 0 0 0 0 - Övriga groddjur 0 0 0 4 0 Vanlig groda 0 0 0 <10 0-0 0 0 <10 0 Vanlig groda 24
Område 2a Diket är ca 1 meter brett och fortsätter en bit in i skogen, men det är bara den del som ligger inom område 2 (figur 1) som inventerats. Klart vatten rinner i bäcken och i vattnet finns det gott om insektslarver. Vattensork s i en av flaskfällorna. Mestadels är det ett väldigt grunt dike men det finns små partier med lite djupare vatten. Figur 18 Område 2a. Tabell 6 Fångst och groddjur per investeringstillfälle i område 2a Datum 05-03- 04 05-05- 06 05-09- 10 Väder och Mulet, uppehåll, stilla 6-7 Klart, stilla 13-2 Åskskurar, stilla, 14-12 flaskfällor salamandrar salamandrar salamandrar salamandrar 3 0 0 3 0 - Övriga groddjur 3 0 0 0 0 Åker groda 3 0 0 0 0 Åker groda 25
Område 2b Uppskattad area ca 10m 2. Grumlig och djup vattensamling. Vattennivån sjönk drastiskt under inventeringsperioden och vid sista investeringstillfället var vattensamlingen nästan helt borta. Figur 19 Område 2b. Tabell 7 Fångst och groddjur per investeringstillfälle i område 2b Datum 05-09- 10 2013-05-11-12 05-16- 17 Väder och Åskskurar, stilla, 14-12 Halvklart, stilla, 10-9 Klart, lätt bris, 12-14 flaskfällor salamandrar salamandrar salamandrar salamandrar 2 0 0 3 0-2 3 0 2 0-2 0 0 0 0 - Övriga groddjur 26
Område 2c Uppskattad area ca 400m 2. Relativt klart vatten, men med inslag av trådalger. Observerad lek av åkergroda (hannarna tydligt blåa) vid inventeringen den 24 april. Figur 20 Område 2c. Tabell 8 Fångst och groddjur per investeringstillfälle i område 2c Datum 05-03- 04 05-05- 06 05-16- 17 Väder och Mulet, uppehåll, stilla 6-7 Klart, stilla 13-2 Klart, lätt bris, 12-14 flaskfällor salamandrar salamandrar salamandrar salamandrar 5 0 0 >10 3 (adulta honor) Övriga groddjur Åkergroda 5 3 0 >20 0 Åkergroda 5 1 0 >20 0-27
Område 3 Uppskattad area ca 2 500m 2. Vattnet relativt klart men med inslag av trådalger. Observerad häckning av gräsand och äggsamlingar från grodor. Vattendjupet minskar med ca 50cm under inventeringsperioden. Figur 21 Område 3. Tabell 9 Fångst och groddjur per investeringstillfälle i område 3. Datum Väder och flaskfällor Övriga groddjur 05-04- 05 05-06- 07 05-16- 17 Skurar, måttlig vind 11-7 Klart, stilla, 9-13 Klart, lätt bris, 12-14 8 1 0 <10 0 Vanlig groda 8 1 0 <10 5 (3 hanar i full lekdräkt, 1 hona och 1 juvenil) 8 0 0 <10 1 (adult, okänt kön) - Vanlig groda 28
Område 4 Uppskattad area ca 9 500m 2. Sumpskog som nästan kan benämnas som frisk skog, vilket kan förklaras av de diken som löper genom området(figur 22) Figur 22 Område 4. Tabell 10 Fångst och groddjur per investeringstillfälle i område 4. Datum Klart, stilla 0 Klart, stilla, 13-2 Halvklart, stilla, 10-9 04-26-27 0505-06 05-11-12 Väder och flaskfällor 0 0 0 0 0-0 0 0 0 0 - Övriga groddjur 0 0 0 0 0 Vanlig groda 29
Område 5 Uppskattad area ca 3 800m 2. Vattendjup ca 5-9cm. Relativt klart vatten men med tendenser till roströda utfällningar. Figur 23 Område 5. Tabell 11 Fångst och groddjur per investeringstillfälle i område 5. Datum 04-26- 27 05-05- 06 05-11- 12 Väder och klart, stilla 0 Klart, stilla 13-2 Halvklart, stilla, 10-9 flaskfällor Övriga groddjur 0 0 0 0 0 Vanlig groda 0 0 0 1 0-0 0 0 0 0-30
Område 6 Uppskattad area ca 4 600m 2. Vatten med tendenser till roströda utfällningar (figur 24). Området har ett vattendjup ca 5-9cm men under kraftledningen finns det lite djupare partier. I de djupare partierna är det dock täta sälgsnår, som gör det mycket svårt att inventera vatten. Figur 24 Område 6. Tendenser till roströda utfällningar. Tabell 12 Fångst och groddjur per investeringstillfälle i område 6. Datum 04-26-27 05-05-06 05-11-12 Väder och Klart, stilla 0 Klart, stilla 13-2 Halvklart, stilla, 10-9 (vatten 13 ) flaskfällor 3 0 0 0 0-3 0 0 0 0-3 0 0 0 0 - Övriga groddjur 31
Område 7 Uppskattad area 1 200m 2. Klart vatten, men med förekomst av trådalger. Observerat äggsamlingar från grodor. Figur 25 Område 7. Här hittades vatten 2006. Tabell 13 Fångst och groddjur per investeringstillfälle i område 7. Datum 04-26-27 05-4- 5 05-06-07 05-16-17 Väder och Klart, stilla 0 (vatten 9 ) Skurat, måttlig vind 7-11 Klart, stilla, 9-13 (vatten 14 ) Klart, lätt bris, 12-14 flaskfällor 0 0 0 >10 1st (adult hona) 5 0 0 <10 2st(adult hona) 5 3 0 <10 2st(adulta honor) Övriga groddjur Vanlig groda Vanlig groda Vanlig groda 5 1 0 <10 0 Vanlig groda 32