Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017 1. Inledning Detta dokument innehåller information om de frågor som ska förberedas till de olika seminarierna. Det handlar dels om hänvisningar till de frågor som finns i boken Kriminalrätten. Övningsmaterial (övningsmaterialet), dels om vissa mer metodologiskt eller normativt färgade frågor (som återfinns i fulltext nedan). Härutöver finns också hänvisningar till rättsfall som är av intresse vid respektive seminarium. en bör läsas och man ska vara beredd att diskutera dem, men det kommer inte alltid att finnas tid att behandla dem vid seminariet. Innan upplysningar om frågorna ges ska emellertid ges vissa allmänna studieanvisningar. 2. Allmänna studieanvisningar En normalvecka på straffrätten består av ungefär tre föreläsningar och tre seminarier (3 4 föreläsningar och 2 3 seminarier). Det betyder att du som student kommer att tillbringa 1 i undervisningslokalerna. Seminarierna bör du förbereda med ungefär två timmars självstudier dvs. genom att försöka lösa uppgifterna med hjälp av kurslitteraturen och därefter genom ungefär två timmars diskussion och analys i studiegrupperna. Övrig tid bör ägnas åt inläsning av kurslitteraturen. Detta betyder att en vecka kan få ungefär följande utseende: Förberedelse för seminarium 1: Deltagande i seminarium 1: Förberedelse för seminarium 2: Deltagande i seminarium 2: Förberedelse för seminarium 3: Deltagande i seminarium 3: Deltagande i föreläsning 1: Deltagande i föreläsning 2: Deltagande i föreläsning 3: Tid för läsning av kurslitteratur: 2 (individuellt) +2 (studiegruppen) timmar 2+ 2 (individuellt) +2 (studiegruppen) timmar 16 timmar Tiden för inläsning kommer naturligtvis att vara utspridd över veckan. Ta gärna för vana att schemalägga din vecka med både seminarieförberedelser och inläsning och se till att du tar igen inläsningstid som du förlorar till följd av fritidsaktiviteter eller arbete. Tiden är knapp de 16 timmarna som finns för inläsning varje vecka behöver utnyttjas till sista droppen och det är mycket att göra under kursen. 1
3. Seminarieuppgifter Seminarium 1. Otillåtna gärningar (storseminarium) 3, 103 och 196 1. Vad innebär legalitetsprincipen? Hur förhåller sig legalitetsprincipen till begrepp såsom: analogisk tillämpning, extensiv tolkning, restriktiv tolkning, e contrario-slut? 2. Varför kan vi inte tillåta oss att göra analogislut i straffrätten? Om något är helt jämförbart och likvärdigt (dvs. lika straffvärt och förkastligt som något som är kriminaliserat), borde det inte då också kunna ses som straffbart? Seminarium 2. Uppsåt och oaktsamhet 16, 24 och 26 Ligger det något i påståendet: Man döms för vad man vill som berusad och för vad man skulle vetat som nykter? NJA 2004 s. 176 (HIV-fallet. Likgiltighetsuppsåt till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan? Var går uppsåtets nedre gräns?) och NJA 2011 s. 563 (Straffansvar vid rus. Hur bedöms uppsåt vid självförvållat rus?) Seminarium 3. Rättfärdigande omständigheter 31, 37 och 42 1. Hur förhåller sig legalitetsprincipen till det faktum att det lämnas helt öppet vad oaktsamhet är och till det faktum att man när det gäller rättfärdigande omständigheter hela tiden hänvisar till obestämda rekvisit som uppenbart oförsvarligt eller oförsvarligt? 2. Enligt svensk rätt behöver man inte förstå att man agerar t.ex. i nödvärn för att kunna åberopa nödvärn. Är det en god lösning? Vilka skäl finns bakom den svenska lösningen? Seminarium 4. Ursäktande omständigheter 2
46 och 47 NJA 2009 s. 234 (Hammarslagen i huvudet. Var går gränsen för nödvärnsrätten när angriparen är psykiskt störd? Hur ska excessbedömningen göras vid två skilda angrepp?) Seminarium 5. Osjälvständiga brott 61 och 63 1. Hur förhåller sig de olika stegen vid försök, förberedelse och stämpling till brottsbegreppet? 2. Varför likställs inte avslutade försök med fullbordade brott? Man har ju gjort samma sak. NJA 2003 s. 670 (Livsfarligt skott. Otjänligt mordförsök. Faran utesluten p.g.a. tillfälliga omständigheter i inbillat nödvärn?) Seminarium 6. Medverkan till brott (storseminarium) 87 och 79 1. Hur förhåller sig de olika stegen beträffande medverkan till brottsbegreppet? 2. Läs NJA 1992 s. 474 (Kniven och stolsbenet. Utvidgat gärningsmannaskap vid dråp?). Är det något problem att en av personerna döms för mord när han (kanske) bara har slagit med en stol? 3. Är det något fel med en s.k. felony-murder regel (en regel som innebär att alla som ger sig in på ett brottsligt projekt som t.ex. ett inbrott få ansvara för vad som sker under inbrottet)? I så fall, förklara varför. NJA 1996 s. 27 (Stureplansmorden. Medhjälp till grovt vållande till annans död och medhjälp till vållande till kroppsskada). Seminarium 7. Straffbar underlåtenhet 2, 9, 12 och 13 3
NJA 2013 s. 588 (Misshandel genom underlåtenhet. Garantställning). Seminarium 8. Genomgång av självtest (storseminarium) Särskilda instruktioner. Seminarium 9. Brott mot liv och hälsa 1 och 94 Läs RH 2015:2 (HIV-målet. Farebedömningen vid korrekt medicinering) och diskutera hur man bör bedöma dylika situationer. Vad gäller om smitta faktiskt överförs i ett liknande fall? Seminarium 10. Brott mot frihet och frid 101, 104 och 107 Fundera över regleringen i 4 kap. 4 a BrB. Vad syftar regleringen till? Varför har den delats upp i två stycken? Seminarium 11. Sexualbrott 116, 118 och 121 Läs NJA 2015 s. 501 (Skype-fallet. Förmådde ett barn att genomföra en sexuell handling på sig själv. Sexuellt övergrepp mot barn?). Hur använder Högsta domstolen lagtext och förarbeten för att avgöra den i målet intressanta rättsfrågan? Seminarium 12. Tillgreppsbrott 135 och 138 NJA 2009 s. 586 (Leksaksfallet. Med hänsyn till det tillgripnas värde upp till 1 000 kronor normalt snatteri). 4
Seminarium 13. Ansvarsfrihetsgrunder fördjupning Särskilda instruktioner. Seminarium 14. Bedrägeri och förskingringsbrott 146, 148 och 154 Seminarium 15. Förfalskningsbrott och sanningsbrott (storseminarium) 176, 177 och 186 Seminarium 16. Tjänstefel och korruption 208, 211 och 214 Seminarium 17. Specialstraffrätt 222, 234 och 239 Hur kan kriminaliseringen av eget bruk av narkotika rättfärdigas? Seminarium 18. Påföljdsbestämning I (storseminarium) 256, 262, 266 och 279 Fundera över brottslighetens art och dess roll i det svenska påföljdssystemet. Fundera också över om det bör anses godtagbart att statuera exempel i straffrätten (genom att döma någon särskilt hårt för att visa vad som händer om man begår en viss typ av brott). NJA 2013 s. 321 (Häktningstiden översteg normallängden av fängelsestraffet. Särskilda skäl?) och RH 2008:34 (Nittonåring begick mord. Vad blir det för straff?) Seminarium 19. Påföljdsbestämning II 271, 272, 277 och 289 5
Vilka rättsliga och kriminalpolitiska skäl kan åberopas till stöd för (och emot) att unga lagöverträdare särbehandlas inom ramen för påföljdsbestämningen? NJA 2007 s. 425 (Utvisning p.g.a. brott. Hänsyn till underåriga barn i Sverige.) Seminarium 20. Påföljdsbestämning III 257, 258 och 278 Det har framförts förslag på att prövningen av om en brottsling är psykiskt störd ska ske på ansvarssidan snarare än som i dag på påföljdssidan. Hur skulle en sådan ordning se ut och vad finns det för principiella argument för och emot en reglering av den typen? RH 2008:90 (Rödebymålet. Uppsåt vid psykisk störning? Nödvärn? Vilken påföljd bör väljas vid psykisk störning?) och NJA 2012 s. 79 (Straffvärdebedömning. Skärpning av straffet p.g.a. tidigare brottslighet?) 6